Nej till att ”bussa” elever – kvotering är diskriminering

”Kvotering av vissa innebär diskriminering av andra, och förslaget om att bussa kvoterade elever saknar därför stöd.” Skriver idag på Aftonbladet Debatt.

Sverige har blivit alltmer segregerat på grund av stor invandring och misslyckad integration. Bostadssegregationen leder också till en omfattande skolsegregation.

I vissa bostadsområden finns exempel på skolor där så många som 94 procent av eleverna har föräldrar med utländsk bakgrund. Där finns endast enstaka barn som har svenska som modersmål. I alltfler stadsdelar och kommuner larmas dessutom om att språkkunskaperna även brister bland skolpersonalen.

Svensk skola står inför stora utmaningar.

Varje barn i varje bostadsområde behöver få chansen att lyckas i skolan, så att de i framtiden kan få ett jobb och bli en del av det svenska samhället. 

Fokus behöver därför vara att skapa förutsättningar för att alla skolor ska vara bra skolor – med skickliga lärare som håller ordning i klassen, möjlighet att läsa läxor i skolan och engagerade föräldrar som tar sitt så viktiga föräldraansvar.

I stället för att fokusera på att förbättra skolornas kvalitet, pågår nu desperata försök att byta ut barnen. Regeringens utredare Björn Åstrand föreslår i utredningen ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning” att kötid ska avskaffas som urvalsgrund vid skolplacering. I stället föreslås att kvoter och skollotterier ska få användas i hopp om ”en allsidig social sammansättning av elever”.

I klartext innebär förslaget att elever från invandratäta och socialt utsatta områden – där betygen förväntas vara lägre, elevfrånvaron högre och skolmiljön stökigare – kan komma att kvoteras och bussas till mer välskötta skolor i andra bostadsområden.

Samtidigt kommer barn från socioekonomiskt välmående områden i högre utsträckning att behöva gå i skolan längre från hemmet, eller i områden med större problem. Förhoppningen är att detta ska leda till bättre kunskapsresultat hos invandrarelever och mindre stök på våra skolor.

Om elever förminskas till att främst representera sina föräldrars bakgrund – och på grund av sin utländska bakgrund eller föräldrarnas låga inkomst ges förtur till mer eftertraktade skolor – så riskerar det dock att skapa motsättningar och att stöket sprider sig till fler skolor.

Kvotering av vissa innebär nämligen diskriminering av andra, och förslaget om att bussa kvoterade elever saknar därför stöd. Det är fel väg att gå för skolan om syftet är att bryta segregationen och åstadkomma samhällsgemenskap.

Enligt en färsk opinionsundersökning från Demoskopanser 67 procent av föräldrarna till elever i kommunala skolor att det är ett dåligt förslag att elever ska bussas till olika skolor för att utjämna skillnader i grundskolan. Av föräldrar till elever i friskola tycker 69 procent av det är det är ett dåligt förslag. Enbart 4 procent av föräldrarna till elever i kommunal grundskola tycker att regeringens idé är mycket bra.

Bland föräldrar med barn i grundskolan som röstar på Kristdemokraterna, Moderaterna eller Sverigedemokraterna är det över 80 procent som tycker att förslaget är dåligt. Det är faktiskt bara i Miljöpartiet som en knapp majoritet tycker att det är ett bra förslag. Socialdemokraterna har inte ens med sig sina egna väljare.

Under snart tre decennier har familjer över hela landet haft laglig rätt att välja skola. Människor har fått makt och möjlighet att påverka sin situation. 

Den valfriheten behöver nu stärkas genom obligatoriskt aktivt skolval och vi är beredda att begränsa hur tidigt man får ställa sina barn i kö till en friskola. Vi kristdemokrater kommer dock fortsätta att försvara föräldrars rätt att göra ett fritt skolval utan att kvotering eller skollotterier ska få vara avgörande.

Utbildningsminister Anna Ekström måste förstå att det inte är eleverna i våra utanförskapsområden som är problemet – utan svensk skola, som inte är utformad för att möta barnens behov.

