KDU: Inför ordningsbetyg i skolan

IMGL1573-44

Inför skriftliga ordningsomdömen och ändra skollagen så att det blir lättare att flytta på den som stör i klassrummet eller bryter mot skolans ordningsregler. 

För att barn ska få med sig de verktyg som krävs för att skaffa sig ett bra liv och kunna förverkliga sina drömmar krävs en skola med ordning och arbetsro. I en skola där det råder ordning och arbetsro kan kunskapen stå i fokus.

Med nästan 2000 anmälningar till Skolinspektionen ifjol om kränkande behandling i skolan finns därför skäl att känna oro över stöket i skolan. En enkätundersökning från Skolinspektionen visar dessutom att 15 procent av landets niondeklassare känner sig otrygga i skolan och hela 60 procent av niondeklassarna upplever att andra elever stör undervisningen.

Det är oacceptabelt att den stökiga situationen på svenska skolor tillåts påverka skolresultaten negativt. Självklart ska elever kunna känna trygghet och arbetsro.

Kristdemokraterna i Stockholms stadshus kräver därför flera åtgärder för att återskapa ordning och reda i skolan.

Vi vill för det första införa mer utbildning i ledarskap och konflikthantering för landets lärare, både på lärarutbildningen och som vidareutbildning i yrkeslivet. En bra lärare behöver både kunna inspirera eleverna till kunskap och vara en auktoritet som håller ordning och reda i klassrummet.

Vi vill för det andra införa skriftliga ordningsomdömen. Ordningsomdömet skulle kunna påverkas av huruvida eleven kommer i tid, hur man beter sig och om man behandlar lärare och klasskamrater med respekt. Skolan skulle därmed få ytterligare ett hjälpmedel för att ta tag i ordningsproblemen och fler elever skulle tänka på hur man beter sig. Samtidigt skulle den del av skolans uppgift som handlar om att utveckla elevens förmåga att skilja mellan rätt och fel samt att bemöta andra med respekt uppvärderas.

Vi anser för det tredje att skolorna måste kunna få göra mer för att undvika att vissa elever återkommande stör undervisningen. Skollagen behöver ändras så att det blir lättare att flytta på den som stör i klassrummet eller bryter mot skolans ordningsregler.

Svenska elever förtjänar en trygg skolmiljö med arbetsro för att kunna tillgodose sig de kunskaper som krävs för att bli ansvarstagande och respektfulla medborgare som är väl förberedda inför kommande yrkesliv. Det krävs krafttag och åtgärder för att åstadkomma en skola med ordning och kunskap i fokus, och det krävs nu.

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU Sverige

Kandidat för Kristdemokraterna i Stockholms stadshus

Läs debattartikeln hos Dagens Samhälle: Inför ordningsbetyg i skolan

Burka och niqab i skolan borde förbjudas

IMGL1572-43Den som förespråkar burka eller niqab anser nämligen att kvinnor måste dölja sig själva för att visa sig anständiga och för att undvika att bli ofredade. Det är en felaktig människosyn, som strider helt mot vår kultur och som måste bekämpas.

Sverige borde följa Norges exempel och förbjuda heltäckande slöja som burka och niqab i skolan. Det skriver Christian Carlsson, förbundsordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU).

Islamism och hederskultur breder ut sig i Sverige. Det märks bland annat genom att heltäckande slöja, som burka och niqab, har blivit vanligare.

Det finns lärare som berättat hur de undervisar elever som de aldrig sett ansiktet på eftersom det finns unga flickor som skickas till grundskolan iklädda niqab. Det är fullständigt oacceptabelt.

Sverige ska fortsätta vara ett öppet och demokratiskt land. Här ska kvinnor och män ges samma möjligheter. Vi måste visa vad vi förväntar oss i vårt land.

KDU vill förbjuda heltäckande slöja som burka och niqab i offentligt finansierad verksamhet som våra skolor. Norska Stortinget röstade alldeles nyligen för ett förbud mot att bära plagg som helt eller delvis täcker ansiktet i klassrummet, och vi i KDU anser Sverige borde följa Norges exempel.

Den som förespråkar burka eller niqab anser nämligen att kvinnor måste dölja sig själva för att visa sig anständiga och för att undvika att bli ofredade. Det är en felaktig människosyn, som strider helt mot vår västerländska kultur och som måste bekämpas.

