Nya förslag för att rädda resursskolorna

Den fråga som vi i den grönblå majoriteten har jobbat hårdast med i Stockholms stads utbildningsnämnd de senaste månaderna är att skapa bättre förutsättningar för de fristående resursskolorna. Detta så att barnen med de största stödbehoven ska få det stöd de behöver.

Vi har varit i kontakt med föräldrar, skolledningar och huvudmän, och vi har ställt massor av frågor till vår egen förvaltning och kommit med förslag för att vi ska kunna vända den dramatiska ökningen av avslag på resursskolornas ansökningar om tilläggsbelopp.

Idag kunde äntligen konkreta åtgärder och uppdrag presenteras som förhoppningsvis ska skapa bättre ekonomiska förutsättningar för resursskolorna i Stockholm.

– Nivån på Stockholms stads strukturbidrag till resursskolorna kommer att ses över och höjas. Vi beslutade att införa det särskilda strukturbidraget förra året för att kompensera för resursskolornas särskilda karaktär och för att skapa bättre förutsättningar för resursskolorna, men nivån behöver höjas.

– Stockholms stads system med tilläggsbelopp kommer nu också att förändras helt. De fasta nivåerna av tilläggsbelopp som skolorna har kunnat söka kommer att revideras för att säkerställa att det tilläggsbelopp som betalas ut bättre motsvarar elevens behov.

För egen del har jag gjort mitt sista möte med utbildningsnämnden i Stockholms stad, och Nike Örbrink tar nu över i nämnden, men det är fantastiskt att få avsluta i ett skede då frågan om de fristående resursskolorna äntligen rör sig framåt. Allt arbete leder nu till konkreta resultat.

Stort tack till Sophia Granswed Baat, Claes Nyberg, Richard Andreas Åkesson och Isabel Smedberg-Palmqvist för gott samarbete i denna viktiga fråga. Men också tack till alla föräldrar och skolledningar som har hört av sig och varit behjälpliga.

Förhoppningsvis kan de beslut som idag har kommunicerats leda till bättre förutsättningar för de fristående resursskolorna i Stockholm, men förutsättningarna för resursskolorna behöver givetvis förbättras i hela landet.

För egen del tänker jag därför fortsätta arbetet för de fristående resursskolorna i riksdagen. Det behövs en egen definition i skollagen för resursskolorna, men också en hållbar finansieringsmodell, dvs. en finansiering som är bättre anpassad efter resursskolorna särskilda karaktär och elevernas behov. Varje barn ska kunna få det stöd de behöver i skolan, och inget barn ska lämnas efter.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot

Rädda resursskolorna för elever med särskilda behov

Skriver på SVD Debatt med mina kollegor i utbildningsnämnden i Stockholm att lagen behöver ses över kring resursskolorna och deras finansiering för att vi ska kunna säkerställa rätt stöd till elever med särskilda behov.

Vi kristdemokrater är mycket angelägna om att alla barn ska få det stöd de behöver för att klara sin skolgång, och att ingen elev ska lämnas efter.

Stockholms stad bygger nu ut det kommunala särskilda stödet i form av särskilda undervisningsgrupper, resursgrupper och CSI-verksamhet för elever med störst behov. Men de fristående resursskolorna behövs också.

Det är därför ett stort problem att dagens skollag och reglerna för tllläggsbelopp inte är anpassade utifrån resursskolornas förutsättningar. I och med ett lagförtydligande från 2016 så måste resursskolorna idag, precis som alla andra friskolor, både precisera den enskilda elevens behov och vilka åtgärder samt kostnader som man knyter till den enskilde eleven för att tillgodose elevens behov. Annars kan inget tilläggsbelopp beviljas.  

På en fristående resursskola har dock alla elever stort stödbehov och hela verksamheten är byggd runt dem. Det har därför visat sig svårare för dessa resursskolor att specificera vilka kostnader som kopplas till varje enskild elev. Det här har lett till att betydligt fler ansökningar om tilläggsbelopp för elever på resursskolor har avslagits som en följd av de individuella bedömningarna, och det utan att elevens behov i realiteten har minskat. 

Värt att betona är att den ökade andelen avslag alltså inte beror på att det skulle finnas en politisk vilja att dra ned på resurser eller spara pengar. Tvärtom. Vi ökar budgeten för tilläggsbelopp i år, och syftet med att vi i år har infört ett helt nytt strukturbidrag för de fristående resursskolorna om 36 000 kr / elev är just att vi vill att de fristående resursskolorna fortsatt ska ha förutsättningar att verka i Stockholm.   

