PISA-skandalen: ”Skolverket misslyckades, regeringen mörkade och ministern ljög”

PISA-skandalen: ”Skolverket misslyckades, regeringen mörkade och utbildningsministern ljög inför riksdagen”

Idag frågades utbildningsminister Anna Ekström (S) ut av Utbildningsutskottet.Utfrågningen var på flera sätt klargörande.

På regeringskansliet fanns i december 2019 information från regeringens egna tjänstemän om att för många elever undantagits från att göra provet. Utbildningsministern hade kännedom om detta, men har mörkat de manipulerade kunskapsresultaten.

Det här betyder att utbildningsministern ljög inför riksdagen när hon sommaren 2020 svarade att hon inte ”haft några uppgifter som skulle antyda att elever exkluderats på felaktiga grunder…”

Det hela är en skolpolitisk praktskandal.

Statsminister Stefan Löfven har för mindre än en vecka sedan kallat kritiken mot regeringen för PISA-skandalen för befängd.

Han har bett de som är kritiska att inte vara så sura.

Frågan som nu behöver ställas till statsministern är om han själv känt till mörkandet och de lögner som har förekommit.

Har han fortsatt förtroende för sin utbildningsminister?

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Sveriges Radios Ekot: ”Hårda kritiken mot Ekström: Har ljugit”

Expressen: ”Regeringen har mörkat och ministern har ljugit”

Omni: Oppositionens sågning: ”Manipulerar och mörkar”

Bulletin: ”KD om skolministern: Har ljugit inför riksdagen”

Dagens Nyheter: ”Oppositionen missnöjd med Ekströms svar på PISA-kritik”

Upsala Nya Tidning (UNT): ”Därför vill S försköna skolresultaten”

Borås Tidning: ”Efter PISA-härvan: tuffare för s inför valet”

PISA-skandalen växer: Utbildningsministern har ljugit inför riksdagen

Den skolpolitiska skandalen om de manipulerade kunskapsresultaten i PISA-undersökningen växer.

Utbildningsminister Anna Ekström (s) påstår nu att regeringen följde upp misstankarna om de felaktiga kunskapsresultaten i PISA-undersökningen genom kontakter med Skolverket, dvs. de som själva har ansvarat för undersökningens genomförande.

Om regeringen nu menar att man faktiskt har agerat på egna tjänstemännens uppgifter om misstänkt fusk, så kvarstår ändå ett par mycket viktiga frågor.

– Varför bad regeringen inte om en oberoende granskning av de manipulerade kunskapsresultaten i PISA redan efter första varningarna på Utbildningsdepartementet, den 4 december 2019?

– Varför valde Anna Ekström (s) att ljuga inför Sveriges riksdag den 9 juli 2020 då hon svarade så här:

”Jag har inte haft några uppgifter som skulle antyda att elever exkluderats på felaktiga grunder och har därför inte haft några skäl att ifrågasätta den officiella statistiken från myndigheter och OECD.”

PISA-skandalen växer.

Och slutsatsen är enkel.

– Regeringen har inte agerat tillräckligt för att gå till botten med de manipulerade kunskapsresultaten. Det har inneburit att kunskapsbristerna i svensk skola har mörkats.

– Utbildningsministern har dessutom ljugit för Sveriges riksdag.

I torsdags skrev jag till utbildningsutskottets ordförande för att framföra min önskan om att utskottet ska kalla utbildningsminister Anna Ekström till riksdagen. På torsdag kommer vi att få ställa våra frågor, och det finns onekligen en del för utbildningsministern att förklara.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Läs mer i Expressen: ”Hemliga PISA-rapporterna slog larm om stora brister”

Manipulerade kunskapsresultat – en skolpolitisk skandal

Det är en skolpolitisk skandal att utbildningsminister Anna Ekström och regeringen fört svenska folket bakom ljuset när det gäller kunskapsresultaten i PISA 2018.

