Etikettarkiv: Skolan

Manipulerade kunskapsresultat – en skolpolitisk skandal

Publicerad den av
Svara

Det är en skolpolitisk skandal att utbildningsminister Anna Ekström och regeringen fört svenska folket bakom ljuset när det gäller kunskapsresultaten i PISA 2018.

För många elever med utländsk bakgrund och för många elever med funktionsnedsättningar har felaktigt exkluderats från att göra testet, och kunskapsbristerna i Sverige är därför större än vad utbildningsministern gett sken av. Riksrevisionen riktar därför stenhård kritik mot regeringen.

Genom att inte följa upp de misstänkta felen, trots varningar om felaktigheter från utbildningsdepartementets egna tjänstemän, så har kunskapsbristerna mörkats och kunskapsresultaten manipulerats.

Det är en skolpolitisk skandal.

Det är framförallt ett svek mot alla barn som idag hamnar efter och inte får möjlighet att lyckas i skolan. Sverige är dömt att misslyckas med att återupprätta kunskapsskolan så länge vi har en regering som inte vill veta av sanningen om de bristande kunskapsresultaten.

Riksrevisionen riktar hård kritik mot både regeringen och Skolverket i sin granskningsrapport RIR 2021:12 (PISA-undersökningen 2018 – arbetet med att säkerställa ett tillförlitligt elevdeltgande). Man anser att regeringen nu behöver agera och är klart att man måste göra det för att säkerställa att inte så här många elever exkluderas från att göra Pisa-undersökningen nästa gång. Men det är ju så dags att regeringen agerar nu. Det borde man ha gjort redan när de egna tjänstemännen faktiskt slog larm.

Utbildningsminister Anna Ekström (s) behöver först och främst komma till riskdagens utbildningsutskott och förklara sig. Statsminister Stefan Löfven behöver därefter svara på frågan om han har fortsatt förtroende för utbildningsministern.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Expressen TV: Så reagerar M, KD och V på de nya uppgifterna om Pisa

Aftonbladet: SD kräver ministerns avgång – backas inte

Inför skoluniform i Stockholm

Publicerad den av
Svara

IMGL1572-43Alltför många elever anger att de störs på grund av stök och ordningsproblem i skolan och 15 procent av landets niondeklassare känner sig inte trygga i skolan.

Detta visar en enkätundersökning från Skolinspektionen. Kristdemokraterna i Stockholms stadshus vill nu testa att införa skoluniform på några av stadens skolor.

Genom skoluniformer skulle samhörigheten bland eleverna och stoltheten över skolan kunna stärkas. Det skulle i sin tur också kunna skapa förutsättningar för en skola med ordning, där kunskapen får stå i fokus.

Det finns flera exempel på skolor som fått bättre resultat sedan de infört skoluniformer, bland annat i USA. Det visar bland annat den vetenskapliga studien “School Discipline, School Uniforms and Academic Performance” från 2015. I länder med skoluniform är ljudnivån under lektionstid lägre, eleverna lyssnar bättre och läraren har det lättare för att starta lektionstiden utan störningsmoment.

I ett distrikt i Long Beach, Kalifornien minskade vålds- och sexualbrotten samt narkotikabrotten drastiskt bara två år efter att man infört skoluniform. Även i Sparks Middle School i Nevada ska polisrapporterna ha minskat sedan skolan infört skoluniform.

Självklart ska man inte vara naiv och tro att skoluniform är universallösning på skolans problem. Det krävs mycket annat också, exempelvis ordningsbetyg, utbildning i ledarskap och konflikthantering för landets lärare och ansvarstagande föräldrar som lär barnen vad som är rätt och fel samt att behandla andra med respekt.

Kristdemokraterna i Stockholms stadshus vill ändå införa skoluniform för att testa om skoluniform kan få effekt på trivsel, arbetsro och studieresultat. Självklart ska det vara en välvårdad klädsel som signalerar respekt för studierna, skolan och omgivningen.

