Idag var det dags för mitt seminarium tillsammans med Ida och Sofie från Ångestpodden, om ungas psykiska ohälsa och behovet av att stärka elevhälsan.
Alldeles för många unga mår dåligt i vårt land. Sverige sticker tyvärr ut internationellt. Barns psykiska mående är inte endast ett individuellt problem för de som drabbas och deras vänner och familjer, det är ett samhällsproblem och vi har ett ansvar att gå till botten med detta.
Vilken syn på vårt eget och andras värde är det som gör att så många mår dåligt?
Hur behandlar vi varandra?
Och på vilket sätt organiserar vi vårt samhälle som gör att så många unga mår dåligt?
Det är frågor vi måste ställa oss…
Men vi måste också säkerställa att de som mår dåligt måste också kunna få stöd och vård i tid. Att skolan och barn-och ungdomspsykiatrin inte har tillräckliga förutsättningar att fånga upp alla de barn och unga som mår dåligt, är ett underbetyg för Sverige.
Där dags att vända trenden.
Köerna till BUP måste bort, och elevhälsan behöver stärkas.
Därför stod jag idag värd för Ångestpoddens seminarium i riksdagen.
Stort tack för ett värdefullt seminarium.
Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och ordförande för socialutskottet
Barnen som växer upp i ekonomiskt utsatta familjer blir alltfler. Sverige behöver därför en politik för att möta barnfattigdomen.
Starka familjer är det som mer än något annat skapar förutsättningar för att barn och unga ska få en trygg uppväxt, och därmed för att hela samhället ska vara tryggt.
Att alltfler nu oroar sig över ekonomin och att alltfler föräldrar uppger att det är svårt att äta sig mätta, eller att köpa nya kläder till barnen är därför bekymmersamt. Mest utsatta är ofta de barn som växer upp med ensamstående föräldrar, och barn till föräldrar som invandrat till Sverige.
Sverige behöver en familjevänlig politik.
Det handlar om att skapa mer tid för barnen genom att tillåta valfrihet i barnomsorgen och om att stärka familjernas privatekonomi genom sänkta skatter och ekonomiskt stöd till de mest utsatta så att vi minskar risken för bråk om tid och pengar. Den förlängda höjningen av bostadsbidraget till utsatta barnfamiljer i årets budget var en viktig prioritering för Kristdemokraterna. Det handlar om ett stöd på upp till 1 300 kr i månaden.
Stödet till barnfamiljerna behöver öka här och nu, men på sikt så är det absolut viktigaste för att motverka barnfattigdom att fler barn får se sina föräldrar gå till jobbet.
Verklig trygghet handlar inte om att vara beroende av bidrag för att klara sin försörjning. Det handlar om att kunna stå på egna ben, försörja sig själv och planera framtiden med sin familj.
Sverige behöver därför en ny politik som uppmuntrar till arbete och egen försörjning. Ett bidragssystem som cementerar bidragsberoende är nämligen också ett bidragssystem som cementerar barnfattigdomen.
Christian Carlsson (KD), ordförande för Socialutskottet
Stort tack Majblomman, Röda Korset, Rädda barnen och Hyresgästföreningen för inbjudan.
Tack också till meddebattörerna Nooshi Dadgostar (V), Magdalena Andersson (s), Märta Stenevi (MP) Muharrem Demirok (c), Camilla Waltersson Grönvall (M) Juno Blom (L) och Mona Olin (SD).
Riksdagen har debatterat regeringens skrivelse ”Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet”.
Den som blir sjuk i Sverige möts dessvärre inte av en jämlik och tillgänglig vård. Svensk sjukvård har tyvärr, alltmer fått karaktären av ett postkodlotteri där var i landet du bor spelar stor roll för vilken vård du kan få och väldigt många människor får vänta på vård eller behandling alldeles för länge.
Så här kan vi inte ha det.
En av Kristdemokraternas och regeringens viktigaste prioriteringar för svensk sjukvård är därför att kapa vårdköerna så att människor får vård i tid.