Burkan som döljer en kvinnas ansikte hindrar henne dessutom från att på lika villkor möta andra människor. Därmed förvägras hon möjligheten att utvecklas i gemenskap med andra. Inte ett barn borde skickas till skolan iklädd en burka eller niqab som döljer vem hon är och förhindrar henne att möta andra med ett leende eller en blick.

Vi i KDU står inte för en människosyn som säger att kvinnor måste dölja sig själva för att visa sig anständiga. Vi anser inte heller att skolan kan förhålla sig likgiltig inför en sådan människosyn. När islamister kräver att kvinnor ska bära burka eller niqab i skolan är det dags att sätta ned foten. KDU säger nej.

Christian Carlsson, förbundsordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)

Läs hela artikeln hos Nyheter24: KDU: Burka och niqab i skolan borde förbjudas

35836764_1715696058465598_7886870835309314048_n

Stärk ledarskapet i skolan – avskaffa lärarlegitimationen

IMGL1573-44Risken är stor för att antalet behöriga lärare inte kommer att räcka till under de kommande åren. Kravet på lärarlegitimation underlättar inte för rektorer att rekrytera personal. I efterhand är det lätt att konstatera att det var ett misstag av Alliansen att införa kravet på lärarlegitimation. Den borde avskaffas, skriver Christian Carlsson (KD). 

 

Skolresultaten har sjunkit under de senaste åren i många delar av landet. På vissa skolor i Stockholm når bara hälften av eleverna kraven för behörighet till gymnasiet. Vänder inte denna trend finns stor risk för att många av dessa obehöriga elever hamnar i arbetslöshet och utanförskap.

Vi måste ställa tuffare krav på våra skolledningar att leverera resultat i form av godkända elever. Den rektor som inte levererar förbättrade studieresultat måste snabbt kunna bytas ut, men för att fler rektorer ska få chansen att lyckas måste de också få större frihet att anställa den personal som man anser sig behöva för att leverera.

Lärarförbundet och SCB varnar för att det kan saknas 65 000 lärare fram till år 2025. Det innebär en tuff utmaning, och kravet på lärarlegitimation underlättar inte direkt. I efterhand är det lätt att konstatera att det var ett misstag av Alliansen att införa kravet på lärarlegitimation. Reformen borde avskaffas.

Risken är stor för att antalet behöriga lärare inte kommer att räcka till under de kommande åren. Samtidigt finns kompetenta och skickliga lärare som saknar legitimation och andra personer ute på arbetsmarknaden, som skulle kunna bidra till att lyfta resultaten. Sveriges rektorer borde få möjlighet att använda sig av dessa fullt ut. Därför måste kravet på legitimationen bort.

Kristdemokraterna i Stockholms stadshus vill öka antalet karriärtjänster och höja lönen för skickliga lärare för att locka fler duktiga lärare, men vi vill också investera i de lärare som redan finns i staden. Det är något som fler kommuner borde göra. Som lärare måste man både kunna inspirera eleverna till kunskap, undervisa och hålla ordning i klassen. Därför kommer vi att satsa på kontinuerlig vidareutbildning inte enbart i metodik och ämneskunskap, utan också i ledarskap och konflikthantering.

Stök och otrygghet är tyvärr ett stort problem på många skolor. Elever utsätts för mobbning och trakasserier. I klassrum utan arbetsro får elever mindre undervisningstid och därmed svårare att tillgodogöra sig nya kunskaper. Barn känner sig utsatta och mår dåligt. Hur man mår påverkar också hur man presterar i skolan.

En enkätundersökning från Skolinspektionen från förra läsåret, där alla landets skolor tillfrågades om medverkan, visar att hela 15 procent av landets niondeklassare känner sig otrygga i skolan. Omkring 60 procent av eleverna klagar dessutom på att andra elever stör. Det är fullständigt oacceptabelt.

Kristdemokraterna vill ha makt att förändra detta. Vi menar att den viktigaste förutsättningen för en framgångsrik skola är ett starkt skolledarskap och bra lärare. Varje skola måste präglas av ett tydligt ledarskap. Det ska finnas en rektor som är ytterst ansvarig och kan se till att lärarna förmedlar samma värdegrund, samma ordningsregler och ett och samma förhållningssätt i möter med eleverna. Det ska dessutom finnas fler duktiga lärare som säkerställer att våra barn får gå i en skola med ordning och kunskap i fokus.