Resursskolornas svåra situation är givetvis enormt frustrerande, därför att det ytterst går ut över barnen som är i behov av stöd och deras föräldrar.  

Därför behövs förändring.

Mot bakgrund av den situation som Stockholms stads resursskolor befinner sig i så är Kristdemokraterna pådrivande inom den grönblå majoriteten i utbildningsnämnden för att undersöka om förvaltningen kan göra mer för att hjälpa resursskolorna med sina ansökningar om tilläggsbelopp, med målet att fler ansökningar ska kunna beviljas. Vi vill även undersöka om antagnings- och ansökningsprocessen om tilläggsbelopp kan förändras så att resursskolorna får en bättre förutsägbarhet i verksamheten och bättre täckning för sina kostnader.  

Ett annat förslag från vår sida är att vi vill ta reda på om de kommunala skolornas verksamhet och CSI-grupperna på ett bättre sätt kan bistå vid en elevs övergång från kommunal skola till resursskola, exempelvis så att kommunens bedömningsunderlag medföljer till den fristående resursskolan. Eventuellt skulle det kunna underlätta resursskolornas ansökningsförfarande. 

Avslutningsvis är det också viktigt att förvaltningen kan förtydliga sina motiveringar i samband med beslut om tilldelning av tilläggsbelopp, så att vi underlättar för resursskolorna vid kommande ansökningsförfarande.   

Vad gäller en eventuell höjning av strukturbidraget för att nå en kortsiktig lösning så är en förutsättning för att det ska kunna bli aktuellt att resursskolorna klarar av att redovisa beräkningar som talar för att strukturbidraget borde höjas för att täcka de strukturella kostnaderna, och att de samtidigt kan påvisa att det skulle vara juridiskt hållbart. Det får nämligen inte vara så att vi genom strukturbidraget åsidosätter reglerna om tilläggsbelopp. 

Sammanfattningsvis så gör vi allt vi kan från Stockholms stads sida för att elever ska få rätt stöd och hjälp. Det som återstår är att frågan ses över nationellt. Vi i den blågröna majoriteten i Stockholms stad kräver därför att regeringen skyndsamt ser över lagen och tar initiativ i frågan. De fristående resursskolorna behövs, och de behöver bättre förutsättningar att verka för att varje barn ska kunna få det stöd de behöver.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och gruppledare i utbildningsnämnden i Stockholms stad

Läs vår debattartikel i SVD: Lagen behöver ses över kring resursskolor

Kristdemokratiska segrar i skolbudgeten

Stockholms skolor ska präglas av trygghet och respekt, så att de kan förmedla den kunskap som krävs för att varje elev ska kunna känna hopp om framtiden. Vi kristdemokrater i Stockholms stad är därför stolta över att så många av våra förslag ryms inom stadens skolbudget för nästa år.

Vi har fått igenom förslaget om en utbildning i ledarskap och konflikthantering för stadens lärare. Vi har varit pådrivande för att utveckla stadens trygghetsarbete, för att förbättra tillgängligheten till elevhälsan och det var vi som tog initiativ till den ”blåljussatsning” som ska genomföras under 2021.

Det är bara några exempel på segrar i årets skolbudget.

Här finns fler viktiga förslag.

  1. VI SATSAR PÅ STOCKHOLMS LÄRARE

• Utbildningsnämnden ska genomföra en utbildning i ledarskap och konflikthantering för stadens lärare.
• Fortsatt satsning på karriärtjänster och kompetensutveckling för lärare och rektorer.
• Lärare och skolledare ska få fokusera mer på undervisningen, genom minskad administrativ börda och avlastning.

  1. MER UNDERVISNINGSTID – OCH KUNSKAP I FOKUS

• Utred utökad undervisningstid inom ramen för gällande läsår och läraravtal.
• Alla elever ska screenas för läs- och skrivsvårigheter och alla skolor ska arbeta systematiskt för att ge tidiga stödinsatser.
• Lovskola ska erbjudas alla elever i årskurs 4 till 9 som riskerar att inte nå målen.
• Ett utvecklingsprogram för skolor som har låg måluppfyllelse ska utredas.
• Ny modell för särskilt stöd införs – dvs. alla skolor ska ha egna särskilda undervisningsgrupper och varje stadsdelsområde ska ha minst en gemensam grupp. Samtidigt säkerställs tillgången till CSI-grupper för elever med omfattande behov.