För många elever med utländsk bakgrund och för många elever med funktionsnedsättningar har felaktigt exkluderats från att göra testet, och kunskapsbristerna i Sverige är därför större än vad utbildningsministern gett sken av. Riksrevisionen riktar därför stenhård kritik mot regeringen.

Genom att inte följa upp de misstänkta felen, trots varningar om felaktigheter från utbildningsdepartementets egna tjänstemän, så har kunskapsbristerna mörkats och kunskapsresultaten manipulerats.

Det är en skolpolitisk skandal.

Det är framförallt ett svek mot alla barn som idag hamnar efter och inte får möjlighet att lyckas i skolan. Sverige är dömt att misslyckas med att återupprätta kunskapsskolan så länge vi har en regering som inte vill veta av sanningen om de bristande kunskapsresultaten.

Riksrevisionen riktar hård kritik mot både regeringen och Skolverket i sin granskningsrapport RIR 2021:12 (PISA-undersökningen 2018 – arbetet med att säkerställa ett tillförlitligt elevdeltgande). Man anser att regeringen nu behöver agera och är klart att man måste göra det för att säkerställa att inte så här många elever exkluderas från att göra Pisa-undersökningen nästa gång. Men det är ju så dags att regeringen agerar nu. Det borde man ha gjort redan när de egna tjänstemännen faktiskt slog larm.

Utbildningsminister Anna Ekström (s) behöver först och främst komma till riskdagens utbildningsutskott och förklara sig. Statsminister Stefan Löfven behöver därefter svara på frågan om han har fortsatt förtroende för utbildningsministern.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Expressen TV: Så reagerar M, KD och V på de nya uppgifterna om Pisa

Aftonbladet: SD kräver ministerns avgång – backas inte

Stoppa ungas psykiska ohälsa

Vid Kristdemokraternas kommundagar anordnade Nike Örbrink och KDU Sverige idag ett seminarium om ungas psykiska ohälsa där jag som skolpolitisk talesperson medverkade om skolans ansvar.

Här är något av vad vi jobbar för och som jag passade på att presentera.

– En skola med ordning, där eleverna är trygga och behandlar varandra med respekt.

– Fler specialpedagoger och speciallärare och större frihet för skolledningarna att utforma sina undervisningsgrupper så att fler elever får stöd att klara skolan.

– Bättre förutsättningar för att bedriva resursskola så att eleverna med de största behoven får det stöd de behöver.

– Nationell databas för frånvaroregistrering för att säkerställa att ”hemmasittare” inte faller mellan stolarna utan kan komma tillbaka till skolan .

– Stärk elevhälsan och öka tillgängligheten genom att flytta ansvaret för elevhälsan till regionerna, dvs. de som även ansvarar för vårdcentraler och barn- och ungdomspsykiatrin.

– Inför en elevhälsogaranti som innebär att varje elev kan komma i kontakt med elevhälsan varje dag.

– Eleverna bör erbjudas rutinmässiga samtal med skolans kurator.

– Använd och utvärdera skolbaserade suicidpreventionsprogram – där kuratorer ex. får möjlighet att undervisa eleverna om livskunskap.

Stort tack för inbjudan Nike, och för att KDU valde att anordna detta viktiga seminarium!

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Skolan ska vila på fast grund

Vid onsdagens debatt om grundläggande skolfrågor debatterade vi skolans värdegrund, bildning, ordning och trygghet samt skolans arbete mot hedersvåld.

Fru talman,

Skolans uppgift ska vara att skapa förutsättningar för att varje barn ska få lära så mycket som möjligt, utvecklas som person och förverkliga sin potential.

För att det ska vara möjligt krävs att skolan erbjuder kunskap för ett liv på arbetsmarknaden – men också, klassisk bildning – dvs. förståelse för vårt samhälle – för vår historia, vårt kulturarv – samt de värdefulla dygder och den etik som förvaltats av kristen och västerländsk idétradition.

