Självklart ska det vara höga krav på lärare

IMGL1573-44Det är viktigare att alla elever möts lärare som förmår att leda klassen framåt och ser till att eleverna levererar goda kunskapsresultat inom respektive ämne, än att de möts av någon med lärarlegitimation. 

I Dagens Samhälle den 14 juni presenterade jag flera förslag för att skapa förutsättningar för ett starkare skolledarskap och bättre lärare.

Åsa Fahlén, förbundsordförande för fackförbundet Lärarnas riksförbund, skriver i en replik (14/6) att hon tycker att det är bra att Kristdemokraterna i Stockholms stadshus vill öka antalet karriärtjänster och investera i de lärare som finns i staden. Hon skriver också att det är bra att vi lyfter behovet av ett starkt skolledarskap.

Fahlén invänder dock mot mitt förslag att avskaffa kravet på lärarlegitimation. Hon skriver att ”alla elever har rätt att möta utbildade och legitimerade lärare i klassrummet” och att ”det ska vara höga krav för att vara lärare”.

Självklart ska det vara höga krav för att vara lärare. Det gäller inte minst när det kommer till ämneskunskaper. Jag står dock fast vid att det är viktigare att alla elever möts lärare som förmår att leda klassen framåt och ser till att eleverna levererar goda kunskapsresultat inom respektive ämne, än att de möts av någon med lärarlegitimation.

Det finns såklart massor av duktiga lärare och rektorer i Sverige som gör ett fantastiskt jobb, men det innebär ändå ett enormt resursslöseri att inte låta landets rektorer fullt ut använda de välutbildade och ämneskunniga lärare som idag saknar lärarlegitimation. Makten och det fulla ansvaret över vilka som anställs på en skola borde ligga hos rektor.

Åsa Fahlén oroar sig över att läraryrkets status skulle minska om kravet på lärarlegitimation tas bort. Det är dock inte lärarlegitimationen som avgör läraryrkets status. Det som avgör är istället lärarutbildningens kvalitet tillsammans med lärarlöner och karriärmöjligheter samt om man inom yrket erbjuds en skolmiljö som präglas av ordning, arbetsro och respekt mellan lärare och elever.

Kristdemokraterna i Stockholms stadshus arbetar därför för högre löner för duktiga lärare, vi arbetar för vidareutbildning i såväl ämneskunskap och metodik som i ledarskap och konflikthantering och vi kommer alltid att arbeta för en skola med ordning och kunskap i fokus.

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU.

Läs hela artikeln hos Dagenssamhälle: Misstag av Alliansen att införa lärarlegitimation

Läs hela slutrepliken hos Dagens samhälle: KDU: ”Självklart ska det vara höga krav på lärare”

 

Alla barn borde få fira skolavslutning i kyrkan

IMGL1572-43.jpg

”Kristendomen är en självklar del av Sveriges kulturarv. Den har påverkat vårt samhälle, våra traditioner och våra svenska värderingar på ett helt avgörande sätt. Skolavslutningar i kyrkan är ett naturligt uttryck för detta”

Det tycks ha blivit en tradition för vissa att två gånger om året ifrågasätta skolavslutningar i kyrkan. Aktivister inom skolvärlden, ateister och kulturrelativister har så här års gjort sitt bästa för att beröva barnen sin traditionsenliga skolavslutning i kyrkan – med nationalsång, flaggviftande och psalmer som ”Den blomstertid nu kommer”.

För Sövestads skola i Ystad ska det i julas ha varit första gången på 100 år som en julavslutning inte skulle hållas i kyrkan, och även inför sommaravslutningen valdes kyrkan bort.

Det är ett tecken i tiden. Att fira skolavslutning i kyrkan har minskat drastiskt. Bara 35 procent av landets grundskolor firar numera i kyrkan enligt forskare vid Högskolan i Borås.