  1. TRYGGHET PÅ STADENS SKOLOR

• Nolltolerans mot våld och kränkningar i stadens skolor – det ska finnas väl fungerande rutiner på varje skola.
• Utveckla det systematiska arbetet på alla skolor för att förebygga skolfrånvaro, och för att stärka det trygghetsskapande arbetet.
• Förbättra säkerheten i stadens skolor och samarbeta med Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) för att motverka skadegörelse, klotter, nedskräpning och kriminalitet.
• Fortsätt att debitera vårdnadshavare vid skadegörelse samt borttappad egendom som tillhör skolan.
• Stärk samverkan med socialtjänst och polis, ex. genom att bidra till lokala operativa samverksforum för barn i behov av samlade insatser, samt verka för blåljussatsningar i syfte att bygga förtroende för blåljusmyndigheter som polis, brandkår och ambulans, bland barn och unga.

  1. FÖRBÄTTRA ELEVHÄLSAN

• Alla stadens skolor har en väl fungerande elevhälsa och elevhälsoteam med alla funktioner – skolkuratorer, skolpsykologer, skolsköterskor och specialpedagoger.
• Förbättra tillgängligheten – genom att säkerställa en väg in till stadens elevhälsa, samt genom att utöka samverkan med Region Stockholm, så att alla elever med psykisk ohälsa snabbt får den hjälp de behöver.
• Särskilda informationsinsatser ska genomföras för att informera om elevhälsan, och hur eleverna snabbt får kontakt med den.

  1. MOTVERKA SEGREGATIONEN

• Alla föräldrar ska informeras om vikten av ett aktivt skolval inför förskoleklass
• Verka för att alla stadens grundskolor ska dela på ansvaret att ta emot nyanlända.
• Introduktionsprogrammen ska fördelas jämnt mellan stadens kommunala gymnasieskolor.
• Utred barnens språkutveckling i förskolan och vilka åtgärder som kan förbättra förutsättningarna – utveckla arbetssätt, och sprid goda exempel.
• Prioritera både barnens språkutveckling och kompetensutveckling för förskolans personal – inom såväl pedagogik som svenska.
• Staden ska säkerställa att all personal inom förskolan har tillräckliga språkkunskaper.

Christian Carlsson (KD)
Ordförande för KD Stockholms stad
Ledamot av kommunfullmäktige
Gruppledare i utbildningsnämnden

Läs mer här: Stockholms stads budget 2021

Socialdemokraterna vill på ett brutalt sätt minska valfriheten

Slutreplik i SVD: Föräldrar ska ha rätt att välja mellan förskola och familjedaghem, det som brukar kallas för dagmamma. Förslaget att förbjuda nya familjedaghem måste därför stoppas,

Kadir Kasirga (S) väljer att svartmåla landets dagmammor och tar strid mot alla oss som anser att småbarnsföräldrar ska kunna välja barnomsorg för sina barn.

Kasirga ger sken av att dagmammors hem oftast inte skulle vara anpassade för barn, och varnar för ”brist på pedagogisk kompetens ”. Detta trots att många familjedaghem drivs av utbildade förskollärare som tidigare har jobbat inom förskolan. Stockholms stads egen förskolerapport har dessutom visat att föräldrar som väljer pedagogisk omsorg är betydligt mer nöjda med barnomsorgen, än föräldrar som väljer förskola.

Att förbjuda nya familjedaghem för att vissa verksamheter har uppvisat brister vore lika galet som att förbjuda nya förskolor på grund av de brister som existerar inom förskolans verksamhet. Sanningen är att förslaget om att förbjuda nya familjedaghem inte alls handlar om bristande kvalitet.

I bästa fall skulle man kunna tro att det radikala förslaget att förbjuda nya familjedaghem motiveras av en oro för ett alltmer segregerat samhälle, men i sådana fall hade man kunnat förespråka obligatorisk språkförskola för barn till nyanlända och en migrationspolitik som kraftigt minskar invandringen till Sverige. Socialdemokraterna vill istället att det är Sveriges barnfamiljer som ska betala priset för den misslyckade invandrings- och integrationspolitiken.

Det stämmer att vårt land har tagit emot fler invandrare än vad vi har klarat av att integrera, men att förvägra svenska barnfamiljer rätten att välja mellan förskola och familjedaghem löser inga integrationsproblem. Det gör bara Sverige till ett sämre land för landets barnfamiljer, och det gör fler människor till förlorare på den förda invandringspolitiken.

