Skoldebatt i Stockholm inför 2020

78984281_10162876429950314_5348425866361700352_nFör en vecka sedan hölls den årliga budgetdebatten i Stockholm. I egenskap av Kristdemokraternas ledamot i utbildningsnämnden företrädde jag vårt parti i debatterna om förskola och skola. Mitt fokus och mina anföranden finns här.


Förskola – Valfrihet, språkutveckling och tid för barnen 

Tack så mycket fru ordförande,

Kristdemokraternas främsta ambition med Stockholms barnomsorg är att varje barn ska ges en trygg start i livet.

Föräldrar ska därför ha möjlighet att själv välja barnomsorgsform – oavsett om kommunal eller fristående förskola, dagmamma eller flerfamiljssystem som passar det egna barnet bäst.

Informationen om valfriheten i barnomsorgen och de olika barnomsorgsalternativen ska fortsatt vara lättillgänglig och tydlig, och staden har ett ansvar att se till att de olika barnomsorgsformer kan drivas vidare och utvecklas här i Stockholm.

En annan viktig sak, det är att man som förälder ska kunna känna sig trygg med att förskolan är stimulerande och utvecklande för barnen. Stockholms förskolor ska hålla en hög pedagogisk nivå, bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete – och självklart ska dagarna på förskolan dessutom rymma mycket lek och rörelse.

Vi i den grönblå majoriteten prioriterar därför satsningar på rektorer och förskollärarnas pedagogiska ledarskap, och i budget 2020 lägger vi dessutom ett uppdrag om att alla förskolor ska ta fram en egen strategi för rörelse därför att vi vet att barn som rör sig mycket – lär sig också mer och mår bättre!

Något av det viktigaste för oss kristdemokrater – oavsett barnomsorgsform, det är att det finns tid för barnen och därför ska det fortsatt finnas fokus på att hålla barngruppernas storlek hållas nere. Mer tid för barnen, gör att fler barn blir sedda, bekräftade och känner sig trygga – och trygga barn, det är i förlängningen också är det som skapar förutsättningar för ett tryggare Stockholm.

Tryggare barn – ett tryggare Stockholm

Tack så mycket fru ordförande,

Sverige behöver bli tryggare. För oss kristdemokrater råder ingen tvekan om att det är trygga familjer som skapar bäst förutsättningar för ett tryggare samhälle.
Men även förskolan kan spela roll! Och jag skulle vilja lyfta fram två exempel ur den blå-gröna majoritetens budget.

Det första gäller när det kommer till att fånga upp utsatta barn eller barn som riskerar att fara illa. Samarbetet mellan förskola och socialtjänst stärks nu för att tidigt erbjuda stöd till både barn och föräldrar, och på så vis förebygga svårigheter i skolan, sociala problem och kriminalitet. Vi arbetar för att fler förskollärare ska leda familjestödsgrupper, och vi säkerställer att alla förskolor har väl fungerande rutiner för orosanmälan till socialtjänsten.

För det andra kan förskolan spela en viktig roll för integrationen, när det gäller att ge nyanlända barn tillgång till svenska språket. Med tanke på att andelen personal med annat modersmål än svenska nu är närmare 80 % i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta och att allt fler stadsdelsförvaltningar signalerar ett ökat behov av att förbättra språkkunskaperna innebär detta en utmaning, men att lyckas med integrationen är helt avgörande för att också skapa förutsättningar för ett tryggare samhälle.

Vi i den grönblå stadshusmajoriteten prioriterar därför både barnens språkutveckling och kompetensutveckling för förskolans personal inom såväl pedagogik som svenska. Så lägger vi en bättre grund för varje barns skolgång, och därmed för ett tryggare Stockholm.

Skolan – bättre ledarskap, tidiga insatser och särskilt stöd

Tack så mycket, fru ordförande,

Stockholms skolor ska ge varje barn kunskapen som krävs för att utvecklas som person och förverkliga sin potential. För att det ska vara möjligt krävs en skola med ordning, så att eleverna kan känna sig trygga och kunskapen kan stå i fokus.

Nyckeln är förstås bra skolledare, rektorer och lärare. Det är därför bra att vi i Stockholm ser över möjligheten att certifiera våra rektorer så som ”Stockholmsrektor”, och från Kristdemokraternas sida är vi särskilt stolta över förslaget att Stockholms lärare nu kommer att erbjudas särskild utbildning i ledarskap och konflikthantering.
För att förbättra kunskapsresultaten krävs nämligen riktigt duktiga lärare som både kan leda klassen framåt och inspirera till kunskap, och samtidigt att hålla ordning i klassrummet.

