Stöd till Ukraina

Idag talade jag vid Måndagsrörelsens manifestation vid Norrmalmstorg. Måndagsrörelsen är en manifestation till stöd för Ukraina, och en protest mot Vladimir Putins vidriga anfallskrig.

För drygt 10 år besökte jag Ukraina för första gången genom mitt uppdrag för KDU Sverige. Jag och mina kollegor, Aron Modig och Sara Skyttedal möttes i Kiev av hoppfulla unga människor med längtan efter frihet och demokrati.

Alisa, Viktoriia, Iryna och Anatolii var några av dem.

Det är deras land som just nu befinner sig i fullskaligt krig. Det är deras vänner, familjer och landsmän som tvingas söka skydd undan ryska bomber och missilattacker.

Det gör ont att tänka på.

Striderna rasar just nu i ukrainska städer som Kharkiv, Izyum och i Mariupol – den stad som har beskrivits helvetet på jorden.

Vid fronten kämpar och sliter ukrainska soldater heroiskt, som de hjältar de är. Men lidandet är enormt, och det är chockerande att se med vilken hänsynslöshet och grymhet Vladimir Putin och hans soldater bedriver sitt anfallskrig i Ukraina.

De ryska våldtäkterna och krigsförbrytelserna visar att föraktet mot människovärdet är totalt. Människovärdet förtrampas varje dag.

Människor har fått sina bostäder, men också hela hemstäder totalförstörda. Många tusentals har förlorat familjemedlemmar. En av dem är Viktoria Nazarenko, vars man sköts till döds av en prickskytt tre veckor innan parets tvillingar föddes.

” Det är så orättvist”, säger hon.

Det är omöjligt att inte fälla tårar när man lyssnar till Viktoria, när man ser kvinnor och barn fly undan ryska raketer, eller hur äldre människor bärs ut ur byggnader i ukrainska städer som har blivit till ruiner. Men tårarna förtjänar inte heller att hållas tillbaka. Det är tårar av medmänsklighet och solidaritet. Samma solidaritet som har omvandlats till stöd i både ord och handling.

Ukraina ska vara fritt, självständigt och demokratiskt. Sverige och väst måste därför göra mer för att stötta Ukraina. Det är vår skyldighet att bistå med mer vapen, fordon och annat som är fundamentalt. Vi ska göra det för Ukrainas och det ukrainska folkets skull, men också för vår egen, därför att Ukrainas sak är vår.

Att Ryssland försöker flytta nationsgränser i vår del av världen genom att våldföra sig på ett demokratiskt grannland, är ett brutalt övergrepp som hotar hela Europas och Sveriges säkerhet.
Bit för bit bryta försöker Vladimir Putin bryta loss eller kuva delar av Europa. Och Ryssland försöker även skrämma Sverige till underkastelse.

”Om Sverige går med i Nato krävs ett ryskt svar.” har det sagts, och i helgen kränktes på nytt svenskt luftrum.

Men låt mig vara tydlig.

Sverige har varit fritt och självständigt i mer än 500 år. Vi väljer själv vår säkerhetspolitik. Vi väljer själv vilka vi samarbetar med utifrån vad som tjänar svenska folket bäst, och vi accepterar inga hot från Moskva.

Kristdemokraterna är redo är att gå med i Nato, men oavsett vad man tycker om den saken, så finns inget viktigare nu än att stödja Ukraina, så att Europas försvarare, kan försvara sig och vinna kriget.

Den ukrainska drömmen om frihet och att leva i självständighet lever.

Alisa som jag träffade i Ukraina, kommer från Izyum i östra Ukraina – en stad som inte längre existerar. Hennes hemstad är totalförstörd, striderna rasar fortfarande där.

Trots det är hennes budskap: ”precis som majoriteten av mina landsmän förblir jag optimistisk om Ukrainas framtid efter segern.”

Det ska vi också vara.

Det finns nämligen bara en tänkbar utgång.
Ukraina ska vinna det här kriget, och de ska göra det med stöd av oss i väst.

Friheten och demokratin ska segra och respekten för människovärdet återupprättas så att våra barn får växa upp i ett Europa med hopp och framtidstro.

Seger och ära åt Ukraina!

