Inför skoluniform i Stockholm

IMGL1572-43Alltför många elever anger att de störs på grund av stök och ordningsproblem i skolan och 15 procent av landets niondeklassare känner sig inte trygga i skolan.

Detta visar en enkätundersökning från Skolinspektionen. Kristdemokraterna i Stockholms stadshus vill nu testa att införa skoluniform på några av stadens skolor.

Genom skoluniformer skulle samhörigheten bland eleverna och stoltheten över skolan kunna stärkas. Det skulle i sin tur också kunna skapa förutsättningar för en skola med ordning, där kunskapen får stå i fokus.

Det finns flera exempel på skolor som fått bättre resultat sedan de infört skoluniformer, bland annat i USA. Det visar bland annat den vetenskapliga studien “School Discipline, School Uniforms and Academic Performance” från 2015. I länder med skoluniform är ljudnivån under lektionstid lägre, eleverna lyssnar bättre och läraren har det lättare för att starta lektionstiden utan störningsmoment.

I ett distrikt i Long Beach, Kalifornien minskade vålds- och sexualbrotten samt narkotikabrotten drastiskt bara två år efter att man infört skoluniform. Även i Sparks Middle School i Nevada ska polisrapporterna ha minskat sedan skolan infört skoluniform.

Självklart ska man inte vara naiv och tro att skoluniform är universallösning på skolans problem. Det krävs mycket annat också, exempelvis ordningsbetyg, utbildning i ledarskap och konflikthantering för landets lärare och ansvarstagande föräldrar som lär barnen vad som är rätt och fel samt att behandla andra med respekt.

Kristdemokraterna i Stockholms stadshus vill ändå införa skoluniform för att testa om skoluniform kan få effekt på trivsel, arbetsro och studieresultat. Självklart ska det vara en välvårdad klädsel som signalerar respekt för studierna, skolan och omgivningen.

Christian Carlsson (KD) , förbundsordförande för KDU Sverige 

Gruppledare för Kristdemokraterna i Stockholms stadshus

Läs hela artikeln hos Stockholmsdirekt: Inför skoluniform i Stockholm 

Stärk ledarskapet i skolan – avskaffa lärarlegitimationen

IMGL1573-44Risken är stor för att antalet behöriga lärare inte kommer att räcka till under de kommande åren. Kravet på lärarlegitimation underlättar inte för rektorer att rekrytera personal. I efterhand är det lätt att konstatera att det var ett misstag av Alliansen att införa kravet på lärarlegitimation. Den borde avskaffas, skriver Christian Carlsson (KD). 

 

Skolresultaten har sjunkit under de senaste åren i många delar av landet. På vissa skolor i Stockholm når bara hälften av eleverna kraven för behörighet till gymnasiet. Vänder inte denna trend finns stor risk för att många av dessa obehöriga elever hamnar i arbetslöshet och utanförskap.

Vi måste ställa tuffare krav på våra skolledningar att leverera resultat i form av godkända elever. Den rektor som inte levererar förbättrade studieresultat måste snabbt kunna bytas ut, men för att fler rektorer ska få chansen att lyckas måste de också få större frihet att anställa den personal som man anser sig behöva för att leverera.

Lärarförbundet och SCB varnar för att det kan saknas 65 000 lärare fram till år 2025. Det innebär en tuff utmaning, och kravet på lärarlegitimation underlättar inte direkt. I efterhand är det lätt att konstatera att det var ett misstag av Alliansen att införa kravet på lärarlegitimation. Reformen borde avskaffas.

Risken är stor för att antalet behöriga lärare inte kommer att räcka till under de kommande åren. Samtidigt finns kompetenta och skickliga lärare som saknar legitimation och andra personer ute på arbetsmarknaden, som skulle kunna bidra till att lyfta resultaten. Sveriges rektorer borde få möjlighet att använda sig av dessa fullt ut. Därför måste kravet på legitimationen bort.

Kristdemokraterna i Stockholms stadshus vill öka antalet karriärtjänster och höja lönen för skickliga lärare för att locka fler duktiga lärare, men vi vill också investera i de lärare som redan finns i staden. Det är något som fler kommuner borde göra. Som lärare måste man både kunna inspirera eleverna till kunskap, undervisa och hålla ordning i klassen. Därför kommer vi att satsa på kontinuerlig vidareutbildning inte enbart i metodik och ämneskunskap, utan också i ledarskap och konflikthantering.