Vägen framåt för att lyfta kunskapsresultaten i våra utanförskapsområden är inte en kvoterad sammansättning av elever – utan skolor med ordning, där eleverna behandlas med respekt och kunskapen får stå i fokus.

Alla elever i alla bostadsområden ska kunna få det stöd de behöver för att kunna nå målen och förverkliga sina drömmar.


Christian Carlsson (KD,

Riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson Kristdemokraterna

Aftonbladet Debatt: ”Lyssna på föräldrarna – att bussa elever är fel”

Demoskopundersökning: ”Föräldrar om bussning av elever”

Opinionsinstitutet Demoskop visar i en opinionsundersökning, från mars 2021, att en överväldigande majoritet av svenska barnföräldrar är motståndare till förslag att elever ska bussas till olika skolor för att utjämna skillnader i grundskolan.

Samma undersökning visar också att en majoritet av föräldrarna är negativt inställda till förslaget oavsett om de har sina barn på kommunala eller fristående skolor.

En presentation av undersökningen finns här:

Demoskop: ”Föräldrar om bussning av elever – mars 2021”

Nej till vårt försök att rädda resursskolorna

De rödgröna partierna, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, och Centerpartiet och Liberalerna röstade tyvärr nej till vårt försök att rädda resursskolorna. Igår behandlade utbildningsutskottet Kristdemokraternas och Moderaternas förslag till utskottsinitiativ för att rädda resursskolorna, och utfallet blev en stor besvikelse.

Det stora problemet som hotar de fristående resursskolorna är att skollagen och reglerna för tilläggsbelopp inte är anpassade till de fristående resursskolornas särskilda förutsättningar. För att tilläggsbelopp ska kunna beviljas måste resursskolorna precis som alla andra friskolor både precisera den enskilda elevens behov och vilka åtgärder samt kostnader som man knyter till den enskilde eleven.

Som vi har påpekat tidigare så är det dock så att på en resursskola har alla elever stort stödbehov och hela verksamheten är byggd runt dem. Det kan därför vara svårt att koppla vissa stödinsatser och kostnader till en enskild elev, då många elever drar nytta av samma typ av stödinsats. Av den anledningen riskerar skolornas ansökningar om tilläggsbelopp att avslås, utan att elevens behov i realiteten har minskat.

Ett annat problem för den här typen av resursintensiva skolor, dvs. som riktar sig till barnen med de största behoven, är att antagningen till en fristående resursskola görs före bedömningen av elevernas behov och skolans rätt till tilläggsbelopp för den enskilda eleverna.

Statliga utredningar har de senaste åren konstaterat ”att dagens bestämmelser och ordning för beslut om tilläggsbelopp för elever i fristående skolor som har ett omfattande behov av särskilt stöd behöver utredas vidare”.

Men än så länge har regeringen inte varit intresserad av att göra tillräckligt.

Skolverket har fått i uppdrag att ta fram riktlinjer för att främja en bättre tillämpning av regelverken om tilläggsbelopp när det gäller vilka krav som ställs på ansökan och hur kommunens bedömningsstöd för hantering av ansökan ska se ut.

Med detta som motivering valde den rödgröna regeringen, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Liberalerna att rösta nej till Kristdemokraternas och Moderaternas förslag till utskottsinitiativ om ge resursskolorna en egen definition i skollagen och en hållbar finansiering som är bättre anpassad efter resursskolornas särskilda förutsättningar.

Det räcker dock inte att sammanställa praxis och regelverk eller att ta fram riktlinjer, om det är rättspraxis i våra domstolar och lagarnas utformning som är problemet. Det var därför Kristdemokraterna och Moderaterna föreslog ett utskottsinitiativ.

Vårt utskottsinitiativ har fallit, men kampen för att rädda resursskolorna fortsätter.

Utbildningsminister Anna Ekström (s) behöver besvara frågan:

Varför har statsrådet hittills inte tagit initiativ till ett lagstiftningsarbete för att inte enbart ge resursskolorna en egen definition i skollagen, utan även en hållbar finansiering som är bättre anpassad efter resursskolornas särskilda förutsättningar?

Situationen för resursskolorna är akut, och lagstiftningsarbetet borde ha börjat för längesedan.

