Nej till sänkta kunskapskrav

Alltför många barn sviks i socialdemokraternas Sverige. Barnen får inte det stöd de behöver, men kunskapsbristerna försvinner inte för att man avskaffar betyget underkänt, dvs. F. Avskaffade betygssteg som skolministern nu öppnar för i Dagens Nyheter, leder inte till höjda kunskapsresultat.

Kristdemokraterna vill istället se över svårbegripliga kunskapskrav och betygskriterier för att styra mot mer av inlärning av faktakunskaper och mindre fokus på att eleverna ska kunna föra abstrakta, flummiga resonemang, särskilt i de tidiga åldrarna.

Vi vill också att betygen tydligare ska kopplas till resultaten på nationella proven, dvs på skolenhetsnivå. Detta för att undvika betygsinflation och orättvis betygssättning.

Sverige behöver betygsreformer, men att låta eleverna rinna igenom utbildningssystemet utan att de har fått med sig de mest grundläggande kunskaperna är ett dubbelt svek mot alla de elever som inte har fått det stöd de behöver.

Christian Carlsson (KD), skolpolitisk talesperson

Västerländska värderingar i skolan

Kristdemokraterna vill att skolor som inte står för ”västerländska värden” ska förlora tillståndet. Vi föreslår nu att läroplanens formulering om ”kristen tradition och västerländsk humanism” tas in i skollagen och att betydelsen av den stärks. Förslaget kommer att innebära att fler muslimska friskolor kan behöva stänga.

Ett alltmer segregerat Sverige, med islamism och hederskultur som breder ut sig gör att religiösa friskolor ifrågasätts.

Det kan framstå som en enkel lösning på segregationen att förbjuda konfessionella skolor eller att verka för ett etableringsstopp.

Samtidigt skulle den sortens förslag också drabba många välfungerande skolor.

Det behövs mer träffsäkra förslag.

Kristdemokraterna står för elevers och föräldrars rätt att välja skola oavsett om de väljer en fristående eller kommunal skola.

Vi är för alla friskolor som följer skollagen, läroplanen och skolans värdegrund om de dessutom presterar goda kunskapsresultat.

Skolor som inte står för skolans grundläggande värden ska däremot stoppas, och de behöver stoppas tidigare än idag.

I läroplanen står idag att de värden som skolan ska gestalta och förmedla ska vara i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism.

Så är det inte på alla skolor i Sverige.

Vi har haft muslimska friskolor, Al-Azahrskolan i Vällingby, som könssegregerat undervisningen, och hänvisat flickorna längst bak i skolbussen, och andra skolor har låtit kvinnliga lärare undervisa i heltäckande slöja som niqab. Vi har till och med skolor där man anställt återvändare från Islamiska staten, och så sent som i maj kom nyheten att två muslimska friskolor tvingats stänga efter att Skolinspektionen har dragit in tillstånd efter larm från Säkerhetspolisen.

Det är bra att flera skolor har fått sina tillstånd indragna, men vi behöver tala klarspråk om problemen. Det ska inte finnas skolor med islamistiska kopplingar där elever riskerar att radikaliseras och det behövs åtgärder för att tidigare komma åt de skolor som inte bedriver verksamhet i enlighet med skolans grundläggande värden.

Västerländska värderingar ska genomsyra svensk skola, och det ska gälla i varje klassrum. De västerländska värderingarna behöver därför få en mer framskjuten roll för den som vill bedriva skola.

  • Kristdemokraterna förslår att läroplanens formulering att skolan skaförmedla värden i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism” skrivs in i skollagen, så att vi kan stärka dess betydelse vid beviljande av tillstånd att bedriva skola, och vid Skolinspektionens granskningar.
  • Vi vill att alla skolor ska vara skyldiga att deklarera sin filosofiska eller religiösa grund samt hur denna kommer till uttryck i utbildningen.
  • Vi vill dessutom ge Skolinspektionen ett skarpt uppdrag att granska alla skolor utifrån om utbildningen ger uttryck för västerländska värden, dvs. judisk-kristen etik.
  • Tillståndet ska dras in för skolor som inte klarar detta.
  • Skolinspektionens förmåga att granska enskilda skolor behöver stärkas. Vi vill se fler oanmälda inspektioner. I Kristdemokraternas budget anslogs 18 miljoner mer än regeringen för att stärka Skolinspektionen år 2022 och 2023.

