Nya förslag för att rädda resursskolorna

Den fråga som vi i den grönblå majoriteten har jobbat hårdast med i Stockholms stads utbildningsnämnd de senaste månaderna är att skapa bättre förutsättningar för de fristående resursskolorna. Detta så att barnen med de största stödbehoven ska få det stöd de behöver.

Vi har varit i kontakt med föräldrar, skolledningar och huvudmän, och vi har ställt massor av frågor till vår egen förvaltning och kommit med förslag för att vi ska kunna vända den dramatiska ökningen av avslag på resursskolornas ansökningar om tilläggsbelopp.

Idag kunde äntligen konkreta åtgärder och uppdrag presenteras som förhoppningsvis ska skapa bättre ekonomiska förutsättningar för resursskolorna i Stockholm.

– Nivån på Stockholms stads strukturbidrag till resursskolorna kommer att ses över och höjas. Vi beslutade att införa det särskilda strukturbidraget förra året för att kompensera för resursskolornas särskilda karaktär och för att skapa bättre förutsättningar för resursskolorna, men nivån behöver höjas.

– Stockholms stads system med tilläggsbelopp kommer nu också att förändras helt. De fasta nivåerna av tilläggsbelopp som skolorna har kunnat söka kommer att revideras för att säkerställa att det tilläggsbelopp som betalas ut bättre motsvarar elevens behov.

För egen del har jag gjort mitt sista möte med utbildningsnämnden i Stockholms stad, och Nike Örbrink tar nu över i nämnden, men det är fantastiskt att få avsluta i ett skede då frågan om de fristående resursskolorna äntligen rör sig framåt. Allt arbete leder nu till konkreta resultat.

Stort tack till Sophia Granswed Baat, Claes Nyberg, Richard Andreas Åkesson och Isabel Smedberg-Palmqvist för gott samarbete i denna viktiga fråga. Men också tack till alla föräldrar och skolledningar som har hört av sig och varit behjälpliga.

Förhoppningsvis kan de beslut som idag har kommunicerats leda till bättre förutsättningar för de fristående resursskolorna i Stockholm, men förutsättningarna för resursskolorna behöver givetvis förbättras i hela landet.

För egen del tänker jag därför fortsätta arbetet för de fristående resursskolorna i riksdagen. Det behövs en egen definition i skollagen för resursskolorna, men också en hållbar finansieringsmodell, dvs. en finansiering som är bättre anpassad efter resursskolorna särskilda karaktär och elevernas behov. Varje barn ska kunna få det stöd de behöver i skolan, och inget barn ska lämnas efter.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot

Förbjud slöja på små flickor i förskola och skola

”Vi kommer att verka för att slöjor inte tillåts på flickor i förskolor och i lågstadiet”. Det skriver jag tillsammans med Ebba Busch, Désirée Pethrus, och Soheila Fors (KD) i Expressen.

Kristdemokraterna vill förbjuda heltäckande slöja som burka och niqab för lärare i skolan. Detta då vi menar att lärare iklädda niqab strider mot de grundläggande värden som skolan ska förmedla, om bl.a. jämställdhet mellan kvinnor och män.

Med tanke på skolans värdegrund, och inte minst vår svenska syn på barns rättigheter, så är dock även hijab på små barn, ett djupt problematiskt kulturellt uttryck.

Hijab är ett uttryck för en människosyn som säger att kvinnor måste dölja sig själva för att betraktas som anständiga. Slöjan lägger därmed ansvaret för att kontrollera pojkars lust hos flickorna – vilket också är själva kärnan i den hederskultur som dessvärre har spridit sig som en löpeld runt om i Sverige.

När små flickor skickas till förskolan eller lågstadiet iklädda hijab så står det i strid med skolans värdegrund om jämställdhet mellan kvinnor och män, och även med barns rättigheter, exempelvis rätten att få slippa bli sexualiserad.

Kristdemokraternas partistyrelse beslutade därför vid fredagens styrelsemöte att verka för att sätta stopp för att barn skickas till svenska förskolor och lågstadium iklädda hijab, niqab eller burka.

Låt barnen vara barn!

Christian Carlsson (KD), skolpolitisk talesperson

Läs vår debattartikel:
”Förbjud slöja på elever i lågstadiet”

Religioner är och ska vara en välkommen del av det svenska samhället. Men det betyder inte alla religiösa uttryck alltid är lämpliga överallt. Vi kommer att verka för att slöjor inte tillåts på flickor i förskolor och i lågstadiet, skriver Ebba Busch, Désirée Pethrus, Christian Carlsson och Soheila Fors (KD).