Den viktigaste uppgiften är att öka andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet och att öka andelen gymnasieelever med examensbevis. För att lyckas behöver vi fokusera på kunskapsresultaten i särskilt utsatta områden.

Alla skolor ska undersöka barnens språkförståelse vid övergången mellan skola och grundskola. Elever i årskurs 4-9 som riskerar att inte nå målen erbjuds lovskola
och utbildningsnämnden ska utreda hur möjligheten till extra-år i grundskolan kan användas för att öka kunskapsresultaten.

Vi i den grönblå majoriteten kommer dessutom göra vad vi kan för att öka tillgången till särskilt stöd för de som behöver det.  Alla skolor ska ha tillgång till särskilda undervisningsgrupper.  Vi förstärker stödet till skolor som har elever med NPF-diagnoser och vi utreder dessutom möjligheten att lärare ska kunna utbilda sig till speciallärare, på betald arbetstid.

Allt gör vi för att förbättra kunskapsresultaten, utifrån ambitionen att i Stockholms skolor ska ”ingen hållas tillbaka, och ingen lämnas efter”.

Nolltolerans mot våld och kränkningar

Fru ordförande,

Var fjärde elev i åk 8 känner sig inte trygg i skolan och inte ens hälften av eleverna uppger att de kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Anmälningarna om hot och våld i skolan fortsätter att öka, samtidigt som elevernas trygghet minskar.

Faktum är att ordningsproblemen är så allvarliga enligt Lärarförbundet att var tredje lärare tappar lusten, och var fjärde lärare har funderat på att lämna yrket.

Vad ska då föräldrarna till de utsatta barnen känna – föräldrarna till de barn som tvingas uppleva otryggheten, som mår dåligt och hamnar efter i skolan på grund av stöket?

Det ska råda nolltolerans mot våld och kränkningar i stadens skolor. Alla skolor ska ha väl fungerande rutiner mot kränkande behandling och arbeta förebyggande mot kränkningar, men det krävs ett ännu större fokus och fler verktyg för att skapa ordning och trygghet i klassrummet.

Utbildningsnämnden ska därför genomföra en särskild utbildning i ledarskap och konflikthantering för stadens lärare, och Kristdemokraterna har dessutom varit pådrivande för den årliga trygghetsrapport som nu ska tas fram för att systematiskt kartlägga ordningsproblemen och analysera vilka insatser som behövs och vad skolor kan lära av varandra.

En sak är säker och det är att den grönblå stadshusmajoritetens trygghetsfokus kommer att ligga fast, därför att varje elev har rätt att känna sig trygg i skolan och förtjänar att bemötas med respekt.

Christian Carlsson (KD), Ledamot av Stockholms kommunfullmäktige

Webbsändingen från kommunfullmäktige:

Förskoledebatten:

Inledningsanförande

Andra inlägget

Replik till Hassan Jama (v)

Utbildningsdebatten:

Inledningsanförande

Andra inlägget

Replik till Tina Kratz (v)

Mina riksdagsmotioner

_DSC2928.jpg

Under den här hösten har jag tjänstgjort som riksdagsledamot för Kristdemokraterna. Den tiden börjar nu att lida mot sitt slut. Därför är det dags för en summering av de enskilda motioner som jag har lagt som riksdagsledamot.

Mitt fokus har varit att på kort tid försöka lägga fram så många som möjligt och så mycket som möjligt av de förslag som jag har drivit under mina två år som förbundsordförande för KDU och framförallt av det som jag lovade att arbeta för inför valet 2018.

Resultatet blev 16 enskilda riksdagsmotioner, som ni finner nedan:

Fler poliser och hårdare straff

Hedersbrott som särskild brottsrubricering

Straffrättsreform för hårdare straff

Intensifiera kampen mot terrorismen

Låt polisen bära vapen utanför tjänst och stärk tjänstemannaskyddet

Motion om att lokalt begränsa tiggeriet på vissa platser

Ett företagsklimat i världsklass

Skattereformer för ett företagsklimat i världsklass

Inträdesjobb som ny anställningsform

Proportionalitetsprincip för fackliga stridsåtgärder

Reformera lagen om anställningsskydd (LAS)

Äganderätten i skogsbruket

Tuffare krav på integration

Skärpta krav på försörjningsstöd

Uppvärdera medborgarskapet

Stoppa offentliga böneutrop

Översyn av diskrimineringslagstiftningen

Övriga motioner

Reformer för en skola med ordning

Stöd våra soldater

Det har varit fantastiskt att få representera svenska folket i riksdagen. Jag hade gärna fortsatt det arbete som nu har påbörjats, men den 1 januari är min tid till ända för den här gången. Förhoppningsvis får jag möjlighet att fullfölja arbetet i framtiden.