Vårt förslag innebär att fler muslimska friskolor kan behöva stänga, medan de skolor som är bärare av de västerländska värderingarna får fortsätta att verka.  Ytterst så blir det upp till varje skola att visa att man bedriver verksamhet i enlighet med västerländska värderingar, men vi avser att göra det tydligare att det är judisk-kristen etik som är grunden för västerländsk humanism och det är vad skolan ska förmedla.

Christian Carlsson (KD), skolpolitisk talesperson

Läs mer i Expressen: ”Stäng skolor utan västerländska värden”

Två besök på Skansen gör ingen naturbruksskola

Det hade varit skrattretande att läsa Dagens Nyheters granskning om Realgymnasiet om det inte vore för att det går ut över eleverna. Naturbruksgymnasium som tar med eleverna till Skansen för att titta på kor istället för att arbeta med dem, är löjeväckande och direkt oseriöst, och de oseriösa skolorna måste bort.

Väljer man naturbruksgymnasium så ska man kunna veta vad man får för utbildning. Det behövs därför en ökad statlig styrning av skolan, och även av skolans finansiering.

Det är förstås helt fel att hålla ned kostnaderna genom att inte ha egna djur på skolan, men att ändå kunna ta emot skolpengsbelopp som är beräknat för att täcka kostnader för egna djur. Skolor ska inte ha ersättning för något som de inte erbjuder. Ett sådant system är respektlöst mot skattebetalarna och ett slöseri med skattebetalarnas pengar som måste upphöra.

Kristdemokraterna har varit med och arbetat fram ett utskottsinitiativ som riksdagen beslutade om i onsdags. Vi har gett regeringen i uppdrag att utreda på vilka grunder som skolpengen ska kunna dras tillbaka av en kommun, dels om det förekommer ekonomisk eller annan allvarlig brottslighet, dels om skolpengen inte används enligt vad utredningen kommer fram till är lämpligt.

För att få bort oseriösa skolor så vill vi i Kristdemokraterna dessutom ge Skolinspektionen ett skarpt uppdrag att granska alla skolor utifrån både kvalitet och elevernas kunskapsutveckling.

I både Norge och England mäts kunskapsutvecklingen på varje skola och det behöver vi göra i Sverige också för att sedan årligen ranka landets skolor utifrån elevernas kunskapsutveckling, och en rad kvalitetsfaktorer och nyckeltal som skolforskarna bedömer är relevanta för att utvärdera skolornas kvalitet. Skolor som inte klarar av att leverera tillräcklig kvalitet eller kunskapsutveckling ska inte kunna dela ut vinst, de ska övertas eller stängas.

Christian Carlsson (KD)
Riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Kommenterar i Dagens Nyheter: ”Starka reaktioner efter uppgifter om naturbruksskolor utan djur”

Stort steg för att rädda resursskolorna”

”Ingenting kan väl vara värre än att se hur de egna barnen far illa, och att samtidigt vara totalt maktlös inför att förändra situationen till det bättre.”

För drygt ett år sedan fick jag förmånen att bli riksdagsledamot.

Många föräldrar hade redan innan dess hört av sig till mig och de vittnade om hur de blivit svikna av den kommunala skolan. Man hade inte fått det särskilda stöd man behövde och de beskrev hur flytten till resursskolan för deras barn hade inneburit ökade kunskapsresultat men också att familjelivet plötsligt gått från kaos till att fungera.

Det första jag gjorde när jag kom in i riksdagen för ett år sedan var därför att försöka rädda resursskolorna.

Min första fråga gick till utbildningsminister Anna Ekström och min fråga var om hon var beredd att samarbeta för att ge resursskolorna en egen definition i skollagen, och en finansieringsmodell som är bättre anpassad till resursskolornas särskilda förutsättningar och elevernas behov.