Är ett litet barn i slöja fritt eller förtryckt? Den frågan har det diskuterats och bråkats om i hela västvärlden under många år. Den är inte på något vis enkel. Den handlar om hur vi ser på enskilda människor, gruppidentiteter, olika kulturer och inte minst på religionens roll och ställning i det moderna samhället. 

Sverige har ett ansvar att upprätta en balans mellan religionsfrihet och människans okränkbara värde. Kristdemokraterna har under de gångna månaderna arbetat med att utveckla och uppdatera vår jämställdhetspolitik. Bland mycket annat har vi diskuterat de målkonflikter som finns när det gäller just slöjan.

Det råder inga tvivel om att slöjan för många kvinnor är en del av den egna identiteten och ett uttryck för personlig tro och övertygelse. Rätten att utöva sin religion är självklar i Sverige. Religionsfriheten är en grundbult som vi ska värna. Samtidigt finns det redan i dag, och det måste finnas, gränser för vad föräldrar har rätt att kräva av sina barn i religionens namn.

För ett par år sedan ringde Göteborgs-Posten runt till fyrtio kommunala förskolor i utanförskapsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö och frågade om de kan tänka sig att aktivt kontrollera att barn bär slöja samt tvinga dem om de inte vill. Sex av tio svarade ja. En förskola gick rentav med på att filma en flicka så att föräldrarna kunde kontrollera att dottern aldrig tar av sig slöjan.

Ingen vet exakt hur många som lever under hedersförtryck i Sverige. Men vi vet att problemet är mycket utbrett. 2014 beräknade en utredning ledd av Carin Götblad att det handlar om minst hundra tusen barn och unga, men med ett stort mörkertal. 2017 talade docent Astrid Schlytter vid Stockholms universitet om siffror på uppemot en kvarts miljon.

Det råder alltså ingen tvekan om att även om slöjan för vissa är ett personligt val, så är den för andra ett tvång som upprätthålls av nära anhöriga. Vår slutsats är att förskolan och skolan ska erbjuda en fristad från detta tvång. Många, alldeles för många, flickor och kvinnor förväntas dölja sig själva för att inte väcka begär hos män. Det är en ordning som lägger ansvaret för mannens lust på de kvinnor som kan tänkas finnas i hans närhet.

Religioner är och ska vara en välkommen del av det svenska samhället. Men det betyder inte alla religiösa uttryck alltid är lämpliga överallt. Slöjans funktion som ”barriär” (som det arabiska ordet hijab betyder) och kontrollmedel gör att den inte är lämplig för små barn i skolans och förskolans vård. Detsamma ska naturligtvis gälla andra plagg med samma syfte, i den mån sådana finns.

Det här handlar alltså inte om att begränsa islam eller någon annan religion, utan om att flickor ska slippa bli begränsade i den obligatoriska skolan. Slippa bära ansvaret för andras sexualitet eller upplevda heder. Och inte minst, slippa bära någon skuld för valet att inte bära slöja.


Av Ebba Busch (KD) 

Partiledare

Désirée Pethrus (KD) 

Ordförande jämställdhetspolitiska arbetsgruppen

Christian Carlsson (KD) 

Utbildningspolitisk talesperson

Soheila Fors (KD)

Ledamot partistyrelsen

Kortare straff för brottslingar som förlorar jobbet

Kortare straff för brottslingar som förlorar jobbet. Rättvist eller orättvist? Det är givetvis orättvist och därför bad jag om en interpellationsdebatt med justitieminister Morgan Johansson (s).

Inledningsanförande

Fru ålderspresident,

Sverige behöver en rättspolitik, med människors trygghet och rättvisan i fokus.

En man dömdes nyligen i tingsrätten för att ha våldtagit en kvinna under en massagebehandling vid ett svenskt spa – men eftersom han förlorat jobbetpå grund av brottet, och förmodligen inte kan jobba som massör igen – så valde hovrätten att sänka straffet, med tre månader.

Dagens Juridik har rapporterat om fallet den 9 februari i år, och det tydliggör en sedan tidigareuppenbar och allvarlig brist inom svensk straffrätt.