Christian Carlsson (kd)

Riksdagsledamot, Stockholms stad

Bönderna behöver bättre villkor

Svenska bönder förtjänar bättre villkor, och villkoren behöver också förbättras för att trygga tillgången på livsmedel i Sverige.

Vi skulle alltså behöva mer mjölk.

Men priserna på bränsle, el, foder och handelsgödsel plågar svenska mjölkbönder.

Situationen förbättras inte av att man som bonde behöver bära bördan av en ofantlig offentlig byråkrati, segdragna tillståndsprocesser och myndighetsaktivism.

Idag träffade jag mjölkbonden, Mats Ekström i Grillby. Han var tydlig med att det behövs djurstöd, och uttryckte även oro över att arealersättningen sänks och vallstödet tas bort.

Nu måste vi skapa förutsättningar för svenska bönder att öka livsmedelsproduktionen, så att vi stärker försörjningstryggheten.

Kristdemokraterna är redo att:

– Sänka reduktionsplikten och att sänka drivmedelsskatten, för att sänka kostnaderna

– Stoppa myndighetsaktivismen, genom att återinföra tjänstemannaansvaret

– Införa en maxgräns på 12 månader för hantering av en ansökan om miljötillstånd och att säkerställa länsstyrelsernas villkor är likvärdiga i hela landet.

Bättre villkor för bönderna är en fråga om att förbättra företagsklimatet för mindre familjeägda företag som ägt sina gårdar och drivit verksamhet i generationer, men det är också en fråga om svensk säkerhet och motståndskraft.

Stort tack Mats för ett viktigt samtal, och stort lycka till med din fina verksamhet.

Christian Carlsson (KD)

Nu återinför vi högskolebehörighet som norm på yrkesprogrammen

Nu återinför vi högskolebehörigheten som norm på de gymnasiala yrkesprogrammen. Vi gör det för underlätta för elever som vill välja yrkesprogram, för att motverka kompetensbrist och för att stärka företagsklimatet i Sverige

Det är företagare och människor som varje morgon kokar sitt kaffe, brer sin macka för att sedan gå till jobbet, som bygger vårt land starkt.

Företagen skapar förutsättningar för en vård och välfärd att lita på när vi är sjuka och behöver samhället som mest, och företagen gör det möjligt för polisen att ta tillbaka tryggheten på gator och torg – och i våra bostadsområden.

Sverige ska därför ha ett företagsklimat i världsklass, men vi står just nu inför en kompetensbrist inom flera branscher, som hotar svensk konkurrenskraft.

Samtidigt som hundratusentals människor saknar jobb, så har företagare sedan ett decennium varnat för svårigheten att hitta lämplig arbetskraft.

Man beskriver det till och med som företagens största tillväxthinder.

Få saker är så viktiga för samhället som utbildningsväsendet.  

Att skolan både ger kunskap för livet, och för ett liv på arbetsmarknaden, är en förutsättning för att samhället ska fungera, men dagens utbildningssystem brottas med problem…

Vi har i hög grad misslyckats med att få unga att läsa utbildningar som faktiskt ger jobb.

Resultatet är höga kostnader – för människor som inte kommer i arbete – för arbetsgivare som inte får tag i rätt kompetens – och för småföretagare som inte får se sina företag växa.

Yrkesutbildning är den utbildningsform som mest efterfrågas av företagare, men andelen som väljer att läsa yrkesprogram på gymnasiet är på tok för låg.

Det kräver att vi nu tar vårt ansvar för att underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden och för att stärka kompetensförsörjningen.

Ett viktigt förslag för att motverka kompetensbristen och att stärka företagsklimatet är att åter göra grundläggande behörighet till norm på landets yrkesprogram.

Kristdemokraterna vill att gymnasiala yrkesprogram ska utökas till sitt innehåll för att också kunna ge högskolebehörighet, men där möjligheten finns kvar att välja bort behörigheten…

På detta sätt behåller vi frivilligheten för eleverna, men vi gör samtidigt de höga förväntningarna till norm – vilket för övrigt är en förutsättning för varje framgångsrik skola. Vi gör det på så vis enklare för den som vill ha högskolebehörighet att kunna välja ett yrkesprogram.

Vårt parti har tidigare haft uppfattningen att elever som valt yrkesprogram skulle kunna läsa till behörigheten, men att det inte skulle finnas med som utgångspunkt.

