Den personliga assistansen syftar till att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett tryggt och värdigt liv. Under de senaste mandatperioderna har Socialdemokraterna stått för stora nedskärningar i rätten till personlig assistans för människor med omfattande funktionsnedsättning. Tusentals personer har fått färre timmar eller helt förlorat sin rätt till assistans trots oförändrat behov.
Vi Kristdemokrater har länge varit pådrivande för att utveckla den personliga assistansen, och vid IfA:s debattforum för ett par veckor sedan fick jag möjlighet att lyfta några av de förslag som vårt parti anser är viktiga.
1. Vi vill att ett statligt huvudmannaskap ska införas så snart som möjligt. Det delade ansvaret mellan stat och kommun gör att man ibland gör olika bedömning när det gäller persons rätt till personlig assistans respektive assistansersättning. Det här skapar rättsosäkerhet och oro som gör ett enskilda människor och familjer hamnar i kläm.
2. Det behövs för det andra en översyn av omprövningarna. Så länge man faktiskt är i behov av assistans så ska man vara trygg med att man har rätt till den, utan att riskera orimliga retroaktiva återkrav.
3. För det tredje så vill vi kristdemokrater se över möjligheten att stärka stödet till föräldrar när det gäller ersättningsformerna som är till för att stötta familjerna.
Stort tack till IfA debattforum för inbjudan till debatten
Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och ordförande för socialutskottet
I Sveriges Radio Studio Ett så diskuterade jag igår förutsättningarna att bedriva HVB-hem och att samtidigt upprätthålla tryggheten och säkerheten för utsatta barn och unga. Debatten skedde med anledning av debattartikeln: Omöjligt att följa lagen när man driver HVB-hem.
Samhället har ett särskilt stort ansvar för våra barn och unga, och särskilt för de barn och unga som är mest utsatta och på olika sätt befinner sig i samhällets vård.
Barn och unga på våra HVB-hem finns där av väldigt många olika anledningar. Där finns unga flickor med självskadebeteende, personer som behöver skyddas från trasiga dysfunktionella familjer men också barn med missbruksproblematik och det finns exempel på när grovt kriminella ungdomar hamnat på öppna boenden. Gemensamt för dem alla är att vi måste kunna garantera deras trygghet och säkerhet.
Därför är det bekymmersamt att de som arbetar på våra HVB-hem idag upplever att man är bakbunden när det gäller att skydda och hjälpa ungdomarna.
Verksamheten på våra HVB-hem ska bedrivas med stor respekt barnen och ungdomarna, den ska bedrivas med respekt för deras integritet och självbestämmande. Men verksamheten ska också vägledas av vad som är bäst för barnen och i föräldrarnas frånvaro så måste vi från samhällets sida också kunna sätta gränser, och på så vis säkerställa tryggheten och säkerheten för barnen på våra HVB-hem.
HVB-hem får besluta om förbud mot otillåtna medel och föremål som droger och vapen. Det duger inte om de förbuden endast gäller på pappret. De ska också kunna gälla i praktiken, på våra boenden.
Om man misstänker att det förekommer vapen eller droger i ett vanligt hem, så är det självklart att föräldrarna får undersöka om det finns i huset. Självklart borde man få göra detsamma på ett HVB-hem för att säkerställa barnens trygghet och säkerhet, men i dag anses det så integritetskränkande att genomsöka ett HVB-hem efter knark att det inte är tillåtet.
Att vissa barn idag har vapen och droger på dessa boenden är inte bara en fara för dem själva utan också för personalen och de andra barnen och ungdomarna som bor där. HVB-hemmens befogenheter behöver av den anledningen ses över.
Något annat som behöver nämnas i sammanhanget är att av vissa av de utsatta barnen använder sina mobiltelefoner för att ex. sälja droger eller sex inifrån HVB-hemmen. Därför skulle det också vara bra om man i vissa fall skulle kunna begränsa tillgången till telefoner.
Ett första steg bör vara att se över Socialstyrelsens föreskrifter och IVO:s tolkningar av den lagstiftning som finns, och om det dessutom finns skäl att se över lagen så är det något som vi behöver vara beredda att göra för att stärka barnens och ungdomarnas trygghet på våra HVB-hem.
Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och ordförande för socialutskottet
Inom vården jobbar människor som utför fantastiska insatser för rädda liv och hälsa när vi behöver samhället som mest. Svensk hälso- och sjukvård är också av hög kvalitet, när man väl får tillgång till den
Men de senaste mandatperioderna har vårdköerna tyvärr mer än fördubblats.
I juni 2014 så var det 45 000 personer som väntat olagligt länge. I juni 2022 så hade den siffran stigit till 145 000.
Coronapandemin har förvärrat situationen, men faktum är att vårdköerna i Sverige hade stigit och var rekordlånga redan före pandemin.
Inte ens hälften av alla kvinnor med bröstcancer får vård i tid – och inte ens var tredje man med prostatacancer.
Det duger inte att vi en välfärdsstat där människor betalar så höga skatter som vi gör i Sverige har lägst antal vårdplatser per invånare i EU samtidigt som hundratusentals människor väntat olagligt länge på vård.
De långa vårdköerna är ett välfärdssvek.
De måste bort, så att den som är sjuk får vård i tid.
***
Herr talman,
Socialutskottet konstaterade under den förra mandatperioden att den tidigare socialdemokratiska regeringen inte gjorde tillräckligt för att komma till rätta med problemen inom svensk sjukvård, och det var mot den bakgrunden som utskottet beslutade om de tillkännagivanden som ligger till grund för skrivelsen som idag behandlas.
Nu har Sverige äntligen har fått en ny regering, och Kristdemokraterna ansvarar åter för svensk sjukvård.
Det är ett förtroende som vi är stolta och glada för.
När Kristdemokraterna ansvarade för svensk sjukvård senast, då halverades vårdköerna. Det kommer inte att bli lika lätt att kapa vårdköerna den här gången. Men vi står nu redo att göra vad vi kan för att få fram fler vårdplatser och att kapa köerna igen, så att fler människor som är sjuka får vård i tid.
Regeringen har redan visat detta visat genom flera initiativ på området under sin hittills korta tid vid makten.
***
Ett viktigt led i detta är för det första att en nationell vårdförmedling ska inrättas som synliggöra vårdkapaciteten även för patienten, och att regeringen också avsätter 100 miljoner för detta i budgeten nästa år. Trots att vårdköerna är långa för att vårdplatserna är för få så finns det nämligen i vissa fall lediga tider i andra delar av landet.
Genom en nationell vårdförmedling som staten ansvarar för, så höjs därför kapacitetsutnyttjandet i vården och vårdköerna kan kortas samtidigt som den som är sjuk ges bättre möjlighet att söka vård i hela landet.
***
För det andra kommer en nationell långsiktig strategi för fler vårdplatser att tas fram samtidigt som medel för fler vårdplatser skjuts till. Regeringen föreslår en prestationsbaserad ersättning till regionerna för att öka antalet vårdplatser om ytterligare en 1 miljard kronor för att åstadkomma fler vårdplatsen och detta får vi anledning att återkomma till i budgetdebatten om några veckor.
***
Herr talman,
Jag vill vara tydlig med att det största problemet med svensk sjukvård idag är inte att det fattas sängar på sjukhusen utan att det fattas sjuksköterskor, läkare och annan sjukvårdspersonal på våra sjukhus.
Vi behöver göra mer för att trygga kompetensförsörjningen och anställa fler distriktsläkare, sjuksköterskor och personer inom andra vårdprofessioner.
Vi kristdemokrater har sedan tidigare påtalat att vi behöver utbilda mer personal för sjukvården, och rekrytera fler men vi måste också få den hårt pressade personalen att vilja och orka stanna kvar inom vården.
Vi måste kort sagt förbättra arbetsmiljön och villkoren för personal inom vården, och det är regeringens avsikt att göra detta genom en nationell plan och styrning av kompetensförsörjningen med konkreta insatser som förbättrar personalförsörjningen.
***
Herr talman,
Sverige har äntligen fått en ny regering som prioriterar vården och man har redan tagit en rad initiativ på hälso- och sjukvårdsområdet som motsvarar förväntningarna i det tillkännagivande som är utgångspunkt för den skrivelse som idag behandlas.