Stök och otrygghet är tyvärr ett stort problem på många skolor. Elever utsätts för mobbning och trakasserier. I klassrum utan arbetsro får elever mindre undervisningstid och därmed svårare att tillgodogöra sig nya kunskaper. Barn känner sig utsatta och mår dåligt. Hur man mår påverkar också hur man presterar i skolan.

En enkätundersökning från Skolinspektionen från förra läsåret, där alla landets skolor tillfrågades om medverkan, visar att hela 15 procent av landets niondeklassare känner sig otrygga i skolan. Omkring 60 procent av eleverna klagar dessutom på att andra elever stör. Det är fullständigt oacceptabelt.

Kristdemokraterna vill ha makt att förändra detta. Vi menar att den viktigaste förutsättningen för en framgångsrik skola är ett starkt skolledarskap och bra lärare. Varje skola måste präglas av ett tydligt ledarskap. Det ska finnas en rektor som är ytterst ansvarig och kan se till att lärarna förmedlar samma värdegrund, samma ordningsregler och ett och samma förhållningssätt i möter med eleverna. Det ska dessutom finnas fler duktiga lärare som säkerställer att våra barn får gå i en skola med ordning och kunskap i fokus.

Christian carlsson, förbundsordförande KDU samt gruppledare (KD) i utbildningsnämnden Stockholms stad. 

Läs hela artikeln hos Dagenssamhälle: Misstag av Alliansen att införa lärarlegitimation

35225456_1708840989151105_3417560916865056768_o

 

Förbjud burka och niqab i Stockholms skolor

ErikSlottner_CCEn lärare från Stockholm hörde nyligen av sig till oss och berättade att han undervisar en högstadieelev som han aldrig sett ansiktet på. Flickan skickas till grundskolan iklädd en täckande niqab. Vi anser att detta är fullständigt oacceptabelt och vi vill sätta stopp för heltäckande slöja som burka och niqab i skolan.

Svenska skolor ska vara öppna, jämställda och demokratiska. Där ska tjejer och killar ges samma möjligheter. Islamism och hederskultur har de senaste åren blivit alltmer påtagligt i det svenska samhället och användandet av heltäckande slöjor är ett aktivt ställningstagande för isolering och segregation. Det är ett ställningstagande som direkt motverkar integration och samhällsgemenskap och det är något som vi kristdemokrater i Stockholms stad inte kommer att acceptera på våra skolor. Att det förekommer att en lärare tvingas undervisa ett barn som han aldrig sett ansiktet på är ett tecken på att det är dags att tydligt sätta ned foten och visa vad som gäller i Sverige. Här hälsar vi på varandra med ett handslag, vi visar vårt ansikte och ser varandra i ögonen för att visa varandra respekt.
 
De senaste årtiondena har frågan om olika former av förbud mot heltäckande slöja aktualiserats i stora delar av västvärlden, och allt fler länder finner skäl att vidta åtgärder. Tysklands förbundskansler, kristdemokratiska Angela Merkel, är en av alla ledare i som har lämnat klara besked: ”Hos oss gäller följande: Visa ansiktet. Fullbeslöjat är inte acceptabelt.”   
 
Samma sak borde gälla i Sverige: Heltäckande slöja som burka och niqab hör inte hemma i en öppen demokrati där det är centralt att människor kan mötas och identifiera varandra. Här gäller jämställdhet mellan kvinnor och män och idén om samhällsgemenskap. Sådana normer och värderingar skapar tillit och trygghet. Det handlar i grunden om att visa sina medmänniskor att man har goda avsikter och om ömsesidig respekt.
 
Den som förespråkar att döttrar och fruar måste bära en burka eller niqab bryter mot viktiga normer och värderingar som gäller i Sverige och vi är inte intresserade av att omförhandla vårt sociala kontrakt. Kvinnor ska inte behöva dölja sig själva för att visa sig anständiga och för att undvika att bli ofredade. En kvinna som tvingas dölja sitt ansikte förvägras också friheten att utvecklas i gemenskap med andra, ett grundläggande behov för varje människa. Hon förvägras därmed en del av sig själv.
                                                  
Vi kommer därför att arbeta för att införa ett förbud mot heltäckande slöja som burka och niqab i svenska skolor. En röst på Kristdemokraterna är att stå upp för jämlikhet mellan kvinnor och män, för varje persons rätt att utvecklas som person och förverkliga sin potential. Det är helt enkelt en röst för att försvara de goda värderingar som har byggt västvärlden starkt.
 