Vi bedömde att fler då skulle fullfölja gymnasiet – därför att vi oroade över att så många skoltrötta elever hoppade av och aldrig fick springa ut tillsammans med sina jämnåriga i samband med studenten.

Jag ska vara ärlig och säga att jag minns hur det pratades runt köksborden hemma i Värmland i samband med den här reformen.

Det fanns de som var skeptiska till att den grundläggande behörigheten togs bort, inte sällan personer som själva var intresserade av att gå yrkesprogram.

De varnade för att attraktiviteten för yrkesprogrammen skulle minska, och så här i efterhand visade det sig att de fick rätt…

Att inte behörigheten varit norm, har lett till att söktrycket till den här typen av utbildningar har minskat med en tredjedel sedan gymnasiereformen 2011.

Kristdemokraterna har därför bytt position.

Såväl näringsliv som fackförbund står bakom propositionen om grundläggande behörighet på yrkesprogrammen som behandlas i riksdagen idag, och vi kristdemokrater kommer också idag att rösta för propositionen och utbildningsutskottets betänkande.

Vi gör det för att underlätta för elever som vill välja yrkesprogram, men också för att motverka kompetensbristen och för att stärka företagsklimatet i Sverige.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot

Utbildningspolitisk talesperson

Läs debattartikeln: ”Återinför högskolebehörigheten på yrkesprogrammen”

”Bokstavsbarn” behöver små undervisningsgrupper

Alltför många barn sviks av svensk skola. I SVT Uppdrag granskning: ”Bokstavsbarnen”, fick vi träffa Ture. Ture får ångest av att gå till skolan, men när han stannar hemma får han ångest för att han inte är där.

Vi måste göra upp med den likriktningsskola som innebär att för många elever undervisas i samma klass, på samma sätt, trots att det går ut över barnen med de största stödbehoven.

Min fråga till skolminister Lina Axelsson Kihlblom:


Är skolministern beredd att ställa krav på att det ska finnas särskilda undervisningsgrupper på varje skola?

Skolministern snackade runt och skyllde som vanligt på ”marknadsskolan”, men inte nog med att hon bortsåg ifrån att just friskolor har inneburit räddningen för många av de barn som svikits av den kommunala skolan.

Skolministern valde att inte alls svara på min fråga om särskilda undervisningsgrupper.

Christian Carlsson (KD)

Riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Mindre barngrupper – mer tid för barnen

Barnomsorgens viktigaste uppgift är att ge varje barn en trygg start i livet, och små barn behöver små barngrupper.

Vi arbetar därför för mindre barngrupper i förskolan och mer tid för barnen

– Mindre barngrupper i förskolan

– Inför maxtak på tolv barn i småbarnsgrupperna.

– Rätt till familjedaghem i hela landet

Trygga barn är det som också lägger grunden för ett tryggt samhälle.

Christian Carlsson, (KD)

Gå med i KD!
KD.nu/blimedlem

Stärk beredskapen för mottagande av ukrainska skolbarn

Vi måste se till att barnen som flyr undan Vladimir Putins anfallskrig får ett humant och ordnat mottagande av Sverige. En besvikelse är därför att skolministern inte kan redogöra för vilka scenerier regeringen jobbar med för att förbereda mottagandet till svenska skolor.

Det kommer att krävas olika lösningar. Regeringen behöver agera för att vi snabbt ska hitta lärare som kan undervisa hela klasser av ukrainska barn i Sverige. Snabbspår för ukrainska lärare bör organiseras så att barnen kan fortsätta gå i skolan och att vuxna som flytt snabbt får sysselsättning.

Friskolor borde dessutom få göra undantag från antagningsreglerna för att ta emot ukrainska flyktingar. Friskolorna vill själva hjälpa till och vi tror på kraften i frivilligheten.

Christian Carlsson (KD)
Skolpolitisk talesperson

Solidaritet med Ukraina

”Idag är hjärtat tungt. Det är fullt av sorg och vrede över Rysslands anfallskrig mot Ukraina, men det är också fullt av solidaritet med Ukraina, och det ukrainska folket.

Det finns inget viktigare för oss nu än att fullt ut stödja Ukraina.