Kadir Kasirga bortser ifrån att även förskolorna i Stockholm numera är djupt segregerade. När Socialdemokraterna förlorade valet i Stockholm var andelen personal i förskolan med annat modersmål än svenska närmare 80 procent i stadsdelar som Skärholmen, Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta. På Kungsholmen och Östermalm uppgick den siffran till cirka 45 procent. Alltfler stadsdelar larmar om bristande språkkunskaper – inte bara bland barnen, utan också bland förskolepersonalen.

Att sätta stopp för nya familjedaghem eller att införa obligatorisk förskola från två års ålder, som vissa socialdemokrater föreslår, skulle på ett brutalt sätt minska valfriheten för familjen och leda till större barngrupper i förskolan, men det skulle inte sudda ut segregationen.

De socialistiska försöken att, med förbud och tvång, framtvinga jämlikhet, är dömda att misslyckas och ingenting kan förändra det faktum att om Sverige ska vara ett anständigt land, så behöver landets barnföräldrar få behålla rätten att välja den omsorg som de anser bäst kan ge barnen en trygg start i livet.

Ingen socialdemokratisk politiker ska någonsin få ta den makten ifrån oss.

Christian Carlsson, ordförande för Kristdemokraterna i Stockholms stad

Läs min slutreplik i Svenska Dagbladet: ”Ett brutalt sätt att minska valfriheten”

Läs Kadir Kasirgas replik: ”Pedagogiken haltar hos dagmammor”

Läs min debattartikel: ”Låt dagmammorna vara kvar, Löfven”

Låt dagmammorna vara kvar, Löfven!

Regeringen tillsatte för drygt två år sedan en utredning med den förrädiska titeln ”Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg”. Det som nu föreslås är bland annat något så radikalt som ett förbud mot ny pedagogisk omsorg, det vill säga familjedaghem – det som tidigare brukade kallas dagmammor. Det är ett hårt slag i ansiktet på alla föräldrar som oroas över alltför stora barngrupper i förskolan och som önskar ett mindre sammanhang för sina barn. Förslaget kan inte betraktas som något annat än en krigsförklaring mot föräldrars rätt att välja, och mot hela valfriheten i välfärden.

Regeringens utredare påstår att ”pedagogisk omsorg inte i tillräcklig grad kan anses förbereda barnen för fortsatt lärande på ett i dag adekvat sätt”. Det heter att det är ”otidsenligt och orimligt med ett parallellt system vars kvalitetskrav aldrig kan nå upp till dem som gäller för förskolan”. Sanningen är istället att det små barn behöver mest är kärlek, omsorg, lek och respekt samt att i ett nära sammanhang få knyta an till vuxna som ser, hör och bekräftar – någon som kan ge barnen den trygga start i livet som de behöver. Tryggheten underlättar också för barnen att senare i livet tillgodogöra sig de utbildningsmoment och den kunskap som de behöver för att forma sin framtid. 

För att alla föräldrar ska finna en omsorg som passar just deras barn behöver det få finnas alternativ, och för många barn och föräldrar innebär familjedaghemmen en särskild trygghet och ett lugn som är svårt att få inom förskolan. Det som skulle behövas är därför en ”dagmammegaranti” – alltså en skyldighet för kommunerna att erbjuda familjedaghem för de föräldrar som så önskar. Kommunerna borde även vidta åtgärder för att försöka rekrytera fler familjedaghem.

Det är allvarligt att utredningen försöker utmåla familjedaghem som någonting omodernt, till och med onaturligt och förlegat. De flesta av oss förstår att små barn mår bra av små sammanhang och att Sveriges barnfamiljer berövas ett viktigt alternativ om familjedaghemmen försvinner. För vissa står dessvärre drömmen om likriktning i vägen för den insikten. Valfriheten och föräldrarnas makt över vardagen offras i jämlikhetens namn. Allt för att staten ska kunna stöpa alla barn i en och samma form. Det är en familjefientlig politik.

Sveriges barnfamiljer har successivt gjorts alltmer maktlösa i välfärdsstaten. Vi har tidigare sett det i form av en ökad kvotering av föräldraförsäkringen, och vi ser det nu igen. Vissa skulle kalla det för ”de små stegens tyranni”, men att förbjuda nya familjedaghem är inte något litet steg. Det är inte heller någon liten sak att minska vanliga människors frihet och makt över det som är allra viktigast för de flesta av oss, det som ligger oss närmast – det vill säga de egna barnens omsorg.