Jag vill nu hälsa vår ordinarie ledamot Desirée Pethrus varmt välkommen tillbaka till riksdagsgruppen och också tacka mina riksdagskollegor för den tid som har varit. Stort lycka till i det fortsatta arbetet för ett friare och tryggare Sverige.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot

Här kan du läsa mer om mitt riksdagsarbete: Christian Carlsson (KD)

Inför skoluniform i Stockholm

IMGL1572-43Alltför många elever anger att de störs på grund av stök och ordningsproblem i skolan och 15 procent av landets niondeklassare känner sig inte trygga i skolan.

Detta visar en enkätundersökning från Skolinspektionen. Kristdemokraterna i Stockholms stadshus vill nu testa att införa skoluniform på några av stadens skolor.

Genom skoluniformer skulle samhörigheten bland eleverna och stoltheten över skolan kunna stärkas. Det skulle i sin tur också kunna skapa förutsättningar för en skola med ordning, där kunskapen får stå i fokus.

Det finns flera exempel på skolor som fått bättre resultat sedan de infört skoluniformer, bland annat i USA. Det visar bland annat den vetenskapliga studien “School Discipline, School Uniforms and Academic Performance” från 2015. I länder med skoluniform är ljudnivån under lektionstid lägre, eleverna lyssnar bättre och läraren har det lättare för att starta lektionstiden utan störningsmoment.

I ett distrikt i Long Beach, Kalifornien minskade vålds- och sexualbrotten samt narkotikabrotten drastiskt bara två år efter att man infört skoluniform. Även i Sparks Middle School i Nevada ska polisrapporterna ha minskat sedan skolan infört skoluniform.

Självklart ska man inte vara naiv och tro att skoluniform är universallösning på skolans problem. Det krävs mycket annat också, exempelvis ordningsbetyg, utbildning i ledarskap och konflikthantering för landets lärare och ansvarstagande föräldrar som lär barnen vad som är rätt och fel samt att behandla andra med respekt.

Kristdemokraterna i Stockholms stadshus vill ändå införa skoluniform för att testa om skoluniform kan få effekt på trivsel, arbetsro och studieresultat. Självklart ska det vara en välvårdad klädsel som signalerar respekt för studierna, skolan och omgivningen.

Christian Carlsson (KD) , förbundsordförande för KDU Sverige 

Gruppledare för Kristdemokraterna i Stockholms stadshus

Läs hela artikeln hos Stockholmsdirekt: Inför skoluniform i Stockholm 

Inför ordningsbetyg i skolan

IMGL1573-44

Inför skriftliga ordningsomdömen och ändra skollagen så att det blir lättare att flytta på den som stör i klassrummet eller bryter mot skolans ordningsregler. 

För att barn ska få med sig de verktyg som krävs för att skaffa sig ett bra liv och kunna förverkliga sina drömmar krävs en skola med ordning och arbetsro. I en skola där det råder ordning och arbetsro kan kunskapen stå i fokus.

Med nästan 2000 anmälningar till Skolinspektionen ifjol om kränkande behandling i skolan finns därför skäl att känna oro över stöket i skolan. En enkätundersökning från Skolinspektionen visar dessutom att 15 procent av landets niondeklassare känner sig otrygga i skolan och hela 60 procent av niondeklassarna upplever att andra elever stör undervisningen.

Det är oacceptabelt att den stökiga situationen på svenska skolor tillåts påverka skolresultaten negativt. Självklart ska elever kunna känna trygghet och arbetsro.

Kristdemokraterna i Stockholms stadshus kräver därför flera åtgärder för att återskapa ordning och reda i skolan.

Vi vill för det första införa mer utbildning i ledarskap och konflikthantering för landets lärare, både på lärarutbildningen och som vidareutbildning i yrkeslivet. En bra lärare behöver både kunna inspirera eleverna till kunskap och vara en auktoritet som håller ordning och reda i klassrummet.

