Självklart ska det vara höga krav på lärare

IMGL1573-44Det är viktigare att alla elever möts lärare som förmår att leda klassen framåt och ser till att eleverna levererar goda kunskapsresultat inom respektive ämne, än att de möts av någon med lärarlegitimation. 

I Dagens Samhälle den 14 juni presenterade jag flera förslag för att skapa förutsättningar för ett starkare skolledarskap och bättre lärare.

Åsa Fahlén, förbundsordförande för fackförbundet Lärarnas riksförbund, skriver i en replik (14/6) att hon tycker att det är bra att Kristdemokraterna i Stockholms stadshus vill öka antalet karriärtjänster och investera i de lärare som finns i staden. Hon skriver också att det är bra att vi lyfter behovet av ett starkt skolledarskap.

Fahlén invänder dock mot mitt förslag att avskaffa kravet på lärarlegitimation. Hon skriver att ”alla elever har rätt att möta utbildade och legitimerade lärare i klassrummet” och att ”det ska vara höga krav för att vara lärare”.

Självklart ska det vara höga krav för att vara lärare. Det gäller inte minst när det kommer till ämneskunskaper. Jag står dock fast vid att det är viktigare att alla elever möts lärare som förmår att leda klassen framåt och ser till att eleverna levererar goda kunskapsresultat inom respektive ämne, än att de möts av någon med lärarlegitimation.

Det finns såklart massor av duktiga lärare och rektorer i Sverige som gör ett fantastiskt jobb, men det innebär ändå ett enormt resursslöseri att inte låta landets rektorer fullt ut använda de välutbildade och ämneskunniga lärare som idag saknar lärarlegitimation. Makten och det fulla ansvaret över vilka som anställs på en skola borde ligga hos rektor.

Åsa Fahlén oroar sig över att läraryrkets status skulle minska om kravet på lärarlegitimation tas bort. Det är dock inte lärarlegitimationen som avgör läraryrkets status. Det som avgör är istället lärarutbildningens kvalitet tillsammans med lärarlöner och karriärmöjligheter samt om man inom yrket erbjuds en skolmiljö som präglas av ordning, arbetsro och respekt mellan lärare och elever.

Kristdemokraterna i Stockholms stadshus arbetar därför för högre löner för duktiga lärare, vi arbetar för vidareutbildning i såväl ämneskunskap och metodik som i ledarskap och konflikthantering och vi kommer alltid att arbeta för en skola med ordning och kunskap i fokus.

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU.

Läs hela artikeln hos Dagenssamhälle: Misstag av Alliansen att införa lärarlegitimation

Läs hela slutrepliken hos Dagens samhälle: KDU: ”Självklart ska det vara höga krav på lärare”

 

Inför skoluniform

CC_Erik

Ett intressant förslag som hittills inte har diskuterats särskilt mycket men som vi skulle vilja förverkliga är att införa skoluniformer på försök. Detta för att stärka elevernas sammanhållning, tillhörighet och stolthet över den egna skolan.

I Stockholms stad har antalet anmälda fall av hot och våld  i skolan ökat under flera år. Under 2015 anmäldes 1078 fall av hot eller våld från skolorna i Stockholm och anmälningarna gäller både elever och personal. Samtidigt har tio grundskolor i Stockholms förorter under de senaste fem åren tilldelats över en miljard för att höja studieresultaten men trots detta har andelen gymnasiebehöriga sjunkit.

Några av landets sämst presterande skolor finns i Stockholm. Ofta ligger dessa i socioekonomiskt svaga områden och trots att dessa skolor får mycket extra resurser präglas många av dem av samma problem som områdena de ligger i: dåliga resultat, utanförskap, våld och brist på disciplin.

I områden där många föräldrar och familjer lever i utanförskap och bidragsberoende utan att ha någon större kontakt med det svenska samhället blir skolan ett desto viktigare integrationsverktyg. Här kan eleverna förutom undervisning i kärnämnena få tillgång till viktiga integrationsnycklar som saknas hemma: träning och utveckling i svenska språket, kunskap om det svenska samhället och vår historia samt en möjlighet att introduceras för och anamma de värderingar som alla som kommer till Sverige måste acceptera. Det handlar bland annat om alla människors lika värde, möjligheten att utvecklas och att förverkliga sin potential och inte minst om religionsfrihet och jämställdhet mellan kvinnor och män.

Givetvis krävs en palett av preventiva och reaktiva insatser för att utvecklingen i problemskolorna ska  kunna vändas och ordning upprätthållas. Ett intressant förslag som hittills inte har diskuterats särskilt mycket men som vi skulle vilja förverkliga är att införa skoluniformer på försök i några av de mest utsatta skolorna. Detta för att stärka elevernas sammanhållning, tillhörighet och stolthet över den egna skolan. Pilotprojekten skulle vara tidsbegränsade och ske med skolledningens frivillighet som grund.

Forskning kring effekterna av skoluniformer är fortfarande inte heltäckande och resultaten till viss del motstridiga. Dock finns flera exempel på skolor där man infört skoluniformer med positiva resultat som följd.

Skoluniform tycks kunna minska brottsligheten och öka elevernas säkerhet. I Long Beach, Kalifornien, infördes skoluniformer i ett distrikt och efter två år hade misshandelsfallen i distriktets skolor minskat med 34%, sexualbrotten sänkts med 74%, rån minskats med 65%, innehav av vapen minskats med 52%, innehav av droger sjunkit med 69% och vandalismen sjunkit med 18% . Ett år efter att Sparks Middle School i Nevada införde skoluniform minskade polisrapporterna från skolan med 63%.

Skoluniformer skulle dessutom flytta elevernas fokus från kläder till läsande och lärande. Det skapar lika villkor,vilket minskar risken för grupptryck och mobbning.

Självklart är inte frågan så enkel som att bara införa skoluniform. Dålig arbetsro och bristande disciplin har flera orsaker och för att komma till rätta med problemen måste flera åtgärder vidtas. Inte minst är ledarskapet viktigt från såväl rektorer som från lärare i de enskilda klassrummen. Men skoluniform kan vara ytterligare en åtgärd bland många som bidrar till att skapa ordning och arbetsro. Vi vill därför att skoluniform införs på försök på de tre kommunala skolor i Stockholm som hade högst andel elever som går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. Om effekterna är positiva bör försöket permanentas och fler skolor följa efter.

Erik Slottner (KD), gruppledare för KD i Stockholms stadshus 

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU Sverige

Läs artikeln i Expressen (27/6): Inför skoluniform på problemskolor