Christian Carlsson (KD) , förbundsordförande för KDU Sverige 

Gruppledare för Kristdemokraterna i Stockholms stadshus

Läs hela artikeln hos Stockholmsdirekt: Inför skoluniform i Stockholm 

Inför ordningsbetyg i skolan

Publicerad den av
Svara

IMGL1573-44

Inför skriftliga ordningsomdömen och ändra skollagen så att det blir lättare att flytta på den som stör i klassrummet eller bryter mot skolans ordningsregler. 

För att barn ska få med sig de verktyg som krävs för att skaffa sig ett bra liv och kunna förverkliga sina drömmar krävs en skola med ordning och arbetsro. I en skola där det råder ordning och arbetsro kan kunskapen stå i fokus.

Med nästan 2000 anmälningar till Skolinspektionen ifjol om kränkande behandling i skolan finns därför skäl att känna oro över stöket i skolan. En enkätundersökning från Skolinspektionen visar dessutom att 15 procent av landets niondeklassare känner sig otrygga i skolan och hela 60 procent av niondeklassarna upplever att andra elever stör undervisningen.

Det är oacceptabelt att den stökiga situationen på svenska skolor tillåts påverka skolresultaten negativt. Självklart ska elever kunna känna trygghet och arbetsro.

Kristdemokraterna i Stockholms stadshus kräver därför flera åtgärder för att återskapa ordning och reda i skolan.

Vi vill för det första införa mer utbildning i ledarskap och konflikthantering för landets lärare, både på lärarutbildningen och som vidareutbildning i yrkeslivet. En bra lärare behöver både kunna inspirera eleverna till kunskap och vara en auktoritet som håller ordning och reda i klassrummet.

Vi vill för det andra införa skriftliga ordningsomdömen. Ordningsomdömet skulle kunna påverkas av huruvida eleven kommer i tid, hur man beter sig och om man behandlar lärare och klasskamrater med respekt. Skolan skulle därmed få ytterligare ett hjälpmedel för att ta tag i ordningsproblemen och fler elever skulle tänka på hur man beter sig. Samtidigt skulle den del av skolans uppgift som handlar om att utveckla elevens förmåga att skilja mellan rätt och fel samt att bemöta andra med respekt uppvärderas.

Vi anser för det tredje att skolorna måste kunna få göra mer för att undvika att vissa elever återkommande stör undervisningen. Skollagen behöver ändras så att det blir lättare att flytta på den som stör i klassrummet eller bryter mot skolans ordningsregler.

Svenska elever förtjänar en trygg skolmiljö med arbetsro för att kunna tillgodose sig de kunskaper som krävs för att bli ansvarstagande och respektfulla medborgare som är väl förberedda inför kommande yrkesliv. Det krävs krafttag och åtgärder för att åstadkomma en skola med ordning och kunskap i fokus, och det krävs nu.

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU Sverige

Kandidat för Kristdemokraterna i Stockholms stadshus

Läs debattartikeln hos Dagens Samhälle: Inför ordningsbetyg i skolan

Självklart ska det vara höga krav på lärare

Publicerad den av
Svara

IMGL1573-44Det är viktigare att alla elever möts lärare som förmår att leda klassen framåt och ser till att eleverna levererar goda kunskapsresultat inom respektive ämne, än att de möts av någon med lärarlegitimation. 

I Dagens Samhälle den 14 juni presenterade jag flera förslag för att skapa förutsättningar för ett starkare skolledarskap och bättre lärare.

Åsa Fahlén, förbundsordförande för fackförbundet Lärarnas riksförbund, skriver i en replik (14/6) att hon tycker att det är bra att Kristdemokraterna i Stockholms stadshus vill öka antalet karriärtjänster och investera i de lärare som finns i staden. Hon skriver också att det är bra att vi lyfter behovet av ett starkt skolledarskap.