Det är inte någon hemlighet att Socialdemokraterna tycker illa om valfrihet inom barnomsorg och skola och allra helst skulle vilja avskaffa den. Fler i Sverige behöver dock fråga sig vilken frihet som kvarstår när makten över familjelivet och de egna barnens omsorg sakta men säkert tas ifrån dem.

Regeringens utredning hotar valfriheten i välfärden, och dess kamp mot familjedaghemmen måste stoppas. Utredningens förslag om etableringsstopp för pedagogisk omsorg behöver förpassas till historiens soptipp, tillsammans med det socialistiska arv det bottnar i. Låt dagmammorna vara kvar, Löfven!

Christian Carlsson (KD)

Ordförande för Kristdemokraterna i Stockholms stad

Läs debattartikeln i Svenska Dagbladet: Låt dagmammorna vara kvar, Löfven!

Vi säljer fastigheter – och investerar i skolor och förskolor

SISAB

Stockholm växer – och en av de stora utmaningarna på skolans område är därför att få fram tillräckligt med skollokaler.

Vi kommer att behöva tusentals nya elevplatser och det kräver fortsatt stora investeringar – både för att rusta upp och för att bygga nya skolor.

I ett läge då Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) budgeterar med investeringsnivåer kring 2 miljarder kr per år de närmaste åren, så gäller att ta ansvar, prioritera och att förvalta skattebetalarnas pengar så effektivt som möjligt.

Kristdemokraterna och den grönblå majoriteten har därför beslutat att sälja en portfölj med fastigheter, som inte är av strategisk vikt och som staden inte har ett långsiktigt behov av att äga. Vi stärker därmed SISAB:s ekonomi med en affär som är värd 421,5 miljoner kronor, minskar skuldsättningen och frigör kapital att investera i nya skolor och förskolor.

Genom en aktiv fastighetsförvaltning vill vi sälja fastigheter som vi inte behöver äga – för att istället satsa på förskolor och skolor för våra barn i Stockholm.

Vi menar att det är en klok prioritering – och förhoppningsvis gör det att fler barn i vår stad kommer att få möjlighet att göra sin första skoldag i en ny och fräsch skola.

Christian Carlsson (KD), ledamot av kommunfullmäktige

I måndags debatterades frågan i kommunfullmäktige: Webb-TV

Stoppa barn- och tvångsäktenskap

IMG_7198Vid Fadimegalan för två veckor sedan avtackades jag som ambassadör för GAPF – men mitt arbete mot hedersförtryck och hedersrelaterat våld kommer att fortsätta tills vi har krossat hederskulturen.

Jag blev oerhört glad och tacksam när jag vid Fadimegalan 2019 utsågs till hedersuppdraget att vara ambassadör för organisationen GAPF – Glöm Aldrig Pela och Fadime​.

För mig handlar kampen mot hederskulturen om vilka värderingar Sverige ska bygga på – men framförallt handlar det om att stå upp för enskilda människors frihet och att försvara några av samhällets allra mest utsatta.

Sverige ska fortsatt vara ett land där frihet och jämställdhet är självklara värden. Vi kan inte acceptera barn- och tvångsgifte eller att unga flickor i Sverige inte får umgås med pojkar, tvingas bära slöja eller utsätts för våld i hederns namn.

När jag under hösten 2018 fick möjlighet att tjänstgöra som riksdagsledamot under en kort tid bestämde jag att en av mina första motioner skulle handla om att införa ”hedersbrott” som särskild brottsrubricering i brottsbalken. Detta för att bättre belysa hederskulturens i Sverige och för att särskilt hårt kunna straffa de som gör sig skyldiga till detta allvarliga och systematiska förtryck.

Under det senaste året har mitt arbete mot hederskultur och hedersförtryck fortsatt, men nu inom ramen för kommunfullmäktige och utbildningsnämnden i Stockholm.

Jag har varit pådrivande för:

✔️ Bättre uppföljning av hur samtliga skolor jobbar för att stärka kompetensen kring hederskultur och hedersrelaterat våld samt av hur man inom ramen för skolans värdegrundsarbete jobbar för att förebygga och upptäcka hedersförtryck.

✔️ Riktlinjer på varje skola för hur man agerar vid misstanke om ex. tvångsäktenskap, könsstympning och hedersvåld samt ett centralt dokument med förslag på hur skolorna kan arbeta.