Klassikerlista

Det är bl.a. mot den här bakgrunden som Kristdemokraterna vill att Skolverket ska ta fram en klassikerlista – en lista med litterära verk som alla elever bör komma i kontakt med under sin skolgång. Det skulle bidra till att ge eleverna gemensamma referenspunkter, och skapa större förståelse för samhället. 

Den fria läsningen skulle också behöva utökas både inom grundskola och gymnasium. Att behärska språket är en nyckel till framgång i livet, och för ett barn som växer upp i ett hem utan böcker och lästradition är det särskilt viktigt att skolan uppmuntrar till just läsning.

Ordning och trygghet

För att läsningen och kunskapen ska kunna stå i fokus, så är mer rörelse i skolan ett framgångsrecept – men också trygghet och studiero.

Skolledarskapet är här avgörande – och lärarna behöver ha förmåga att både inspirera eleverna och hålla ordning i klassrummet.

Det ska finnas ordningsregler på varje skola – men de elever som bryter mot reglerna behöver också mötas med tydliga konsekvenser. 

Det finns möjlighet till omhändertagande av föremål – utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering – eller i värsta fall avstängning. 

Den här typen av åtgärder behöver kunna användas i större utsträckning. 

Den som saboterar bör själv kunna vara med och laga skadan, och det är rimligt att notan för det som saboterats i vissa fall kan skickas till föräldrarna.

Det måste finnas en nolltolerans mot klotter och skadegörelse – men framförallt mot mobbing och kränkningar. Den sortens beteende behöver rapporteras hem, så att föräldrarna får möjlighet att ta sitt så viktiga föräldraansvar. 

Samhället är större än staten och i det här fallet är vi kristdemokrater övertygade om att familjerna själva, men också civilsamhället, i högre grad skulle kunna bidra till att öka tryggheten i skolan.

Skolans värdegrund

Fru talman,

Dagens debatt rör bl.a. också skolans värdegrund.

I läroplanerna står att ”människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor, är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism – sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.”

Kristdemokraternas uppfattning är att skolan fortsatt ska vila på denna fasta grund.

Skolavslutningar i kyrkan

Med tanke på vilken grund som skolan faktiskt vilar på, och på det kristna kulturarvets helt avgörande betydelse för vårt samhälle, så måste jag dock säga att det är sorgligt att se, hur regeringen har förhalat frågan om skolavslutningar i kyrkan. Detta trots riksdagens tillkännagivanden om detta redan den 12 maj 2016.

Självklart ska traditionen med skolavslutningar i kyrkan vid svenska högtider få leva vidare – och självklart ska prästen då också, både kunna be en bön och sjunga en psalm tillsammans med eleverna.

Riksdagen har varit tydlig – och det är hög tid för regeringen att agera.

Bekämpa hedersvåldet

Fru talman,

Sverige ska vara ett land, där frihet och jämställdhet, är självklara värden…

Men alltför många barn lever dessvärre under hedersförtryck.

Flickor misshandlas och mördas i hederns namn – eller så riskerar de att giftas bort – och kommer aldrig tillbaka ifrån sommarlovet.

Skolan har därför en viktig roll att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck.

I Stockholms stad genomförde vi en kampanj mot hedersförtryck inför sommarlovet i form av ett brev till alla högstadie- och gymnasieelever, och stadens samtliga rektorer – detta med syfte att minska risken för tvångsgiften. 

Det är ett exempel – men kunskapen om hederskultur, behöver också förbättras bland skolpersonalen.

Varje förskola och skola bör ha handlingsplaner mot hedersrelaterat våld och förtyck – med exempel på varningssignaler och tidiga tecken på att någon far illa – och riktlinjer vid misstanke om att en elev kan vara utsatt. 

Fru talman,

Kampen mot hederskulturen handlar i grunden om vilka värderingar Sverige ska bygga på – men det handlar framförallt om att stå upp för enskilda människors frihet, och om att försvara några av samhällets mest utsatta.