Fahlén invänder dock mot mitt förslag att avskaffa kravet på lärarlegitimation. Hon skriver att ”alla elever har rätt att möta utbildade och legitimerade lärare i klassrummet” och att ”det ska vara höga krav för att vara lärare”.

Självklart ska det vara höga krav för att vara lärare. Det gäller inte minst när det kommer till ämneskunskaper. Jag står dock fast vid att det är viktigare att alla elever möts lärare som förmår att leda klassen framåt och ser till att eleverna levererar goda kunskapsresultat inom respektive ämne, än att de möts av någon med lärarlegitimation.

Det finns såklart massor av duktiga lärare och rektorer i Sverige som gör ett fantastiskt jobb, men det innebär ändå ett enormt resursslöseri att inte låta landets rektorer fullt ut använda de välutbildade och ämneskunniga lärare som idag saknar lärarlegitimation. Makten och det fulla ansvaret över vilka som anställs på en skola borde ligga hos rektor.

Åsa Fahlén oroar sig över att läraryrkets status skulle minska om kravet på lärarlegitimation tas bort. Det är dock inte lärarlegitimationen som avgör läraryrkets status. Det som avgör är istället lärarutbildningens kvalitet tillsammans med lärarlöner och karriärmöjligheter samt om man inom yrket erbjuds en skolmiljö som präglas av ordning, arbetsro och respekt mellan lärare och elever.

Kristdemokraterna i Stockholms stadshus arbetar därför för högre löner för duktiga lärare, vi arbetar för vidareutbildning i såväl ämneskunskap och metodik som i ledarskap och konflikthantering och vi kommer alltid att arbeta för en skola med ordning och kunskap i fokus.

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU.

Läs hela artikeln hos Dagenssamhälle: Misstag av Alliansen att införa lärarlegitimation

Läs hela slutrepliken hos Dagens samhälle: KDU: ”Självklart ska det vara höga krav på lärare”

 

Alla barn borde få fira skolavslutning i kyrkan

Publicerad den av
Svara

IMGL1572-43.jpg

”Kristendomen är en självklar del av Sveriges kulturarv. Den har påverkat vårt samhälle, våra traditioner och våra svenska värderingar på ett helt avgörande sätt. Skolavslutningar i kyrkan är ett naturligt uttryck för detta”

Det tycks ha blivit en tradition för vissa att två gånger om året ifrågasätta skolavslutningar i kyrkan. Aktivister inom skolvärlden, ateister och kulturrelativister har så här års gjort sitt bästa för att beröva barnen sin traditionsenliga skolavslutning i kyrkan – med nationalsång, flaggviftande och psalmer som ”Den blomstertid nu kommer”.

För Sövestads skola i Ystad ska det i julas ha varit första gången på 100 år som en julavslutning inte skulle hållas i kyrkan, och även inför sommaravslutningen valdes kyrkan bort.

Det är ett tecken i tiden. Att fira skolavslutning i kyrkan har minskat drastiskt. Bara 35 procent av landets grundskolor firar numera i kyrkan enligt forskare vid Högskolan i Borås.

Svenska folket vill annorlunda. Så många som 78 procent är emot att förbjuda skolavslutningar i kyrkan och även för oss kristdemokrater är skolavslutningar i kyrkan en given tradition. Kristendomen är en självklar del av Sveriges kulturarv.

Den har påverkat vårt samhälle, våra traditioner och våra svenska värderingar på ett helt avgörande sätt. Skolavslutningar i kyrkan är ett naturligt uttryck för detta, och det finns all anledning att bevara denna folkkära tradition.

Traditioner och högtider är bra därför att de för människor närmare varandra, skänker en känsla av samhörighet och stärker vår samhällsgemenskap. De utgör dessutom en viktig länk till vår historia som binder oss samman med tidigare och kommande generationer.

Betydelsen av att uppmärksamma nationella högtider i landets skolor ska därför inte underskattas.