Friheten och demokratin ska segra, så att våra barn, Europas barn, får växa upp med hopp och framtidstro.”

Så inledde jag idag riksdagens debatt om förskola och barnomsorg

Förskola och barnomsorg

Herr/Fru talman.

Kristdemokraternas främsta ambition med barnomsorgen är att varje barn ska få en trygg start i livet.

Föräldrar ska därför ha möjlighet att själv välja barnomsorgsform – oavsett om de väljer kommunal eller fristående förskola eller en dagmamma.

Det finns idag en skyldighet i skollagen att kommunen ska informera vårdnadshavare och elever om utbildning i bl.a. förskolor och pedagogisk verksamhet.

Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig.

Men tyvärr fungerar det inte alltid så.

Uppdrag om att öka andelen barn i förskolan har på sina håll gjort att de andra barnomsorgsformerna, exempelvis familjedaghemmen, göms undan.

  • Vi vill därför för det första införa ett ”aktivt barnomsorgsval” i kommunerna, liknande ett aktivt skolval, där kommunen blir skyldig att likvärdigt och tydligt informera alla föräldrar om vilka barnomsorgsformer som faktiskt finns. På så sätt får familjerna makten att göra ett informerat val av barnomsorgsform och bestämma själva vilken barnomsorg man vill ge sina barn.
  • För att stärka valfriheten vill vi för det andra införa vad man skulle kunna kalla för en ”dagmammagaranti”, dvs. lagstifta om att kommuner ska vara skyldiga att erbjuda familjedaghem för de föräldrar som så önskar. För många barn, speciellt de yngsta, ger familjedaghemmen en trygghet och ett lugn som är svårt att få i förskolan.
  • För det tredje föreslår vi att Skolinspektionen tar över tillståndsgivning och tillsyn över familjedaghem och förskolor, så att tillsynen sker på objektiva grunder.

***

Herr/Fru talman,

Valfriheten är viktig – man ska inte lämnas maktlös i välfärdsstaten.

Men som förälder ska man också kunna känna sig trygg med att förskolan är stimulerande och utvecklande för barnen.

Svenska förskolor ska hålla en hög pedagogisk nivå, bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete – och självklart ska dagarna rymma mycket lek och rörelse som fokus bör vara barnets sociala utveckling.

Jag vill samtidigt betona att det är helt rätt att förskolans läroplan nu har ändrats, så att det tydligt framkommer att barnens utveckling av det svenska språket ska stärkas.

Alla barn i förskolan behöver få lyssna till högläsning och prata om sagorna och berättelserna som de har lyssnat till, men för de barn som sällan eller aldrig möter det svenska språket är det särskilt viktigt, och därför har vi ifrån Kristdemokraternas sida tagit initiativ till en utredning om språkförskola eller annan barnomsorg på deltid, från fyra års ålder.

***

Herr / fru talman,

Det viktigaste för oss kristdemokrater – oavsett barnomsorgsform, det är att det finns tid för barnen.

Vi behöver därför minska barngruppernas storlek i förskolan.

Skolverket ger idag som riktmärke 6–12 barn per småbarnsgrupp för barn i åldern 1–3 år.

Men 75 procent av förskollärarna arbetar i en småbarnsgrupp som är större än det rekommenderade riktmärket, enligt Lärarförbundet-

32 procent arbetar i en barngrupp med 16 barn eller fler.

Så kan vi inte ha det.

De stora barngrupperna måste minska och vi behöver ett maxtak på 12 barn per småbarnsgrupp i förskolan.

Och Herr/fru talman,

Jag vill avslutningsvis säga att jag är glad över att vi i Kristdemokraterna tack vare vårt samarbete med Moderaterna och Sverigedemokraterna har fått stöd för en budget som innebär mer pengar för att minska barngruppernas storlek.

Den nystart för Sverige som vi står för – innebär mindre barngrupper i förskolan, och mer tid för barnen. Vår politik gör att fler barn blir sedda, bekräftade och känner sig trygga – och trygga barn det är också vad som mer än något annat lägger grunden för ett tryggare samhälle.

Tack!

Rödgröna röstade nej till vårt förlag för att stoppa betygsinflation

Nu i eftermiddag röstade de rödgröna partierna, S,C,V och MP ”NEJ” till vårt förslag om digitala nationella prov med extern rättning.

