Skoldebatt i Stockholm inför 2020

78984281_10162876429950314_5348425866361700352_nFör en vecka sedan hölls den årliga budgetdebatten i Stockholm. I egenskap av Kristdemokraternas ledamot i utbildningsnämnden företrädde jag vårt parti i debatterna om förskola och skola. Mitt fokus och mina anföranden finns här.


Förskola – Valfrihet, språkutveckling och tid för barnen 

Tack så mycket fru ordförande,

Kristdemokraternas främsta ambition med Stockholms barnomsorg är att varje barn ska ges en trygg start i livet.

Föräldrar ska därför ha möjlighet att själv välja barnomsorgsform – oavsett om kommunal eller fristående förskola, dagmamma eller flerfamiljssystem som passar det egna barnet bäst.

Informationen om valfriheten i barnomsorgen och de olika barnomsorgsalternativen ska fortsatt vara lättillgänglig och tydlig, och staden har ett ansvar att se till att de olika barnomsorgsformer kan drivas vidare och utvecklas här i Stockholm.

En annan viktig sak, det är att man som förälder ska kunna känna sig trygg med att förskolan är stimulerande och utvecklande för barnen. Stockholms förskolor ska hålla en hög pedagogisk nivå, bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete – och självklart ska dagarna på förskolan dessutom rymma mycket lek och rörelse.

Vi i den grönblå majoriteten prioriterar därför satsningar på rektorer och förskollärarnas pedagogiska ledarskap, och i budget 2020 lägger vi dessutom ett uppdrag om att alla förskolor ska ta fram en egen strategi för rörelse därför att vi vet att barn som rör sig mycket – lär sig också mer och mår bättre!

Något av det viktigaste för oss kristdemokrater – oavsett barnomsorgsform, det är att det finns tid för barnen och därför ska det fortsatt finnas fokus på att hålla barngruppernas storlek hållas nere. Mer tid för barnen, gör att fler barn blir sedda, bekräftade och känner sig trygga – och trygga barn, det är i förlängningen också är det som skapar förutsättningar för ett tryggare Stockholm.

Tryggare barn – ett tryggare Stockholm

Tack så mycket fru ordförande,

Sverige behöver bli tryggare. För oss kristdemokrater råder ingen tvekan om att det är trygga familjer som skapar bäst förutsättningar för ett tryggare samhälle.
Men även förskolan kan spela roll! Och jag skulle vilja lyfta fram två exempel ur den blå-gröna majoritetens budget.

Det första gäller när det kommer till att fånga upp utsatta barn eller barn som riskerar att fara illa. Samarbetet mellan förskola och socialtjänst stärks nu för att tidigt erbjuda stöd till både barn och föräldrar, och på så vis förebygga svårigheter i skolan, sociala problem och kriminalitet. Vi arbetar för att fler förskollärare ska leda familjestödsgrupper, och vi säkerställer att alla förskolor har väl fungerande rutiner för orosanmälan till socialtjänsten.

För det andra kan förskolan spela en viktig roll för integrationen, när det gäller att ge nyanlända barn tillgång till svenska språket. Med tanke på att andelen personal med annat modersmål än svenska nu är närmare 80 % i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta och att allt fler stadsdelsförvaltningar signalerar ett ökat behov av att förbättra språkkunskaperna innebär detta en utmaning, men att lyckas med integrationen är helt avgörande för att också skapa förutsättningar för ett tryggare samhälle.

Vi i den grönblå stadshusmajoriteten prioriterar därför både barnens språkutveckling och kompetensutveckling för förskolans personal inom såväl pedagogik som svenska. Så lägger vi en bättre grund för varje barns skolgång, och därmed för ett tryggare Stockholm.

Skolan – bättre ledarskap, tidiga insatser och särskilt stöd

Tack så mycket, fru ordförande,

Stockholms skolor ska ge varje barn kunskapen som krävs för att utvecklas som person och förverkliga sin potential. För att det ska vara möjligt krävs en skola med ordning, så att eleverna kan känna sig trygga och kunskapen kan stå i fokus.