Kristdemokraterna lade sedan tillsammans M ett utskottsinitiativ om detta. Tyvärr röstades det nej av de rödgröna partierna, liberalerna och centerpartiet. De enda som var beredda att ansluta till vårt förslag den gången var Sverigedemokraterna, men i övrigt var ställningstagandet från de andra partierna en stor besvikelse.

Nu idag lite drygt ett år senare, beslutade dock riksdagen att ge regeringen i uppdrag att återkomma med förslag på en förutsägbar och långsiktig finansiering av skolgång för resursskolornas målgrupp, och att det snarast bör tillsättas en utredning med detta uppdrag.

Dagens votering innebär en viktig seger för Kristdemokraterna, men framförallt för alla föräldrar som kämpat.

Vi kommer fortsätta att kämpa, men dagens beslut i riksdagen var ett stort steg framåt för att rädda resursskolorna.

Christian Carlsson (KD)
Riksdagsledamot, Stockholms stad
Skolpolitisk talesperson och ledamot i utbildningsutskottet

Bekämpa hederskulturen – så tar vi tillbaka tryggheten i skolan

I Norge finns särskilda minoritetsrådgivare som fokuserar på hedersproblematik och som behärskar den kulturella terräng som orsakar hedersförtryck. Vi vill införa sådana rådgivare även i Sverige, skriver Ebba Busch och Christian Carlsson (KD).

Sveriges skolor möter växande problem med mobbning, bristande ordning och elever som sitter fast i hedersförtryck. Det är omöjligt att fokusera på skolan och lärandet om man samtidigt lever med ångest över trakasserier, i ett stökigt klassrum, samtidigt som man tvingas bära oron över att giftas bort eller misshandlas. Nu måste denna mörka utveckling bekämpas, så att vi äntligen lever upp till ambitionen om att stödja varenda unges rätt till utbildning och inte lämna någon i sticket.

Mobbandets former har förändrats. I takt med att elever blivit alltmer uppkopplade så har trakasserier och kränkningar blivit ett dygnet runt-problem. Skolinspektionen har pekat på att många skolor är för passiva när det gäller nätmobbing och Folkhälsomyndigheten anser att Sverige inte längre är ett föregångsland vad gäller mobbning.

Dessutom är skolan ofta otillräckligt rustad när det gäller att identifiera och hantera uttryck för hederskultur och de former av kontroll och förtryck som hänger ihop med hederskulturen. Varje hösttermin står stolar i klassrummen plötsligt tomma, sedan barn skickats i väg under sommarlovet för att giftas bort. Det här är ett av de största frihetshot som det svenska samhället i dag står inför.

När problemen är många måste även lösningarna vara det. Ju mer tid som spills, desto svårare blir det att bemästra problemen och desto fler barn kommer att drabbas och få sin skolgång och i värsta fall sina liv förstörda. Vi är redo att ta tag i alla dessa problem, samlat och beslutsamt.

  1. Skolans ansvar för kränkningar på nätet måste förtydligas i skollagen och arbetet med barn som utsätter andra för mobbning behöver bli mer metodiskt. I Finland har man kommit längre med barn som utsätter andra för mobbning. Vi behöver lära av deras erfarenheter.
  2. Skolor med tydlig policy för sexuell läggning och könsöverskridande uttryck har visat sig bättre på att skydda HBT+-personer i skolan. Det är alltså viktigt att alla skolor inför en sådan policy.
  3. Skolan har en nyckelroll när det gäller att förebygga kriminalitet. Den viktigaste brottsförebyggande åtgärden är en skola som levererar goda kunskapsresultat. Kristdemokraterna vill införa mentorskapsprogram som kan både vara ett sätt att stärka integrationen, och att förebygga brottslighet, genom att elever ges nya och bättre förebilder.
  4. Skollagen ger rektorer och lärare rätt att besluta om utvisning från klassrummet, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid annan skolenhet eller avstängning. Men den rätten behöver förtydligas. Barn- och elevombudet, som ingår i Skolinspektionen, har fått berättigad kritik för hur den drivit rättsfall mot lärare som gjort rimliga ingripanden mot elever som agerat störande och hotfullt i skolan. Så kan vi inte ha det.
  5. Fortfarande är okunskapen stor när det gäller hedersförtryckets orsaker och mekanismer. Varningssignaler missas, missförstånd kvarstår – till exempel att det enbart skulle vara flickor som drabbas. I Norge finns särskilda minoritetsrådgivare som fokuserar på hedersproblematik och som behärskar den kulturella terräng som orsakar hedersförtryck. Vi vill införa sådana rådgivare även i Sverige.

