Fråga till statsministern om det europeiska asylsystemet

Stefan_CC

Den här veckan var det återrapportering från Europeiska rådet i riksdagen. Statsministern redogjorde för slutsatserna vid toppmötet och i egenskap av riksdagsledamot och en av Kristdemokraternas representanter i EU-nämnden valde jag att ställa följande frågor om det europeiska asylsystemet. 

Fråga till Statsministern

Tack så mycket herr talman

Tack också statsministern.

Min fråga rör det europeiska asylsystemet.

Jag vet att den svenska regeringen länge har förespråkat en tvingande mekanism som automatiskt fördelar flyktingar mellan EU:s medlemsländer.

Och självklart så är det så, att vårt moraliska ansvar att hjälpa medmänniskor på flykt är någonting som delas av samtliga EU:s medlemsländer och inte bara av några få.

Samtidigt är det också lätt att förstå de medlemsländer som är angelägna om att kunna bedriva en ansvarsfull och hållbar migrationspolitik, också i framtiden – och den svenska linjen har också mött starkt motstånd inom EU.

Vi har medlemsländer som Österrike, Tjeckien, Slovakien och Polen som har varit tydlig med att man har avvisat förslaget om tvingande flyktingkvoter inom EU, och det har även Europeiska rådets ordförande, Donald Tusk, tidigare gjort.

Mot bakgrund av detta.

Hur bedömer statsminister Stefan Löfven utsikterna att vinna framgång med förslaget om tvingande flyktingkvoter inom EU?

***

Replik till statsministern

Tack herr talman.

Dagens asylsystem premierar den som har råd att betala flyktingsmugglare dyrt och den som har kraft att genomföra de livsfarliga resorna över havet.

Och det har lett till att mer än 25 000 människor har drunknat på Medelhavet under de senaste dryga tio åren. Det har lett till att kvinnor och fattiga, äldre och sjuka i högre grad har blivit kvar i flyktinglägren, och det är naturligtvis inte moraliskt försvarbart. Ett nytt asylsystem behöver komma på plats, och det snarast.

Min fråga till statsministern är om det ändå  kanske skulle kunna öka chansen för EU att komma överens om ett gemensamt asylsystem – med gemensamma mottagningscenter och säkra vägar till EU – ifall asylkvoternas storlek skulle kunna avgöras av de enskilda medlemsländerna själva? Och kulle det i sådana fall kunna vara en väg att pröva, för att sätta stopp för döden på Medelhavet?

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot

 

 

 

 

Bekämpa terrorns orsaker – rensa bort islamismen 

CC_JLTre personer anhölls nyligen för förberedelse till terroristbrott. Minst en av de gripna ska ha haft kontakt med Rakhmat Akilov, terroristen som för drygt ett år sedan mördade oskyldiga människor på Drottninggatan i Stockholm, den 7 april 2017.

Förra året kunde konstateras att efter 15 år med speciell terror-lagstiftning i Sverige hade endast fem personer dömts för brott kopplade till terrorism. En orsak till det är att Sverige har saknat en samröreslagstiftning. En sådan är nu på väg, men det krävdes dessvärre ett terrorattentat på Drottninggatan för att Socialdemokraterna skulle kunna tänka sig att förbjuda samröre med terrororganisationer. Det är ett underbetyg till statsminister Stefan Löfven.

Sverige behöver fortfarande göra mer i kampen mot terrorn. KDU vill att den som stödjer eller strider för Islamiska staten ska kunna dömas för landsförräderi och kunna förlora sitt svenska medborgarskap. Vi inser också att vi måste adressera terrorns orsaker för att komma tillrätta med att över 300 muslimer i Sverige anslutit sig till islamistiska terrororganisationer.

Sveriges Förenade Muslimer, Ibn Rushd och Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén är alla exempel på muslimska organisationer som står för en radikal tolkning av islam. Genom ideologiska ställningstaganden och islamistiska kopplingar bidrar de till radikalisering av svenska muslimer.