Nyckeln är förstås bra skolledare, rektorer och lärare. Det är därför bra att vi i Stockholm ser över möjligheten att certifiera våra rektorer så som ”Stockholmsrektor”, och från Kristdemokraternas sida är vi särskilt stolta över förslaget att Stockholms lärare nu kommer att erbjudas särskild utbildning i ledarskap och konflikthantering.
För att förbättra kunskapsresultaten krävs nämligen riktigt duktiga lärare som både kan leda klassen framåt och inspirera till kunskap, och samtidigt att hålla ordning i klassrummet.

Den viktigaste uppgiften är att öka andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet och att öka andelen gymnasieelever med examensbevis. För att lyckas behöver vi fokusera på kunskapsresultaten i särskilt utsatta områden.

Alla skolor ska undersöka barnens språkförståelse vid övergången mellan skola och grundskola. Elever i årskurs 4-9 som riskerar att inte nå målen erbjuds lovskola
och utbildningsnämnden ska utreda hur möjligheten till extra-år i grundskolan kan användas för att öka kunskapsresultaten.

Vi i den grönblå majoriteten kommer dessutom göra vad vi kan för att öka tillgången till särskilt stöd för de som behöver det.  Alla skolor ska ha tillgång till särskilda undervisningsgrupper.  Vi förstärker stödet till skolor som har elever med NPF-diagnoser och vi utreder dessutom möjligheten att lärare ska kunna utbilda sig till speciallärare, på betald arbetstid.

Allt gör vi för att förbättra kunskapsresultaten, utifrån ambitionen att i Stockholms skolor ska ”ingen hållas tillbaka, och ingen lämnas efter”.

Nolltolerans mot våld och kränkningar

Fru ordförande,

Var fjärde elev i åk 8 känner sig inte trygg i skolan och inte ens hälften av eleverna uppger att de kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Anmälningarna om hot och våld i skolan fortsätter att öka, samtidigt som elevernas trygghet minskar.

Faktum är att ordningsproblemen är så allvarliga enligt Lärarförbundet att var tredje lärare tappar lusten, och var fjärde lärare har funderat på att lämna yrket.

Vad ska då föräldrarna till de utsatta barnen känna – föräldrarna till de barn som tvingas uppleva otryggheten, som mår dåligt och hamnar efter i skolan på grund av stöket?

Det ska råda nolltolerans mot våld och kränkningar i stadens skolor. Alla skolor ska ha väl fungerande rutiner mot kränkande behandling och arbeta förebyggande mot kränkningar, men det krävs ett ännu större fokus och fler verktyg för att skapa ordning och trygghet i klassrummet.

Utbildningsnämnden ska därför genomföra en särskild utbildning i ledarskap och konflikthantering för stadens lärare, och Kristdemokraterna har dessutom varit pådrivande för den årliga trygghetsrapport som nu ska tas fram för att systematiskt kartlägga ordningsproblemen och analysera vilka insatser som behövs och vad skolor kan lära av varandra.

En sak är säker och det är att den grönblå stadshusmajoritetens trygghetsfokus kommer att ligga fast, därför att varje elev har rätt att känna sig trygg i skolan och förtjänar att bemötas med respekt.

Christian Carlsson (KD), Ledamot av Stockholms kommunfullmäktige

Webbsändingen från kommunfullmäktige:

Förskoledebatten:

Inledningsanförande

Andra inlägget

Replik till Hassan Jama (v)

Utbildningsdebatten:

Inledningsanförande

Andra inlägget

Replik till Tina Kratz (v)

Skolans kamp mot hedersvåld

NamnlösVid gårdagens kommunfullmäktige debatterades en interpellation om stadens skolor och förskolors arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Jag deltog i debatten och valde att understryka vikten av detta arbete.

Tyvärr breder hederskulturen ut sig även i vårt land, och i vår stad.

I Utbildningsnämnden har jag därför drivit på för bättre uppföljning av hur skolorna jobbar för att stärka kompetensen kring hederskultur och hedersrelaterat våld, samt av hur man inom ramen för skolans värdegrundsarbete jobbar för att förebygga och upptäcka detsamma.