Vi vill för det andra införa skriftliga ordningsomdömen. Ordningsomdömet skulle kunna påverkas av huruvida eleven kommer i tid, hur man beter sig och om man behandlar lärare och klasskamrater med respekt. Skolan skulle därmed få ytterligare ett hjälpmedel för att ta tag i ordningsproblemen och fler elever skulle tänka på hur man beter sig. Samtidigt skulle den del av skolans uppgift som handlar om att utveckla elevens förmåga att skilja mellan rätt och fel samt att bemöta andra med respekt uppvärderas.

Vi anser för det tredje att skolorna måste kunna få göra mer för att undvika att vissa elever återkommande stör undervisningen. Skollagen behöver ändras så att det blir lättare att flytta på den som stör i klassrummet eller bryter mot skolans ordningsregler.

Svenska elever förtjänar en trygg skolmiljö med arbetsro för att kunna tillgodose sig de kunskaper som krävs för att bli ansvarstagande och respektfulla medborgare som är väl förberedda inför kommande yrkesliv. Det krävs krafttag och åtgärder för att åstadkomma en skola med ordning och kunskap i fokus, och det krävs nu.

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU Sverige

Kandidat för Kristdemokraterna i Stockholms stadshus

Läs debattartikeln hos Dagens Samhälle: Inför ordningsbetyg i skolan

Burka och niqab i skolan borde förbjudas

IMGL1572-43Den som förespråkar burka eller niqab anser nämligen att kvinnor måste dölja sig själva för att visa sig anständiga och för att undvika att bli ofredade. Det är en felaktig människosyn, som strider helt mot vår kultur och som måste bekämpas.

Sverige borde följa Norges exempel och förbjuda heltäckande slöja som burka och niqab i skolan. Det skriver Christian Carlsson, förbundsordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU).

Islamism och hederskultur breder ut sig i Sverige. Det märks bland annat genom att heltäckande slöja, som burka och niqab, har blivit vanligare.

Det finns lärare som berättat hur de undervisar elever som de aldrig sett ansiktet på eftersom det finns unga flickor som skickas till grundskolan iklädda niqab. Det är fullständigt oacceptabelt.

Sverige ska fortsätta vara ett öppet och demokratiskt land. Här ska kvinnor och män ges samma möjligheter. Vi måste visa vad vi förväntar oss i vårt land.

KDU vill förbjuda heltäckande slöja som burka och niqab i offentligt finansierad verksamhet som våra skolor. Norska Stortinget röstade alldeles nyligen för ett förbud mot att bära plagg som helt eller delvis täcker ansiktet i klassrummet, och vi i KDU anser Sverige borde följa Norges exempel.

Den som förespråkar burka eller niqab anser nämligen att kvinnor måste dölja sig själva för att visa sig anständiga och för att undvika att bli ofredade. Det är en felaktig människosyn, som strider helt mot vår västerländska kultur och som måste bekämpas.

Burkan som döljer en kvinnas ansikte hindrar henne dessutom från att på lika villkor möta andra människor. Därmed förvägras hon möjligheten att utvecklas i gemenskap med andra. Inte ett barn borde skickas till skolan iklädd en burka eller niqab som döljer vem hon är och förhindrar henne att möta andra med ett leende eller en blick.

Vi i KDU står inte för en människosyn som säger att kvinnor måste dölja sig själva för att visa sig anständiga. Vi anser inte heller att skolan kan förhålla sig likgiltig inför en sådan människosyn. När islamister kräver att kvinnor ska bära burka eller niqab i skolan är det dags att sätta ned foten. KDU säger nej.

Christian Carlsson, förbundsordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)

Läs hela artikeln hos Nyheter24: KDU: Burka och niqab i skolan borde förbjudas

35836764_1715696058465598_7886870835309314048_n

Självklart ska det vara höga krav på lärare

IMGL1573-44Det är viktigare att alla elever möts lärare som förmår att leda klassen framåt och ser till att eleverna levererar goda kunskapsresultat inom respektive ämne, än att de möts av någon med lärarlegitimation. 

I Dagens Samhälle den 14 juni presenterade jag flera förslag för att skapa förutsättningar för ett starkare skolledarskap och bättre lärare.

Åsa Fahlén, förbundsordförande för fackförbundet Lärarnas riksförbund, skriver i en replik (14/6) att hon tycker att det är bra att Kristdemokraterna i Stockholms stadshus vill öka antalet karriärtjänster och investera i de lärare som finns i staden. Hon skriver också att det är bra att vi lyfter behovet av ett starkt skolledarskap.

