Regeringen är som förblindad av girighet – avskaffa värnskatten

Regeringens giriga ekonomiska politik lyckas med konststycket att både göra skattebetalarna och staten fattigare. Sverige behöver sänkta marginalskatter och ett höjt grundavdrag, skriver Christian Carlsson och Felix Arnstedt, ordförande respektive arbetsmarknadspolitisk talesperson för KDU.

Vi i Sverige lever under ett av världens högsta skattetryck. Det lönar sig för lite att arbeta. För vissa är skillnaden mellan att arbeta och leva på bidrag så liten att det inte lönar sig att jobba. För andra innebär de höga skatterna att det är svårt att få vardagen att gå ihop eller att viljan till vidareutbildning, hårt arbete och mer ansvar på jobbet saknas.

Sverige behöver en skattepolitik som uppmuntrar arbete och förverkligande av drömmar, men utvecklingen går åt fel håll. Regeringen har höjt skatterna med 47 miljarder kronor netto. Det handlar om skadliga skattehöjningar som slår direkt mot jobb och företagande, men som också gör det svårare för människor att göra klassresor och förbättra sin situation.

Allt fler som jobbar tvingas exempelvis att betala statlig inkomstskatt. Poliser, barnmorskor och sjuksköterskor har plötsligt förvandlats till höginkomsttagare i regeringens ögon. Den högsta marginalskatten på arbete ligger i dag på ungefär 60 procent, eller 70 procent om man tar med lagstadgade arbetsgivar­avgifter. Det innebär att Sverige har högst marginalskatter i världen.

Något är fel när var tredje heltidsarbetande i Sverige, som jobbar och gör rätt för sig, får behålla mindre än hälften av en löneökning.

Det är en viktig princip att den som arbetar har rätt att njuta frukten av sitt arbete och därför borde alla som jobbar få behålla merparten av sin lön.

Något är fel när var tredje heltidsarbetande i Sverige får behålla mindre än hälften av en löneökning.

De höga marginalskatterna leder dessutom till att människor jobbar och handlar mindre. Skatte­intäkterna minskar trots att skattesatserna höjs. Ingen borde försvara ett system som både gör enskilda människor och staten fattigare, men finansminister Magdalena Andersson gör det. Socialdemokraterna är som förblindade av girighet och avundsjuka. Det ska inte få styra svensk skattepolitik.

Arbete och företagande ska uppmuntras, inte straffbeskattas.

1. Höj grundavdraget till 2,5 prisbasbelopp

I år skulle alla som jobbar därmed kunna få tjäna 113 750 kronor skattefritt, innan man behöver betala skatt. Det ger en rejäl skattesänkning som skulle göra störst skillnad för familjer med låga inkomster. Välfärd är att den som är sjuk får vård i tid och att polisen kommer när man ringer, men också att veta att det finns pengar kvar i plånboken när räkningarna är betalda. Verklig trygghet handlar inte om höga bidrag från staten, utan om att få ta ansvar och stå på egna ben, kunna bygga upp ett eget sparande och planera framtiden med den man älskar.

2. Avskaffa värnskatten

De sista 5 procentenheterna av den statliga inkomstskatten skulle vara en tillfällig skatt som infördes 1995 för att Sverige skulle återhämta sig efter 90-talskrisen, men de finns fortfarande kvar. Värnskatten är därför en omoralisk skatt som måste bort. För staten innebär den mindre än 0,5 procent av skatteintäkterna, och modern forskning visar att ett avskaffande rent av skulle kunna leda till mer skatteintäkter eftersom det skulle stimulera till arbete.

3. Minska marginalskatterna

Sänk den statliga inkomstskatten och se till att färre behöver betala den. Statlig inkomstskatt är en straffbeskattning på högre utbildning, arbete och ansvarstagande. Det långsiktiga målet ska därför vara att den statliga inkomstskatten avskaffas och att alla löntagare beskattas lika, dvs. med samma procentsats.

Det finns ingen anledning att hålla fast vid de höga skatterna.