Skolan ska uppmärksamma vårt kulturarv och våra sedvänjor så att våra barn får en bättre förståelse för Sveriges historia och våra gemensamma rötter. Kulturarvet innebär inte minst en viktig nyckel till integration för barn som har invandrat till Sverige.

För oss kristdemokrater är det därför självklart att tillåta skolor att fira sina högtider i kyrkan. Alla barn borde få fira skolavslutning i kyrkan.

Christian Carlsson, Förbundsordförande för KDU
Läs hela artikeln hos Nyheter24: KDU: ”Alla barn borde få fira skolavslutning i kyrkan”

Skolavslutningar i kyrkan

Stärk ledarskapet i skolan – avskaffa lärarlegitimationen

Publicerad den av
Svara

IMGL1573-44Risken är stor för att antalet behöriga lärare inte kommer att räcka till under de kommande åren. Kravet på lärarlegitimation underlättar inte för rektorer att rekrytera personal. I efterhand är det lätt att konstatera att det var ett misstag av Alliansen att införa kravet på lärarlegitimation. Den borde avskaffas, skriver Christian Carlsson (KD). 

 

Skolresultaten har sjunkit under de senaste åren i många delar av landet. På vissa skolor i Stockholm når bara hälften av eleverna kraven för behörighet till gymnasiet. Vänder inte denna trend finns stor risk för att många av dessa obehöriga elever hamnar i arbetslöshet och utanförskap.

Vi måste ställa tuffare krav på våra skolledningar att leverera resultat i form av godkända elever. Den rektor som inte levererar förbättrade studieresultat måste snabbt kunna bytas ut, men för att fler rektorer ska få chansen att lyckas måste de också få större frihet att anställa den personal som man anser sig behöva för att leverera.

Lärarförbundet och SCB varnar för att det kan saknas 65 000 lärare fram till år 2025. Det innebär en tuff utmaning, och kravet på lärarlegitimation underlättar inte direkt. I efterhand är det lätt att konstatera att det var ett misstag av Alliansen att införa kravet på lärarlegitimation. Reformen borde avskaffas.

Risken är stor för att antalet behöriga lärare inte kommer att räcka till under de kommande åren. Samtidigt finns kompetenta och skickliga lärare som saknar legitimation och andra personer ute på arbetsmarknaden, som skulle kunna bidra till att lyfta resultaten. Sveriges rektorer borde få möjlighet att använda sig av dessa fullt ut. Därför måste kravet på legitimationen bort.

Kristdemokraterna i Stockholms stadshus vill öka antalet karriärtjänster och höja lönen för skickliga lärare för att locka fler duktiga lärare, men vi vill också investera i de lärare som redan finns i staden. Det är något som fler kommuner borde göra. Som lärare måste man både kunna inspirera eleverna till kunskap, undervisa och hålla ordning i klassen. Därför kommer vi att satsa på kontinuerlig vidareutbildning inte enbart i metodik och ämneskunskap, utan också i ledarskap och konflikthantering.

Stök och otrygghet är tyvärr ett stort problem på många skolor. Elever utsätts för mobbning och trakasserier. I klassrum utan arbetsro får elever mindre undervisningstid och därmed svårare att tillgodogöra sig nya kunskaper. Barn känner sig utsatta och mår dåligt. Hur man mår påverkar också hur man presterar i skolan.

En enkätundersökning från Skolinspektionen från förra läsåret, där alla landets skolor tillfrågades om medverkan, visar att hela 15 procent av landets niondeklassare känner sig otrygga i skolan. Omkring 60 procent av eleverna klagar dessutom på att andra elever stör. Det är fullständigt oacceptabelt.

Kristdemokraterna vill ha makt att förändra detta. Vi menar att den viktigaste förutsättningen för en framgångsrik skola är ett starkt skolledarskap och bra lärare. Varje skola måste präglas av ett tydligt ledarskap. Det ska finnas en rektor som är ytterst ansvarig och kan se till att lärarna förmedlar samma värdegrund, samma ordningsregler och ett och samma förhållningssätt i möter med eleverna. Det ska dessutom finnas fler duktiga lärare som säkerställer att våra barn får gå i en skola med ordning och kunskap i fokus.