Svenska folket vill annorlunda. Så många som 78 procent är emot att förbjuda skolavslutningar i kyrkan och även för oss kristdemokrater är skolavslutningar i kyrkan en given tradition. Kristendomen är en självklar del av Sveriges kulturarv.

Den har påverkat vårt samhälle, våra traditioner och våra svenska värderingar på ett helt avgörande sätt. Skolavslutningar i kyrkan är ett naturligt uttryck för detta, och det finns all anledning att bevara denna folkkära tradition.

Traditioner och högtider är bra därför att de för människor närmare varandra, skänker en känsla av samhörighet och stärker vår samhällsgemenskap. De utgör dessutom en viktig länk till vår historia som binder oss samman med tidigare och kommande generationer.

Betydelsen av att uppmärksamma nationella högtider i landets skolor ska därför inte underskattas.

Skolan ska uppmärksamma vårt kulturarv och våra sedvänjor så att våra barn får en bättre förståelse för Sveriges historia och våra gemensamma rötter. Kulturarvet innebär inte minst en viktig nyckel till integration för barn som har invandrat till Sverige.

För oss kristdemokrater är det därför självklart att tillåta skolor att fira sina högtider i kyrkan. Alla barn borde få fira skolavslutning i kyrkan.

Christian Carlsson, Förbundsordförande för KDU
Läs hela artikeln hos Nyheter24: KDU: ”Alla barn borde få fira skolavslutning i kyrkan”

Skolavslutningar i kyrkan

Dags att ta avstånd från Muslimska brödraskapet, Ibn Rushd

589001964607de9afdaf1c265b8473c0För oss i KDU är det uppenbart att skattesponsrade studieförbundet Ibn Rushds ställningstaganden riskerar att radikalisera svenska muslimer. Bekänn färg nu och ta avstånd från Muslimska brödraskapet, skriver Christian Carlsson och Jakob Ljungman.

I en debattartikel i Expressen kritiserar vi i KDU flera muslimska organisationer för islamistiska kopplingar och ställningstaganden som bidrar till radikalisering.

Vi kräver ett stopp för bidrag till alla organisationer med islamistiska kopplingar, och vi anser att skolor ska undervisa om islamism på samma sätt som man gör om nazismen och kommunismens brott mot mänskligheten.

I ett svar från Zana Muhammad, förbundsordförande för Studieförbundet Ibn Rushd anklagas KDU för lögner och osanningar, och islamismen relativiseras. Muhammad påstår att det skulle vara oklart vad vi menar med islamism – men inte med ett ord tar han avstånd ifrån densamma.

Islamism är extremism

Vi förtydligar gärna.

Islamism är en beteckning för extrema, politiserade former av islam. Gemensamt för dem är att de inte gör skillnad på religion och politik utan anser att varje stat måste underställas Allah och sharialagar för att betraktas som legitim. Islamism är extremism. Denna ideologi hotar vår demokrati och måste stoppas.

Ibn Rushd är en av de svenska organisationer som i en ny rapport från MSB pekas ut som associerade till islamistiska Muslimska brödraskapet. De och andra organisationer som associeras till brödraskapet har vid flera tillfällen bjudit in antisemitiska talare som vill utplåna Israel, uttryckt hat mot homosexuella och som uppmanat till jihad. Ett färskt exempel är Noreddine al-Khademi, som nyligen bjöds in till ”Muslimska familjedagarna”. Han är känd som ”Imam Jihad” för sina uppmaningar till unga tunisier att ansluta sig till jihad i Syrien.

Många genomskådar numera ”islamofobi”-argumenten
Gemensamt för dessa organisationer är också att de avfärdar varje kritik mot islam eller islamism som islamofobi. Hat och hot mot muslimer existerar, och då bör vi tala om det i termer av vad det är: anti-muslimskt hat. Vi bör däremot inte använda termen ”islamofobi”, eftersom det är ett begrepp som Muslimska brödraskapet använder för att omöjliggöra religionskritik och en uppriktig diskussion om den problematiska sammanblandning mellan stat och religion som de själva står för. Att tolka all slags religionskritik som en attack mot islam används dessutom som offerkofta i Brödraskapets strategi för att öka sitt politiska inflytande och för att svartmåla västvärlden. Vi är många som har genomskådat detta.