Nyckelpersoner i de två förstnämnda organisationerna är ökända för att svartmåla västvärlden samt för att sprida antisemitisk och islamistisk propaganda. De förespråkar separatism och segregation och motverkar muslimers integration i västliga samhällen. Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén har dessutom utmärkt sig för sitt motstånd mot hårdare terrorlagstiftning.

Alltför många muslimska organisationer i Sverige rymmer en tolkning av islam som syftar till att i grunden omvälva det svenska samhället. Om de får som de vill går Sverige en mörk framtid till mötes. Istället för att som den rödgröna regeringen gör, samarbeta med dessa organisationer inom ramen för offentligt finansierade projekt mot ”islamofobi”, behövs en borgerlig regering som är beredd att vidta åtgärder för att rensa bort islamismen.

Kristdemokratiska Ungdomsförbundet vill:

  • Stoppa alla bidrag till alla organisationer med islamistiska eller odemokratiska kopplingar. Skattebetalarnas pengar ska inte finansiera islamism.
  • Förbjuda all utländsk finansiering av moskéer och organisationer somkan bidra till radikalisering, våld eller terror.
  • Sverige ska vara pådrivande för att EU inför tuffa sanktioner mot stater som finansierar islamism eller terror utomlands.
  • Svenska skolor ska undervisa om islamism på samma sätt som man gör om nazismen och kommunismens brott mot mänskligheten.

    Detta tillsammans med långtgående signalspaning mot misstänkta islamister och hårdare straff för personer som stödjer islamistiska terrororganisationer, kontrollerad invandring och en integrationspolitik som syftar till anpassning, gör att vi kan vända den negativa trenden. Med dessa förslag kan vi försvaga islamismen och bidra till att den rensas bort från muslimska organisationer i Sverige.

Christian Carlsson, ordförande KDU Sverige

Jakob Ljungman, förbundsstyrelseledamot KDU Sverige

Läs debattartikeln på Expressen Debatt: Sverige måste sätta stopp för islamismen

Stoppa terrorn

stoppa-terrorn.png

Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) bedriver flera kampanjer inför valet den 9 september. En heter ”Stoppa terrorn” och handlar om att Sverige behöver göra mer för att bekämpa extremism och stoppa terrorn.

”Det är inte vårt krig”, vi ska ”inte välja sida”. Det var budskapet från Ung Vänster efter terrorattacken på Drottninggatan den 7 april 2017.

I flera decennier har striden mellan väst och islamistisk terror pågått. Samtidigt har extremismen vuxit sig starkare i vårt land. Friheten, demokratin och människovärdet måste försvaras. KDU menar att Sverige behöver göra mer i kampen mot extremism, och för att stoppa terrorn.

TERRORISTERNA

  • Den som strider för eller stödjer terrororganisationer som Islamiska staten (IS) ska kunna dömas för landsförräderi och förlora sitt svenska medborgarskap
  • Samröre med och finansiering av terrororganisationers ska vara kriminaliserat
  • Förbjud spridande av terrororganisationers propaganda i ex. sociala medier
  • Sverige ska bidra militärt i kampen mot terrorn

EXTREMISTERNA

  •  Undervisa om islamism i skolan på samma sätt som man gör om nazism och kommunismens brott mot mänskligheten
  • Fler föreningar med odemokratiska kopplingar måste förlora sina bidrag
  • Stoppa utländsk finansiering av moskéer och föreningar som kan bidra till radikalisering våld eller terror
  • Det behöver finnas långtgående befogenheter för spaning mot misstänkta extremister och hatpredikanter

Läs mer om vår kampanj ”Stoppa terrorn” på http://www.kdu.se

Stöd vår kamp för ett borgerligt Sverige!

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU

Illusion att vi kan återgå till gamla migrationspolitiken

IMG_0070

”Röster inom Kristdemokraterna höjs för en återgång till en migrationspolitik som ­aldrig kommer att kunna implementeras i vårt land igen. Men välvilja och behjärtansvärd ­retorik rättfärdigar inte huvudlösa och hjärtlösa reformer. Vi måste våga ta ansvar för en migrationspolitik med både hjärta och hjärna.