Nationell vårdförmedling
Ett första led i detta arbete är att regeringen nu ska inrätta en nationell vårdförmedling. Som patient ska du kunna se var i landet det finns ledig och tillgänglig kapacitet, och den som är sjuk ska kunna erbjudas vård snabbare än idag genom att erbjudas vård i en annan del av landet.
En nationell vårdförmedling gör att vi på ett bättre sätt kan dra nytta av vårdens samlade resurser, men det innebär framförallt en viktig reform för många enskilda människor och familjer som drabbats av sjukdom, eftersom det gör att man åtminstone får lite mer makt över tillvaron i en situation som ofta är svår, och där det är lätt att känna sig maktlös.
Kapa vårdköerna
De rekordlånga vårdköerna som byggdes upp under Socialdemokraternas tid vid makten behöver motverkas på bred front, och det är mot den bakgrunden som regeringen nyligen har ingått en överenskommelse med SKR om ökad tillgänglighet. Överenskommelsen omfattar bl.a. de tre kömiljarderna som syftar till att regionerna ska vidta åtgärder som leder till kortare väntetider och vårdköer, och det med målet att alla patienter ska få vård enligt den lagstadgade vårdgarantin.
Fler vårdplatser
Sverige behöver dessutom fler vårdplatser. Svensk sjukvård har tyvärr lämnats i en situation där vi har lägst antal vårdplatser per invånare i hela EU samtidigt som hundratusentals människor väntat olagligt länge på vård.
Situationen har spårat ur, och jag kan säga så mycket att människor som söker sig till vården, och den hårt arbetande vårdpersonalen, de märker av detta.
Överbeläggningar och utlokaliseringar. dvs. där patienter vårdas på helt andra vårdenheter än de som har rätt kompetens, har tyvärr blivit ett vanligt problem på landets sjukhus. Det innebär såklart risker för patienterna samtidigt som det försätter den hårt arbetande vårdpersonalen i en mycket svår situation.
Tillsammans ska vi se till att vända den här negativa utvecklingen och regeringen har därför dubblerat satsning på att öka antalet vårdplatser genom prestationsbaserade bidrag till regionerna. Det handlar om 2 miljarder kr årligen för att åstadkomma fler vårdplatser, och därutöver ska en nationell plan för fler vårdplatser nu tas fram.
***
Herr / fru talman
Vårdpersonalen är hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs. Utan personalen så blir det inga fler vårdplatser och det blir svårare att kapa vårköer och att erbjuda människor en god och jämlik vård. Trots det har kompetensförsörjningen länge varit ett stort problem.
Jag är övertygad om att det nu behövs åtgärder på både kort och lång sikt – och på alla nivåer, för att förbättra villkoren för personalen.
Regeringens 3,2 miljarder kronor för att stötta regioner och kommuner i deras arbete med kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården är därför välkommet. Det handlar exempelvis om regeringen satsar särskilt för att öka möjligheten för vidareutbildning till specialistsköterska, och för att öka antalet VFU-platser.
Efter så många år av brister på det här området, så tror jag dock att det är många vårdanställda som håller med oss kristdemokrater om att staten behöver ta ett större ansvar för kompetensförsörjningen i fortsättningen.
Det är mot den bakgrunden som det nationella vårdkompetensrådet vid Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjningen.
Behoven ska först klarläggas, men förslag på konkreta insatser för att förbättra arbetsmiljö och villkor ska också presenteras så att vi får fler att välja vårdyrket, så att vi får fler läkare och sjuksköterskor att vilja stanna kvar eller att återvända till vårdeyrket.
***
Herr talman,
Riksdagens tillkännagivande som lett fram till dagens skrivelse riktades till den förra socialdemokratiska regeringen för att få den att börja agera i en rad viktiga frågor för svensk sjukvård.
Nu har Sverige fått en ny regering och redan har flera viktiga initiativ har tagits som motsvarar förväntningarna i det tillkännagivande
Så sent nu på förmiddagen, så här på internationella kvinnodagen den 8 mars presenterade regeringen en rad viktiga initiativ för en mer jämställd hälso- och sjukvård, med fokus på mer resurser till förlossningsvården, forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa och förstärkt vård för sexuellt våldsutsatta kvinnor och barn.