På hemsidan islamofobi.se som Ibn Rushd står bakom har exempelvis kunnat läsas att ”Rasismen mot muslimer har varit en byggsten i konstruktionen av ‘det moderna och demokratiska Väst’ ”. För oss i KDU är det uppenbart att den sortens ställningstaganden riskerar att radikalisera svenska muslimer.

Zana Muhammad skriver att ”En sak som förenar alla i den mångfald som vi samarbetar med är uppfattningen att demokrati är förenligt med islam.” Trots det har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) så sent om i april nekat statsbidrag till Sveriges Unga Muslimer (SUM), vilken är en av Ibn Rushds medlemsorganisationer. Detta därför att man ansåg att organisationen inte kunnat visa att verksamheten uppfyller kravet på demokratiska idéer, jämställdhet och förbudet mot diskriminering.

Ta avstånd från Muslimska brödraskapet
Istället för att gömma sig bakom formuleringar som:

”Ibn Rushd är ett studieförbund. Vår roll är inte att förespråka en viss tolkning av islam” så är det nu dags för Ibn Rushd att bekänna färg.

  • Ta avstånd ifrån Muslimska brödraskapet och islamism.
  • Var tydliga med om ni anser att demokratin och svenska domstolar ska vara överordnade sharia – eller om ni anser att demokratin måste underkasta sig sharia för att staten ska vara legitim.
  • Var tydliga med om ni anser att svenska lagar är det som ska gälla i Sverige och om ni med principen likhet inför lagen syftar på svensk lag, eller sharia.
  • Var tydliga med om ni står för de mänskliga rättigheterna utifrån FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, eller utifrån sharia.
  • Var tydliga med om ni anser att religion och politik ska skiljas åt – eller om ni anser att islam är ett allomfattande system där det inte kan göras någon distinktion mellan religion och politik.

Svenska folket betalade 48 miljoner i bidrag till Ibn Rushd år 2016. De förtjänar svar. Vårt besked är att svenska skattebetalare inte ska behöva sponsra islamism.

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU
Jakob Ljungman, förbundsstyrelseledamot KDU

Läs slutrepliken hos Expressen: KDU: ”Ta avstånd från islamism, Ibn Rushd”

Stärk ledarskapet i skolan – avskaffa lärarlegitimationen

IMGL1573-44Risken är stor för att antalet behöriga lärare inte kommer att räcka till under de kommande åren. Kravet på lärarlegitimation underlättar inte för rektorer att rekrytera personal. I efterhand är det lätt att konstatera att det var ett misstag av Alliansen att införa kravet på lärarlegitimation. Den borde avskaffas, skriver Christian Carlsson (KD). 

 

Skolresultaten har sjunkit under de senaste åren i många delar av landet. På vissa skolor i Stockholm når bara hälften av eleverna kraven för behörighet till gymnasiet. Vänder inte denna trend finns stor risk för att många av dessa obehöriga elever hamnar i arbetslöshet och utanförskap.

Vi måste ställa tuffare krav på våra skolledningar att leverera resultat i form av godkända elever. Den rektor som inte levererar förbättrade studieresultat måste snabbt kunna bytas ut, men för att fler rektorer ska få chansen att lyckas måste de också få större frihet att anställa den personal som man anser sig behöva för att leverera.

Lärarförbundet och SCB varnar för att det kan saknas 65 000 lärare fram till år 2025. Det innebär en tuff utmaning, och kravet på lärarlegitimation underlättar inte direkt. I efterhand är det lätt att konstatera att det var ett misstag av Alliansen att införa kravet på lärarlegitimation. Reformen borde avskaffas.