Christian Carlsson (KD)

Riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Skolverket ska finansiera läxhjälp – inte koranskolor

Föräldrar i det här landet betala höga skatter för att deras barn ska få möjlighet att gå i bra skolor, stöd med läxor och att vårt samhälle ska klara integrationen.

Istället visar det sig att skattepengar avsedda för läxhjälp gått till att finansiera en salafistisk koranskola i Malmö som drivs av en förening vars värdegrund helt strider mot våra västerländska värden som frihet, demokrati och jämställdhet.

Salafistiska predikanter, hat mot shiamuslimer och kvinnans underordning ska ha varit vanligt förekommande och homosexualitet har beskrivits som västvärldens ondska.

Skolverkets hantering av skattebetalarnas pengar är ett hån mot svenska folket och ännu ett exempel på att allt inte står rätt till på myndigheten.

För att klara integrationen krävs tuffare tag i kampen mot den islamism som nu slår djupa revor i den svenska samhällsgemenskapen.

Det minsta man som medborgare ska kunna begära är att vi inte ska behöva sponsra islamism – men vi har även rätt att kunna förvänta oss att regeringen och myndigheterna klarar av att stoppa välfärdsfusk som hotar friheten och tryggheten.

Stiftelsen Dokus avslöjande visar att hundratusentals kronor från Skolverket försvunnit till Daarulcilmi Relief Organisationen (DCRO), och att endast sex av 142 sökande organisationer i år fått avslag på ansökan om läxhjälpsbidrag trots att flera av dem endast verkar finnas på pappret.

Granskningen visar också att läxhjälpsbidrag gått till pro-palestinska Grupp 194 Malmö som hyllat terrorism och spridit antisemitism och till den somaliska föreningen Röda havet som tidigare kritiserats för att ha bjudit in Said Rageah som förespråkar dödsstraff för den som lämnar islam, och att kvinnor endast får lämna hemmet om nödvändigt.

Mot bakgrund av Stiftelsen Dokus avslöjande har jag vid dagens sammanträde föreslagit att Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson ska komma till Utbildingsutskottet för att redogöra för hur det kan komma sig att Skolverket finansierat en salafistisk koranskola, och vilka rutiner som finns vid utbetalning av bidrag för läxhjälp.

Svenska myndigheter får inte vara så här slapphänta och ansvarslösa med skattebetalarnas pengar.

Det krävs tuffa tag i kampen mot islamismen.

Christian Carlsson (KD)

Riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

DOKU:s granskning: ”Skolverket finansierar salafistisk koranskola”

Debatt: ”Skolbarnens trygghet är viktigare än pedofilers integritet”

Idag debatterades regeringens kontroversiella förslag att personer som vill jobba inom förskola och skola inte längre ska behöva överlämna ett registerutdrag ur belastningsregistret.

Vissa insatser för ökad lärarkompetens – det är rubriken.

Förslagen i regeringens proposition beskrivs som ett initiativ för ”att öka möjligheterna till tillgången till kompetenta lärare.”

Jag önskar att det var hela sanningen.

***

Bland förslag – som att förtydliga huvudmannens ansvar för kompetensutveckling, och att motverka bristen på behöriga lärare inom (sfi) – gömmer sig nämligen något helt annat… 

Ett förslag som försämrar tryggheten och säkerheten för våra barn.

Alla som vill jobba inom förskola eller skola måste i dag, enligt skollagen, lämna ett utdrag ur belastningsregistret. 

Det här innebär en stor trygghet för landets alla föräldrar – som varje morgon lämnar sitt allra dyrbaraste på förskolan, eller kramar sina barn hej då innan de ger sig av för en ny dag i skolan. 

Trots att antalet anmälda sexualbrott mot barn har ökat de senaste åren, så föreslår den rödgröna regeringen nu att den som söker jobb inom bl.a. förskola och skola inte längre ska behöva överlämna något registerutdrag, 

Ett utdrag ska visas upp – men ingen dokumentation rörande kontrollen, registerutdraget eller dess innehåll ska enligt regeringen få göras… 

Inget annat än en liten notering om att ett utdrag har visats upp. 