Sverige har en regering som är beredd att prioritera vården och som förstår att den viktigaste åtgärden för att åstadkomma fler vårdplatser och kapa vårdköerna är att vi förbättrar villkoren så att fler av vårdens fantastiska medarbetare, väljer att fortsätta – bota, lindra och trösta – när vi är sjuka och behöver det som mest.
I veckan debatterade vi regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel. Den övergripande frågan för rapporten är om statens tillsyn är effektiv.
Till att börja med så vill jag säga att vi kristdemokrater i grunden är väldigt stolta över den apoteksmarknad som finns i Sverige i dag. När Kristdemokraterna tog ansvar för apoteken 2006 under alliansåren låg Sverige i OECD:s botten när det gällde antal apotek per invånare. Det var mot den bakgrunden som vi genomförde en omreglering av apoteksmarknaden 2009 med målet att säkerställa en trygg och god läkemedelsförsörjning för alla.
Det här är fortfarande en relativt ung marknad. Det finns såklart fortfarande saker som skulle kunna fungera bättre. Men runt om i landet finns i dag apotek med generösa öppettider och kunnig, högutbildad personal. Medborgarna har ett högt förtroende för apoteken.
Sedan omregleringen av apoteksmarknaden har apotekstätheten och tillgängligheten ökat. Siffror från Sveriges Apoteksförenings branschrapport 2021 visar att antalet apotek har ökat från drygt 900 år 2008 till över 1 430 i dag. Det innebär en imponerande ökning med hela 54 procent.
Vi kristdemokrater vill gärna att fler ska få möjlighet att starta och driva egna apotek. Vi vill se fler företag som kan erbjuda alla landets patienter nya tjänster. Men det gäller såklart att kunna säkra både kvalitet och tillgänglighet.
Därför behövs en effektiv tillsyn av apotek och partihandel med läkemedel. Det är viktigt för att vi ska kunna komma till rätta med missförhållanden och aktörer som inte lever upp till lagens krav, vilket ytterst riskerar att drabba patienterna.
Men det är också viktigt därför att motsatsen, en ineffektiv tillsyn, leder till att läkemedelsförmåner och andra subventioner utnyttjas på helt fel sätt. Det innebär också ett slöseri med skattebetalarnas pengar.
Mot bakgrund av detta har Kristdemokraterna likt regeringen välkomnat Riksrevisionens rapport. Vi delar slutsatsen att den tillsyn som staten bedriver över apotek och partihandel med läkemedel behöver bli mer effektiv.
Särskilt viktigt är det att tillsynen fungerar bättre i ljuset av regeringens höjda ambitioner om att stärka apotekens roll i vårdkedjan så att vi kan avlasta primärvården och använda den kompetens som finns hos personalen på våra apotek.
Det ska också ses i ljuset av att apoteken och partihandeln kommer att få ett allt större ansvar framöver för att klara Sveriges försörjningsberedskap i dessa mörka tider av kris och krig i Europa.
Kristdemokraterna instämmer för det första i att det bör införas en möjlighet för tillsynsmyndigheterna att i större utsträckning än i dag dela uppgifter inom ramen för apotekstillsynen.
Även om frågan hur informationsutbytet ska regleras behöver utredas vidare är det bra att regeringen i skrivelsen är tydlig med bedömningen att rapporten kan tjäna som utgångspunkt vid framtagandet av en sådan reglering.
För det andra delar vi bedömningen att det finns skäl för att införa en utvidgad uppgiftsskyldighet för E-hälsomyndigheten för att effektivisera tillsynen. Det är stora mängder data som ska hanteras. Det kräver naturligtvis grundlig analys. Det är mycket integritetskänslig data som ska hanteras, men vi delar den viljeinriktningen.