Christian carlsson, förbundsordförande KDU samt gruppledare (KD) i utbildningsnämnden Stockholms stad. 

Läs hela artikeln hos Dagenssamhälle: Misstag av Alliansen att införa lärarlegitimation

35225456_1708840989151105_3417560916865056768_o

 

Så stoppar vi ungas psykiska ohälsa

Publicerad den av
Svara

KD-sajt-LARGEOrsakerna till att så många unga människor mår dåligt är flera, men oavsett varför så ska de och deras familjer kunna lita på att man får vård i tid och den hjälp man behöver. För att fler ska få känna hopp om en bättre och ljusare framtid, behövs inte bara nya reformer utan också ett politiskt ledarskap som förstår att solidariteten inte börjar i riksdagen utan med oss själva, skriver Ebba Busch Thor (KD) och Christian Carlsson (KDU).

Psykisk ohälsa drabbar många människor i vårt land. Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat ända sedan 1980. Depression, ångest och självskadebeteende har blivit vanligare, fler antidepressiva läkemedel skrivs utoch antalet självmord bland unga har ökat. De senaste tio åren har psykisk ohälsa bland barn dessutom fördubblats. Socialstyrelsen har länge kunnat visa på en negativ utveckling, och den är dessvärre utmärkande för Sverige.

Det handlar om flickor och unga kvinnor som plågas av ätstörningar eller en ständig oro över att inte räcka till och det handlar om pojkar som går till skolan med en klump i magen varje morgon, därför att de inte vet vad som kommer att hända i korridoren. Det kan också handla om barn som inte vågar ta med kompisarna hem därför att mamma eller pappa kanske bråkar, eller för att någon är full.

Orsakerna till att så många unga människor mår dåligt är flera, men oavsett varför så många som 190 000 barn och unga mår dåligt så ska de och deras familjer kunna lita på att man får vård i tid och den hjälp man behöver.

Människor i Sverige betalar bland världens högsta skatter, men socialdemokraterna klarar ändå inte av att ta hand om de mest utsatta. Vårdköerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) växer. Öppna jämförelservisar att i mars 2018 klarar endast fyra av 21 landsting målet att erbjuda 90 procent av de sökande ett första besök vid BUP inom 30 dagar. 2014 samma månad klarade 15 landsting samma uppgift. Det innebär ett enormt välfärdssvek och är mycket allvarligt eftersom ett snabbt stöd också är nyckeln till ett snabbt tillfrisknande.

Kristdemokraterna föreslår därför:
1. Korta köerna till BUP. Kristdemokraterna har gjort det förut, och om vi får makt efter valet i höst så kommer vi att avsätta mer resurser för att kapa vårdköerna igen.

2. Ge landstingen/regionerna ett samlat ansvar för barn- och ungdomshälsovården inklusive elevhälsan. Barn och unga kan då få mer lättillgänglig hjälp tidigt vilket kan förhindra att lättare former av ångest och oro leder till djupare psykisk ohälsa.

3. Inför en elevhälsogaranti. Varje elev ska också kunna komma i kontakt med elevhälsan varje dag. Varannan skola brister i det förebyggande elevhälsoarbetet. Därför måste elevhälsan förstärkas.

4. Reformer för tryggare familjer. Sänkt skatt och ekonomiskt stöd till barnfamiljer, barnomsorgspeng och en helt flexibel föräldraförsäkring minskar risken för bråk om tid och pengar. Alla kommuner ska dessutom erbjuda föräldrastödsprogram.