Som ny ordförande för socialutskottet, så ser jag därför fram emot det fortsatta arbetet tillsammans med utskottet – för att den som är sjuk ska få vård i tid, och för att vi ska kunna erbjuda en jämlik vård för alla i hela landet.
Tack så mycket.
Christian Carlsson (KD), Riksdagsledamot och ordförande för Socialutskottet
Nu har det snart gått en vecka sedan regeringen presenterade budgeten för 2023. Den nya regeringen har lagt fram en stram budget för att ta ekonomiskt ansvar i en tuff tid.
Redan nu står det klart att Sverige har fått en regering som är beredd att värna det som är viktigast.
FAMILJEN
Vi stärker familjernas och företagens ekonomi.
Högkostnadsskyddet på 55 miljarder baserat på tidigare elförbrukning blir ett viktigt stöd för att fler hushåll ska klara ekonomin trots den bistra vinter som väntar.
Sänkt bränslepris nästa år genom sänkt skatt och minskad reduktionsplikt året därefter stärker också vanliga familjers ekonomi.
Särskilt viktigt är att de ekonomiskt mest utsatta barnfamiljerna får förlängt tilläggsbidrag i bostadsbidraget vilket innebär upp till 1 325 kr i månaden.
Ett fritidskort införs för barn och ungas idrotts- och fritidsaktiviteter så att även barn från ekonomiskt utsatta familjer ska kunna ta del av en aktiv fritid i gemenskap med andra.
SJUKVÅRDEN
Vi påbörjar nu det viktiga arbetet med att kapa vårdköerna så att människor får vård i tid, och för att skapa en mer jämlik vård för alla i hela landet.
Vi avsätter medel för en nationell statlig vårdförmedling för att synliggöra vårdkapaciteten, korta köerna och öka tillgängligheten till vård för alla i hela landet.
Vi föreslår en prestationsbaserad ersättning till regionerna för att öka antalet vårdplatser och tillskott om en 1 miljard kronor ytterligare för att åstadkomma fler vårdplatser.
Förstärkt och förlängd satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa med 4,7 miljarder kr under kommande tre år. Detta så att fler kvinnor ska känna trygghet vid förlossning.
Förlängd satsning på primärvård i landsbygd för en mer effektiv och nära vård i hela landet.
RÄTTSVÄSENDET
Vi inleder nu den största offensiven någonsin mot organiserad brottslighet.
Regeringen ökar rättsväsendets anslag med nästan 5 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2023 vilket innebär att Polisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Sveriges Domstolar och Brottsoffermyndigheten får mycket mer resurser.
Föräldraskapsstödprogrammen byggs ut med 200 miljoner kr 2023 eftersom den viktigaste brottsförebyggande faktorn är att barn får växa upp i välfungerande och trygga familjer.
Socialtjänstens brottsförebyggande arbete stärks.
Vi skapar ekonomiska förutsättningar för 10 000 fler polisanställda till och med 2024. Polisen ska bli större och starkare, så att polistätheten motsvarar genomsnittet i EU.
Vi tillför resurser så att polisen och andra myndigheter ska få nya verktyg i kampen mot brottsligheten; utökade möjligheter till hemliga och preventiva tvångsmedel och nya möjligheter att omhänderta kriminellas brottsvinster.
Vi förstärker kriminalvården så att vi kan bygga ut våra fängelser.
SVENSKA FÖRSVARET
Vi stärker nu försvaret med drygt 5 miljarder kronor år 2023.
Sveriges försvarsutgifter ska öka så att de uppgår till Natos mål om motsvarande 2 procent av BNP senast år 2026.
Sverige ska bli medlem av Nato samtidigt som stödet till Ukraina ska förstärkas.
Vi har fått många viktiga besked från regeringen i och med budgeten, regeringsförklaringen och Tidöavtalet. Mycket återstår att göra, men det här är bara början.
Tillsammans stakar vi nu ut en ny riktning för Sverige, och det känns fantastiskt.
Christian Carlsson (KD) riksdagsledamot Ordförande för Socialutskottet
I förra veckan så publicerade News 55 en intervju med anledning av valet av mig till ny ordförande för socialutskottet. Här nedan följer ett utdrag med länk till artikeln.