För det tredje kan det också finnas skäl att överväga om det bör införas bestämmelser som hindrar apotek från att ta ut överpriser på läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna men som ändå är subventionerade av staten eller regionerna.
Där gäller det dock att konsekvenserna utredas väldigt noga så att man inte med goda avsikter vidtar åtgärder som i slutändan försämrar tillgängligheten för dem som är i behov av läkemedel.
Avslutningsvis, är det bra att regeringen öppnar för att låta TLV och Läkemedelsverket ta ut sanktionsavgifter i större utsträckning än vad som kan ske i dag med syfte att åstadkomma en mer effektiv tillsyn.
Det känns betryggande att frågan om en effektivare tillsyn över apotek och partihandel också pekas ut som en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen avser att noga följa det arbete som redan pågår på departementen.
Vi i socialutskottet kommer att få anledning att följa regeringens arbete med en effektivare statlig tillsyn av apotek och partihandel med läkemedel.
Riksdagen har nu debatterat frågan om ”Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU”, en utredning som Socialutskottet tillsatte som en följd av det fruktansvärda fallet ”Lilla hjärtat”.
När ett litet barn inte längre kan bo hos mamma och pappa utan behöver omhändertas så är det inte någon liten sak, men det är beslut som ibland behöver tas, för att säkerställa varje barns rätt till en trygg uppväxt.
Familjen påverkar oss på djupet oavsett om den fungerar bra eller dåligt, och den är därför viktig, för enskilda människor och för samhället. Familjens grundläggande uppgift är dock alltid att med kärlek och ansvarsfulla krav stötta och skydda de som är en del av den, och det innebär att barns rättigheter måste respekteras, även inom familjen.
I de fall som hemmet – som ska vara en borg av trygghet – istället förvandlas till en plats som präglas av hot och våld, eller en plats där föräldrarna inte längre har förmåga att ge sina barn den kärlek, omsorg och trygghet de behöver, då behöver vi som samhälle överta uppgiften att skydda barnen.
När ett barn befinner sig i samhällets vård, exempelvis i ett familjehem, så bär vi som samhälle ett särskilt stort ansvar för att säkerställa barnens trygghet och säkerhet, och det ansvaret gäller även vid beslut om att vården ska upphöra.
Vad som hände den lilla flickan Esmeralda – ”Lilla Hjärtat” som hon kallades – kom att skaka om Sverige. Esmeralda omhändertogs redan på BB till följd av missbruk i familjen och hon placerades i ett kärleksfullt familjehem.
Hon hade bott där hela sitt liv, när det en dag beslutades att hon skulle ryckas upp ifrån tryggheten och istället bo hos sina biologiska föräldrar. Det slutade i katastrof. I januari för tre år sedan hittades Esmeralda vanvårdad till döds, under sängen, i de biologiska föräldrarnas lägenhet. Hon hann aldrig fylla fyra år.
Det här fallet påvisade vikten av en skärpt lagstiftning för att säkra alla barns rätt till trygg uppväxt, och lagstiftningen ”Lex Lilla hjärtat” som trädde ikraft den 1 juli 2022 var ett viktigt steg på vägen i det arbetet.
Socialnämnden skulle inte längre få besluta att vården enligt 2 § LVU ska upphöra förrän de omständigheter som föranleder vården har förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt.
När socialnämnden prövar om vård enligt LVU ska upphöra ska de särskilt överväga om det finns skäl för flyttningsförbud,
Och när barnet varit placerat i samma familjehem i två år, ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden.
Det här var välkomna förändringar – men viktiga steg saknades.
Socialdemokraterna var tyvärr inte beredda att i regeringsställning vidta tillräckliga åtgärder för att säkerställa barnens bästa.
Socialutskottet konstaterade för det första att när vården enligt LVU upphör så bör socialnämnden ha ett uppföljningsansvarminst ett år efter upphörandet.