Därför är det en viktig kamp – och den behöver föras i skolan.

Tack!

Christian Carlsson (KD)

Riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Se anförandet och debatten: ”Skolan ska vila på fast grund”

Bättre ledarskap, lärare och en skola där ingen lämnas efter

Under torsdagen debatterades utbildningsutskottets betänkande UbU11 ”Lärare och elever”. Här nedan kan du ta del av mitt anförande i sin helhet.

Fru talman,

Jag vill börja med att yrka bifall till reservation13.

En bra rektor, med ett tydligt ledarskap, som genomsyrar hela skolan, och riktigt duktiga lärare – det är de viktigaste framgångsfaktorerna för en skola.

Kristdemokraterna har därför flera förslag för att säkerställa att vi har skickliga rektorer, och lärare med de bästa förutsättningarna att förmedla den kunskap som krävs för att våra barn ska få makt att forma sitt liv och förverkliga sina drömmar.

Rektorsutbildningen bör exempelvis öppnas även för den som vill bli rektor, som det fungerar i Finland. Och alla rektorer bör återkommande erbjudas fortbildning och handledning för att utveckla sitt skolledarskap.

Fru talman

Vid gårdagens debatt förklarade jag att Kristdemokraterna vill se en mer kunskapsbunden skola, mer undervisningstidoch tidiga kunskapskontroller, så att stödinsatser kan sättas in tidigt…

Men allt börjar med riktigt bra lärare – som tack vare sin ämneskunskap inspirerareleverna till kunskap, leder klassen framåt – och håller ordning i klassrummet.

Vi behöver höja behörighetskraven till lärarutbildningen, och även fortsatta satsningar på karriärtjänster i form av förstelärare och lektorer. Detta för attmöjliggöra karriärvägar och lönelyft för landets lärare. Karriärtjänsterna behövs inte minst i våra utanförskapsområden…

Det behövs också satsningar på vidareutbildning för alla lärare. Lärarna måste kontinuerligt få del av forskning och utveckling, och vi skulle exempelvis vilja se mer av utbildning i ledarskap och konflikthantering, både inom ramen för lärarutbildningen och som vidareutbildning i kommunerna.

***

Fru talman,

Det gäller också att de bästa lärarna stannar inom yrket.

Att en gång för alla göra upp medordningsproblemen och stöket i skolan är en viktig sak för att förbättra lärarnas arbetsmiljö, men lärarna behöver också få fokusera på undervisningen.

Det handlar om att se över lärarnas dokumentationskrav och att rensa i arbetsuppgifter, vilket är möjligt med fler vuxna i skolan.

Avlastning kan exempelvis ske genom särskilda mentorer, så att de undervisande lärarna helt kan fokusera på just undervisningen – eller genom att dra nytta av en ideellt engagerad klassmorfar.

En sak är säker, och det är att mer tid till lärarledd undervisning är det bästa sättet att förbättra skolresultaten.

Fru talman..

Alltför många elever lämnas efter i socialdemokraternas Sverige.

Eleverna kommer inte alltid till sin rätt, och stöket och trakasserierna – gör att många barn mår dåligt eller hamnar efter i skolan.

I värsta fall slutar de att komma.

Skolans syfte ska ju vara att varje enskild elev ska få skaffa så mycket kunskap och bildning som möjligt, och det kräver att vi bättre anpassar undervisningen till elevernas förutsättningar och behov.

Den inkluderingstanke som innebär att alla elever helst ska undervisas på samma sätt i samma klass har gått för långt, och gör att många barn far illa.

Istället behöver vi nu satsa på fler speciallärare och specialpedagoger, och ge våra skolledningar större frihet att bygga utoch utforma särskilda undervisningsgrupper.

Regeringen behöver dessutom, omedelbart, agera för att förbättra förutsättningarna för att bedriva resursskolor i Sverige. Eleverna med de största behoven, måste få det stöd de behöver.