Fahlén invänder dock mot mitt förslag att avskaffa kravet på lärarlegitimation. Hon skriver att ”alla elever har rätt att möta utbildade och legitimerade lärare i klassrummet” och att ”det ska vara höga krav för att vara lärare”.

Självklart ska det vara höga krav för att vara lärare. Det gäller inte minst när det kommer till ämneskunskaper. Jag står dock fast vid att det är viktigare att alla elever möts lärare som förmår att leda klassen framåt och ser till att eleverna levererar goda kunskapsresultat inom respektive ämne, än att de möts av någon med lärarlegitimation.

Det finns såklart massor av duktiga lärare och rektorer i Sverige som gör ett fantastiskt jobb, men det innebär ändå ett enormt resursslöseri att inte låta landets rektorer fullt ut använda de välutbildade och ämneskunniga lärare som idag saknar lärarlegitimation. Makten och det fulla ansvaret över vilka som anställs på en skola borde ligga hos rektor.

Åsa Fahlén oroar sig över att läraryrkets status skulle minska om kravet på lärarlegitimation tas bort. Det är dock inte lärarlegitimationen som avgör läraryrkets status. Det som avgör är istället lärarutbildningens kvalitet tillsammans med lärarlöner och karriärmöjligheter samt om man inom yrket erbjuds en skolmiljö som präglas av ordning, arbetsro och respekt mellan lärare och elever.

Kristdemokraterna i Stockholms stadshus arbetar därför för högre löner för duktiga lärare, vi arbetar för vidareutbildning i såväl ämneskunskap och metodik som i ledarskap och konflikthantering och vi kommer alltid att arbeta för en skola med ordning och kunskap i fokus.

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU.

Läs hela artikeln hos Dagenssamhälle: Misstag av Alliansen att införa lärarlegitimation

Läs hela slutrepliken hos Dagens samhälle: KDU: ”Självklart ska det vara höga krav på lärare”

 

Alla barn borde få fira skolavslutning i kyrkan

IMGL1572-43.jpg

”Kristendomen är en självklar del av Sveriges kulturarv. Den har påverkat vårt samhälle, våra traditioner och våra svenska värderingar på ett helt avgörande sätt. Skolavslutningar i kyrkan är ett naturligt uttryck för detta”

Det tycks ha blivit en tradition för vissa att två gånger om året ifrågasätta skolavslutningar i kyrkan. Aktivister inom skolvärlden, ateister och kulturrelativister har så här års gjort sitt bästa för att beröva barnen sin traditionsenliga skolavslutning i kyrkan – med nationalsång, flaggviftande och psalmer som ”Den blomstertid nu kommer”.

För Sövestads skola i Ystad ska det i julas ha varit första gången på 100 år som en julavslutning inte skulle hållas i kyrkan, och även inför sommaravslutningen valdes kyrkan bort.

Det är ett tecken i tiden. Att fira skolavslutning i kyrkan har minskat drastiskt. Bara 35 procent av landets grundskolor firar numera i kyrkan enligt forskare vid Högskolan i Borås.

Svenska folket vill annorlunda. Så många som 78 procent är emot att förbjuda skolavslutningar i kyrkan och även för oss kristdemokrater är skolavslutningar i kyrkan en given tradition. Kristendomen är en självklar del av Sveriges kulturarv.

Den har påverkat vårt samhälle, våra traditioner och våra svenska värderingar på ett helt avgörande sätt. Skolavslutningar i kyrkan är ett naturligt uttryck för detta, och det finns all anledning att bevara denna folkkära tradition.

Traditioner och högtider är bra därför att de för människor närmare varandra, skänker en känsla av samhörighet och stärker vår samhällsgemenskap. De utgör dessutom en viktig länk till vår historia som binder oss samman med tidigare och kommande generationer.

Betydelsen av att uppmärksamma nationella högtider i landets skolor ska därför inte underskattas.

Skolan ska uppmärksamma vårt kulturarv och våra sedvänjor så att våra barn får en bättre förståelse för Sveriges historia och våra gemensamma rötter. Kulturarvet innebär inte minst en viktig nyckel till integration för barn som har invandrat till Sverige.

För oss kristdemokrater är det därför självklart att tillåta skolor att fira sina högtider i kyrkan. Alla barn borde få fira skolavslutning i kyrkan.

Christian Carlsson, Förbundsordförande för KDU
Läs hela artikeln hos Nyheter24: KDU: ”Alla barn borde få fira skolavslutning i kyrkan”

Skolavslutningar i kyrkan