***

Tunga remissinstanser har påpekat att det här försämrar barnens trygghet och säkerhet.  Skolverket konstaterar att regeringens förslag saknar barnperspektiv.  

Att begära in registerutdraget är en viktig del i skolans säkerhetsarbete… 

Och förslaget skulle leda till stora svårigheter, om det i efterhand visar sig att det har fuskats med kontrollen eller registerutdraget.  Barnombudsmannen har i sin tur uttryckt oro över att förslaget försämrar barnens säkerhet – eftersom utdrag som bara visas upp blir lättare att förfalska.  

Trots detta väljer den rödgröna regeringen, och de liberala stödpartierna – Liberalerna och Centerpartiet – att gå vidare med ett förslag som luckrar upp skyddet för vårt samhälles allra minsta – för barnen. 

*** 

Det är bra att skollagens bestämmelser om obligatorisk registerkontroll ska utökas till att även omfatta gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.  

Kristdemokraterna vill gå längre, och har därför yrkat på att skollagens regler också ska gälla för chaufförer som kör skolskjuts.  

Det hade ytterligare minskat risken för att pedofiler och tidigare dömda sexualbrottslingar ska kunna komma i kontakt med barn när de är på väg till eller ifrån skolan. 

Det är däremot fullständigt oansvarigt av regeringen – att föreslå en ny ordning för registerkontroll, som innebär att arbetsgivaren varken kan ta del av registerutdraget i efterhand eller säkerställa att kontrollen faktiskt har utförts.  

*** 

Kristdemokraterna är inte beredda att riskera våra barn. 

Vi röstar därför nej till regeringens förslag om att registerutdrag inte längre ska behöva överlämnas… 

Och det gör ont att inte fler partier än Moderaterna och Sverigedemokraterna har varit beredda att stödja Kristdemokraterna i detta. 

Det är rent av skamligt. 

Ska det verkligen vara så svårt att ta ställning för barnen? 

Barnens säkerhet – måste väl ändå väga tyngre – än tjänstemännens intresse av att slippa administration?  

Och skolbarnens trygghet – måste vara viktigare än pedofilers, och andra brottslingarnas integritet. 

För oss kristdemokrater är det så. 

För oss är det därför självklart att utdrag ur belastningsregistret fortsättningsvis ska överlämnas när någon söker jobb inom förskola eller skola.

Statsminister Stefan Löfven, utbildningsminister Anna Ekström och den socialdemokratiskt ledda regeringen, prioriterar annorlunda – och det verkar inte bättre än att Liberalerna och Centerpartiet. är beredda att stötta den rödgröna regeringen i det. 

Det enda rätta vore, att rösta nej.  

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Kräver debatt om PISA-skandalen med utbildningsminister Anna Ekström (s)

PISA-skandalen växer.

Utbildningsminister har ljugit inför riksdagen och hon informerade aldrig Skolverket om regeringens PM med beräkningar som visat att för många elever exkluderats och att det kunde ha påverkat Sveriges resultat i PISA 2018.

Nu har jag lämnat in följande interpellation till utbildningsministern, och debatt väntar mellan oss i riksdagens kammare.

Christian Carlsson (KD)

Riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson


Till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Riksrevisionen riktar kritik mot regeringen i sin granskningsrapport RiR 2021:12 (Pisa-undersökningen 2018 – arbetet med att säkerställa ett tillförlitligt elevdeltagande).

För många elever undantogs felaktigt från Pisaundersökningen 2018. Det handlade om elever med utländsk bakgrund och bristande språkkunskaper men även om elever med funktionsnedsättningar och elever som var frånvarande vid provtillfället. Kunskapsbristerna i Sverige är därför större än vad regeringen och utbildningsminister Anna Ekström har gett sken av.

På Utbildningsdepartementet fanns redan i december 2019 information från regeringens egna tjänstemän om att för många elever exkluderats från att göra provet. Utbildningsministern hade kännedom om detta, men trots varningarna gjorde hon eller regeringen inte tillräckligt för att följa upp de misstänkta felen. I stället för att ta reda på sanningen har man låtit den felaktiga bilden om de svenska kunskapsresultaten kvarstå.

