Debatt: ”Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU”

Riksdagen har nu debatterat frågan om ”Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU”, en utredning som Socialutskottet tillsatte som en följd av det fruktansvärda fallet ”Lilla hjärtat”.

När ett litet barn inte längre kan bo hos mamma och pappa utan behöver omhändertas så är det inte någon liten sak, men det är beslut som ibland behöver tas, för att säkerställa varje barns rätt till en trygg uppväxt.

Familjen påverkar oss på djupet oavsett om den fungerar bra eller dåligt, och den är därför viktig, för enskilda människor och för samhället. Familjens grundläggande uppgift är dock alltid att med kärlek och ansvarsfulla krav stötta och skydda de som är en del av den, och det innebär att barns rättigheter måste respekteras, även inom familjen.

I de fall som hemmet – som ska vara en borg av trygghet – istället förvandlas till en plats som präglas av hot och våld, eller en plats där föräldrarna inte längre har förmåga att ge sina barn den kärlek, omsorg och trygghet de behöver, då behöver vi som samhälle överta uppgiften att skydda barnen.

När ett barn befinner sig i samhällets vård, exempelvis i ett familjehem, så bär vi som samhälle ett särskilt stort ansvar för att säkerställa barnens trygghet och säkerhet, och det ansvaret gäller även vid beslut om att vården ska upphöra.

Vad som hände den lilla flickan Esmeralda – ”Lilla Hjärtat” som hon kallades – kom att skaka om Sverige. Esmeralda omhändertogs redan på BB till följd av missbruk i familjen och hon placerades i ett kärleksfullt familjehem.

Hon hade bott där hela sitt liv, när det en dag beslutades att hon skulle ryckas upp ifrån tryggheten och istället bo hos sina biologiska föräldrar. Det slutade i katastrof. I januari för tre år sedan hittades Esmeralda vanvårdad till döds, under sängen, i de biologiska föräldrarnas lägenhet. Hon hann aldrig fylla fyra år.

Det här fallet påvisade vikten av en skärpt lagstiftning för att säkra alla barns rätt till trygg uppväxt, och lagstiftningen ”Lex Lilla hjärtat” som trädde ikraft den 1 juli 2022 var ett viktigt steg på vägen i det arbetet.

  • Socialnämnden skulle inte längre få besluta att vården enligt 2 § LVU ska upphöra förrän de omständigheter som föranleder vården har förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt.  
  • När socialnämnden prövar om vård enligt LVU ska upphöra ska de särskilt överväga om det finns skäl för flyttningsförbud,
  • Och när barnet varit placerat i samma familjehem i två år, ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden.

Det här var välkomna förändringar – men viktiga steg saknades.

Socialdemokraterna var tyvärr inte beredda att i regeringsställning vidta tillräckliga åtgärder för att säkerställa barnens bästa. 

Socialutskottet konstaterade för det första att när vården enligt LVU upphör så bör socialnämnden ha ett uppföljningsansvar minst ett år efter upphörandet. 

Utskottet ansåg för det andra att socialtjänsten ska kunna ställa krav på obligatoriska drogtester för föräldrarna inför umgänge och inför prövning av om vården ska upphöra. Det var knappast för mycket begärt, med tanke på alla de barn i vårt land som svikit,s och behövt lämna sina föräldrar just på grund av missbruk inom familjen…

För det tredje så fann socialutskottet också anledning att fatta det historiska beslutet att på eget initiativ tillsätta utredningen ”Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU”. Fokus för utredningen har varit att utreda förutsättningarna att införa barnets bästa som ett självständigt rekvisit vid prövning av upphörande av vård enligt LVU.

Självklart så är det bästa för ett barn, i de allra flesta fall, att komma tillbaka till sin ursprungliga familj, men det behöver inte alltid vara så.  

Jag är därför glad över att den här utredningen nu har kunnat överlämnas till socialtjänstministern av ett enigt utskott, och att vi tillsammans riktar ett uppdrag till regeringen om att beakta remissvaren och därefter återkomma till riksdagen med lagförslag som syftar till att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga.

Socialutskottet har nu lagt grunden, och vi har anledning att känna hopp om att den regeringen kommer att återkomma med flera förslag som på allvar stärker tryggheten och ökar skyddet för samhällets mest utsatta barn.