Kristdemokraterna Stockholm​ och den grönblå majoriteten har under 2019:

✅ Arbetat fram en ny handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck – med exempel på varningssignaler och tidiga tecken på att någon far illa samt vägledning när en elev kan vara utsatt. Detta så att stadens lärare känner till anmälningsskyldigheten och vet hur de ska agera.

✅ Gett förvaltningen i uppdrag att ta fram ett riktat material till förskolorna för att ge samtliga förskoleverksamheter utökad kunskap om hur hedersförtryck identifieras hos små barn.

✅ Genomfört en kampanj mot hedersförtryck inför sommarlovet för att minska risken för tvångsgifte. Detta i form av ett brev till alla högstadie- och gymnasieelever i Stockholm, och genom ett brev till stadens samtliga rektorer.

Vid Fadimegalan 2020 för två veckor sedan avtackades jag som ambassadör för GAPF – men mitt arbete mot hedersförtryck och hedersrelaterat våld kommer givetvis att fortsätta tills vi har krossat hederskulturen.

Du kan också göra skillnad för att stoppa hedersvåldet – ex. genom att bli medlem i GAPF eller ge ett bidrag.

Visa ditt stöd här: https://gapf.se/

Christian Carlsson, ledamot av kommunfullmäktige i Stockholm

 

Skoldebatt i Stockholm inför 2020

78984281_10162876429950314_5348425866361700352_nFör en vecka sedan hölls den årliga budgetdebatten i Stockholm. I egenskap av Kristdemokraternas ledamot i utbildningsnämnden företrädde jag vårt parti i debatterna om förskola och skola. Mitt fokus och mina anföranden finns här.


Förskola – Valfrihet, språkutveckling och tid för barnen 

Tack så mycket fru ordförande,

Kristdemokraternas främsta ambition med Stockholms barnomsorg är att varje barn ska ges en trygg start i livet.

Föräldrar ska därför ha möjlighet att själv välja barnomsorgsform – oavsett om kommunal eller fristående förskola, dagmamma eller flerfamiljssystem som passar det egna barnet bäst.

Informationen om valfriheten i barnomsorgen och de olika barnomsorgsalternativen ska fortsatt vara lättillgänglig och tydlig, och staden har ett ansvar att se till att de olika barnomsorgsformer kan drivas vidare och utvecklas här i Stockholm.

En annan viktig sak, det är att man som förälder ska kunna känna sig trygg med att förskolan är stimulerande och utvecklande för barnen. Stockholms förskolor ska hålla en hög pedagogisk nivå, bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete – och självklart ska dagarna på förskolan dessutom rymma mycket lek och rörelse.

Vi i den grönblå majoriteten prioriterar därför satsningar på rektorer och förskollärarnas pedagogiska ledarskap, och i budget 2020 lägger vi dessutom ett uppdrag om att alla förskolor ska ta fram en egen strategi för rörelse därför att vi vet att barn som rör sig mycket – lär sig också mer och mår bättre!

Något av det viktigaste för oss kristdemokrater – oavsett barnomsorgsform, det är att det finns tid för barnen och därför ska det fortsatt finnas fokus på att hålla barngruppernas storlek hållas nere. Mer tid för barnen, gör att fler barn blir sedda, bekräftade och känner sig trygga – och trygga barn, det är i förlängningen också är det som skapar förutsättningar för ett tryggare Stockholm.

Tryggare barn – ett tryggare Stockholm

Tack så mycket fru ordförande,

Sverige behöver bli tryggare. För oss kristdemokrater råder ingen tvekan om att det är trygga familjer som skapar bäst förutsättningar för ett tryggare samhälle.
Men även förskolan kan spela roll! Och jag skulle vilja lyfta fram två exempel ur den blå-gröna majoritetens budget.

Det första gäller när det kommer till att fånga upp utsatta barn eller barn som riskerar att fara illa. Samarbetet mellan förskola och socialtjänst stärks nu för att tidigt erbjuda stöd till både barn och föräldrar, och på så vis förebygga svårigheter i skolan, sociala problem och kriminalitet. Vi arbetar för att fler förskollärare ska leda familjestödsgrupper, och vi säkerställer att alla förskolor har väl fungerande rutiner för orosanmälan till socialtjänsten.

För det andra kan förskolan spela en viktig roll för integrationen, när det gäller att ge nyanlända barn tillgång till svenska språket. Med tanke på att andelen personal med annat modersmål än svenska nu är närmare 80 % i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta och att allt fler stadsdelsförvaltningar signalerar ett ökat behov av att förbättra språkkunskaperna innebär detta en utmaning, men att lyckas med integrationen är helt avgörande för att också skapa förutsättningar för ett tryggare samhälle.