Inte nog med detta. I ett skriftligt svar till riksdagen den 9 juli 2020 påstod utbildningsministern därefter felaktigt följande:

”Jag har inte haft några uppgifter som skulle antyda att elever exkluderats på felaktiga grunder och har därför inte haft några skäl att ifrågasätta den officiella statistiken från myndigheter och OECD.”

Skolverket misslyckades med genomförandet av Pisa, och följden har blivit att kunskapsbristerna i den svenska skolan har mörkats. Regeringen har inte varit transparent med dessa felaktigheter, och det är ett svek mot alla barn som i dag hamnar efter och inte får möjlighet att lyckas i skolan.

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:

Varför valde ministern att inte tillsätta en oberoende granskning av genomförandet och kunskapsresultaten i Pisa efter de första varningarna inom Utbildningsdepartementet, den 4 december 2019?

Varför har ministern skriftligen svarat Sveriges riksdag att hon inte ”haft några uppgifter som skulle antyda att elever exkluderats på felaktiga grunder”​?

När informerades statsministern om att för många elever hade exkluderats från att delta i Pisaundersökningen​?

På vilket sätt avser regeringen att gå vidare med Riksrevisionens rekommendationer till regeringen i RiR 2021:12?

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att de elever som felaktigt har exkluderats ska få möjlighet att förbättra sina kunskapsresultat?


PISA-skandalen växer efter utfrågningen av Skolverkets generaldirektör

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson frågades idag ut av Utbildningsutskottet i riksdagen och PISA-skandalen växer.

Skolverkets generaldirektör fortsätter att ge en bild, utbildningsministern en annan, och de stämmer inte med varandra.  

Vad som är sant och falskt är fortfarande oklart när det gäller vad som sades vid Skolverkets dragning för utbildningsministern, den 2 december 2019.  

Skolverkets generaldirektör var i alla fall tydlig med att de vid dragningen innan presskonferensen då PISA 2018 skulle presenteras informerade utbildningsministern om att fanns en underrepresentativitet av utrikesfödda elever i urvalet. Utbildningsministern har förnekat detta.

Vad vi med säkerhet vet är att det i december 2019 fanns uppgifter på utbildningsdepartementet om en för hög exkludering av elever i PISA 2018. Utbildningsministern kände till detta – men regeringen mörkade och ministern ljög i sitt svar till riksdagen i juli 2020.  Hon påstod att hon inte ”haft några uppgifter som skulle antyda att elever exkluderats på felaktiga grunder…”   

Det är detta som gör PISA-skandalen så allvarlig, och spektakulär. 
 
Vid dagens utfrågning framkom även ny information.

Utbildningsministern informerade aldrig Skolverket om regeringens PM med beräkningar som visat att för många elever exkluderats och att det kunde ha påverkat Sveriges resultat i PISA 2018. Hon informerade inte ens generaldirektören att regeringen satt på egna beräkningar som tydde på felaktigheter.

PISA-skandalen fortsätter därför att växa, och nu väntar en välbehövlig granskning i Konstitutionsutskottet. 

Christian Carlsson (KD)

Riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Kommentarer med anledning av utfrågningen av generaldirektören:

Expressen: Pressen på Skolverket ökar

Expressen: Nya lögnanklagelser mot Anna Ekström

TT: Oppositionen i ny kritik mot Pisahanteringen

Sveriges Radio: Ny kritik från oppositionen mot Pisahanteringen


Skolbarnens trygghet är viktigare än pedofilers integritet

Regeringen föreslår att personer som ska jobba inom förskola och skola inte längre ska behöva överlämna ett utdrag ur belastningsregistret. Skolbarnens trygghet är dock viktigare än pedofilers och andra brottslingars integritet, och förslaget behöver därför stoppas när frågan ska avgöras i nästa vecka. Skriver tillsammans med Andreas Carlson (KD). 

Alla som vill jobba inom förskolan eller skolan måste i dag, enligt skollagen, lämna ett utdrag ur belastningsregistret till den som erbjuder anställningen. Detta innebär en stor trygghet för landets föräldrar som ska lämnar sina barn till förskola eller skola.