***

Avslutningsvis…fru talman…

Hur eleverna mår, påverkar också hur det går i skolan.

Vi skulle behöva en elevhälsogaranti som innebär att varje elev ska kunna komma i kontakt med elevhälsan varje dag, och tillgängligheten behöver också förbättras på vårdcentraler och BUP.

Kristdemokraterna vill därför ge regionerna det samlade ansvaret för den medicinska och psykosociala elevhälsan, samtidigt som skolsköterska, skolläkare, kurator och skolpsykologer ska finnas kvar i skolverksamheterna.

Det skulle skapa bättre förutsättningar att tidig fånga upp, både de elever som mår dåligt, och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Fram tills att ansvaret flyttas, bör alla skolhuvudmän ha samverkansavtal med regionerna för att undvika att elever hamnar mellan stolarna, och alla barn behöver erbjudas, rutinmässiga, samtal med skolans kurator.

Att stärka elevhälsan och fånga upp eleversom mår dåligt är avgörande för att åstadkomma en skola – där ingen hålls tillbaka, och ingen lämnas efter.

Tack!

Christian Carlsson (KD)

Ledamot av Sveriges riksdag och utbildningsutskottet

Se anförandet här.

Bättre kunskapsresultat och fritt skolval

Bättre kunskapsresultat, återupprättat föräldraansvar och försvar av det fria skolvalet. Det var mitt fokus vid onsdagens skoldebatt i riksdagen.

Fru talman,

Kristdemokraterna arbetar för en skola där inget barn hålls tillbaka och ingen lämnas efter. Därför tar vi de bristande kunskapsresultaten på största allvar.

Var fjärde elev går idag ut nionde klass utan fullständiga betyg, och 16 procent går ut utan behörighet till gymnasiet.

Det här är inte tillräckligt bra.

Varje elev i det här landet behöver få möjlighet att gå i en skola där det råder ordning, eleverna bemöts med respekt och kunskapen kan stå i fokus. Lärarna behöver bättre förutsättningar att förmedla den kunskap som krävs för att fler barn ska nå behörighet, och få möjlighet att förverkliga sina drömmar.

Fru talman,

Sverige skulle behöva mer av en kunskapsbunden skola, dvs. att man går i skolan tills man lärt sig det man ska. Den som riskerar att inte klara målen behöver i höge utsträckning gå i skolan även under loven – och det behöver gälla redan i lågstadiet.

Framförallt behöver elever som inte når målen i vissa årskurser gå kvar tills kunskapskraven nås. Det är mot denna bakgrund som Kristdemokraterna har föreslagit att utreda möjligheten att införa läroplikt, eller att förlänga skolplikten tills dess att man når målen.

Vi menar att detta skulle vara ett viktigt steg i rätt riktning för att säkerställa att eleverna faktiskt får med sig de kunskaper de behöver. 

Nyckeln för att förbättra kunskapsresultaten är dock skickliga rektorer med ett tydligt skolledarskap, och riktigt bra lärare. Det behövs mer undervisningstid i grundskolan och tidiga kunskapskontroller – inte minst av språkutvecklingen, så att stödinsatser kan sättas in i tid, och läxorna ska kunna läsas i skolan, för de barn som inte kan göra det i hemmet. 

Fru talman,

Vi kristdemokrater talar ofta om familjens betydelse – och föräldrarnas och familjens och betydelse för elevernas skolgång kan inte nog betonas.

Hur kompensatorisk vi än vill att skolan ska vara.  Hur mycket vi än försöker ställa till rätta. Hur mycket vi önskar att familjebakgrund inte ska spela någon roll för skolresultaten – så kommer familjen alltid att vara viktig.

Familjens betydelse behöver därför erkännas, och föräldraansvaret återupprättas.