I Brottsbalkens 29 kap. 5 § nämns en rad omständigheter, så kallade ”billighetsskäl”, som gör att rätten får döma till lindrigare straff än vad som annars är föreskrivet för brottet.

Det är alltså en av punkterna i den här bestämmelsen, som gör att kriminella i det här landet kan få kortare straff, eller en lindrigare påföljd, om de blir av med jobbet, på grund av sin egen brottslighet.

Frågan är om det är rimligt?

Ska vi verkligen behöva ha det så?…

Sverige tillhör nu länderna med värst våldtäktsstatistik, enligt World Population Reviews. Våldtäktsstatistiken kan av flera skäl inte jämföras rakt av, men samtidigt så har de anmälda våldtäkterna i Sverige ökat med hela 44 procent på bara 10 år, enligt Brottsförebyggande rådet. I flera av våra förorter är nu så många som varannan kvinna otrygg när hon rör sig i sitt eget bostadsområde.

Jag känner själv flera tjejer som berättat hur de gårmed nycklarna mellan knogarna och mobiltelefonen fastklistrad vid örat av rädsla för att utsättas för brott.

Våldtäktsmännen och andra brottslingar, de får däremot kortare straff, om de förlorar jobbet, på grund av övergrepp som dom själva har begått.

Var finns brottsofferperspektivet i detta?

Hur står det till med rättvisan i Sverige?

Det är mot bakgrund av detta som jag har frågatjustitieminister Morgan Johansson om han anser att det är rättvist att våldtäktsmän kan få kortare fängelsestraff om de på grund av sitt brott riskerar att förlora jobbet.

Av ministerns svar att döma så verkar regeringen dessvärre anse att det här är rättvist. Jag hör i alla fall inte att eller regeringen är beredd att göra något åt orättvisorna i 29 kap. 5 § Brottsbalken.

Det är djupt beklagligt.

Andra anförandet

Tack fru ålderspresident,

Och tack för svaret justitieministern.

Men första fråga är inte särskilt svår att besvara.

Den handlar om rättvisa.

Antingen är det rättvist, att våldtäktsmän och andra brottslingar, kan få kortare straff om de riskerar att förlora jobbet…

Eller så är det orättvist….

Om det är orättvist, då borde regeringen också vara beredd att förändra brottsbalken.

En rättspolitik som fokuserar mer på brottslingen,än att säkerställa att straffen som utdöms i våra domstolar är rättvisa, och faktiskt ger brottsoffret upprättelse, det är ärligt talat inte mycket till rättspolitik.

Rättvisa handlar ju i grunden om att respektera andra människor och deras rättigheter – rättigheter som följer av alla människors lika värde.

Den som väljer att begå brott, istället för att behandla andra med respekt…

Den som stjäl, slår eller våldtar…

Den som förtrycker… och på så vis är beredd att sätta sig själv över andra… skapar en moralisk skuld i förhållandet till brottsoffer och samhälle, som måste betalas tillbaka, för att rättvisans vågskål skaväga jämnt.

I och med straffet upprättas brottsoffret, och det är genom att avtjäna ett rättvist straff sonar brottslingen också sin skuld. På så vis kan brottslingen förtjäna en andra chans – en chans att bättra sig. Men det är först när skulden betalas tillbaka, genom ett rättvist straff, som rättvisa skipas.

Självklart ska det finnas både förmildrande och försvårande omständigheter.

Ett rättvist billighetsskäl kan ex. vara om gärningsmannen frivilligt angett sig eller försökt begränsa skadan av brottet – men varje omständighet som riksdagen säger får användas i våra domstolar, måste påverka straffet på ett sätt som är rättvist.

Idag finns det en massa omoraliska straffrabatter och orättvisa billighetsskäl som ger brottslingar kortare straff, och som inte går att motivera.

Om en rånare spränger sig in i en bank och skadas i samband med sprängningen.

Om ett gäng överfaller en ung man och någon i gänget själv skadas.

Eller om ett brottsoffer av någon anledning har dröjt med sin anmälan.

Detta kan leda till flera månader, eller till och med år kortare fängelsestraff…

Det är inte rättvist i förhållande till brottsoffret, och därför behövs en utredning för att revidera 29 kapitlet 5 § BrB.

Justitieministern borde vara beredd att stödja Kristdemokraterna i detta.

Avslutningsanförande

Tack fru ålderspresident,

Och tack justitieminister Morgan Johansson.