Trots att antalet anmälda sexualbrott mot barn har ökat de senaste åren, bl.a. våldtäkt mot barn, så föreslår regeringen nu att den som söker jobb inom bl.a. förskola och skola endast ska behöva visa upp sitt registerutdrag, i stället för att överlämna det. Ingen dokumentation rörande kontrollen eller registerutdraget ska enligt förslaget få göras, annat än en notering om att ett utdrag har visats upp.

Tunga remissinstanser har sagt att regeringens förslag försämrar barnens trygghet och säkerhet. Skolverket konstaterar att regeringens förslag saknar tillräckligt med barnperspektiv. Att begära in registerutdraget är en viktig del i skolans säkerhetsarbete och man skriver att förslaget skulle leda till stora svårigheter om det i efterhand visar sig att det har fuskats med kontrollen eller registerutdraget. Barnombudsmannen har uttryckt oro över att förslaget försämrar barnens säkerhet eftersom ett utdrag som enbart visas upp är lättare att förfalska. Kristdemokraterna instämmer i detta, och vill därför stoppa förslaget.

Det är bra att skollagens bestämmelser om obligatorisk registerkontroll nu utökas till att även omfatta gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Kristdemokraterna vill gå längre och föreslår att skollagens regler om registerkontroll också ska gälla för chaufförer som kör skolskjuts. Vi menar att en obligatorisk registerkontroll för chaufförer som anlitas för skolskjuts skulle minska risken för att tidigare dömda sexualbrottslingar och pedofiler ska kunna komma i kontakt med barn som befinner sig på väg till eller ifrån skolan.

Det är däremot ansvarslöst av regeringen att föreslå en ordning som innebär att arbetsgivaren inte i efterhand kan kontrollera registerutdragen eller säkerställa att kontrollen har utförts korrekt. Vi kristdemokrater är inte beredda att riskera våra barn. Barnens säkerhet måste väga tyngre än tjänstemännens intresse av att slippa administration, och skolbarnens trygghet kommer för oss alltid att vara viktigare än pedofilers och andra brottslingarnas integritet.

Statsminister Stefan Löfven, utbildningsminister Anna Ekström prioriterar annorlunda, men vi kristdemokrater anser att utdrag ur belastningsregistret fortsättningsvis ska överlämnas när någon söker jobb inom förskola eller skola. Sveriges riksdag behöver rösta nej till regeringens förslag om registerkontroll.

Christian Carlsson (KD)

Riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Andreas Carlson

Riksdagsledamot, gruppledare och rättspolitisk talesperson

Läs debattartikeln i Expressen: ”Skolbarnens trygghet viktigare än pedofilers integritet”

Hemligstämplad skolinformation – rena cirkusen

Allt fler talar om ordning och reda i skolan – men det har sannerligen inte varit någon ordning och reda  när det gäller skolstatistiken de senaste åren så har

Det har varit rena cirkusen.

Våren 2019 meddelade SCB oväntat en ny tolkning av vad som räknas som sekretessbelagda uppgifter.

I december 2019 slog Kammarrätten i Göteborg sedan fast att uppgifter om friskolors betygssättning och elevsammansättning skulle omfattas av sekretess.

Detta ledde senare till att Skolverket gjorde bedömningen att man inte längre kunde publicera någon statistik, på skolnivå.

Regeringen borde snabbt ha tagit ansvar, och agerat för att skolstatistiken snarast skulle kunna vara offentlig.

Det gjorde man inte…

Det dröjde ett halvår från domen i Kammarrätten, innan regeringen, den 18 juni 2020, gav Skolverket i uppdrag att kartlägga och redovisa vilka lagändringar som skulle behövas för att statistiken skulle kunna vara tillgänglig…

Man beslutade dessutom att uppdraget skulle redovisas till regeringen först den 4 september 2020 – fyra dagar efter det datum från och med vilket Skolverket bedömde att man tvingades ta bort all skolstatistik.