Utskottet ansåg för det andra att socialtjänsten ska kunna ställa krav på obligatoriska drogtester för föräldrarna inför umgänge och inför prövning av om vården ska upphöra. Det var knappast för mycket begärt, med tanke på alla de barn i vårt land som svikit,s och behövt lämna sina föräldrar just på grund av missbruk inom familjen…
För det tredje så fann socialutskottet också anledning att fatta det historiska beslutet att på eget initiativ tillsätta utredningen ”Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU”. Fokus för utredningen har varit att utreda förutsättningarna att införa barnets bästa som ett självständigt rekvisit vid prövning av upphörande av vård enligt LVU.
Självklart så är det bästa för ett barn, i de allra flesta fall, att komma tillbaka till sin ursprungliga familj, men det behöver inte alltid vara så.
Jag är därför glad över att den här utredningen nu har kunnat överlämnas till socialtjänstministern av ett enigt utskott, och att vi tillsammans riktar ett uppdrag till regeringen om att beakta remissvaren och därefter återkomma till riksdagen med lagförslag som syftar till att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga.
Socialutskottet har nu lagt grunden, och vi har anledning att känna hopp om att den regeringen kommer att återkomma med flera förslag som på allvar stärker tryggheten och ökar skyddet för samhällets mest utsatta barn.
Avslutningsvis så vill jag rikta ett stort tack till utredare, hovrättspresident Anders Hagsgård, till utredningssekreterare Mathilda Rydstern, till utredningens experter och till hela utskottskansliet som har jobbat hårt med utredningen.
Jag vill också tacka mina nuvarande kollegor i socialutskottet, och våra företrädare, för gott samarbete, till förmån för barnens bästa.
Låt vårt arbete fortsatt präglas av omtanke om vårt samhälles mest utsatta barn, så att fler barn får växa upp i trygghet.
Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot Ordförande i Socialutskottet
Denna vecka har skolorna startat igen efter ett välbehövligt jullov. Men långt ifrån alla som kommer tillbaka efter lovet mår bra. Antalet barn och unga i behov av psykiatrisk vård har de senaste åren ökat och 2021 var drygt 17 000 fler barn i kontakt med psykiatrin, än fyra år tidigare. Trycket på BUP är högt och Bris larmar om ett ökat antal samtal till deras stödlinje. Dessutom uppskattas omkring varannan ung vuxen lida av någon form av oro, ångest eller depression.
Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem och den som drabbas behöver få rätt hjälp i tid. För att det ska bli verklighet krävs politisk handlingskraft och åtgärder som gör skillnad.
Kristdemokraterna har därför möjliggjort att:
– 1,5 miljarder kronor extra i år skjuts till för att stärka psykiatrin, med kapade köer till barn- och ungdomspsykiatrin.
– En nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention ska tas fram.
– En elevhälsogaranti med målet att öka tillgängligheten till elevhälsan ska införas.
– En vårdgaranti ska införas för att barn i behov ska få hjälp inom max 30 dagar.
– 20 miljoner kronor avsätts i år för att finansiera Bris nationella stödlinje.
Christian Carlsson, riksdagsledamot och ordförande socialutskottet
Det har varit en fantastiskt spännande höst. Sverige har äntligen fått en ny regering där Kristdemokraterna ingår som genom Tidöavtalet, regeringsförklaringen och budgeten för 2023 nu stakar ut en ny riktning för Sverige.
Jag själv har fått det fina förtroendet av väljarna att fortsätta mitt arbete i riksdagen, och jag har dessutom fått förtroendet av mina vänner i riksdagsgruppen att få göra det som ordförande för socialutskottet. Det är jag väldigt tacksam för.
Jag ser väldigt mycket fram emot att under det kommande året driva på för frågorna som gör att fler sjuka får vård i tid, att fler äldre behandlas med respekt och att vi stärker såväl den sociala omsorgen om våra barn som landets familjer och hjälper samhällets mest utsatta.
Höst i riksdagen innebär också tid då enskilda ledamöter får möjlighet att väcka motioner i andra frågor än de som man vanligtvis arbetar med inom ramen för sitt utskott.
I år valde jag att skriva följande enskilda motioner:
Socialutskottet har haft sin budgetdebatt inför 2023. Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge, och regeringen har därför lagt fram en budget som prioriterar det som är viktigast.