I Sverige kan våldtäktsmän och andra kriminella få kortare straff om de på grund av brottet blir av med jobbet.

Det tycker justitieminister Morgan Johansson är rättvist. Han är inte beredd att göra något åt detta.

Men det är inte rättvist, det saknar brottsofferperspektiv och är inte moraliskt försvarbart.

För att rättvisa ska kunna skipas i våra domstolar,så behöver straffen istället stå i proportion till brottets allvar och kränkningen av brottsoffret.

Frågan att ställa sig för justitieminister Morgan Johansson är därför…

Blir en våldtäkt mot en kvinna mindre allvarlig för att våldtäktsmannen förlorar jobbet, eller behöver byta bransch?

Blir ett förnedringsrån mot en ung kille mindre allvarligt, för att rånaren själv skadar sig i samband med brottet?

Eller blir våld i hemmet, mindre allvarligt. för att mamman som misshandlats dröjer med sin anmälan….

Det entydiga svaret på dessa frågor borde förstås vara: NEJ!

Och därför ska inte heller den sortensomständigheter heller kunna resultera i kortare straff för gärningsmannen…

Vi behöver säkerställa att rättvisa straff kanutdömas i våra domstolar. 

För det krävs en ny regering och en svensk straffrättsreform som prioriterar människors trygghet, och syftar till rättvisa.

Tack.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot

Se hela debatten här:

”Kortare straff för brottslingar som förlorar jobbet”

Läs debattartikeln i Expressen:

”Våldtäktsmän borde inte få kortare straff för att de förlorar jobbet”

Läs Dagen Juridik:

”Våldtäktsdömd massör får straffrabatt i Hovrätten”

Våldtäktsmän borde inte få kortare straff för att de förlorar jobbet

Våldtäktsmän och andra brottslingar kan få kortare fängelsestraff i vårt land, om de exempelvis förlorat eller riskerar att förlora jobbet. Det är inte moraliskt försvarbart, eller vad säger justitieminister Morgan Johansson (s)?

En man dömdes i Nacka tingsrätt för att ha våldtagit en kvinna under en massagebehandling vid en spa-anläggning. Eftersom brottet medfört att mannen förlorat sin anställning och han inte kan arbeta som massör igen, så sänkte hovrätten fängelsestraffet med tre månader.

Dagens Juridik rapporterade om fallet den 9 februari 2021, och det tydliggör en uppenbar brist inom svenskt rättsväsende. Rättvisan står varken i fokus för regeringens rättspolitik eller straffrätten, och det behöver förändras.

I 29 kap. 5 § Brottsbalken (BrB) anges en rad omständigheter, ”billighetsskäl”, som domstolen får använda för att döma till lindrigare straff än vad som annars är föreskrivet för brottet. 

Ett exempel på en sådan omständighet som leder till kortare straff nämns i 29 kap. 5 § punkten 7:  

”Om den tilltalade förorsakas men till följd av att han eller hon på grund av brottet blir eller kan antas bli avskedad eller uppsagd från anställning eller drabbas av annat hinder eller synnerlig svårighet i yrkes- eller näringsutövning.”

Det finns fler exempel på omständigheter som kan ge kortare straff.

Om en rånare exempelvis spränger sig in i en bank och skadas i samband med sprängningen eller om en förövare överfaller en ung man och själv skadas så kan straffet sättas ned. Detsamma gäller om en utländsk medborgare med anknytning till Sverige ska utvisas, eller om ett brottsoffer av någon anledning har dröjt med anmälan. 

Alla dessa omständigheter kan leda till flera månader eller, om brottet är allvarligt, flera år, kortare fängelsestraff, alternativt en mildare påföljd.

Det här är inte moraliskt försvarbart.

Det är helt enkelt inte rättvist i förhållande till de brottsoffer som har utsatts eller deras familjer att en gärningsman kan få kortare straff för att han förlorat jobbet, skadat sig i samband med brottet eller för att brottsoffret av någon anledning har dröjt med anmälan.

För att verklig rättvisa ska kunna skipas i våra domstolar så behöver de utdömda straffen i stället stå i proportion till brottets allvar och kränkningen för brottsoffret. En sak är säker, och det är att en våldtäkt inte blir mindre allvarlig, därför att våldtäktsmannen förlorar jobbet, behöver byta bransch eller skadar sig i samband med brottet.