Erik Slottner (KD) 

Riksdagsledamot och gruppledare i Stockholms stadshus


Christian Carlsson (KD) 

förbundsordförande för KDU och gruppledare i utbildningsnämnden i Stockholm

Läs debattartikeln på Stockholmdirekt: KD: Förbjud heltäckande slöja i skolan 

Inför skoluniform

CC_Erik

Ett intressant förslag som hittills inte har diskuterats särskilt mycket men som vi skulle vilja förverkliga är att införa skoluniformer på försök. Detta för att stärka elevernas sammanhållning, tillhörighet och stolthet över den egna skolan.

I Stockholms stad har antalet anmälda fall av hot och våld  i skolan ökat under flera år. Under 2015 anmäldes 1078 fall av hot eller våld från skolorna i Stockholm och anmälningarna gäller både elever och personal. Samtidigt har tio grundskolor i Stockholms förorter under de senaste fem åren tilldelats över en miljard för att höja studieresultaten men trots detta har andelen gymnasiebehöriga sjunkit.

Några av landets sämst presterande skolor finns i Stockholm. Ofta ligger dessa i socioekonomiskt svaga områden och trots att dessa skolor får mycket extra resurser präglas många av dem av samma problem som områdena de ligger i: dåliga resultat, utanförskap, våld och brist på disciplin.

I områden där många föräldrar och familjer lever i utanförskap och bidragsberoende utan att ha någon större kontakt med det svenska samhället blir skolan ett desto viktigare integrationsverktyg. Här kan eleverna förutom undervisning i kärnämnena få tillgång till viktiga integrationsnycklar som saknas hemma: träning och utveckling i svenska språket, kunskap om det svenska samhället och vår historia samt en möjlighet att introduceras för och anamma de värderingar som alla som kommer till Sverige måste acceptera. Det handlar bland annat om alla människors lika värde, möjligheten att utvecklas och att förverkliga sin potential och inte minst om religionsfrihet och jämställdhet mellan kvinnor och män.

Givetvis krävs en palett av preventiva och reaktiva insatser för att utvecklingen i problemskolorna ska  kunna vändas och ordning upprätthållas. Ett intressant förslag som hittills inte har diskuterats särskilt mycket men som vi skulle vilja förverkliga är att införa skoluniformer på försök i några av de mest utsatta skolorna. Detta för att stärka elevernas sammanhållning, tillhörighet och stolthet över den egna skolan. Pilotprojekten skulle vara tidsbegränsade och ske med skolledningens frivillighet som grund.

Forskning kring effekterna av skoluniformer är fortfarande inte heltäckande och resultaten till viss del motstridiga. Dock finns flera exempel på skolor där man infört skoluniformer med positiva resultat som följd.

Skoluniform tycks kunna minska brottsligheten och öka elevernas säkerhet. I Long Beach, Kalifornien, infördes skoluniformer i ett distrikt och efter två år hade misshandelsfallen i distriktets skolor minskat med 34%, sexualbrotten sänkts med 74%, rån minskats med 65%, innehav av vapen minskats med 52%, innehav av droger sjunkit med 69% och vandalismen sjunkit med 18% . Ett år efter att Sparks Middle School i Nevada införde skoluniform minskade polisrapporterna från skolan med 63%.

Skoluniformer skulle dessutom flytta elevernas fokus från kläder till läsande och lärande. Det skapar lika villkor,vilket minskar risken för grupptryck och mobbning.

Självklart är inte frågan så enkel som att bara införa skoluniform. Dålig arbetsro och bristande disciplin har flera orsaker och för att komma till rätta med problemen måste flera åtgärder vidtas. Inte minst är ledarskapet viktigt från såväl rektorer som från lärare i de enskilda klassrummen. Men skoluniform kan vara ytterligare en åtgärd bland många som bidrar till att skapa ordning och arbetsro. Vi vill därför att skoluniform införs på försök på de tre kommunala skolor i Stockholm som hade högst andel elever som går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. Om effekterna är positiva bör försöket permanentas och fler skolor följa efter.

Erik Slottner (KD), gruppledare för KD i Stockholms stadshus 

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU Sverige

Läs artikeln i Expressen (27/6): Inför skoluniform på problemskolor