Avslutningsvis så vill jag rikta ett stort tack till utredare, hovrättspresident Anders Hagsgård, till utredningssekreterare Mathilda Rydstern, till utredningens experter och till hela utskottskansliet som har jobbat hårt med utredningen.

Jag vill också tacka mina nuvarande kollegor i socialutskottet, och våra företrädare, för gott samarbete, till förmån för barnens bästa.

Låt vårt arbete fortsatt präglas av omtanke om vårt samhälles mest utsatta barn, så att fler barn får växa upp i trygghet.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot Ordförande i Socialutskottet

Rätt hjälp i tid mot psykisk ohälsa

Denna vecka har skolorna startat igen efter ett välbehövligt jullov. Men långt ifrån alla som kommer tillbaka efter lovet mår bra. Antalet barn och unga i behov av psykiatrisk vård har de senaste åren ökat och 2021 var drygt 17 000 fler barn i kontakt med psykiatrin, än fyra år tidigare. Trycket på BUP är högt och Bris larmar om ett ökat antal samtal till deras stödlinje. Dessutom uppskattas omkring varannan ung vuxen lida av någon form av oro, ångest eller depression.

Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem och den som drabbas behöver få rätt hjälp i tid. För att det ska bli verklighet krävs politisk handlingskraft och åtgärder som gör skillnad.

Kristdemokraterna har därför möjliggjort att:

– 1,5 miljarder kronor extra i år skjuts till för att stärka psykiatrin, med kapade köer till barn- och ungdomspsykiatrin.

– En nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention ska tas fram.

– En elevhälsogaranti med målet att öka tillgängligheten till elevhälsan ska införas.

– En vårdgaranti ska införas för att barn i behov ska få hjälp inom max 30 dagar.

– 20 miljoner kronor avsätts i år för att finansiera Bris nationella stödlinje.

Christian Carlsson, riksdagsledamot och ordförande socialutskottet

Socialutskottets budgetdebatt inför 2023

Socialutskottet har haft sin budgetdebatt inför 2023. Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge, och regeringen har därför lagt fram en budget som prioriterar det som är viktigast.

Vi stärker familjers och företagens ekonomi. Vi inleder den största offensiven mot den organiserade brottsligheten någonsin. Vi rustar försvaret starkt och vi prioriterar vården och välfärden.

I Socialutskottets budgetdebatt så valde jag att lyfta några av regeringens satsningar som rör sjukvård, äldreomsorg och social omsorg som är särskilt viktiga för Kristdemokraterna.

1. Vi satsar 2 miljarder kr extra på fler vårdplatser och 3 miljarder kr för att kortare vårdköerna, så att den som är sjuk får vård i tid.

2. Vi genomför en förstärkt satsning på förlossningsvården om 4,7 miljarder kr de närmaste åren för att fler kvinnor ska känna trygghet vid förlossning.

3. Vi tar initiativ till en svensk kraftsamling för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre, så att fler människor får mötas av gemenskap.

4. Vi stärker arbetet för att motverka hemlöshet genom modellen Bostad först så att fler människor i Sverige ska kunna få en plats att kalla sitt hem.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och ordförande för socialutskottet

Lyssna gärna på hela budgetdebatten här.

Ångestpodden i riksdagen

Ida och Sofie från Ångestpodden besökte idag riksdagen. Vi hade ett trevligt och viktigt samtal om hur vi skulle kunna stärka elevhälsan i hela landet, och om regeringens viktiga satsningar för att korta väntetiderna till psykiatrin.

Kristdemokraternas politik för att fler barn och unga ska få hjälp i tid:

1. Regeringen satsar 1 500 000 000 kr extra 2023 för att stärka psykiatrin, bl.a för att kapa köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

2. En nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention ska tas fram på uppdrag av regeringen.

3. En elevhälsogaranti med målet att öka tillgängligheten till elevhälsan ska införas.

4. Vi vill införa en nationell skolpengsnorm och öka den statliga styrningen för att skapa mer likvärdiga förutsättningar för elevhälsan i hela landet.