Risken är stor för att antalet behöriga lärare inte kommer att räcka till under de kommande åren. Samtidigt finns kompetenta och skickliga lärare som saknar legitimation och andra personer ute på arbetsmarknaden, som skulle kunna bidra till att lyfta resultaten. Sveriges rektorer borde få möjlighet att använda sig av dessa fullt ut. Därför måste kravet på legitimationen bort.

Kristdemokraterna i Stockholms stadshus vill öka antalet karriärtjänster och höja lönen för skickliga lärare för att locka fler duktiga lärare, men vi vill också investera i de lärare som redan finns i staden. Det är något som fler kommuner borde göra. Som lärare måste man både kunna inspirera eleverna till kunskap, undervisa och hålla ordning i klassen. Därför kommer vi att satsa på kontinuerlig vidareutbildning inte enbart i metodik och ämneskunskap, utan också i ledarskap och konflikthantering.

Stök och otrygghet är tyvärr ett stort problem på många skolor. Elever utsätts för mobbning och trakasserier. I klassrum utan arbetsro får elever mindre undervisningstid och därmed svårare att tillgodogöra sig nya kunskaper. Barn känner sig utsatta och mår dåligt. Hur man mår påverkar också hur man presterar i skolan.

En enkätundersökning från Skolinspektionen från förra läsåret, där alla landets skolor tillfrågades om medverkan, visar att hela 15 procent av landets niondeklassare känner sig otrygga i skolan. Omkring 60 procent av eleverna klagar dessutom på att andra elever stör. Det är fullständigt oacceptabelt.

Kristdemokraterna vill ha makt att förändra detta. Vi menar att den viktigaste förutsättningen för en framgångsrik skola är ett starkt skolledarskap och bra lärare. Varje skola måste präglas av ett tydligt ledarskap. Det ska finnas en rektor som är ytterst ansvarig och kan se till att lärarna förmedlar samma värdegrund, samma ordningsregler och ett och samma förhållningssätt i möter med eleverna. Det ska dessutom finnas fler duktiga lärare som säkerställer att våra barn får gå i en skola med ordning och kunskap i fokus.

Christian carlsson, förbundsordförande KDU samt gruppledare (KD) i utbildningsnämnden Stockholms stad. 

Läs hela artikeln hos Dagenssamhälle: Misstag av Alliansen att införa lärarlegitimation

35225456_1708840989151105_3417560916865056768_o

 

Regeringen är som förblindad av girighet – avskaffa värnskatten

Regeringens giriga ekonomiska politik lyckas med konststycket att både göra skattebetalarna och staten fattigare. Sverige behöver sänkta marginalskatter och ett höjt grundavdrag, skriver Christian Carlsson och Felix Arnstedt, ordförande respektive arbetsmarknadspolitisk talesperson för KDU.

Vi i Sverige lever under ett av världens högsta skattetryck. Det lönar sig för lite att arbeta. För vissa är skillnaden mellan att arbeta och leva på bidrag så liten att det inte lönar sig att jobba. För andra innebär de höga skatterna att det är svårt att få vardagen att gå ihop eller att viljan till vidareutbildning, hårt arbete och mer ansvar på jobbet saknas.

Sverige behöver en skattepolitik som uppmuntrar arbete och förverkligande av drömmar, men utvecklingen går åt fel håll. Regeringen har höjt skatterna med 47 miljarder kronor netto. Det handlar om skadliga skattehöjningar som slår direkt mot jobb och företagande, men som också gör det svårare för människor att göra klassresor och förbättra sin situation.

Allt fler som jobbar tvingas exempelvis att betala statlig inkomstskatt. Poliser, barnmorskor och sjuksköterskor har plötsligt förvandlats till höginkomsttagare i regeringens ögon. Den högsta marginalskatten på arbete ligger i dag på ungefär 60 procent, eller 70 procent om man tar med lagstadgade arbetsgivar­avgifter. Det innebär att Sverige har högst marginalskatter i världen.