Den hemligstämplade skolstatistiken har försvårat – inte bara för elever och föräldrar inför skolvalet – utan också för beräkningen av skolpeng och tilldelning av statsbidrag – för de så viktiga kunskapsutvärderingarna – och för kvalitetsgranskningen av den svenska skolan.

Inte ens, Skolinspektionen har kunnat genomföra ordentlig tillsyn eftersom skolstatistiken inte har kunnat ligga till grund för inspektion.

Idag debatterades frågan i riksdagen.

Kristdemokraterna vill stärka det fria skolvalet.

För att det ska vara möjligt, måste elever och föräldrar kunna göra ett aktivt och informerat skolval, och då måste data kunna jämföras.

Vi stödjer därför den tidsbegränsade lösningen för att åter säkerställa tillgång till skolinformation, är efterlängtad. Det är på tiden att vi får en återställare som gör att information och uppgifter kan delas på samma sätt som tidigare.

Vi vill samtidigt betona att en permanent sekretessbrytande regel behöver komma på plats snarast, så att det även fortsättningsvis går att få del av de uppgifter om som krävs för en god skolutveckling – granskning av skolor, fördelning statsbidrag – och för att elever och föräldrar ska kunna använda sin rätt att välja skola – till att göra fria, informerade och välgrundade skolval.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot, skolpolitisk talesperson och ledamot av utbildningsutskottet

Här kan du ta del av hela debatten:

”Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skolinformation”

KD och M: Utskottsinitiativ för att rädda resursskolorna

Alla barn ska få det stöd de behöver för att klara skolan. Det behöver därför finnas väl fungerande alternativ för eleverna med de största stödbehoven så att ingen elev lämnas efter. Förutsättningarna att bedriva resursskola i Sverige är dock bristfällig. Kristdemokraterna och Moderaterna lämnad därför idag ett förslag om utskottsinitiativ för att rädda resursskolorna.

Skollagen och reglerna för tilläggsbelopp är inte anpassade till resursskolornas särskilda karaktär och förutsättningar. För att tilläggsbelopp ska kunna beviljas måste resursskolorna precis som alla andra friskolor både precisera den enskilda elevens behov och vilka åtgärder samt kostnader som man knyter till den enskilde eleven.

På en resursskola har dock alla elever stort stödbehov och hela verksamheten är byggd runt dem. Det kan därför vara svårt att koppla stödinsatserna och kostnaderna till en enskild elev, då många elever drar nytta av samma typ av stödinsats. Av denna anledning riskerar skolornas ansökningar om tilläggsbelopp att avslås, utan att elevens behov i realiteten har minskat.

Statliga utredningar har de senaste åren konstaterat ”att dagens bestämmelser och ordning för beslut om tilläggsbelopp för elever i fristående skolor som har ett omfattande behov av särskilt stöd behöver utredas vidare” (SOU 2020:28), och att både tillämpningen av bestämmelserna och hanteringen av ansökningar skiljer sig betydligt mellan kommuner” (SOU 2020:42).

Skolverket har fått i uppdrag att ta fram riktlinjer för att främja en bättre tillämpning av regelverken om tilläggsbelopp när det gäller vilka krav som ställs på ansökan och hur kommunens bedömningsstöd för hantering av ansökan ska se ut.

Det räcker dock inte att sammanställa praxis och regelverk eller att ta fram riktlinjer.

Vi behöver en lagstiftning som kan garantera långsiktiga och varaktiga villkor för resursskolorna, men regeringen har dessvärre inte velat påbörja något lagstiftningsarbete i den riktningen.

De fristående resursskolorna behövs, och de behöver bättre förutsättningar att verka för att varje barn ska kunna få det stöd de behöver. Kristdemokraterna och Moderaterna tar nu därför initiativ till ett utskottsinitiativ för att rädda resursskolorna och säkerställa att barn får det stöd de behöver.


Vi föreslår nu att utskottet uppmanar regeringen att omgående påbörja ett lagstiftningsarbete för att ge resursskolorna en egen definition i skollagen och en finansieringslösning som är bättre anpassad efter resursskolornas särskilda förutsättningar och elevernas behov.

Christian Carlsson (KD), ledamot utbildningsutskottet