Christian carlsson, förbundsordförande KDU samt gruppledare (KD) i utbildningsnämnden Stockholms stad. 

Läs hela artikeln hos Dagenssamhälle: Misstag av Alliansen att införa lärarlegitimation

35225456_1708840989151105_3417560916865056768_o

 

Inför skoluniform

CC_Erik

Ett intressant förslag som hittills inte har diskuterats särskilt mycket men som vi skulle vilja förverkliga är att införa skoluniformer på försök. Detta för att stärka elevernas sammanhållning, tillhörighet och stolthet över den egna skolan.

I Stockholms stad har antalet anmälda fall av hot och våld  i skolan ökat under flera år. Under 2015 anmäldes 1078 fall av hot eller våld från skolorna i Stockholm och anmälningarna gäller både elever och personal. Samtidigt har tio grundskolor i Stockholms förorter under de senaste fem åren tilldelats över en miljard för att höja studieresultaten men trots detta har andelen gymnasiebehöriga sjunkit.

Några av landets sämst presterande skolor finns i Stockholm. Ofta ligger dessa i socioekonomiskt svaga områden och trots att dessa skolor får mycket extra resurser präglas många av dem av samma problem som områdena de ligger i: dåliga resultat, utanförskap, våld och brist på disciplin.

I områden där många föräldrar och familjer lever i utanförskap och bidragsberoende utan att ha någon större kontakt med det svenska samhället blir skolan ett desto viktigare integrationsverktyg. Här kan eleverna förutom undervisning i kärnämnena få tillgång till viktiga integrationsnycklar som saknas hemma: träning och utveckling i svenska språket, kunskap om det svenska samhället och vår historia samt en möjlighet att introduceras för och anamma de värderingar som alla som kommer till Sverige måste acceptera. Det handlar bland annat om alla människors lika värde, möjligheten att utvecklas och att förverkliga sin potential och inte minst om religionsfrihet och jämställdhet mellan kvinnor och män.

Givetvis krävs en palett av preventiva och reaktiva insatser för att utvecklingen i problemskolorna ska  kunna vändas och ordning upprätthållas. Ett intressant förslag som hittills inte har diskuterats särskilt mycket men som vi skulle vilja förverkliga är att införa skoluniformer på försök i några av de mest utsatta skolorna. Detta för att stärka elevernas sammanhållning, tillhörighet och stolthet över den egna skolan. Pilotprojekten skulle vara tidsbegränsade och ske med skolledningens frivillighet som grund.

Forskning kring effekterna av skoluniformer är fortfarande inte heltäckande och resultaten till viss del motstridiga. Dock finns flera exempel på skolor där man infört skoluniformer med positiva resultat som följd.

Skoluniform tycks kunna minska brottsligheten och öka elevernas säkerhet. I Long Beach, Kalifornien, infördes skoluniformer i ett distrikt och efter två år hade misshandelsfallen i distriktets skolor minskat med 34%, sexualbrotten sänkts med 74%, rån minskats med 65%, innehav av vapen minskats med 52%, innehav av droger sjunkit med 69% och vandalismen sjunkit med 18% . Ett år efter att Sparks Middle School i Nevada införde skoluniform minskade polisrapporterna från skolan med 63%.

Skoluniformer skulle dessutom flytta elevernas fokus från kläder till läsande och lärande. Det skapar lika villkor,vilket minskar risken för grupptryck och mobbning.

Självklart är inte frågan så enkel som att bara införa skoluniform. Dålig arbetsro och bristande disciplin har flera orsaker och för att komma till rätta med problemen måste flera åtgärder vidtas. Inte minst är ledarskapet viktigt från såväl rektorer som från lärare i de enskilda klassrummen. Men skoluniform kan vara ytterligare en åtgärd bland många som bidrar till att skapa ordning och arbetsro. Vi vill därför att skoluniform införs på försök på de tre kommunala skolor i Stockholm som hade högst andel elever som går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. Om effekterna är positiva bör försöket permanentas och fler skolor följa efter.

Erik Slottner (KD), gruppledare för KD i Stockholms stadshus 

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU Sverige

Läs artikeln i Expressen (27/6): Inför skoluniform på problemskolor

Liberal attack mot fria skolvalet

Amanda_CC

Valfriheten i skolan är idag hotad. Regeringen vill begränsa valfriheten genom att föreslå vinsttak och kommunala veton mot etablering av vinstdrivande friskolor, men rätten att välja skola hotas dessvärre även av andra radikala krafter.