5. En översyn av elevhälsans huvudmannaskap ska göras. Kristdemokraternas syfte med det är att skapa en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård med mer resurser till skolhälsovården.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och ordförande för socialutskottet

Här kan du lyssna på podden: Ångestpodden

Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU

”Lilla Hjärtat” skakade om hela Sverige och påvisade vikten av en skärpt lagstiftning för att säkra alla barns rätt till trygg uppväxt.

Lagstiftningen ”Lex Lilla hjärtat” som trädde ikraft den 1 juli 2022 var ett viktigt steg på vägen. Socialnämnden skulle i och med detta inte få besluta att vården enligt 2 § LVU ska upphöra förrän de omständigheter som föranleder vården har förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt. När socialnämnden prövar om vård enligt LVU ska upphöra ska de särskilt överväga om det finns skäl för flyttningsförbud och socialnämnden ska när barnet varit placerat i samma familjehem i två år, särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 § Föräldrabalken.

När Socialdemokraterna satt vid makten genomförde de dock inte tillräckliga åtgärder för barnens bästa. Socialutskottet ansåg för det första att när vården enligt LVU upphör så ska socialnämnden ha ett uppföljningsansvar minst ett år efter upphörandet. Man ansåg för det andra att socialtjänsten ska kunna ställa krav på obligatoriska drogtester inför umgänge och inför prövning av om vården ska upphöra.

Socialutskottet tog därutöver ett historiskt beslut att tillsätta utredningen ”Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU”. Fokus för utredningen har varit förutsättningarna att införa barnets bästa som ett självständigt rekvisit vid prövning av upphörande av vård enligt LVU och resultatet överlämnades idag till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). Utredningen överlämnades av ett enigt utskott tillsammans med ett uppdrag till regeringen om att beakta remissvaren och att återkomma med lagförslag som syftar till att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga.

Vi i socialutskottet har nu lagt grunden, och jag är hoppfull om att regeringen kommer att återkomma med lagförslag som på allvar säkerställer tryggheten för samhällets mest utsatta barn.

Christian Carlsson (KD), ordförande för socialutskottet

Forskning i händelse av kris eller krig

Sveriges roll som forskningsnation i händelse av kris var temat när Stiftelsen Forska Sverige bjöd in i förra veckan.

Det är forskning som kan bidra med lösningar för att övervinna flera av de hälsokriser vi står inför. Det är lätt att imponeras av hur snabbt forskarvärlden fick fram vaccin för att möta corona-pandemin, och forskning kommer också att vara avgörande när vi ska möta den tysta pandemin, dvs. antibiotikaresistensen.

I debatten som går att ta del av via länken nedan så lyfte jag särskilt fram några perspektiv.

  1. Svensk forskning behöver nationell samordning, men det krävs också internationalisering av utbildning och forskning. Sverige behöver vara en aktiv del av det europeiska forskningssamarbetet, och Europa behöver vara aktivt internationellt. Sverige har möjlighet att bidra till att sätta fokus på detta under det kommande EU-ordförandeskapet.
  2. Stöd för att värna den fria forskningen ska utgöra den stora merparten av forskningsfinansieringen. Lösningar på samhällsutmaningar växer i de flesta fall fram genom kreativitet och kunskap som har genererats genom långsiktig investering i den fria forskningen.
  3. Att bedriva forskning i en pågående kris eller krigssituation är det verkligt svåra, och därför behöver man förbereda sig för hur forskning ska kunna bedrivas i den typen av situationer. Hur forskning ska kunna bedrivas i händelse av kris eller krig behöver vara en del av den svenska beredskapsplaneringen.
  4. Att sprida forskningsresultaten inom forskningssfären och till resten av samhället är en väsentlig del i att upprätthålla Sverige som kunskapsnation. Därför är det alarmerande uppgifter att forskare drar sig från att presentera sina slutsatser på grund av trånga åsiktskorridorer inom akademin och det polariserade debattklimatet. Såväl demokratin som den akademiska friheten är hotad om det fria ordet inte gäller i praktiken och forskare inte vågar dela med sig av vad som är sant. Det är en viktig uppgift för akademin att odla en kultur av att det är det fria ordet och sanningen som ska försvaras.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och ordförande för socialutskottet

IfA Debattforum: om den personliga assistansen

Den personliga assistansen syftar till att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett tryggt och värdigt liv. Under de senaste mandatperioderna har Socialdemokraterna stått för stora nedskärningar i rätten till personlig assistans för människor med omfattande funktionsnedsättning. Tusentals personer har fått färre timmar eller helt förlorat sin rätt till assistans trots oförändrat behov.