Det här är åtgärder som krävs om Sveriges skolmiljö åter ska bli lugn och trygg för elever och personal. Varje elev och lärare ska veta att Sveriges institutioner inte kommer backa när det gäller att upprätthålla trygghet, ordning och personlig frihet i skolan. Och vi ska alla kunna lita på att skolor och förskolor är trygga och kunskapsspridande platser för våra barn. Men det kräver en nystart – och en ny regering.

Ebba Busch (KD), partiledare

Christian Carlsson (KD), Skolpolitisk talesperson

Läs vår debattartikel i Expressen: ”Så gör vi skolan till en trygg plats igen”

KD: ”Tidiga kunskapskontroller är avgörande”

Mindre administration, tidiga kunskapskontroller och stärkt särskilt stöd. Det är några av de förslag Kristdemokraterna vill genomföra i svensk skola. Det skriver jag i Lärarens debattserie med riksdagspartierna.

För att fler barn ska klara studierna krävs fler vuxna i skolan. Det behövs mer tid till lärarledd undervisning som bedrivs av lärare med höga förväntningar, mer ordning så att barnen i skolan är trygga, och det särskilda stödet behöver stärkas så att färre barn lämnas efter

I det läget duger det inte att vi har en socialdemokratisk regering som under de senaste mandatperioderna har lagt allt fokus på landets friskolor. Självklart ska vi se till att både skolvalet och friskolereformen förbättras, men regeringen saknar rätt fokus för att lösa skolans verkliga problem. Därför krävs ett maktskifte.

  1. Satsa på lärarna. En bra skola börjar med bra lärare, som tack vare sin ämneskunskap inspirerar eleverna att lära sig, leder klassen och håller ordning i klassen. Det ska finnas möjlighet till god löneutveckling och det behövs satsningar på vidareutbildning. Alla lärare behöver kontinuerligt få del av forskning, men också få fokusera på det de utbildas för, dvs. undervisningen. Det handlar om att se över lärarnas dokumentationskrav och att rensa i arbetsuppgifter, vilket är möjligt med fler vuxna i skolan. Mindre administration och mer tid till undervisning är bästa sättet att förbättra skolresultaten.
  2. Kunskapsfokus. I läroplanerna ska det finnas tydliga kunskapskrav och betygskriterier med fokus på inlärning av faktakunskaper, särskilt i de tidiga årskurserna. Tidiga kunskapskontroller är avgörande. Alla barn behöver testas för läs- och skrivsvårigheter tidigt, men stödinsatserna måste också sättas in tidigt i form av utökad undervisningstid, läxhjälp och lovskola samt speciallärarstöd och särskilda undervisningsgrupper. Skolinspektionen bör även ges i uppdrag att granska alla skolor utifrån elevernas kunskapsutveckling. I både Norge och England mäts elevernas kunskapsutveckling, och det skulle även vi kunna göra i Sverige. Skolinspektionen kan sedan ranka landets skolor utifrån elevernas kunskapsutveckling, och en rad nyckelfaktorer som är relevanta för att utvärdera skolornas kvalitet. Så värnar vi valfriheten, och sätter kunskapen främst.
  3. Ordning och trygghet. Det ska vara ordning i skolan så att barnen är trygga och behandlas med respekt. Kristdemokraterna vill stärka lärarna i ledarskapet i klassrummet genom förtydliganden och utökade befogenheter i skollagen, men också genom mer utbildning i ledarskap och konflikthantering. Vi vill göra det lättare för rektor att flytta på elever, som inte behandlar de andra med respekt och elever som omplaceras bör kunna flyttas för längre tid än idag.
  4. Stärk det särskilda stödet. Vi måste göra upp med den likriktningsskola som innebär att alltför många elever undervisas i samma klass, och på samma sätt, trots att det går ut över barnen med de största stödbehov och deras föräldrar. Barn är olika, och har olika behov. Det är inte något fel, men rektor behöver större flexibilitet att utforma sina undervisningsgrupper och resurser för att göra det. Det särskilda stödet behöver stärkas, och vi behöver fler lärare, speciallärare och särskilda undervisningsgrupper, så att fler barn får chansen att klara skolan. 
  5. Likvärdig skola i hela landet. Vi har inte en likvärdig skola. Kunskapsresultaten är idag lägre bland elever som bor på landet jämfört med elever i våra större städer, men även finansieringen och förutsättningarna att bedriva skola skiljer sig åt. Det kan skilja så mycket som 30–40 procent mellan de kommuner som satsar mest och de som satsar minst på skolan. Storstäder satsar exempelvis mer pengar på läromedel. Kristdemokraterna vill stärka förutsättningarna för elever och lärare på landsbygden och vi har därför föreslagit en nationell skolpengsnorm som kan vägleda kommunerna mot en mer jämlik och bättre skola för alla i hela landet.