Det behövs riktlinjer på varje skola för hur man agerar vid misstanke om ex. tvångsäktenskap, könsstympning och hedersvåld och vi har också efterfrågat ett centralt dokument med förslag på hur skolorna kan arbeta.

Jag är därför väldigt glad över att vi i den grönblå majoriteten nu har gett utbildningsförvaltningen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att förbättra arbetet på Stockholms skolor – inte minst så att stadens lärare känner till anmälningsskyldigheten och vet hur de ska agera.

Jag är också glad över de informationsinsatser som genomförts inför sommaren för att minska risken för tvångsgifte, och över det informationsmaterial som nu tas fram för stadens förskolor.

Kampen mot hederskultur och hedersvåld handlar om att vara tydlig med vilka värderingar som Sverige fortsatt ska bygga på för att hålla samman. Framförallt handlar det om människors frihet, och om att stå upp för några av samhällets mest utsatta – därför ska vårt gemensamma arbete fortsätta, för att stoppa hedersvåldet och krossa hederskulturen!
Christian Carlsson (KD), ledamot av Stockholms kommunfullmäktige

Se gärna mitt debattinlägg  här nedan:

Webb-TV från Stockholms kommunfullmäktige: Christian Carlsson

Inför ordningsbetyg i skolan

IMGL1573-44

Inför skriftliga ordningsomdömen och ändra skollagen så att det blir lättare att flytta på den som stör i klassrummet eller bryter mot skolans ordningsregler. 

För att barn ska få med sig de verktyg som krävs för att skaffa sig ett bra liv och kunna förverkliga sina drömmar krävs en skola med ordning och arbetsro. I en skola där det råder ordning och arbetsro kan kunskapen stå i fokus.

Med nästan 2000 anmälningar till Skolinspektionen ifjol om kränkande behandling i skolan finns därför skäl att känna oro över stöket i skolan. En enkätundersökning från Skolinspektionen visar dessutom att 15 procent av landets niondeklassare känner sig otrygga i skolan och hela 60 procent av niondeklassarna upplever att andra elever stör undervisningen.

Det är oacceptabelt att den stökiga situationen på svenska skolor tillåts påverka skolresultaten negativt. Självklart ska elever kunna känna trygghet och arbetsro.

Kristdemokraterna i Stockholms stadshus kräver därför flera åtgärder för att återskapa ordning och reda i skolan.

Vi vill för det första införa mer utbildning i ledarskap och konflikthantering för landets lärare, både på lärarutbildningen och som vidareutbildning i yrkeslivet. En bra lärare behöver både kunna inspirera eleverna till kunskap och vara en auktoritet som håller ordning och reda i klassrummet.

Vi vill för det andra införa skriftliga ordningsomdömen. Ordningsomdömet skulle kunna påverkas av huruvida eleven kommer i tid, hur man beter sig och om man behandlar lärare och klasskamrater med respekt. Skolan skulle därmed få ytterligare ett hjälpmedel för att ta tag i ordningsproblemen och fler elever skulle tänka på hur man beter sig. Samtidigt skulle den del av skolans uppgift som handlar om att utveckla elevens förmåga att skilja mellan rätt och fel samt att bemöta andra med respekt uppvärderas.

Vi anser för det tredje att skolorna måste kunna få göra mer för att undvika att vissa elever återkommande stör undervisningen. Skollagen behöver ändras så att det blir lättare att flytta på den som stör i klassrummet eller bryter mot skolans ordningsregler.

Svenska elever förtjänar en trygg skolmiljö med arbetsro för att kunna tillgodose sig de kunskaper som krävs för att bli ansvarstagande och respektfulla medborgare som är väl förberedda inför kommande yrkesliv. Det krävs krafttag och åtgärder för att åstadkomma en skola med ordning och kunskap i fokus, och det krävs nu.

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU Sverige

Kandidat för Kristdemokraterna i Stockholms stadshus

Läs debattartikeln hos Dagens Samhälle: Inför ordningsbetyg i skolan

Burka och niqab i skolan borde förbjudas

IMGL1572-43Den som förespråkar burka eller niqab anser nämligen att kvinnor måste dölja sig själva för att visa sig anständiga och för att undvika att bli ofredade. Det är en felaktig människosyn, som strider helt mot vår kultur och som måste bekämpas.