Vi Kristdemokrater har länge varit pådrivande för att utveckla den personliga assistansen, och vid IfA:s debattforum för ett par veckor sedan fick jag möjlighet att lyfta några av de förslag som vårt parti anser är viktiga.

1. Vi vill att ett statligt huvudmannaskap ska införas så snart som möjligt. Det delade ansvaret mellan stat och kommun gör att man ibland gör olika bedömning när det gäller persons rätt till personlig assistans respektive assistansersättning. Det här skapar rättsosäkerhet och oro som gör ett enskilda människor och familjer hamnar i kläm.

2. Det behövs för det andra en översyn av omprövningarna. Så länge man faktiskt är i behov av assistans så ska man vara trygg med att man har rätt till den, utan att riskera orimliga retroaktiva återkrav.

3. För det tredje så vill vi kristdemokrater se över möjligheten att stärka stödet till föräldrar när det gäller ersättningsformerna som är till för att stötta familjerna.

Stort tack till IfA debattforum för inbjudan till debatten

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och ordförande för socialutskottet

Studio Ett: Behöver man bryta mot lagen för att bedriva HVB-hem?

I Sveriges Radio Studio Ett så diskuterade jag igår förutsättningarna att bedriva HVB-hem och att samtidigt upprätthålla tryggheten och säkerheten för utsatta barn och unga. Debatten skedde med anledning av debattartikeln: Omöjligt att följa lagen när man driver HVB-hem.

Samhället har ett särskilt stort ansvar för våra barn och unga, och särskilt för de barn och unga som är mest utsatta och på olika sätt befinner sig i samhällets vård.

Barn och unga på våra HVB-hem finns där av väldigt många olika anledningar. Där finns unga flickor med självskadebeteende, personer som behöver skyddas från trasiga dysfunktionella familjer men också barn med missbruksproblematik och det finns exempel på när grovt kriminella ungdomar hamnat på öppna boenden. Gemensamt för dem alla är att vi måste kunna garantera deras trygghet och säkerhet.

Därför är det bekymmersamt att de som arbetar på våra HVB-hem idag upplever att man är bakbunden när det gäller att skydda och hjälpa ungdomarna. 

Verksamheten på våra HVB-hem ska bedrivas med stor respekt barnen och ungdomarna, den ska bedrivas med respekt för deras integritet och självbestämmande. Men verksamheten ska också vägledas av vad som är bäst för barnen och i föräldrarnas frånvaro så måste vi från samhällets sida också kunna sätta gränser, och på så vis säkerställa tryggheten och säkerheten för barnen på våra HVB-hem.

HVB-hem får besluta om förbud mot otillåtna medel och föremål som droger och vapen. Det duger inte om de förbuden endast gäller på pappret. De ska också kunna gälla i praktiken, på våra boenden.

Om man misstänker att det förekommer vapen eller droger i ett vanligt hem, så är det självklart att föräldrarna får undersöka om det finns i huset. Självklart borde man få göra detsamma på ett HVB-hem för att säkerställa barnens trygghet och säkerhet, men i dag anses det så integritetskränkande att genomsöka ett HVB-hem efter knark att det inte är tillåtet.  

Att vissa barn idag har vapen och droger på dessa boenden är inte bara en fara för dem själva utan också för personalen och de andra barnen och ungdomarna som bor där. HVB-hemmens befogenheter behöver av den anledningen ses över.

Något annat som behöver nämnas i sammanhanget är att av vissa av de utsatta barnen använder sina mobiltelefoner för att ex. sälja droger eller sex inifrån HVB-hemmen. Därför skulle det också vara bra om man i vissa fall skulle kunna begränsa tillgången till telefoner.

Ett första steg bör vara att se över Socialstyrelsens föreskrifter och IVO:s tolkningar av den lagstiftning som finns, och om det dessutom finns skäl att se över lagen så är det något som vi behöver vara beredda att göra för att stärka barnens och ungdomarnas trygghet på våra HVB-hem.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och ordförande för socialutskottet

Sveriges Radio Studio Ett: Går det att driva HVB-hem utan att bryta mot lagen?