Kristdemokraterna vill att det ska finnas föräldrakontakt – ett ansvarskontrakt mellan skola, föräldrar och elev – som tydliggör förväntningarna på eleven – när det gäller skolans ordningsregler, bemötande och själva studierna – men också vad föräldrarna kan göra för att stötta sitt barn och höja kunskapsresultaten.

Tidningen Mitti lyfte nyligen fram Kista International School i Akalla som ett framgångsrikt exempel på hur en starkt segregerad skola genom att involvera föräldrarna har lyckats lyfta skolresultaten. Man har haft minst 92 % behörighet till gymnasiet fem år i rad nu, vilket är över genomsnittet i Stockholm, och gör skolan till en av Sveriges mest framgångsrika skolor.

Jag tror nog att fler föräldrar, uppmuntrande, skulle vilja höra att något av det viktigaste de kan göra för att skapa goda förutsättningar för sina barns skolgång är att läsa högt för dem varje kväll. Också att de har en helt avgörande roll när det kommer till att säkerställa att barnen äter rätt, rör på sig, lägger sig i tid – och att läxorna då är gjorda. Bara att tala om för barnen att de ska lyssna på och göra som läraren säger, och att varje dag fråga hur det har varit i skolan, spelar roll.

Skola och föräldrar behöver helt enkelt hjälpas åt för att våra barn ska få möjlighet att lära så mycket som möjligt i skolan.

Fru talman,

Det pågår just nu en viktig debatt om bristande likvärdighet i skolan.

Vi kristdemokrater anser att möjligheten till en ökad statlig finansiering eller styrning av densamma bör övervägas för att skapa mer likvärdiga och jämlika förutsättningar i landet.

Det finns dock de som istället försöker skylla den bristande jämlikheten på det fria skolvalet eller landets friskolor.

Valfriheten hotas som så ofta i jämlikhetens namn.

Kristdemokraterna kommer därför fortsätta att försvara det fria skolvalet. Vi står upp för elevers och föräldrars rätt att välja. Och det gäller oavsett om de väljer en fristående, kommunal eller för den delen kristen friskola. För att öka jämlikheten förslår vi istället ett aktivt och obligatoriskt skolval, och dessutom utökad information inför skolvalet.

Självklart ska Skolinspektionen ha muskler att stänga ned dåliga skolor, men friskolor som följer skollag, läroplan och skolans värdegrund– och som dessutom presterar goda kunskapsresultat – innebär en vinst för Sverige.

Tack vare dem, har fler barn fått möjlighet att gå i en skola där de inte längre hålls tillbaka, eller lämnas efter.

Tack!

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot, skolpolitisk talesperson och ledamot i Utbildningsutskottet

Se mitt anförande här.

Slöja på förskolebarn – fritt val eller förtryck?

Vid torsdagens frågestund i riksdagen ställde jag en fråga till jämställdhetsminister Märta Stenevi (MP) om han anser att det är rätt att småflickor kan skickas till förskolan och skolan iklädda slöja.

För vissa är slöjan hijab ett personligt val.

För andra är den bara ett tvång – en del av ett hedersförtryck.

I vilket fall så är slöjan ett kulturellt uttryck för en människosyn som säger att kvinnor måste dölja sig för att betraktas som anständiga.

Slöjan lägger ansvaret att kontrollera mäns sexualitet och lust hos flickorna – vilket är själva kärnan i hederskulturen.

Det här står i strid med skolans värdegrund om jämställdhet mellan kvinnor och män, men särskilt problematiskt blir det när vuxna bestämmer att slöjan ska användas på mycket små barn.

Min fråga vid torsdagens frågestund var därför om jämställdhetsminister Märta Stenevi (MP) anser att det är rätt att småflickor kan skickas till förskolan eller skolan iklädda slöja – eller om hon, likt Kristdemokraterna, är beredd att vidta åtgärder för att förbjuda detta.

Min vädjan till regeringen idag;

Låt alla barn få vara just barn!