Sverige borde följa Norges exempel och förbjuda heltäckande slöja som burka och niqab i skolan. Det skriver Christian Carlsson, förbundsordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU).

Islamism och hederskultur breder ut sig i Sverige. Det märks bland annat genom att heltäckande slöja, som burka och niqab, har blivit vanligare.

Det finns lärare som berättat hur de undervisar elever som de aldrig sett ansiktet på eftersom det finns unga flickor som skickas till grundskolan iklädda niqab. Det är fullständigt oacceptabelt.

Sverige ska fortsätta vara ett öppet och demokratiskt land. Här ska kvinnor och män ges samma möjligheter. Vi måste visa vad vi förväntar oss i vårt land.

KDU vill förbjuda heltäckande slöja som burka och niqab i offentligt finansierad verksamhet som våra skolor. Norska Stortinget röstade alldeles nyligen för ett förbud mot att bära plagg som helt eller delvis täcker ansiktet i klassrummet, och vi i KDU anser Sverige borde följa Norges exempel.

Den som förespråkar burka eller niqab anser nämligen att kvinnor måste dölja sig själva för att visa sig anständiga och för att undvika att bli ofredade. Det är en felaktig människosyn, som strider helt mot vår västerländska kultur och som måste bekämpas.

Burkan som döljer en kvinnas ansikte hindrar henne dessutom från att på lika villkor möta andra människor. Därmed förvägras hon möjligheten att utvecklas i gemenskap med andra. Inte ett barn borde skickas till skolan iklädd en burka eller niqab som döljer vem hon är och förhindrar henne att möta andra med ett leende eller en blick.

Vi i KDU står inte för en människosyn som säger att kvinnor måste dölja sig själva för att visa sig anständiga. Vi anser inte heller att skolan kan förhålla sig likgiltig inför en sådan människosyn. När islamister kräver att kvinnor ska bära burka eller niqab i skolan är det dags att sätta ned foten. KDU säger nej.

Christian Carlsson, förbundsordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)

Läs hela artikeln hos Nyheter24: KDU: Burka och niqab i skolan borde förbjudas

35836764_1715696058465598_7886870835309314048_n

Stärk ledarskapet i skolan – avskaffa lärarlegitimationen

IMGL1573-44Risken är stor för att antalet behöriga lärare inte kommer att räcka till under de kommande åren. Kravet på lärarlegitimation underlättar inte för rektorer att rekrytera personal. I efterhand är det lätt att konstatera att det var ett misstag av Alliansen att införa kravet på lärarlegitimation. Den borde avskaffas, skriver Christian Carlsson (KD). 

 

Skolresultaten har sjunkit under de senaste åren i många delar av landet. På vissa skolor i Stockholm når bara hälften av eleverna kraven för behörighet till gymnasiet. Vänder inte denna trend finns stor risk för att många av dessa obehöriga elever hamnar i arbetslöshet och utanförskap.

Vi måste ställa tuffare krav på våra skolledningar att leverera resultat i form av godkända elever. Den rektor som inte levererar förbättrade studieresultat måste snabbt kunna bytas ut, men för att fler rektorer ska få chansen att lyckas måste de också få större frihet att anställa den personal som man anser sig behöva för att leverera.

Lärarförbundet och SCB varnar för att det kan saknas 65 000 lärare fram till år 2025. Det innebär en tuff utmaning, och kravet på lärarlegitimation underlättar inte direkt. I efterhand är det lätt att konstatera att det var ett misstag av Alliansen att införa kravet på lärarlegitimation. Reformen borde avskaffas.

Risken är stor för att antalet behöriga lärare inte kommer att räcka till under de kommande åren. Samtidigt finns kompetenta och skickliga lärare som saknar legitimation och andra personer ute på arbetsmarknaden, som skulle kunna bidra till att lyfta resultaten. Sveriges rektorer borde få möjlighet att använda sig av dessa fullt ut. Därför måste kravet på legitimationen bort.