Frågan som justitieminister Morgan Johansson (S) behöver besvara är om den rödgröna regeringen anser att det är rättvist att våldtäktsmän och andra brottslingar kan få kortare fängelsestraff i vårt land, om de exempelvis förlorat eller riskerar att förlora jobbet. 

I annat fall är det hög tid för den ”feministiska regeringen” att börja ta sitt ansvar, ställa sig på brottsoffrens sida och att ansluta till vad Kristdemokraterna tidigare har föreslagit. Vi vill rensa upp bland de förmildrande omständigheterna i 29 kap. 5 § BrB, så att rättvisa straff kan utdömas i våra domstolar, och så att fler brottsoffer kan få upprättelse.

Sverige behöver en rättspolitik som är beredd att sätta vanliga människors trygghet, och rättvisan främst.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot

Andreas Carlson (KD), riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson

Läs debattartikeln på Expressen Debatt: ”Våldtäktsmän borde inte få kortare straff för att de förlorarna jobbet”

Vi måste stoppa bidragsfusket inom studieförbunden

Vi måste stoppa bidragsfusket inom studieförbunden, men är regeringen beredd att ge medborgarna en extern revision och granskning för sätt stopp för fusket? Det frågade jag kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) vid torsdagens frågestund.

Kristdemokraterna vill se ett starkt civilsamhälle, men människor i det här landet, som jobbar hårt och betalar skatt, måste också kunna lita på att deras skattepengar går till rätt saker.

Det får inte vara så att att skattebetalarnas pengar försvinner iväg till kriminella, eller organisationer med islamistiska, eller på annat sätt, odemokratiska kopplingar.

Min fråga till demokratiminister Amanda Lind igår var därför om hon är beredd att vidta åtgärder, för att ge medborgarna en extern revision och granskning av studieförbunden, så att vi kan sätta stopp missförhållandena och bidragsfusket.

Det är uppenbart att en sådan granskning behövs, och regeringen behöver därför agera redan nu.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot

Stoppa smutskastningen, (S)

Socialdemokraterna bedriver nu en omfattande smutskastningskampanj i sociala medier för att ”sätta borgarna mot väggen” som det heter i deras nätforum.
Man är dessutom beredd att betala stora summor för det.

Socialdemokraterna sprider lögner om Kristdemokraternas politik. Det sprids exempelvis en bild av att aborträtten skull vara hotad, trots att KD har stått för dagens abortlagstiftning och kvinnans rätt att välja, åtminstone sedan Alf Svenssons dagar som partiledare på 90-talet. Socialdemokraterna vet det, men försöker ändå föra väljarna bakom ljuset.

De har också försökt påverka bilden av Ebbas husaffär. Det stora statsbärande regeringspartiet har alltså försökt påverka bilden av en rättsprocess där man konsekvent har valt att smutskasta ena parten. Det är inte direkt okontroversiellt.

Det är kanske därför som Socialdemokraterna inte heller alltid står för sitt budskap, utan seglar under falsk flagg.

De socialdemokratiska nättrollen aktiveras istället via nätsidor som ”Sverige inför verkligheten”, som organiseras av Tankesmedjan Tiden och ägs av socialdemokraterna, LO och ABF. Ett annat forum som man använder sig av är ”Samtidigt i Sverige”, en digital satsning från Socialdemokraternas partiorgan Aktuellt i Politiken (AiP) – där självaste partisekreteraren sitter i styrelsen.


Jag tycker att det vore bättre om Socialdemokraterna själva stod för sina smutsiga metoder, istället för att skapa den här typen av anonyma kampanjsidor där vanliga människor inte känner till avsändaren.


Det bästa vore dock om rödgröna regeringspartierna började behandla sanningen med större respekt. Om man inte gör det så ska man vara medveten om att man öppnar en Pandoras ask som riskerar att skada hela demokratin.


Det är för övrigt farligt om vi låter ord som rasism och nazism urholkas till att bli skällsord och omskrivningar för allt till höger om socialdemokraterna och deras liberala stödpartier.
Ropa inte varg efter kristdemokrater, konservativa eller högerliberaler. Ropa bara om det är berättigat. Den som ropar måste nämligen kunna bli tagen på allvar.

Just nu är det svårt att ta Socialdemokraterna på allvar.