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Nya förslag för att rädda resursskolorna

Den fråga som vi i den grönblå majoriteten har jobbat hårdast med i Stockholms stads utbildningsnämnd de senaste månaderna är att skapa bättre förutsättningar för de fristående resursskolorna. Detta så att barnen med de största stödbehoven ska få det stöd de behöver.

Vi har varit i kontakt med föräldrar, skolledningar och huvudmän, och vi har ställt massor av frågor till vår egen förvaltning och kommit med förslag för att vi ska kunna vända den dramatiska ökningen av avslag på resursskolornas ansökningar om tilläggsbelopp.

Idag kunde äntligen konkreta åtgärder och uppdrag presenteras som förhoppningsvis ska skapa bättre ekonomiska förutsättningar för resursskolorna i Stockholm.

– Nivån på Stockholms stads strukturbidrag till resursskolorna kommer att ses över och höjas. Vi beslutade att införa det särskilda strukturbidraget förra året för att kompensera för resursskolornas särskilda karaktär och för att skapa bättre förutsättningar för resursskolorna, men nivån behöver höjas.

– Stockholms stads system med tilläggsbelopp kommer nu också att förändras helt. De fasta nivåerna av tilläggsbelopp som skolorna har kunnat söka kommer att revideras för att säkerställa att det tilläggsbelopp som betalas ut bättre motsvarar elevens behov.

För egen del har jag gjort mitt sista möte med utbildningsnämnden i Stockholms stad, och Nike Örbrink tar nu över i nämnden, men det är fantastiskt att få avsluta i ett skede då frågan om de fristående resursskolorna äntligen rör sig framåt. Allt arbete leder nu till konkreta resultat.

Stort tack till Sophia Granswed Baat, Claes Nyberg, Richard Andreas Åkesson och Isabel Smedberg-Palmqvist för gott samarbete i denna viktiga fråga. Men också tack till alla föräldrar och skolledningar som har hört av sig och varit behjälpliga.

Förhoppningsvis kan de beslut som idag har kommunicerats leda till bättre förutsättningar för de fristående resursskolorna i Stockholm, men förutsättningarna för resursskolorna behöver givetvis förbättras i hela landet.

För egen del tänker jag därför fortsätta arbetet för de fristående resursskolorna i riksdagen. Det behövs en egen definition i skollagen för resursskolorna, men också en hållbar finansieringsmodell, dvs. en finansiering som är bättre anpassad efter resursskolorna särskilda karaktär och elevernas behov. Varje barn ska kunna få det stöd de behöver i skolan, och inget barn ska lämnas efter.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot

Förbjud slöja på små flickor i förskola och skola

”Vi kommer att verka för att slöjor inte tillåts på flickor i förskolor och i lågstadiet”. Det skriver jag tillsammans med Ebba Busch, Désirée Pethrus, och Soheila Fors (KD) i Expressen.

Kristdemokraterna vill förbjuda heltäckande slöja som burka och niqab för lärare i skolan. Detta då vi menar att lärare iklädda niqab strider mot de grundläggande värden som skolan ska förmedla, om bl.a. jämställdhet mellan kvinnor och män.

Med tanke på skolans värdegrund, och inte minst vår svenska syn på barns rättigheter, så är dock även hijab på små barn, ett djupt problematiskt kulturellt uttryck.

Hijab är ett uttryck för en människosyn som säger att kvinnor måste dölja sig själva för att betraktas som anständiga. Slöjan lägger därmed ansvaret för att kontrollera pojkars lust hos flickorna – vilket också är själva kärnan i den hederskultur som dessvärre har spridit sig som en löpeld runt om i Sverige.

När små flickor skickas till förskolan eller lågstadiet iklädda hijab så står det i strid med skolans värdegrund om jämställdhet mellan kvinnor och män, och även med barns rättigheter, exempelvis rätten att få slippa bli sexualiserad.