Skriver på DN Debatt med Sara Skyttedal, Per-Egon Johansson, Ola Mårtensson och Carl-Johan Schiller m.fl. att KD måste föra en ansvarsfull migrationspolitik med både hjärta och hjärna. Vi föreslår en övergång till asylkvotsystem, där vi begränsar invandringens storlek och stänger de illegala vägarna som utgör grunden för dagens asylsystem, men samtidigt skapar legala vägar att söka asyl från flyktingarnas hemländer, flyktingläger och militärt säkra zoner.

Så stoppar vi döden på Medelhavet och så säkerställer vi att det är de med störst skyddsbehov som får asyl, till skillnad från idag då det är den starkes rätt som styr vem som får en fristad i Sverige.

”Oavsett vad rikstinget beslutar är stora förändringar att vänta i närtid. FN:s flyktingkonvention kommer att omformuleras och moderniseras. I samband med FN:s New York-deklaration för ett år sedan inleddes vägen mot en ny asylrätt med fokus på vidarebosättning från tredje land. Nu i augusti föreslog Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien att upprätta asylsökningscenter i Tchad och Niger som ska betraktas som en ny yttre gräns för EU. Vid centret finns då möjlighet att göra ett urval av vilka och hur många som ska komma.”

”Att människor ska behöva lämna hus och hem för att söka asyl i väst kan inte vara den enda lösningen när hela folkgrupper är på väg att utplånas från sina hemländer. Domen från eftervärlden kommer vara hård om vår solidaritet endast sträcker sig till de människor som förmår att dyka upp vid vår egen tröskel.”

Läs hela artikeln på DN Debatt: Illusion att vi kan återgå till gamla migrationspolitiken

Sverige borde strypa palestinskt bistånd

CC_Adaktusson

Skriver tillsammans med europaparlamentariker, Lars Adaktusson (KD), att Sverige borde se över sitt palestinska bistånd via IHL.

Nyligen beslutade Schweiz att strypa sitt bistånd till IHL – Human Rights and International Humanitarian Law Secretariat. Sekretariatet är ett biståndssamarbete mellan Sverige, Danmark, Nederländerna och Schweiz som delar ut stöd till olika organisationer på palestinska områden.

Beskedet från Schweiz regering kom efter att IHL finansierat byggandet av en ungdomsgård som namngivits efter en terrorist. Beslutet ska också ses i ljuset av att samma besked i somras kom från Danmark.

Från svensk sida har det ännu någon självrannsakan synts till. Men den terrorhyllande ungdomsgården är knappast det enda som borde få varningsklockorna att ringa rörande IHL. När man går igenom vilka organisationer som fått stöd förmedlat via IHL uppträder en oroväckande och dyster bild.

Organisationen Al-Haq, som mellan 2014 och 2016 fått mer än 5,6 miljoner i stöd av IHL, har personer i ledningen med koppling till terrorgruppen PFLP. Samma sak gäller organisationen Addameer, som utöver PFLP-kopplingen, också befläckas av att man vidareförmedlar stöd till terrordömda fångar. Addameer mottog 2,6 miljoner kronor från IHL mellan 2014 och 2016. I den stora katalogen av tveksamma organisationer som fått stöd av IHL kan också nämnas Women’s Centre for Legal Aid and Counseling, som öppet blandar antisemitiska budskap med jämställdhetsarbete.

De påstådda satsningarna på det palestinska civilsamhället går i själva verket till att stödja organisationer som förvärrar konflikten och försvårar fredsarbetet. Sverige har mellan 2013 och 2017 bidragit med närmare 35 miljoner kronor till IHL.

Det handlar heller inte bara om IHL. Under innevarande femårsperiod går mer än 1,5 miljarder kronor direkt från den svenska statskassan till palestinska områden. Stödet till den palestinska myndigheten används bland annat till att avlöna terroristdömda palestinier (eller ”kompensation till martyrer”, som det kallas).

Givetvis är det betydelsefullt att stödja den palestinska civilbefolkningen. Men biståndssatsningar som dessa motverkar uppenbart sitt eget syfte, och fördjupar motsättningarna i regionen.