Christian Carlsson (KD), partidistriktsordförande för KD Stockholms stad

Aftonbladet: ”KD:s attack på S – har egna trollfabriker”
Expressen: ”KD anklagar S för näthat mot Ebba Busch”
KD Stockholms stads facebook: https://www.facebook.com/kdstockholm
Peter Kullgren (KD) i Aftonbladet Debatt: S gör som Trump – kastar skit på andra

Vi är många som vill rädda resursskolorna

Vi är många som vill rädda de fristående resursskolorna. Vid torsdagens frågestund frågade jag därför utbildningsminister Anna Ekström (s) om hon är beredd att samarbeta för att ge resursskolorna en egen definition i skollagen med en finansieringsmodell som är bättre anpassad till resursskolornas särskilda förutsättningar och elevernas behov.

Andelen avslag på skolornas ansökningar om tilläggsbelopp har dessvärre ökat på grund av hur praxis har utvecklats i våra domstolar. Det sätter resursskolorna i en svår situation och gör att eleverna med de allra största stödbehoven, inte alltid får det stöd som de behöver.

Situationen är mycket allvarlig.

Många föräldrar som hör av sig till mig vittnar om hur flytten till resursskolan för deras barn har inneburit ökade kunskapsresultat men också att familjelivet plötsligt gått från kaos till att fungera.

Om resursskolorna tvingas lägga ned, och barnen rycks upp ifrån sina skolor, så vore det förödande för många barn och familjer.

Resursskolorna behöver finnas kvar och för mig står det klart att regeringen behöver agera snabbare i frågan.

Rättspraxis behöver inte bara tydliggöras – utan förändras, så att resursskolornas förutsättningar faktiskt förbättras.

Och arbetet med en lagändring kan inte vänta till i höst – vi måste börja nu.

Jag hoppas att utbildningsministern ska vara beredd att göra det.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot

Skolpolitisk talesperson för Kristdemokraterna

Läs mer om resursskolorna: Rädda resursskolorna för elever med särskilda behov

Skolpolitisk talesperson för Kristdemokraterna

Kristdemokraterna gör förändringar i riksdagsgruppen, och jag har fått det fina förtroendet att väljas till ny skolpolitisk talesperson för vårt parti. Det här ska bli fantastiskt spännande.

Vi i Sverige behöver en skola med bättre ordning – så att kunskapen får stå i fokus, eleverna bemöts med respekt och lärarna kan förmedla den kunskap som krävs för att våra barn ska få möjlighet att förverkliga sina drömmar. Kristdemokraterna arbetar sedan tidigare för en skola där ingen hålls tillbaka, och ingen lämnas efter.

Jag är därför så glad och tacksam över att nu få fokusera mitt arbete i riksdagen till Utbildningsutskottet och att där få arbeta för en bättre skola, och därmed en bättre framtid för våra barn. Det är utan tvekan något av det finaste som finns.

Stort tack för förtroendet!

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot

Stoppa fusket inom studieförbunden

Vi måste stoppa bidragsfusket inom studieförbunden och hindra att skattepengar går till kriminella grupperingar och islamism. Därför behövs en extern revision och granskning av Studieförbundens verksamhet. Kulturutskottet beslutade idag att gå vidare med utskottsinitiativet om detta.

Kristdemokraterna vill se ett starkare civilsamhälle. Vi vill se ett fritt och livskraftigt civilsamhälle, som så långt möjligt är självständigt. De offentliga medel som avsätts behöver därför användas effektivt och gå till det som de är avsedda för. Bidragsfusket inom Studieförbunden som har rapporterats om måste stoppas.

Bristande kontroll får inte heller göra att kriminella eller odemokratiska grupperingar får del av skattepengar. Problemen är uppenbara med exempelvis Studieförbundet Ibn Rushd, där medlemsföreningar har bjudit in antisemitiska och våldsbejakande hatpredikanter. Det får helt enkelt inte vara så att skattebetalarnas pengar går till att sponsra islamism.

I studieförbunden görs många stora och goda insatser, och det är bra att de granskar sig själva, men missförhållandena gör att det nu också krävs en extern granskning.

Vid dagens sammanträde med Kulturutskottet beslutade Kristdemokraterna därför tillsammans med ett enigt utskott att gå vidare med beredningen av utskottsinitiativet gällande extern revision och granskning av studieförbundens verksamheter.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot

Rädda resursskolorna för elever med särskilda behov

Skriver på SVD Debatt med mina kollegor i utbildningsnämnden i Stockholm att lagen behöver ses över kring resursskolorna och deras finansiering för att vi ska kunna säkerställa rätt stöd till elever med särskilda behov.