Kristdemokraternas partistyrelse beslutade därför vid fredagens styrelsemöte att verka för att sätta stopp för att barn skickas till svenska förskolor och lågstadium iklädda hijab, niqab eller burka.

Låt barnen vara barn!

Christian Carlsson (KD), skolpolitisk talesperson

Läs vår debattartikel:
”Förbjud slöja på elever i lågstadiet”

Religioner är och ska vara en välkommen del av det svenska samhället. Men det betyder inte alla religiösa uttryck alltid är lämpliga överallt. Vi kommer att verka för att slöjor inte tillåts på flickor i förskolor och i lågstadiet, skriver Ebba Busch, Désirée Pethrus, Christian Carlsson och Soheila Fors (KD).

Är ett litet barn i slöja fritt eller förtryckt? Den frågan har det diskuterats och bråkats om i hela västvärlden under många år. Den är inte på något vis enkel. Den handlar om hur vi ser på enskilda människor, gruppidentiteter, olika kulturer och inte minst på religionens roll och ställning i det moderna samhället. 

Sverige har ett ansvar att upprätta en balans mellan religionsfrihet och människans okränkbara värde. Kristdemokraterna har under de gångna månaderna arbetat med att utveckla och uppdatera vår jämställdhetspolitik. Bland mycket annat har vi diskuterat de målkonflikter som finns när det gäller just slöjan.

Det råder inga tvivel om att slöjan för många kvinnor är en del av den egna identiteten och ett uttryck för personlig tro och övertygelse. Rätten att utöva sin religion är självklar i Sverige. Religionsfriheten är en grundbult som vi ska värna. Samtidigt finns det redan i dag, och det måste finnas, gränser för vad föräldrar har rätt att kräva av sina barn i religionens namn.

För ett par år sedan ringde Göteborgs-Posten runt till fyrtio kommunala förskolor i utanförskapsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö och frågade om de kan tänka sig att aktivt kontrollera att barn bär slöja samt tvinga dem om de inte vill. Sex av tio svarade ja. En förskola gick rentav med på att filma en flicka så att föräldrarna kunde kontrollera att dottern aldrig tar av sig slöjan.

Ingen vet exakt hur många som lever under hedersförtryck i Sverige. Men vi vet att problemet är mycket utbrett. 2014 beräknade en utredning ledd av Carin Götblad att det handlar om minst hundra tusen barn och unga, men med ett stort mörkertal. 2017 talade docent Astrid Schlytter vid Stockholms universitet om siffror på uppemot en kvarts miljon.

Det råder alltså ingen tvekan om att även om slöjan för vissa är ett personligt val, så är den för andra ett tvång som upprätthålls av nära anhöriga. Vår slutsats är att förskolan och skolan ska erbjuda en fristad från detta tvång. Många, alldeles för många, flickor och kvinnor förväntas dölja sig själva för att inte väcka begär hos män. Det är en ordning som lägger ansvaret för mannens lust på de kvinnor som kan tänkas finnas i hans närhet.

Religioner är och ska vara en välkommen del av det svenska samhället. Men det betyder inte alla religiösa uttryck alltid är lämpliga överallt. Slöjans funktion som ”barriär” (som det arabiska ordet hijab betyder) och kontrollmedel gör att den inte är lämplig för små barn i skolans och förskolans vård. Detsamma ska naturligtvis gälla andra plagg med samma syfte, i den mån sådana finns.

Det här handlar alltså inte om att begränsa islam eller någon annan religion, utan om att flickor ska slippa bli begränsade i den obligatoriska skolan. Slippa bära ansvaret för andras sexualitet eller upplevda heder. Och inte minst, slippa bära någon skuld för valet att inte bära slöja.


Av Ebba Busch (KD) 

Partiledare

Désirée Pethrus (KD) 

Ordförande jämställdhetspolitiska arbetsgruppen

Christian Carlsson (KD) 

Utbildningspolitisk talesperson

Soheila Fors (KD)

Ledamot partistyrelsen