Detta är katastrofalt i sak, och naturligtvis förödande för tilltron till Sveriges bistånds- och utrikespolitik. Stefan Löfven adresserade frågan om att intensifiera den gemensamma kampen mot antisemitism i sitt sommartal. Om statsministern menar allvar med detta är en bra början att säkerställa att svenska skattepengar inte går till grupper med antisemitism på agendan.

Lars Adaktusson, europarlamentariker (KD) 

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU Sverige

Läs artikeln i Norrköpings tidningar: Biståndsöversyn krävs för IHL

Skatt ska inte sponsra terror

DSCF1929

Sveriges bistånd till Palestina måste villkoras. Inte en enda skattekrona ska gå till palestinsk terrorism, det skriver Christian Carlsson och Samuel Holm (KDU).

Den svenska regeringens hållning i frågor som rör Israel och Palestina är en skam. Israel är Mellanösterns enda demokrati och den judiska staten är exempelvis det enda landet i Mellanöstern där religionsfrihet råder och antalet kristna ökar i stället för att minska. Israel förtjänar Sveriges stöd, men den rödgröna regeringen är tyvärr av motsatt uppfattning.

Klavertrampen började redan samma dag som regeringen tillträdde, nämligen med aviseringen att Sverige skulle erkänna Palestina. Ett sådant stort och betydelsefullt beslut som att erkänna en annan stat borde naturligtvis vara förankrat i riksdagen, men det var inte viktigt för statsminister Stefan Löfven eller regeringen. Det hela skedde dessutom trots att den islamistiska terrororganisationen Hamas styr Gaza och den palestinska myndigheten saknar kontroll över sitt territorium. Kriterierna för ett erkännande var därmed inte uppfyllda.

Utrikesminister Margot Wallström påstod att erkännandet syftade till att stötta de moderata palestinska krafterna. Men man kan fråga sig vad det egentligen var för moderata krafter som utrikesministern syftade på. Var det kanske Wallströms och socialdemokraternas systerparti Fatah, som under ledning av Mahmoud Abbas styr på Västbanken? Samma Abbas, som tidigare har sagt att han ”välkomnar varje droppe blod som spills i Jerusalem. Det är rent blod, blod som är på väg till Allah”.

Fatah är inte att betrakta som moderata krafter, men måttfull är å andra sidan inte heller Socialdemokraternas politik när det kommer till frågan om Israel och Palestina. Ledande företrädare för Socialdemokraterna har gång på gång passerat anständighetens gräns. I slutet av år 2014 poserade riksdagsledamot Hillevi Larsson (S) med en karta föreställande ett utraderat Israel och för en tid sedan höll Marita Ulvskog i samband med en manifestation upp en bild på den livstidsdömde palestinska terroristen Marwan Barghouti. Utrikesminister Margot Wallström har dessutom själv kommit med så mycket onyanserad kritik mot Israel att hon lyckats med konststycket att som svensk utrikesminister bli portad från Mellanösterns enda demokrati.

Ett exempel på regeringens onyanserade hållning är att Sverige som enda land i EU nyligen röstade ja till UNESCO:s resolution som kritiserar israeliska arkeologiska utgrävningar i Östra Jerusalem. Detta gjorde man trots att resolutionen konsekvent bortser från den judiska kopplingen till bland annat Tempelberget. I stället för att rösta som resten av västvärlden gjorde Sverige gemensam sak med en rad auktoritära stater, diktaturer och arabländer. Det hela är verkligen pinsamt.

Den svenska regeringen har beslutat att under perioden 2015-2019 ge 1,5 miljarder kronor i bistånd till Palestina. Det är kontroversiellt, därför att enligt forskningsinstitutet Jerusalem Center for Public Affairs så lägger den palestinska myndigheten årligen cirka 3 miljarder kr på terroristrelaterade ekonomiska ersättningar. Det motsvarar så mycket som cirka 30 procent av det utländska biståndet.