För att fler unga människor och familjer ska få känna hopp om en bättre och ljusare framtid, behövs dock inte bara nya reformer utan också ett politiskt ledarskap som förstår att solidariteten inte börjar i riksdagen utan med oss själva. Det behövs ett politiskt ledarskap som förstår att grunden för det goda samhället läggs av vanliga människor som väljer att ta ansvar och gör gott för varandra. Vi kristdemokrater står för ett sådant ledarskap för Sverige och därför ber vi om väljarnas förtroende i valet den 9 september.

Ebba Busch Thor, partiledare för Kristdemokraterna

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU Sverige

Läs hela artikeln hos Metro: KD: Så stoppar vi ungas psykiska ohälsa

 

 

Förbjud burka och niqab i Stockholms skolor

Publicerad den av
Svara

ErikSlottner_CCEn lärare från Stockholm hörde nyligen av sig till oss och berättade att han undervisar en högstadieelev som han aldrig sett ansiktet på. Flickan skickas till grundskolan iklädd en täckande niqab. Vi anser att detta är fullständigt oacceptabelt och vi vill sätta stopp för heltäckande slöja som burka och niqab i skolan.

Svenska skolor ska vara öppna, jämställda och demokratiska. Där ska tjejer och killar ges samma möjligheter. Islamism och hederskultur har de senaste åren blivit alltmer påtagligt i det svenska samhället och användandet av heltäckande slöjor är ett aktivt ställningstagande för isolering och segregation. Det är ett ställningstagande som direkt motverkar integration och samhällsgemenskap och det är något som vi kristdemokrater i Stockholms stad inte kommer att acceptera på våra skolor. Att det förekommer att en lärare tvingas undervisa ett barn som han aldrig sett ansiktet på är ett tecken på att det är dags att tydligt sätta ned foten och visa vad som gäller i Sverige. Här hälsar vi på varandra med ett handslag, vi visar vårt ansikte och ser varandra i ögonen för att visa varandra respekt.
 
De senaste årtiondena har frågan om olika former av förbud mot heltäckande slöja aktualiserats i stora delar av västvärlden, och allt fler länder finner skäl att vidta åtgärder. Tysklands förbundskansler, kristdemokratiska Angela Merkel, är en av alla ledare i som har lämnat klara besked: ”Hos oss gäller följande: Visa ansiktet. Fullbeslöjat är inte acceptabelt.”   
 
Samma sak borde gälla i Sverige: Heltäckande slöja som burka och niqab hör inte hemma i en öppen demokrati där det är centralt att människor kan mötas och identifiera varandra. Här gäller jämställdhet mellan kvinnor och män och idén om samhällsgemenskap. Sådana normer och värderingar skapar tillit och trygghet. Det handlar i grunden om att visa sina medmänniskor att man har goda avsikter och om ömsesidig respekt.
 
Den som förespråkar att döttrar och fruar måste bära en burka eller niqab bryter mot viktiga normer och värderingar som gäller i Sverige och vi är inte intresserade av att omförhandla vårt sociala kontrakt. Kvinnor ska inte behöva dölja sig själva för att visa sig anständiga och för att undvika att bli ofredade. En kvinna som tvingas dölja sitt ansikte förvägras också friheten att utvecklas i gemenskap med andra, ett grundläggande behov för varje människa. Hon förvägras därmed en del av sig själv.
                                                  
Vi kommer därför att arbeta för att införa ett förbud mot heltäckande slöja som burka och niqab i svenska skolor. En röst på Kristdemokraterna är att stå upp för jämlikhet mellan kvinnor och män, för varje persons rätt att utvecklas som person och förverkliga sin potential. Det är helt enkelt en röst för att försvara de goda värderingar som har byggt västvärlden starkt.
 
Erik Slottner (KD) 

Riksdagsledamot och gruppledare i Stockholms stadshus


Christian Carlsson (KD) 

förbundsordförande för KDU och gruppledare i utbildningsnämnden i Stockholm

Läs debattartikeln på Stockholmdirekt: KD: Förbjud heltäckande slöja i skolan 

Inför skoluniform

Publicerad den av
Svara

CC_Erik

Ett intressant förslag som hittills inte har diskuterats särskilt mycket men som vi skulle vilja förverkliga är att införa skoluniformer på försök. Detta för att stärka elevernas sammanhållning, tillhörighet och stolthet över den egna skolan.