Så skapar vi en skola där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter, där fler barn får lyckas och kan förverkliga drömmar. En skola där fler barn får lyckas och känner trygghet lägger också grunden för ett tryggare Sverige.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Läs artikeln i tidningen Läraren: KD: ”Tidiga kunskapskontroller är avgörande”

Nu återinför vi högskolebehörighet som norm på yrkesprogrammen

Nu återinför vi högskolebehörigheten som norm på de gymnasiala yrkesprogrammen. Vi gör det för underlätta för elever som vill välja yrkesprogram, för att motverka kompetensbrist och för att stärka företagsklimatet i Sverige

Det är företagare och människor som varje morgon kokar sitt kaffe, brer sin macka för att sedan gå till jobbet, som bygger vårt land starkt.

Företagen skapar förutsättningar för en vård och välfärd att lita på när vi är sjuka och behöver samhället som mest, och företagen gör det möjligt för polisen att ta tillbaka tryggheten på gator och torg – och i våra bostadsområden.

Sverige ska därför ha ett företagsklimat i världsklass, men vi står just nu inför en kompetensbrist inom flera branscher, som hotar svensk konkurrenskraft.

Samtidigt som hundratusentals människor saknar jobb, så har företagare sedan ett decennium varnat för svårigheten att hitta lämplig arbetskraft.

Man beskriver det till och med som företagens största tillväxthinder.

Få saker är så viktiga för samhället som utbildningsväsendet.  

Att skolan både ger kunskap för livet, och för ett liv på arbetsmarknaden, är en förutsättning för att samhället ska fungera, men dagens utbildningssystem brottas med problem…

Vi har i hög grad misslyckats med att få unga att läsa utbildningar som faktiskt ger jobb.

Resultatet är höga kostnader – för människor som inte kommer i arbete – för arbetsgivare som inte får tag i rätt kompetens – och för småföretagare som inte får se sina företag växa.

Yrkesutbildning är den utbildningsform som mest efterfrågas av företagare, men andelen som väljer att läsa yrkesprogram på gymnasiet är på tok för låg.

Det kräver att vi nu tar vårt ansvar för att underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden och för att stärka kompetensförsörjningen.

Ett viktigt förslag för att motverka kompetensbristen och att stärka företagsklimatet är att åter göra grundläggande behörighet till norm på landets yrkesprogram.

Kristdemokraterna vill att gymnasiala yrkesprogram ska utökas till sitt innehåll för att också kunna ge högskolebehörighet, men där möjligheten finns kvar att välja bort behörigheten…

På detta sätt behåller vi frivilligheten för eleverna, men vi gör samtidigt de höga förväntningarna till norm – vilket för övrigt är en förutsättning för varje framgångsrik skola. Vi gör det på så vis enklare för den som vill ha högskolebehörighet att kunna välja ett yrkesprogram.