Vi stärker familjers och företagens ekonomi. Vi inleder den största offensiven mot den organiserade brottsligheten någonsin. Vi rustar försvaret starkt och vi prioriterar vården och välfärden.
I Socialutskottets budgetdebatt så valde jag att lyfta några av regeringens satsningar som rör sjukvård, äldreomsorg och social omsorg som är särskilt viktiga för Kristdemokraterna.
1. Vi satsar 2 miljarder kr extra på fler vårdplatser och 3 miljarder kr för att kortare vårdköerna, så att den som är sjuk får vård i tid.
2. Vi genomför en förstärkt satsning på förlossningsvården om 4,7 miljarder kr de närmaste åren för att fler kvinnor ska känna trygghet vid förlossning.
3. Vi tar initiativ till en svensk kraftsamling för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre, så att fler människor får mötas av gemenskap.
4. Vi stärker arbetet för att motverka hemlöshet genom modellen Bostad först så att fler människor i Sverige ska kunna få en plats att kalla sitt hem.
Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och ordförande för socialutskottet
Ida och Sofie från Ångestpodden besökte idag riksdagen. Vi hade ett trevligt och viktigt samtal om hur vi skulle kunna stärka elevhälsan i hela landet, och om regeringens viktiga satsningar för att korta väntetiderna till psykiatrin.
Kristdemokraternas politik för att fler barn och unga ska få hjälp i tid:
1. Regeringen satsar 1 500 000 000 kr extra 2023 för att stärka psykiatrin, bl.a för att kapa köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
2. En nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention ska tas fram på uppdrag av regeringen.
3. En elevhälsogaranti med målet att öka tillgängligheten till elevhälsan ska införas.
4. Vi vill införa en nationell skolpengsnorm och öka den statliga styrningen för att skapa mer likvärdiga förutsättningar för elevhälsan i hela landet.
5. En översyn av elevhälsans huvudmannaskap ska göras. Kristdemokraternas syfte med det är att skapa en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård med mer resurser till skolhälsovården.
Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och ordförande för socialutskottet
”Lilla Hjärtat” skakade om hela Sverige och påvisade vikten av en skärpt lagstiftning för att säkra alla barns rätt till trygg uppväxt.
Lagstiftningen ”Lex Lilla hjärtat” som trädde ikraft den 1 juli 2022 var ett viktigt steg på vägen. Socialnämnden skulle i och med detta inte få besluta att vården enligt 2 § LVU ska upphöra förrän de omständigheter som föranleder vården har förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt. När socialnämnden prövar om vård enligt LVU ska upphöra ska desärskilt överväga om det finns skäl för flyttningsförbud och socialnämnden ska när barnet varit placerat i samma familjehem i två år, särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 § Föräldrabalken.
När Socialdemokraterna satt vid makten genomförde de dock inte tillräckliga åtgärder för barnens bästa. Socialutskottet ansåg för det första att när vården enligt LVU upphör så ska socialnämnden ha ett uppföljningsansvarminst ett år efter upphörandet. Man ansåg för det andra att socialtjänsten ska kunna ställa krav på obligatoriska drogtester inför umgänge och inför prövning av om vården ska upphöra.
Socialutskottet tog därutöver ett historiskt beslut att tillsätta utredningen ”Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU”. Fokus för utredningen har varit förutsättningarna att införa barnets bästa som ett självständigt rekvisit vid prövning av upphörande av vård enligt LVU och resultatet överlämnades idag till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). Utredningen överlämnades av ett enigt utskott tillsammans med ett uppdrag till regeringen om att beakta remissvaren och att återkomma med lagförslag som syftar till att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga.
Vi i socialutskottet har nu lagt grunden, och jag är hoppfull om att regeringen kommer att återkomma med lagförslag som på allvar säkerställer tryggheten för samhällets mest utsatta barn.
Christian Carlsson (KD), ordförande för socialutskottet
Christian Carlsson (kd) 