Vi i KDU beklagar exempelvis att ett alliansparti som Liberalerna vill sätta stopp för religiösa friskolor. Enligt liberalerna skall inga nya religiösa skolor startas och de redan befintliga skolorna skall inte få tillstånd att ta emot fler elever. Det här är mycket problematiskt.

Visst finns det brister på vissa religiösa friskolor, men den som på allvar vill komma till rätta med problem som visat sig på vissa muslimska friskolor, får inte samtidigt slå undan benen för den stora majoriteten religiösa friskolor som sköter sitt uppdrag, de allra flesta kristna.

Det förtjänar också att påminnas om att skolinspektionen redan idag har att granska såväl kommunala som fristående skolor, däribland också de religiösa friskolorna. Om det skulle vara så att en skola inte följer skollagen eller läroplanen så ska den redan idag stängas och det är en självklarhet för oss i KDU.

Det liberala förbudet mot etablering religiösa friskolor innebär dock en våldsam attack både mot religionsfriheten och föräldrars rätt att ansvara för sina barns uppfostran och skolgång. Det är också en attack som strider mot Europakonventionen som fastslår att staten måste ”respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse”.

Men den liberala politiken innebär också en attack mot det fria skolvalet. Verklig valfrihet existerar nämligen först om det faktiskt finns flera olika alternativ, med olika inriktningar. Vi har till stor del friskolorna att tacka för dagens valfrihet, därför att det de gör medför valfrihet i allt fler delar av landet. Det vore fel att begränsa den valfriheten.

KDU har varit ett friskolevänligt förbund sedan vi bildades och vi kommer fortsätta att försvara elevernas självklara rätt att själva välja vilken skola de vill gå på, oavsett om den är kommunal, fristående eller religiös. Vi kommer också fortsätta att stå upp för konkurrens på de olika marknaderna som utvecklar välfärden. Vi ska försvara det fria skolvalet och valfriheten i välfärden.

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU

Amanda Nordbö, utbildningspolitisk talesperson för KDU

Läs debattartikeln i Dagen: Liberal attack mot fria skolvalet

Debatt om religiösa friskolor i P3 Nyheter: KDU vs. SSU (24:12 min in i klippet)

Jämställdhet i skolan

IMG_0189-0

För oss handlar jämställdhet om att både kvinnor och män ska bemötas med värdighet och respekt. Det handlar också om att alla människor ska ha samma möjlighet att utveckla sin person och förverkliga sin potential samt att göra egna livsval, oavsett kön. Det handlar om lika möjligheter, inte nödvändigtvis om lika utfall.

Vid torsdagens möte med utbildningsnämnden behandlades ett remissvar till ”Mål och myndighet – en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86”. Betänkandet berör frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män, och flera relevanta perspektiv förs fram. Sveriges kommuner har exempelvis ett stort ansvar som arbetsgivare när det kommer till att kartlägga och bekämpa osakliga löneskillnader och diskriminering på arbetsmarknaden.

I betänkandet föreslås också att ett särskilt jämställdhetsmål med inriktning mot utbildning ska utformas. Jämställdhet mellan kvinnor och män ska vara en självklar del av den värdegrund som ska genomsyra hela skolans verksamhet och ett särskilt jämställdhetsmål med inriktning mot utbildning kan också vara positivt, under förutsättning att det utformas på rätt sätt och med rätt utgångspunkt.

För oss kristdemokrater handlar jämställdhet om att både kvinnor och män ska bemötas med värdighet och respekt. Det handlar också om att alla människor ska ha samma möjlighet att utveckla sin person och förverkliga sin potential samt att göra egna livsval och forma sin vardag, oavsett kön. Vi ser även stora fördelar med en jämnare könsfördelning inom exempelvis gymnasieskolans program och inriktningar samt vid svenska universitet, men vi vill samtidigt betona att jämställdhet främst handlar om lika möjligheter, inte nödvändigtvis om lika utfall mellan de stora kollektiven.