Vi i den grönblå stadshusmajoriteten prioriterar därför både barnens språkutveckling och kompetensutveckling för förskolans personal inom såväl pedagogik som svenska. Så lägger vi en bättre grund för varje barns skolgång, och därmed för ett tryggare Stockholm.

Skolan – bättre ledarskap, tidiga insatser och särskilt stöd

Tack så mycket, fru ordförande,

Stockholms skolor ska ge varje barn kunskapen som krävs för att utvecklas som person och förverkliga sin potential. För att det ska vara möjligt krävs en skola med ordning, så att eleverna kan känna sig trygga och kunskapen kan stå i fokus.

Nyckeln är förstås bra skolledare, rektorer och lärare. Det är därför bra att vi i Stockholm ser över möjligheten att certifiera våra rektorer så som ”Stockholmsrektor”, och från Kristdemokraternas sida är vi särskilt stolta över förslaget att Stockholms lärare nu kommer att erbjudas särskild utbildning i ledarskap och konflikthantering.
För att förbättra kunskapsresultaten krävs nämligen riktigt duktiga lärare som både kan leda klassen framåt och inspirera till kunskap, och samtidigt att hålla ordning i klassrummet.

Den viktigaste uppgiften är att öka andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet och att öka andelen gymnasieelever med examensbevis. För att lyckas behöver vi fokusera på kunskapsresultaten i särskilt utsatta områden.

Alla skolor ska undersöka barnens språkförståelse vid övergången mellan skola och grundskola. Elever i årskurs 4-9 som riskerar att inte nå målen erbjuds lovskola
och utbildningsnämnden ska utreda hur möjligheten till extra-år i grundskolan kan användas för att öka kunskapsresultaten.

Vi i den grönblå majoriteten kommer dessutom göra vad vi kan för att öka tillgången till särskilt stöd för de som behöver det.  Alla skolor ska ha tillgång till särskilda undervisningsgrupper.  Vi förstärker stödet till skolor som har elever med NPF-diagnoser och vi utreder dessutom möjligheten att lärare ska kunna utbilda sig till speciallärare, på betald arbetstid.

Allt gör vi för att förbättra kunskapsresultaten, utifrån ambitionen att i Stockholms skolor ska ”ingen hållas tillbaka, och ingen lämnas efter”.

Nolltolerans mot våld och kränkningar

Fru ordförande,

Var fjärde elev i åk 8 känner sig inte trygg i skolan och inte ens hälften av eleverna uppger att de kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Anmälningarna om hot och våld i skolan fortsätter att öka, samtidigt som elevernas trygghet minskar.

Faktum är att ordningsproblemen är så allvarliga enligt Lärarförbundet att var tredje lärare tappar lusten, och var fjärde lärare har funderat på att lämna yrket.

Vad ska då föräldrarna till de utsatta barnen känna – föräldrarna till de barn som tvingas uppleva otryggheten, som mår dåligt och hamnar efter i skolan på grund av stöket?

Det ska råda nolltolerans mot våld och kränkningar i stadens skolor. Alla skolor ska ha väl fungerande rutiner mot kränkande behandling och arbeta förebyggande mot kränkningar, men det krävs ett ännu större fokus och fler verktyg för att skapa ordning och trygghet i klassrummet.

Utbildningsnämnden ska därför genomföra en särskild utbildning i ledarskap och konflikthantering för stadens lärare, och Kristdemokraterna har dessutom varit pådrivande för den årliga trygghetsrapport som nu ska tas fram för att systematiskt kartlägga ordningsproblemen och analysera vilka insatser som behövs och vad skolor kan lära av varandra.

En sak är säker och det är att den grönblå stadshusmajoritetens trygghetsfokus kommer att ligga fast, därför att varje elev har rätt att känna sig trygg i skolan och förtjänar att bemötas med respekt.

Christian Carlsson (KD), Ledamot av Stockholms kommunfullmäktige

Webbsändingen från kommunfullmäktige:

Förskoledebatten:

Inledningsanförande

Andra inlägget

Replik till Hassan Jama (v)

Utbildningsdebatten:

Inledningsanförande

Andra inlägget

Replik till Tina Kratz (v)

Skolans kamp mot hedersvåld

NamnlösVid gårdagens kommunfullmäktige debatterades en interpellation om stadens skolor och förskolors arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Jag deltog i debatten och valde att understryka vikten av detta arbete.