Kristdemokraterna i Stockholms stadshus vill öka antalet karriärtjänster och höja lönen för skickliga lärare för att locka fler duktiga lärare, men vi vill också investera i de lärare som redan finns i staden. Det är något som fler kommuner borde göra. Som lärare måste man både kunna inspirera eleverna till kunskap, undervisa och hålla ordning i klassen. Därför kommer vi att satsa på kontinuerlig vidareutbildning inte enbart i metodik och ämneskunskap, utan också i ledarskap och konflikthantering.

Stök och otrygghet är tyvärr ett stort problem på många skolor. Elever utsätts för mobbning och trakasserier. I klassrum utan arbetsro får elever mindre undervisningstid och därmed svårare att tillgodogöra sig nya kunskaper. Barn känner sig utsatta och mår dåligt. Hur man mår påverkar också hur man presterar i skolan.

En enkätundersökning från Skolinspektionen från förra läsåret, där alla landets skolor tillfrågades om medverkan, visar att hela 15 procent av landets niondeklassare känner sig otrygga i skolan. Omkring 60 procent av eleverna klagar dessutom på att andra elever stör. Det är fullständigt oacceptabelt.

Kristdemokraterna vill ha makt att förändra detta. Vi menar att den viktigaste förutsättningen för en framgångsrik skola är ett starkt skolledarskap och bra lärare. Varje skola måste präglas av ett tydligt ledarskap. Det ska finnas en rektor som är ytterst ansvarig och kan se till att lärarna förmedlar samma värdegrund, samma ordningsregler och ett och samma förhållningssätt i möter med eleverna. Det ska dessutom finnas fler duktiga lärare som säkerställer att våra barn får gå i en skola med ordning och kunskap i fokus.

Christian carlsson, förbundsordförande KDU samt gruppledare (KD) i utbildningsnämnden Stockholms stad. 

Läs hela artikeln hos Dagenssamhälle: Misstag av Alliansen att införa lärarlegitimation

35225456_1708840989151105_3417560916865056768_o

 

Inför skoluniform

CC_Erik

Ett intressant förslag som hittills inte har diskuterats särskilt mycket men som vi skulle vilja förverkliga är att införa skoluniformer på försök. Detta för att stärka elevernas sammanhållning, tillhörighet och stolthet över den egna skolan.

I Stockholms stad har antalet anmälda fall av hot och våld  i skolan ökat under flera år. Under 2015 anmäldes 1078 fall av hot eller våld från skolorna i Stockholm och anmälningarna gäller både elever och personal. Samtidigt har tio grundskolor i Stockholms förorter under de senaste fem åren tilldelats över en miljard för att höja studieresultaten men trots detta har andelen gymnasiebehöriga sjunkit.

Några av landets sämst presterande skolor finns i Stockholm. Ofta ligger dessa i socioekonomiskt svaga områden och trots att dessa skolor får mycket extra resurser präglas många av dem av samma problem som områdena de ligger i: dåliga resultat, utanförskap, våld och brist på disciplin.

I områden där många föräldrar och familjer lever i utanförskap och bidragsberoende utan att ha någon större kontakt med det svenska samhället blir skolan ett desto viktigare integrationsverktyg. Här kan eleverna förutom undervisning i kärnämnena få tillgång till viktiga integrationsnycklar som saknas hemma: träning och utveckling i svenska språket, kunskap om det svenska samhället och vår historia samt en möjlighet att introduceras för och anamma de värderingar som alla som kommer till Sverige måste acceptera. Det handlar bland annat om alla människors lika värde, möjligheten att utvecklas och att förverkliga sin potential och inte minst om religionsfrihet och jämställdhet mellan kvinnor och män.

Givetvis krävs en palett av preventiva och reaktiva insatser för att utvecklingen i problemskolorna ska  kunna vändas och ordning upprätthållas. Ett intressant förslag som hittills inte har diskuterats särskilt mycket men som vi skulle vilja förverkliga är att införa skoluniformer på försök i några av de mest utsatta skolorna. Detta för att stärka elevernas sammanhållning, tillhörighet och stolthet över den egna skolan. Pilotprojekten skulle vara tidsbegränsade och ske med skolledningens frivillighet som grund.