Vi kristdemokrater är mycket angelägna om att alla barn ska få det stöd de behöver för att klara sin skolgång, och att ingen elev ska lämnas efter.

Stockholms stad bygger nu ut det kommunala särskilda stödet i form av särskilda undervisningsgrupper, resursgrupper och CSI-verksamhet för elever med störst behov. Men de fristående resursskolorna behövs också.

Det är därför ett stort problem att dagens skollag och reglerna för tllläggsbelopp inte är anpassade utifrån resursskolornas förutsättningar. I och med ett lagförtydligande från 2016 så måste resursskolorna idag, precis som alla andra friskolor, både precisera den enskilda elevens behov och vilka åtgärder samt kostnader som man knyter till den enskilde eleven för att tillgodose elevens behov. Annars kan inget tilläggsbelopp beviljas.  

På en fristående resursskola har dock alla elever stort stödbehov och hela verksamheten är byggd runt dem. Det har därför visat sig svårare för dessa resursskolor att specificera vilka kostnader som kopplas till varje enskild elev. Det här har lett till att betydligt fler ansökningar om tilläggsbelopp för elever på resursskolor har avslagits som en följd av de individuella bedömningarna, och det utan att elevens behov i realiteten har minskat. 

Värt att betona är att den ökade andelen avslag alltså inte beror på att det skulle finnas en politisk vilja att dra ned på resurser eller spara pengar. Tvärtom. Vi ökar budgeten för tilläggsbelopp i år, och syftet med att vi i år har infört ett helt nytt strukturbidrag för de fristående resursskolorna om 36 000 kr / elev är just att vi vill att de fristående resursskolorna fortsatt ska ha förutsättningar att verka i Stockholm.   

Resursskolornas svåra situation är givetvis enormt frustrerande, därför att det ytterst går ut över barnen som är i behov av stöd och deras föräldrar.  

Därför behövs förändring.

Mot bakgrund av den situation som Stockholms stads resursskolor befinner sig i så är Kristdemokraterna pådrivande inom den grönblå majoriteten i utbildningsnämnden för att undersöka om förvaltningen kan göra mer för att hjälpa resursskolorna med sina ansökningar om tilläggsbelopp, med målet att fler ansökningar ska kunna beviljas. Vi vill även undersöka om antagnings- och ansökningsprocessen om tilläggsbelopp kan förändras så att resursskolorna får en bättre förutsägbarhet i verksamheten och bättre täckning för sina kostnader.  

Ett annat förslag från vår sida är att vi vill ta reda på om de kommunala skolornas verksamhet och CSI-grupperna på ett bättre sätt kan bistå vid en elevs övergång från kommunal skola till resursskola, exempelvis så att kommunens bedömningsunderlag medföljer till den fristående resursskolan. Eventuellt skulle det kunna underlätta resursskolornas ansökningsförfarande. 

Avslutningsvis är det också viktigt att förvaltningen kan förtydliga sina motiveringar i samband med beslut om tilldelning av tilläggsbelopp, så att vi underlättar för resursskolorna vid kommande ansökningsförfarande.   

Vad gäller en eventuell höjning av strukturbidraget för att nå en kortsiktig lösning så är en förutsättning för att det ska kunna bli aktuellt att resursskolorna klarar av att redovisa beräkningar som talar för att strukturbidraget borde höjas för att täcka de strukturella kostnaderna, och att de samtidigt kan påvisa att det skulle vara juridiskt hållbart. Det får nämligen inte vara så att vi genom strukturbidraget åsidosätter reglerna om tilläggsbelopp. 

Sammanfattningsvis så gör vi allt vi kan från Stockholms stads sida för att elever ska få rätt stöd och hjälp. Det som återstår är att frågan ses över nationellt. Vi i den blågröna majoriteten i Stockholms stad kräver därför att regeringen skyndsamt ser över lagen och tar initiativ i frågan. De fristående resursskolorna behövs, och de behöver bättre förutsättningar att verka för att varje barn ska kunna få det stöd de behöver.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och gruppledare i utbildningsnämnden i Stockholms stad

Läs vår debattartikel i SVD: Lagen behöver ses över kring resursskolor