Något är fel när var tredje heltidsarbetande i Sverige, som jobbar och gör rätt för sig, får behålla mindre än hälften av en löneökning.

Det är en viktig princip att den som arbetar har rätt att njuta frukten av sitt arbete och därför borde alla som jobbar få behålla merparten av sin lön.

Något är fel när var tredje heltidsarbetande i Sverige får behålla mindre än hälften av en löneökning.

De höga marginalskatterna leder dessutom till att människor jobbar och handlar mindre. Skatte­intäkterna minskar trots att skattesatserna höjs. Ingen borde försvara ett system som både gör enskilda människor och staten fattigare, men finansminister Magdalena Andersson gör det. Socialdemokraterna är som förblindade av girighet och avundsjuka. Det ska inte få styra svensk skattepolitik.

Arbete och företagande ska uppmuntras, inte straffbeskattas.

1. Höj grundavdraget till 2,5 prisbasbelopp

I år skulle alla som jobbar därmed kunna få tjäna 113 750 kronor skattefritt, innan man behöver betala skatt. Det ger en rejäl skattesänkning som skulle göra störst skillnad för familjer med låga inkomster. Välfärd är att den som är sjuk får vård i tid och att polisen kommer när man ringer, men också att veta att det finns pengar kvar i plånboken när räkningarna är betalda. Verklig trygghet handlar inte om höga bidrag från staten, utan om att få ta ansvar och stå på egna ben, kunna bygga upp ett eget sparande och planera framtiden med den man älskar.

2. Avskaffa värnskatten

De sista 5 procentenheterna av den statliga inkomstskatten skulle vara en tillfällig skatt som infördes 1995 för att Sverige skulle återhämta sig efter 90-talskrisen, men de finns fortfarande kvar. Värnskatten är därför en omoralisk skatt som måste bort. För staten innebär den mindre än 0,5 procent av skatteintäkterna, och modern forskning visar att ett avskaffande rent av skulle kunna leda till mer skatteintäkter eftersom det skulle stimulera till arbete.

3. Minska marginalskatterna

Sänk den statliga inkomstskatten och se till att färre behöver betala den. Statlig inkomstskatt är en straffbeskattning på högre utbildning, arbete och ansvarstagande. Det långsiktiga målet ska därför vara att den statliga inkomstskatten avskaffas och att alla löntagare beskattas lika, dvs. med samma procentsats.

Det finns ingen anledning att hålla fast vid de höga skatterna.

Ett avskaffande av den statliga inkomstskatten skulle inledningsvis leda till ett intäktsbortfall om 61 miljarder kronor, det vill säga cirka 3 procent av de totala skatteintäkterna i Sverige. KDU är beredda att finansiera detta genom myndighetsnedläggningar och skrotade arbetsmarknadspolitiska åtgärder, tuffare krav i bidragssystemen, minskade mottagningskostnader vid Migrationsverket och ett mindre omfattande offentligt åtagande. På sikt skulle slopad statlig inkomstskatt dessutom innebära ökade skatte­intäkter eftersom incitamenten för arbete skulle öka. Det finns ingen anledning att hålla fast vid de höga skatterna.

Sverige behöver en ny regering som uppmuntrar ansvar och arbetsamhet, och som ser till att människor får behålla mer av sin lön. Fler ska få makt över vardagen och möjlighet att förbättra sin situation. Grunden för ett gott samhället är starka familjer som arbetar och gör rätt för sig. Därför förespråkar vi kristdemokrater en skattepolitik som gör att fler kan känna hopp om en bättre framtid för sig själva, sin familj och för Sverige.

Christian Carlsson, förbundsordförande.

Felix Arnstedt, arbetsmarknadspolitisk talesperson.