Forskning kring effekterna av skoluniformer är fortfarande inte heltäckande och resultaten till viss del motstridiga. Dock finns flera exempel på skolor där man infört skoluniformer med positiva resultat som följd.

Skoluniform tycks kunna minska brottsligheten och öka elevernas säkerhet. I Long Beach, Kalifornien, infördes skoluniformer i ett distrikt och efter två år hade misshandelsfallen i distriktets skolor minskat med 34%, sexualbrotten sänkts med 74%, rån minskats med 65%, innehav av vapen minskats med 52%, innehav av droger sjunkit med 69% och vandalismen sjunkit med 18% . Ett år efter att Sparks Middle School i Nevada införde skoluniform minskade polisrapporterna från skolan med 63%.

Skoluniformer skulle dessutom flytta elevernas fokus från kläder till läsande och lärande. Det skapar lika villkor,vilket minskar risken för grupptryck och mobbning.

Självklart är inte frågan så enkel som att bara införa skoluniform. Dålig arbetsro och bristande disciplin har flera orsaker och för att komma till rätta med problemen måste flera åtgärder vidtas. Inte minst är ledarskapet viktigt från såväl rektorer som från lärare i de enskilda klassrummen. Men skoluniform kan vara ytterligare en åtgärd bland många som bidrar till att skapa ordning och arbetsro. Vi vill därför att skoluniform införs på försök på de tre kommunala skolor i Stockholm som hade högst andel elever som går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. Om effekterna är positiva bör försöket permanentas och fler skolor följa efter.

Erik Slottner (KD), gruppledare för KD i Stockholms stadshus 

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU Sverige

Läs artikeln i Expressen (27/6): Inför skoluniform på problemskolor

Liberal attack mot fria skolvalet

Amanda_CC

Valfriheten i skolan är idag hotad. Regeringen vill begränsa valfriheten genom att föreslå vinsttak och kommunala veton mot etablering av vinstdrivande friskolor, men rätten att välja skola hotas dessvärre även av andra radikala krafter.

Vi i KDU beklagar exempelvis att ett alliansparti som Liberalerna vill sätta stopp för religiösa friskolor. Enligt liberalerna skall inga nya religiösa skolor startas och de redan befintliga skolorna skall inte få tillstånd att ta emot fler elever. Det här är mycket problematiskt.

Visst finns det brister på vissa religiösa friskolor, men den som på allvar vill komma till rätta med problem som visat sig på vissa muslimska friskolor, får inte samtidigt slå undan benen för den stora majoriteten religiösa friskolor som sköter sitt uppdrag, de allra flesta kristna.

Det förtjänar också att påminnas om att skolinspektionen redan idag har att granska såväl kommunala som fristående skolor, däribland också de religiösa friskolorna. Om det skulle vara så att en skola inte följer skollagen eller läroplanen så ska den redan idag stängas och det är en självklarhet för oss i KDU.

Det liberala förbudet mot etablering religiösa friskolor innebär dock en våldsam attack både mot religionsfriheten och föräldrars rätt att ansvara för sina barns uppfostran och skolgång. Det är också en attack som strider mot Europakonventionen som fastslår att staten måste ”respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse”.

Men den liberala politiken innebär också en attack mot det fria skolvalet. Verklig valfrihet existerar nämligen först om det faktiskt finns flera olika alternativ, med olika inriktningar. Vi har till stor del friskolorna att tacka för dagens valfrihet, därför att det de gör medför valfrihet i allt fler delar av landet. Det vore fel att begränsa den valfriheten.

KDU har varit ett friskolevänligt förbund sedan vi bildades och vi kommer fortsätta att försvara elevernas självklara rätt att själva välja vilken skola de vill gå på, oavsett om den är kommunal, fristående eller religiös. Vi kommer också fortsätta att stå upp för konkurrens på de olika marknaderna som utvecklar välfärden. Vi ska försvara det fria skolvalet och valfriheten i välfärden.

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU

Amanda Nordbö, utbildningspolitisk talesperson för KDU

Läs debattartikeln i Dagen: Liberal attack mot fria skolvalet

Debatt om religiösa friskolor i P3 Nyheter: KDU vs. SSU (24:12 min in i klippet)