Sjukvården är den enskilt viktigaste frågan för Kristdemokraterna. Att den som är sjuk får god vård i tid och att äldre människor som är i behov av omsorg behandlas med respekt, är av högsta prioritet, säger Christian Carlsson.
Långa vårdköer
Men för att kunna ge vård i tid måste vårdköerna kortas. Christian Carlsson konstaterar att de fördubblats under de senaste mandatperioderna och att de var rekordlånga redan före pandemin.
-Det är ett problem att vi har lägst antal vårdplatser i Europa, trots att vi är ett av de länder som per capita lägger mest pengar på vården
Flera satsningar
Här har regeringen presenterat flera satsningar. Det blir en miljard kronor extra nästa år till fler vårdplatser, primärvården ska byggas ut för att ge vård i ett tidigt skede och en nationell vårdförmedling införs. Det innebär att den som är sjuk kan erbjudas vård i hela landet och inte vara bunden till sin region.
-Ska vi få till fler vårdplatser och bygga ut primärvården så är det väldigt viktigt att vi klarar kompetensförsörjningen och där ska en nationell plan tas fram. Den ska syfta till konkreta åtgärder, dels för att kunna rekrytera fler men också för att kunna behålla den personal som jobbar inom vården.
När det gäller nationell vårdförmedling, hur tänker ni kring äldre som kanske inte klarar längre resor?
-Det är betydligt lättare att resa med dagens transportmedel för att kunna ta del av den bästa vården, än det var när vårdorganisationen skapades. Det här ska ses som en möjlighet, att man själv får välja om man vill vänta lite längre med att få vård där man bor eller om man vill ha hjälp snabbare i en annan del av landet.
Hur kan äldre bli mer delaktiga i sin vård och omsorg?
-Det är en bra och viktig fråga. Vi arbetar för att man ska ha en nära vård och en fast läkarkontakt. Det skapar förutsättningar för mer delaktighet från patientens sida, man bygger upp en relation med läkaren som gör att man lättare blir lyssnad på och kan få sina önskemål tillgodosedda på ett bättre sätt.
Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och ordförande för socialutskottet
Nu har Altinget gjort den första intervjun med mig som tillträdande ordförande för Socialutskottet.
Här följer några utdrag ur intervjun:
Vid regeringsbildningen blev riksdagens socialutskott utan ordförande från en dag till en annan. Nu står det klart att Christian Carlsson (KD) utsetts till att efterträda sjukvårdsministern.
– Kristdemokraternas engagemang inom de sociala frågorna var en av anledningarna till att jag gick med i partiet. Insikten att ett starkt och tryggt samhälle byggs av starka och trygga familjer, men också att människor ska kunna lita på att vården finns där när man är sjuk och behöver den.
Christian Carlsson lämnar i och med sitt nya uppdrag rollen som skolpolitisk talesperson men bär samtidigt med sig en fråga från arbetet i utbildningsutskottet.
Utskottets nya ordförande ser även fram emot att prioritera frågan om vad han benämner ”århundradets sjukvårdsreform”
– Nu tar vi viktiga kliv mot en mer jämlik vård och ett nationellt ledarskap för sjukvården. Det arbetet hade behövts sättas igång tidigare men vi gör det nu och förhoppningsvis kan vi få flera viktiga reformer på plats redan den här mandatperioden.
Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och tillträdande ordförande för Socialutskottet
Nu har regeringen levererat viktiga budgetbesked inför 2023 när det gäller hur vi ska kapa vårdköerna och skapa en mer jämlik vård för alla i hela landet.
Här är några viktiga förslag.
✅ Nationell statlig vårdförmedling för att öka tillgängligheten till vård för alla i hela landet och för att korta vårdköerna.
✅ Prestationsbaserad ersättning till regionerna för att öka antalet vårdplatser och tillskott om 1 miljard kronor för att åstadkomma fler vårdplatser.
✅ Förstärkt och förlängd satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa med 1,7 miljarder för att fler kvinnor ska känna trygghet vid förlossning och en mer jämställd vård.
✅ Förlängd satsning på primärvård i landsbygd för en mer effektiv och nära vård i hela landet.
Christian Carlsson (KD)
Riksdagsledamot och tillträdande ordförande för socialutskottet
Christian Carlsson (kd) 