I Stockholms stad har antalet anmälda fall av hot och våld  i skolan ökat under flera år. Under 2015 anmäldes 1078 fall av hot eller våld från skolorna i Stockholm och anmälningarna gäller både elever och personal. Samtidigt har tio grundskolor i Stockholms förorter under de senaste fem åren tilldelats över en miljard för att höja studieresultaten men trots detta har andelen gymnasiebehöriga sjunkit.

Några av landets sämst presterande skolor finns i Stockholm. Ofta ligger dessa i socioekonomiskt svaga områden och trots att dessa skolor får mycket extra resurser präglas många av dem av samma problem som områdena de ligger i: dåliga resultat, utanförskap, våld och brist på disciplin.

I områden där många föräldrar och familjer lever i utanförskap och bidragsberoende utan att ha någon större kontakt med det svenska samhället blir skolan ett desto viktigare integrationsverktyg. Här kan eleverna förutom undervisning i kärnämnena få tillgång till viktiga integrationsnycklar som saknas hemma: träning och utveckling i svenska språket, kunskap om det svenska samhället och vår historia samt en möjlighet att introduceras för och anamma de värderingar som alla som kommer till Sverige måste acceptera. Det handlar bland annat om alla människors lika värde, möjligheten att utvecklas och att förverkliga sin potential och inte minst om religionsfrihet och jämställdhet mellan kvinnor och män.

Givetvis krävs en palett av preventiva och reaktiva insatser för att utvecklingen i problemskolorna ska  kunna vändas och ordning upprätthållas. Ett intressant förslag som hittills inte har diskuterats särskilt mycket men som vi skulle vilja förverkliga är att införa skoluniformer på försök i några av de mest utsatta skolorna. Detta för att stärka elevernas sammanhållning, tillhörighet och stolthet över den egna skolan. Pilotprojekten skulle vara tidsbegränsade och ske med skolledningens frivillighet som grund.

Forskning kring effekterna av skoluniformer är fortfarande inte heltäckande och resultaten till viss del motstridiga. Dock finns flera exempel på skolor där man infört skoluniformer med positiva resultat som följd.

Skoluniform tycks kunna minska brottsligheten och öka elevernas säkerhet. I Long Beach, Kalifornien, infördes skoluniformer i ett distrikt och efter två år hade misshandelsfallen i distriktets skolor minskat med 34%, sexualbrotten sänkts med 74%, rån minskats med 65%, innehav av vapen minskats med 52%, innehav av droger sjunkit med 69% och vandalismen sjunkit med 18% . Ett år efter att Sparks Middle School i Nevada införde skoluniform minskade polisrapporterna från skolan med 63%.

Skoluniformer skulle dessutom flytta elevernas fokus från kläder till läsande och lärande. Det skapar lika villkor,vilket minskar risken för grupptryck och mobbning.

Självklart är inte frågan så enkel som att bara införa skoluniform. Dålig arbetsro och bristande disciplin har flera orsaker och för att komma till rätta med problemen måste flera åtgärder vidtas. Inte minst är ledarskapet viktigt från såväl rektorer som från lärare i de enskilda klassrummen. Men skoluniform kan vara ytterligare en åtgärd bland många som bidrar till att skapa ordning och arbetsro. Vi vill därför att skoluniform införs på försök på de tre kommunala skolor i Stockholm som hade högst andel elever som går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. Om effekterna är positiva bör försöket permanentas och fler skolor följa efter.

Erik Slottner (KD), gruppledare för KD i Stockholms stadshus 

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU Sverige

Läs artikeln i Expressen (27/6): Inför skoluniform på problemskolor