Vårt parti har tidigare haft uppfattningen att elever som valt yrkesprogram skulle kunna läsa till behörigheten, men att det inte skulle finnas med som utgångspunkt.

Vi bedömde att fler då skulle fullfölja gymnasiet – därför att vi oroade över att så många skoltrötta elever hoppade av och aldrig fick springa ut tillsammans med sina jämnåriga i samband med studenten.

Jag ska vara ärlig och säga att jag minns hur det pratades runt köksborden hemma i Värmland i samband med den här reformen.

Det fanns de som var skeptiska till att den grundläggande behörigheten togs bort, inte sällan personer som själva var intresserade av att gå yrkesprogram.

De varnade för att attraktiviteten för yrkesprogrammen skulle minska, och så här i efterhand visade det sig att de fick rätt…

Att inte behörigheten varit norm, har lett till att söktrycket till den här typen av utbildningar har minskat med en tredjedel sedan gymnasiereformen 2011.

Kristdemokraterna har därför bytt position.

Såväl näringsliv som fackförbund står bakom propositionen om grundläggande behörighet på yrkesprogrammen som behandlas i riksdagen idag, och vi kristdemokrater kommer också idag att rösta för propositionen och utbildningsutskottets betänkande.

Vi gör det för att underlätta för elever som vill välja yrkesprogram, men också för att motverka kompetensbristen och för att stärka företagsklimatet i Sverige.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot

Utbildningspolitisk talesperson

Läs debattartikeln: ”Återinför högskolebehörigheten på yrkesprogrammen”

”Bokstavsbarn” behöver små undervisningsgrupper

Alltför många barn sviks av svensk skola. I SVT Uppdrag granskning: ”Bokstavsbarnen”, fick vi träffa Ture. Ture får ångest av att gå till skolan, men när han stannar hemma får han ångest för att han inte är där.

Vi måste göra upp med den likriktningsskola som innebär att för många elever undervisas i samma klass, på samma sätt, trots att det går ut över barnen med de största stödbehoven.

Min fråga till skolminister Lina Axelsson Kihlblom:


Är skolministern beredd att ställa krav på att det ska finnas särskilda undervisningsgrupper på varje skola?

Skolministern snackade runt och skyllde som vanligt på ”marknadsskolan”, men inte nog med att hon bortsåg ifrån att just friskolor har inneburit räddningen för många av de barn som svikits av den kommunala skolan.

Skolministern valde att inte alls svara på min fråga om särskilda undervisningsgrupper.

Christian Carlsson (KD)

Riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Mindre barngrupper – mer tid för barnen

Barnomsorgens viktigaste uppgift är att ge varje barn en trygg start i livet, och små barn behöver små barngrupper.

Vi arbetar därför för mindre barngrupper i förskolan och mer tid för barnen

– Mindre barngrupper i förskolan

– Inför maxtak på tolv barn i småbarnsgrupperna.

– Rätt till familjedaghem i hela landet

Trygga barn är det som också lägger grunden för ett tryggt samhälle.

Christian Carlsson, (KD)

Gå med i KD!
KD.nu/blimedlem

Stärk beredskapen för mottagande av ukrainska skolbarn

Vi måste se till att barnen som flyr undan Vladimir Putins anfallskrig får ett humant och ordnat mottagande av Sverige. En besvikelse är därför att skolministern inte kan redogöra för vilka scenerier regeringen jobbar med för att förbereda mottagandet till svenska skolor.

Det kommer att krävas olika lösningar. Regeringen behöver agera för att vi snabbt ska hitta lärare som kan undervisa hela klasser av ukrainska barn i Sverige. Snabbspår för ukrainska lärare bör organiseras så att barnen kan fortsätta gå i skolan och att vuxna som flytt snabbt får sysselsättning.

Friskolor borde dessutom få göra undantag från antagningsreglerna för att ta emot ukrainska flyktingar. Friskolorna vill själva hjälpa till och vi tror på kraften i frivilligheten.

Christian Carlsson (KD)
Skolpolitisk talesperson