Ett avskaffande av den statliga inkomstskatten skulle inledningsvis leda till ett intäktsbortfall om 61 miljarder kronor, det vill säga cirka 3 procent av de totala skatteintäkterna i Sverige. KDU är beredda att finansiera detta genom myndighetsnedläggningar och skrotade arbetsmarknadspolitiska åtgärder, tuffare krav i bidragssystemen, minskade mottagningskostnader vid Migrationsverket och ett mindre omfattande offentligt åtagande. På sikt skulle slopad statlig inkomstskatt dessutom innebära ökade skatte­intäkter eftersom incitamenten för arbete skulle öka. Det finns ingen anledning att hålla fast vid de höga skatterna.

Sverige behöver en ny regering som uppmuntrar ansvar och arbetsamhet, och som ser till att människor får behålla mer av sin lön. Fler ska få makt över vardagen och möjlighet att förbättra sin situation. Grunden för ett gott samhället är starka familjer som arbetar och gör rätt för sig. Därför förespråkar vi kristdemokrater en skattepolitik som gör att fler kan känna hopp om en bättre framtid för sig själva, sin familj och för Sverige.

Christian Carlsson, förbundsordförande.

Felix Arnstedt, arbetsmarknadspolitisk talesperson.

Läs hela artikeln hos Timbro: Regeringen är som förblindad av girighet

 

Välfärdssveket som hotar företagen

Christian Carlsson-5”Utan butiken dör byn” är en rubrik vi ofta får läsa i landsortspressen. Många mindre företag runt om i Sverige lever under nedläggningshot och sliter hårt för att behålla lönsamheten i verksamheten. Om politikerna menar allvar med att hela landet ska leva, måste förutsättningarna för att driva företag förbättras.

Men det är inte bara på landsbygden som butiker tvingas stänga ned, och det beror inte alltid på bristande lönsamhet. I Stockholms förorter och på andra platser bommas också butiker igen. I stadsdelar som Rinkeby och Husby gör man det på grund av hot om våld, upplopp och vandalisering.

För snart exakt ett år sedan (30/12 2016) stängde handlarna i Husby sina butiker i protest mot vågen av rån och inbrott i området. De menade att det inte går att fortsätta bedriva verksamhet tills problemen med de som väljer att begå brott är åtgärdade. Budskapet var tydligt: ”Vi kräver fler poliser”. ”Ta tillbaka centrum från de kriminella”. Istället stängde polisstationen i Järva. Butiksägarna i Husby möttes av ett dubbelt svek. Den här hösten fick butiksägaren Salam Kurda nog. Efter 32 år i branschen meddelade han att han nu stänger sin butik. Han var då sedan ett halvår oförsäkrad. Det var helt enkelt svårt att hitta något försäkringsbolag som ville teckna en försäkring på grund av områdets brottsbelastning.

Utvecklingen i flera av våra förorter är förödande. Det är de små företagen som ger lokal service, höjer attraktiviteten i områdena och som ser till att fler kan gå från bidrag till arbete. Det är de som skapar jobb och välstånd, som skapar förutsättningar för integration och som får utanförskapet att brytas. Men för att driftiga människor som vill bidra och göra rätt för sig ska våga investera sina surt förvärvade pengar i företag, då krävs givetvis att man känner sig trygg med att polis och rättsväsende klarar att upprätthålla lag och ordning. När polisen inte kommer när man ringer på grund av resursbrist eller stenkastande ungdomar, så innebär det ett enormt välfärdssvek.

I Sverige betalar vi bland världens högsta skatter, men vad får vi för pengarna? Den frågan är berättigad eftersom ingen uppgift är viktigare för staten än att garantera medborgarnas säkerhet, upprätthålla lag, ordning och rättssäkerhet samt att skipa rättvisa. Ändå är polisbristen akut, allt färre brott klaras upp och företagare tvingas alltså stänga ner sin verksamhet på grund av att brottsligheten breder ut sig. Så kan vi inte ha det.

Sverige behöver politiker som vågar prioritera bland statens offentliga utgifter, och som väljer tryggheten. Vi behöver 10 000 fler poliser som kan patrullera gator och torg och för det krävs höjda polislöner, men också att polisen ges fler verktyg i kampen mot brottsligheten så att fler brott klaras upp. Vi ska ge handlarna i Husby och alla andra tryggheten tillbaka, därför att företag måste kunna bedrivas i hela landet för att hela Sverige ska leva.

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU Sverige

Läs gästkrönikan hos Svenskt näringsliv: ”Välfärdssveket som hotar företagen”