Det faktum att  SOU 2015:86 kritiserar den nuvarande föräldraförsäkringens utformning är beklagligt och vittnar dessvärre om att Jämställdhetsutredningen delvis genomsyras av en annan syn på jämställdhet än vår egen. Samtidigt ställer vi oss mycket kritiska till utredningens förslag om att införa en ny jämställdhetsmyndighet. Mer behöver göras på området, men vi delar inte alls uppfattningen att ytterligare en statlig myndighet är vad Sverige behöver för att öka jämställdheten.

Christian Carlsson (kd), Gruppledare i Utbildningsnämnden

Nej till utbildning mot islamistisk radikalisering

IMG_9091De rödgrönrosa i Utbildningsnämnden i Stockholm har sagt nej till en särskild satsning att utbilda skolpersonal i att  upptäcka och motverka islamistisk radikalisering. Istället hänvisas till att skolan redan förmedlar en demokratisk värdegrund, normkritik och HBTQ-kompetens. När ska vänstermajoriteten i stadshuset egentligen visa att man tar den islamistiska extremismen på allvar?

Kristdemokraterna har en längre tid förordat att Stockholms stad ska utarbeta en strategi mot våldsbejakande islamistisk extremism. Vi har också presenterat en rad konkreta förslag för hur Stockholms stad specifikt kan motverka denna form av extremism.

Det är avgörande att i ett tidigt skede arbeta förebyggande med personer som är i riskzonen och som på sikt kan utgöra ett hot för samhället. Det är likaså viktigt att ha genomarbetade arbetsmetoder för hur personer som har deltagit i olika former av terrordåd utomlands ska hanteras då de återvänder.

Den rödgrönrosa majoriteten presenterade i maj i år en strategi mot våldsbejakande extremism. Denna strategi utsattes dock för omfattande kritik då den var vagt formulerad och alldeles för övergripande. Stora delar handlade snarare om extremisters rätt till utbildning, bostad och vård, än vikten av förebyggande arbete, exit-verksamhet och avradikalisering. En annan svaghet var att strategin behandlade alla former av extremism generellt, vilket gör att de föreslagna åtgärderna inte blir tillräckligt specifika.

Vi kristdemokrater anser att det brådskar att ta fram en betydligt skarpare strategi mot våldsbejakande extremism, men också att Utbildningsförvaltningen redan nu borde kunna intensifiera sitt arbete för att motverka våldsbejakande islamistisk extremism.

På torsdagen behandlade Utbildningsnämnden ett remissvar med anledning av en motion från Erik Slottner (kd). I motionen föreslås en rad åtgärder för att motverka våldsbejakande islamistisk extremism, bland annat inom skolans område.

Så här i efterhand är det dock nedslående att behöva konstatera att frågan om våldsbejakande extremism fortfarande inte tas på tillräckligt stort allvar av den rödgrönrosa stadshusmajoriteten. Av remissvaret att döma anser man exempelvis inte att det finns skäl att genomföra en särskild satsning för att utbilda skolpersonal i hur man identifierar och motverkar islamistisk radikalisering. Istället hänvisas till att grund- och gymnasieskolan redan har i uppdrag att förmedla en demokratisk värdegrund, normkritik och HBTQ-kompetens.

För att förebygga och bekämpa våldsbejakande extremism krävs betydligt mer än att hänvisa till generellt värdegrundsarbete om demokrati och jämställdhet. Rektorer, lärare och skolledare måste veta hur propagandan sprids, hur man upptäcker att en elev riskerar att radikaliseras och vilka beteenden som är oacceptabla vad gäller förhållningssätt till våldsbejakande islamistisk extremism. Här finns dessvärre fortfarande stora kunskapsluckor, då denna form av våldsbejakande extremism är ett relativt nytt fenomen för många skolor.

Vi kan inte låta Stockholms skolor stå handfallna inför att enskilda elever radikaliseras, reser utomlands för att begå terrorhandlingar eller ens sympatiserar med den våldsbejakande islamistiska exremismens fruktansvärda illdåd. Det duger inte heller att som den rödgrönrosa stadshusmajoriteten passivt hänvisa tillbaka till skolans allmänna demokratiska värdegrund. För att möta och motverka de specifika hot som den våldsbejakande islamistiska extremismen utgör krävs ytterligare insatser. När ska vänstermajoriteten i Stockholms stadshus visa att man faktiskt tar hotet från den våldsbejakande islamistiska extremismen på allvar?

Christian Carlsson (KD), Gruppledare Utbildningsnämnden