Sverige måste lägga om politiken gentemot Israel. Ett odelat Jerusalem bör vara Israels huvudstad och den svenska ambassaden borde därmed flyttas från Tel Aviv till Jerusalem, men framförallt måste Sveriges bistånd till Palestina villkoras. Utbetalningar från Abbas och den palestinska myndigheten som belönar terrorism måste leda till att det svenska biståndet till Palestina omedelbart upphör. Sverige behöver en ny regering och ett nytt ledarskap. Inte en enda skattekrona ska gå till palestinsk terrorism!

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU Sverige

Samuel Holm, styrelseledamot KDU Västervik

Läs debattartikeln i Dagen: Skatt ska inte sponsra terror

Stärk sanktionerna mot Ryssland

presskonferens-192

I en tid när länder i EU tvekar om sanktionerna mot Ryssland bör Sverige dra åt andra hållet för att få stopp på kriget i Ukraina, skriver KDU-ordföranden Christian Carlsson.

Den illegala annekteringen av Krim måste upphöra, den ukrainska halvön återlämnas och Ryssland omedelbart lämna östra Ukraina. Sverige och resten av EU behöver göra mer för att stoppa de ryska aggressionerna.

Fler än 10 000 människor har sedan 2014 dödats i kriget i Ukraina. Den senaste tidens upptrappning i form av blodiga strider har lett till rent katastrofläge och den humanitära krisen fortsätter att förvärras. I det sönderbombade Donetsk har människor tvingats fly från hus och hem och många har kastats ut i social utsatthet, hemlöshet och fattigdom. Behovet av akut hjälp har vuxit sedan elektricitet och vattenförsörjning slagits ut av granatattacker.

Efter Vladimir Putins och Rysslands annektering av Krim och det att kriget i östra Ukraina inleddes beslutade EU att införa flera sanktioner mot Ryssland. Sverige var ett av de länder som var tuffast när EU-länderna skärpte tonläget och det var bra. Sanktionerna mot Ryssland tillsammans med bland annat amerikanska lånegarantier och ekonomiskt stöd från EU-kommissionen till Ukraina har varit värdefullt.

Omvärldens kritik har hittills inte fått Moskva att dra sig tillbaka, återlämna Krim eller att ta viktiga steg för att leva upp till Minsk II-avtalet. Istället har flera EU-länder börjat tvivla på press och frysta relationer. Det är ett svaghetstecken för Europa, och det är uppenbart att Ryssland vädrar morgonluft.

”Nu börjar man förstå att de värden som den ukrainska regeringen propagerar inte är värda att offra sina egna intressen för.”. Det var den ryske utrikesministern Sergej Lavrov ord när han manade Sverige och andra EU-länder att avveckla sanktionerna. Detta i samband med att han mötte Sveriges utrikesminister Margot Wallström i Moskva, för det första längre formella mötet, efter två år av frostiga relationer mellan Sverige och Ryssland.

Det råder dock ingen tvekan om att pressen mot Kreml måste fortsätta till dess att Ryssland slutar upp med sina kränkningar av Ukrainas suveränitet och territorium. Istället för att avveckla sanktionerna som alltfler politiker i Europa föreslår, kräver KDU att den svenska regeringen arbetar för förnyade och än mer långtgående EU-sanktioner. Vi måste sätta hårdare press på Ryssland att leva upp till Minsk II-avtalet och det behövs mer effektivt bistånd till Ukraina. Det handlar om utökat stöd i det institutionella reformarbetet men också om konkret bistånd i form av försvarsmateriel. Stödpaket med mat och mediciner måste också prioriteras för att minska det mänskliga lidandet i den akuta situation som delar av landet just nu befinner sig.

Vi kan konstatera att USA:s president Donald Trump har spridit oro i Ukraina angående såväl sanktionerna mot Ryssland som stödet till Ukraina. Desto viktigare då att EU kliver fram och står upp mot det alltmer aggressiva Ryssland. Ockupationen av Krim och angreppskriget i Donbas måste upphöra. Det handlar om solidaritet med Ukraina, men det ligger också i vårt gemensamma intresse att mota Putin i grind.

Ukrainas sak är vår!

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU

Läs artikeln i SVD (6/3): Sverige måste stärka sanktionerna mot Ryssland

 

Ukraine