Nationell vårdförmedling och fler vårdplatser

Inom vården jobbar människor som utför fantastiska insatser för rädda liv och hälsa när vi behöver samhället som mest. Svensk hälso- och sjukvård är också av hög kvalitet, när man väl får tillgång till den

Men de senaste mandatperioderna har vårdköerna tyvärr mer än fördubblats.

I juni 2014 så var det 45 000 personer som väntat olagligt länge. I juni 2022 så hade den siffran stigit till 145 000.

Coronapandemin har förvärrat situationen, men faktum är att vårdköerna i Sverige hade stigit och var rekordlånga redan före pandemin.

Inte ens hälften av alla kvinnor med bröstcancer får vård i tid – och inte ens var tredje man med prostatacancer.

Det duger inte att vi en välfärdsstat där människor betalar så höga skatter som vi gör i Sverige har lägst antal vårdplatser per invånare i EU samtidigt som hundratusentals människor väntat olagligt länge på vård.

De långa vårdköerna är ett välfärdssvek.

De måste bort, så att den som är sjuk får vård i tid.

***

Herr talman,

Socialutskottet konstaterade under den förra mandatperioden att den tidigare socialdemokratiska regeringen inte gjorde tillräckligt för att komma till rätta med problemen inom svensk sjukvård, och det var mot den bakgrunden som utskottet beslutade om de tillkännagivanden som ligger till grund för skrivelsen som idag behandlas.

Nu har Sverige äntligen har fått en ny regering, och Kristdemokraterna ansvarar åter för svensk sjukvård.

Det är ett förtroende som vi är stolta och glada för.

När Kristdemokraterna ansvarade för svensk sjukvård senast, då halverades vårdköerna. Det kommer inte att bli lika lätt att kapa vårdköerna den här gången. Men vi står nu redo att göra vad vi kan för att få fram fler vårdplatser och att kapa köerna igen, så att fler människor som är sjuka får vård i tid. 

Regeringen har redan visat detta visat genom flera initiativ på området under sin hittills korta tid vid makten.

***

Ett viktigt led i detta är för det första att en nationell vårdförmedling ska inrättas som synliggöra vårdkapaciteten även för patienten, och att regeringen också avsätter 100 miljoner för detta i budgeten nästa år. Trots att vårdköerna är långa för att vårdplatserna är för få så finns det nämligen i vissa fall lediga tider i andra delar av landet.

Genom en nationell vårdförmedling som staten ansvarar för, så höjs därför kapacitetsutnyttjandet i vården och vårdköerna kan kortas samtidigt som den som är sjuk ges bättre möjlighet att söka vård i hela landet.

***

För det andra kommer en nationell långsiktig strategi för fler vårdplatser att tas fram samtidigt som medel för fler vårdplatser skjuts till. Regeringen föreslår en prestationsbaserad ersättning till regionerna för att öka antalet vårdplatser om ytterligare en 1 miljard kronor för att åstadkomma fler vårdplatsen och detta får vi anledning att återkomma till i budgetdebatten om några veckor.

***

Herr talman,

Jag vill vara tydlig med att det största problemet med svensk sjukvård idag är inte att det fattas sängar på sjukhusen utan att det fattas sjuksköterskor, läkare och annan sjukvårdspersonal på våra sjukhus.

Vi behöver göra mer för att trygga kompetensförsörjningen och anställa fler distriktsläkare, sjuksköterskor och personer inom andra vårdprofessioner.

Vi kristdemokrater har sedan tidigare påtalat att vi behöver utbilda mer personal för sjukvården, och rekrytera fler men vi måste också få den hårt pressade personalen att vilja och orka stanna kvar inom vården.

Vi måste kort sagt förbättra arbetsmiljön och villkoren för personal inom vården, och det är regeringens avsikt att göra detta genom en nationell plan och styrning av kompetensförsörjningen med konkreta insatser som förbättrar personalförsörjningen.

***

Herr talman,

Sverige har äntligen fått en ny regering som prioriterar vården och man har redan tagit en rad initiativ på hälso- och sjukvårdsområdet som motsvarar förväntningarna i det tillkännagivande som är utgångspunkt för den skrivelse som idag behandlas. 