Tyvärr breder hederskulturen ut sig även i vårt land, och i vår stad.

I Utbildningsnämnden har jag därför drivit på för bättre uppföljning av hur skolorna jobbar för att stärka kompetensen kring hederskultur och hedersrelaterat våld, samt av hur man inom ramen för skolans värdegrundsarbete jobbar för att förebygga och upptäcka detsamma.

Det behövs riktlinjer på varje skola för hur man agerar vid misstanke om ex. tvångsäktenskap, könsstympning och hedersvåld och vi har också efterfrågat ett centralt dokument med förslag på hur skolorna kan arbeta.

Jag är därför väldigt glad över att vi i den grönblå majoriteten nu har gett utbildningsförvaltningen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att förbättra arbetet på Stockholms skolor – inte minst så att stadens lärare känner till anmälningsskyldigheten och vet hur de ska agera.

Jag är också glad över de informationsinsatser som genomförts inför sommaren för att minska risken för tvångsgifte, och över det informationsmaterial som nu tas fram för stadens förskolor.

Kampen mot hederskultur och hedersvåld handlar om att vara tydlig med vilka värderingar som Sverige fortsatt ska bygga på för att hålla samman. Framförallt handlar det om människors frihet, och om att stå upp för några av samhällets mest utsatta – därför ska vårt gemensamma arbete fortsätta, för att stoppa hedersvåldet och krossa hederskulturen!
Christian Carlsson (KD), ledamot av Stockholms kommunfullmäktige

Se gärna mitt debattinlägg  här nedan:

Webb-TV från Stockholms kommunfullmäktige: Christian Carlsson

Inför ordningsbetyg i skolan

IMGL1573-44

Inför skriftliga ordningsomdömen och ändra skollagen så att det blir lättare att flytta på den som stör i klassrummet eller bryter mot skolans ordningsregler. 

För att barn ska få med sig de verktyg som krävs för att skaffa sig ett bra liv och kunna förverkliga sina drömmar krävs en skola med ordning och arbetsro. I en skola där det råder ordning och arbetsro kan kunskapen stå i fokus.

Med nästan 2000 anmälningar till Skolinspektionen ifjol om kränkande behandling i skolan finns därför skäl att känna oro över stöket i skolan. En enkätundersökning från Skolinspektionen visar dessutom att 15 procent av landets niondeklassare känner sig otrygga i skolan och hela 60 procent av niondeklassarna upplever att andra elever stör undervisningen.

Det är oacceptabelt att den stökiga situationen på svenska skolor tillåts påverka skolresultaten negativt. Självklart ska elever kunna känna trygghet och arbetsro.

Kristdemokraterna i Stockholms stadshus kräver därför flera åtgärder för att återskapa ordning och reda i skolan.

Vi vill för det första införa mer utbildning i ledarskap och konflikthantering för landets lärare, både på lärarutbildningen och som vidareutbildning i yrkeslivet. En bra lärare behöver både kunna inspirera eleverna till kunskap och vara en auktoritet som håller ordning och reda i klassrummet.

Vi vill för det andra införa skriftliga ordningsomdömen. Ordningsomdömet skulle kunna påverkas av huruvida eleven kommer i tid, hur man beter sig och om man behandlar lärare och klasskamrater med respekt. Skolan skulle därmed få ytterligare ett hjälpmedel för att ta tag i ordningsproblemen och fler elever skulle tänka på hur man beter sig. Samtidigt skulle den del av skolans uppgift som handlar om att utveckla elevens förmåga att skilja mellan rätt och fel samt att bemöta andra med respekt uppvärderas.

Vi anser för det tredje att skolorna måste kunna få göra mer för att undvika att vissa elever återkommande stör undervisningen. Skollagen behöver ändras så att det blir lättare att flytta på den som stör i klassrummet eller bryter mot skolans ordningsregler.

Svenska elever förtjänar en trygg skolmiljö med arbetsro för att kunna tillgodose sig de kunskaper som krävs för att bli ansvarstagande och respektfulla medborgare som är väl förberedda inför kommande yrkesliv. Det krävs krafttag och åtgärder för att åstadkomma en skola med ordning och kunskap i fokus, och det krävs nu.

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU Sverige

Kandidat för Kristdemokraterna i Stockholms stadshus

Läs debattartikeln hos Dagens Samhälle: Inför ordningsbetyg i skolan