Betygsinflation är ett problem i svensk skola. Orättvis och olikvärdig betygsättning behöver motverkas, var det än förekommer.

Första steget mot mer rättvisa betyg, är att införa digitala nationella prov som rättas externt.

Nästa steg för att komma till rätta med orättvis och olikvärdiga betygsättning skulle kunna vara att tydligare koppla betygen på skolenhetsnivå, till resultaten i de nationella proven.

Det skulle leda till mer rättvisa betyg, och också en mer rättvis antagning till högre utbildning.

I en votering i Sveriges riksdag i eftermiddag röstade de rödgröna partierna (S, C, V och MP) ner mitt och utbildningsutskottets förslag om att införa digitala nationella prov med extern rättning.

Röstsiffrorna blev 150-151, men bara 20@ dagar kvar till valet.

Vi kommer tillbaka.

Christian Carlsson (KD)

Riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Vi försvarar det fria skolvalet

Det är sorgligt att se hur Socialdemokraterna nu skyller skolans alla problem på friskolorna och det fria skolvalet för att dölja sina egna misslyckanden.

Visst finns det saker att förbättra på friskoleområdet, både när gäller granskning av kvalitet och skolvalet, men det viktigaste glöms i debatten.

Det är tack vare det fria skolvalet och landets friskolor vi som föräldrar idag har möjlighet att välja skola för våra barn.

Vi är inte längre maktlösa i välfärdsstaten.

Vänsteralternativet till detta är inte bara att elever som väljer en friskola ska få lägre skolpeng, dvs. att man försöker rycka undan mattan för friskolorna genom att rycka undan en del av skolpengen.

Socialdemokraterna och vänstern föreslår också att makten över skolvalet ska tas tillbaka och flyttas tillbaka till byråkraterna i de kommunala korridorerna. Genom kvotering eller skollotterier ska byråkraterna försöka styra vilken skola dina barn ska få gå i utifrån barnens bakgrund, och vad ni som föräldrar tjänar.

Ett sådant Sverige vill inte vi kristdemokrater ha, men om socialdemokraterna vinner valet i höst, blir konsekvensen att valfriheten minskar och att lärare och elever, kommer att få se sina skolor stänga.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot

Skolpolitisk talesperson

Nej till kortare straff för våldtäktsmän som förlorar jobbet


”Våldtäktsmän, rånare eller andra grova brottslingar kan få kortare straff om de förlorar sitt arbete eller skadar sig i samband med ett brott. Fullt rimligt enligt forskare och advokater. Helt fel menar riksdagsledamoten Christian Carlsson (KD).”

Så här skriver Hallands Nyheter:

”En man i 40-årsåldern från Varberg döms i tingsrätten till 2,5 års fängelse för våldtäkt mot barn och sexuellt ofredande. Hovrätten väljer att sänka straffet till ett år och tio månader. Anledningen? Mannen förlorade sitt arbete.”

”I höstas dömdes en man i 45-årsåldern från Falkenberg för grov våldtäkt mot barn efter tiotalet övergrepp under ett par års tid. Även den här gången fick gärningsmannen sänkt straff, från tio till nio år.”

Mot bakgrund av detta och min interpellation till justitieminister Morgan Johansson (s) så intervjuas jag i Hallands Nyheter.

Jag är jurist själv och redan under utbildningen upptäckte jag att det finns en hel del orättvisa i det rättssystem och den straffrätt vi har. Ett sådant exempel är att våldtäktsmän och andra brottslingar kan få lindrigare påföljd om de förlorar jobbet. Ska vi behöva ha det så i Sverige?

Det ska finnas förmildrande omständigheter, till exempel om man själv anger sig eller försöker begränsa skadan av brottet. Då man inser att man gjort fel och bidrar till att rättvisa skipas.

Men om du exempelvis överfaller någon på stan och den slår tillbaka, då bör du själv få ta konsekvenserna av ditt beteende och ska inte få kortare straff för att du skadat dig i samband med brottet. Jag tycker att flera av billighetsskälen bör plockas bort.

Att man kan få kortare straff om man förlorar jobbet till följd av brottet kan tas bort rakt av.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot

Hallands Nyheter: ”Kritik mot lag som gav lokala Våldtäktsmän lägre straff”