Som ny ordförande för socialutskottet, så ser jag därför fram emot det fortsatta arbetet tillsammans med utskottet – för att den som är sjuk ska få vård i tid, och för att vi ska kunna erbjuda en jämlik vård för alla i hela landet.

Tack så mycket.

Christian Carlsson (KD), Riksdagsledamot och ordförande för Socialutskottet

 

 

Budget 2023: Ekonomiskt ansvar i en tuff tid

Nu har det snart gått en vecka sedan regeringen presenterade budgeten för 2023. Den nya regeringen har lagt fram en stram budget för att ta ekonomiskt ansvar i en tuff tid.

Redan nu står det klart att Sverige har fått en regering som är beredd att värna det som är viktigast.

FAMILJEN

Vi stärker familjernas och företagens ekonomi.

Högkostnadsskyddet på 55 miljarder baserat på tidigare elförbrukning blir ett viktigt stöd för att fler hushåll ska klara ekonomin trots den bistra vinter som väntar.

Sänkt bränslepris nästa år genom sänkt skatt och minskad reduktionsplikt året därefter stärker också vanliga familjers ekonomi.

Särskilt viktigt är att de ekonomiskt mest utsatta barnfamiljerna får förlängt tilläggsbidrag i bostadsbidraget vilket innebär upp till 1 325 kr i månaden.

Ett fritidskort införs för barn och ungas idrotts- och fritidsaktiviteter så att även barn från ekonomiskt utsatta familjer ska kunna ta del av en aktiv fritid i gemenskap med andra.

SJUKVÅRDEN

Vi påbörjar nu det viktiga arbetet med att kapa vårdköerna så att människor får vård i tid, och för att skapa en mer jämlik vård för alla i hela landet.

Vi avsätter medel för en nationell statlig vårdförmedling för att synliggöra vårdkapaciteten, korta köerna och öka tillgängligheten till vård för alla i hela landet.

Vi föreslår en prestationsbaserad ersättning till regionerna för att öka antalet vårdplatser och tillskott om en 1 miljard kronor ytterligare för att åstadkomma fler vårdplatser.

Förstärkt och förlängd satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa med 4,7 miljarder kr under kommande tre år. Detta så att fler kvinnor ska känna trygghet vid förlossning.

Förlängd satsning på primärvård i landsbygd för en mer effektiv och nära vård i hela landet.

RÄTTSVÄSENDET

Vi inleder nu den största offensiven någonsin mot organiserad brottslighet.

Regeringen ökar rättsväsendets anslag med nästan 5 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2023 vilket innebär att Polisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Sveriges Domstolar och Brottsoffermyndigheten får mycket mer resurser.

Föräldraskapsstödprogrammen byggs ut med 200 miljoner kr 2023 eftersom den viktigaste brottsförebyggande faktorn är att barn får växa upp i välfungerande och trygga familjer.

Socialtjänstens brottsförebyggande arbete stärks.

Vi skapar ekonomiska förutsättningar för 10 000 fler polisanställda till och med 2024. Polisen ska bli större och starkare, så att polistätheten motsvarar genomsnittet i EU.

Vi tillför resurser så att polisen och andra myndigheter ska få nya verktyg i kampen mot brottsligheten; utökade möjligheter till hemliga och preventiva tvångsmedel och nya möjligheter att omhänderta kriminellas brottsvinster.

Vi förstärker kriminalvården så att vi kan bygga ut våra fängelser.

SVENSKA FÖRSVARET

Vi stärker nu försvaret med drygt 5 miljarder kronor år 2023.

Sveriges försvarsutgifter ska öka så att de uppgår till Natos mål om motsvarande 2 procent av BNP senast år 2026.

Sverige ska bli medlem av Nato samtidigt som stödet till Ukraina ska förstärkas.


Vi har fått många viktiga besked från regeringen i och med budgeten, regeringsförklaringen och Tidöavtalet. Mycket återstår att göra, men det här är bara början.

Tillsammans stakar vi nu ut en ny riktning för Sverige, och det känns fantastiskt.

Christian Carlsson (KD) riksdagsledamot
Ordförande för Socialutskottet