Läs hela artikeln hos Timbro: Regeringen är som förblindad av girighet

 

Så stoppar vi ungas psykiska ohälsa

KD-sajt-LARGEOrsakerna till att så många unga människor mår dåligt är flera, men oavsett varför så ska de och deras familjer kunna lita på att man får vård i tid och den hjälp man behöver. För att fler ska få känna hopp om en bättre och ljusare framtid, behövs inte bara nya reformer utan också ett politiskt ledarskap som förstår att solidariteten inte börjar i riksdagen utan med oss själva, skriver Ebba Busch Thor (KD) och Christian Carlsson (KDU).

Psykisk ohälsa drabbar många människor i vårt land. Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat ända sedan 1980. Depression, ångest och självskadebeteende har blivit vanligare, fler antidepressiva läkemedel skrivs utoch antalet självmord bland unga har ökat. De senaste tio åren har psykisk ohälsa bland barn dessutom fördubblats. Socialstyrelsen har länge kunnat visa på en negativ utveckling, och den är dessvärre utmärkande för Sverige.

Det handlar om flickor och unga kvinnor som plågas av ätstörningar eller en ständig oro över att inte räcka till och det handlar om pojkar som går till skolan med en klump i magen varje morgon, därför att de inte vet vad som kommer att hända i korridoren. Det kan också handla om barn som inte vågar ta med kompisarna hem därför att mamma eller pappa kanske bråkar, eller för att någon är full.

Orsakerna till att så många unga människor mår dåligt är flera, men oavsett varför så många som 190 000 barn och unga mår dåligt så ska de och deras familjer kunna lita på att man får vård i tid och den hjälp man behöver.

Människor i Sverige betalar bland världens högsta skatter, men socialdemokraterna klarar ändå inte av att ta hand om de mest utsatta. Vårdköerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) växer. Öppna jämförelservisar att i mars 2018 klarar endast fyra av 21 landsting målet att erbjuda 90 procent av de sökande ett första besök vid BUP inom 30 dagar. 2014 samma månad klarade 15 landsting samma uppgift. Det innebär ett enormt välfärdssvek och är mycket allvarligt eftersom ett snabbt stöd också är nyckeln till ett snabbt tillfrisknande.

Kristdemokraterna föreslår därför:
1. Korta köerna till BUP. Kristdemokraterna har gjort det förut, och om vi får makt efter valet i höst så kommer vi att avsätta mer resurser för att kapa vårdköerna igen.

2. Ge landstingen/regionerna ett samlat ansvar för barn- och ungdomshälsovården inklusive elevhälsan. Barn och unga kan då få mer lättillgänglig hjälp tidigt vilket kan förhindra att lättare former av ångest och oro leder till djupare psykisk ohälsa.

3. Inför en elevhälsogaranti. Varje elev ska också kunna komma i kontakt med elevhälsan varje dag. Varannan skola brister i det förebyggande elevhälsoarbetet. Därför måste elevhälsan förstärkas.

4. Reformer för tryggare familjer. Sänkt skatt och ekonomiskt stöd till barnfamiljer, barnomsorgspeng och en helt flexibel föräldraförsäkring minskar risken för bråk om tid och pengar. Alla kommuner ska dessutom erbjuda föräldrastödsprogram.

För att fler unga människor och familjer ska få känna hopp om en bättre och ljusare framtid, behövs dock inte bara nya reformer utan också ett politiskt ledarskap som förstår att solidariteten inte börjar i riksdagen utan med oss själva. Det behövs ett politiskt ledarskap som förstår att grunden för det goda samhället läggs av vanliga människor som väljer att ta ansvar och gör gott för varandra. Vi kristdemokrater står för ett sådant ledarskap för Sverige och därför ber vi om väljarnas förtroende i valet den 9 september.

Ebba Busch Thor, partiledare för Kristdemokraterna

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU Sverige

Läs hela artikeln hos Metro: KD: Så stoppar vi ungas psykiska ohälsa