Slopa inte kunskapskraven

Alltför många barn klarar inte grundskolan. Mer än var fjärde elev i årskurs 6 saknade i våras godkända betyg i alla ämnen. Nära var fjärde elev gick ut nionde klass utan fullständiga betyg, och nära 16 000 elever, gick ut nionde klass utan behörighet till gymnasiet. Det är ett enormt svek att så många barn lämnas efter i Socialdemokraternas Sverige.

Vägen framåt är dock inte att gömma undan barn i den internationella skolstatistiken. Inte heller sänkta kunskapskrav. Utbildningsminister Anna Ekström (S) har tidigare öppnat för att sänka behörighetskraven för att fler ska kunna komma in på gymnasiet. Det är fel väg. I stället behöver vi återupprätta skolans kunskapsfokus.

Kristdemokraterna välkomnar förslaget till ämnesbetygsreform. Ämnesbetyg på gymnasiet kan förhoppningsvis på ett bättre sätt uppmuntra till långsiktigt lärande och med större säkerhet spegla elevernas faktiska kunskaper i ämnet.

Tillsammans med övergången från dagens kursbetyg på gymnasiet till ämnesbetyg på gymnasial nivå, föreslår dock regeringen även att helt slopa begreppet kunskapskrav.

En kompensatorisk betygssättning ska införas där betygskriterier införs som begrepp i stället för kunskapskrav. För att eleven ska kunna få godkänt ska dock krävas att samtliga kriterier är uppfyllda, och begreppet kunskapskrav borde därför finnas kvar i lagen för att beskriva vad som krävs av eleverna för ett godkänt betyg.

Betyg är ett viktigt verktyg för att ge elever och föräldrar information om hur eleven förhåller sig till skolans kunskapsmål. Risken för betygsinflation och olikvärdig betygssättning är dock ett problem. Skolverket har visat att skillnaden i betygssättning i relation till de nationella proven mellan olika skolor är stor.

Det går inte att bortse ifrån att en övergång från kunskapskrav till betygskriterier skulle kunna innebära en risk för att likvärdigheten äventyras ytterligare om inte regeringens proposition kompletteras med förslag som syftar till just mer rättvisande betyg.

År 2022 skulle de nationella proven vara digitala och extern rättning av proven vara möjlig. Detta har försenats till tidigast 2024, men de nationella proven behöver snarast komma på plats. Betyg som korrelerar till resultaten på externt rättade nationella proven skulle kunna innebära en rättvisare betygssättning. Lärarna skulle i ett sådant system fortsättningsvis kunna beakta resultat på andra prov, uppgifter och annat vid bedömning av eleven, men betygen på skolenhetsnivå skulle samtidigt behöva korreleras till resultatet vid de nationella proven.

Kristdemokraterna lägger därför skarpa förslag i utbildningsutskottet om att utreda hur undervisande lärare kan kompletteras av oberoende lärare och fristående examinatorer vid betygssättning och om att ta fram en modell för hur betygen ska korreleras mot resultaten i de nationella proven.

Vi kommer med konkreta förslag för att en gång för alla göra upp med betygsinflation och olikvärdig betygssättning. Nu behöver vi övriga riksdagens stöd för att sätta de faktiska kunskaperna i fokus.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Läs debattartikeln: ”Slopa inte kunskapskraven”

Flumpedagogiken sviker allt för många

”Den svenska skolan – flumpedagogiken – sviker idag allt för många.”

”Det måste inte vara så. Det som behövs är handlingskraft.”

Så sa Kristdemokraternas partiledare, Ebba Busch vid Kommundagarna tidigare i år. Hon har förstås helt rätt. Alltför många barn lämnas efter i Socialdemokraternas Sverige.

Vägen framåt är inte sänkta krav, eller att gömma undan barn i skolstatistiken. Istället krävs en skola med ordning och trygghet.

Framförallt krävs mer kunskapsfokus i läroplanerna, på lärarutbildningarna och i skolans undervisning. Detta var var jag ägnade mitt anförande åt vid Kristdemokraternas riksting i Norrköping 12-14 november.

Vid ett borgerligt maktskifte nästa år ska vi återupprätta en kunskapsskola där ingen hålls tillbaka, ingen lämnas efter och där alla barn behandlas med respekt.

Christian Carlsson, riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Kristdemokraternas skolpolitik

Den här hösten har Kristdemokraterna lagt en motion i riksdagen som beskriver vår samlade utbildningspolitik. Den finns här.

Vi kristdemokrater arbetar för en skola med ordning, där eleverna kan känna sig trygga så att kunskapen får stå i fokus. Inget barn ska hållas tillbaka, ingen lämnas efter – och alla barn ska behandlas med respekt.

Vi kräver fler vuxna i skolan, tidiga kunskapskontroller och stödinsatser – inte minst fler speciallärare och särskilda undervisningsgrupper. Kristdemokraterna satsar mer än regeringen på lärarnas ledarskap och konflikthantering samt på att stärka både elevhälsan och föräldraansvaret, men elever som inte behandlar andra barn med respekt behöver i högre grad också kunna stängas av och flyttas.

Vi är beredda att göra vad som krävs för att återupprätta ordning, trygghet och respekt i skolan, så att kunskapen kan stå i fokus.

Hoppas att du också vill ta del av årets motion, som rymmer flera helt nya förslag.

Här nedan kan du ta del av vår samlade skolpolitik!

Christian Carlsson, skolpolitisk talesperson

Kristdemokraternas skolpolitik: Utgiftsområde 16. Utbildning och universitetsforskning

Debatt: PISA-skandalen

Utbildningsminister Anna Ekström (s) fick svara på mina frågor om PISA-skandalen 2018. För många elever undantogs felaktigt från Pisa-undersökningen 2018.

På utbildningsdepartementet fanns redan i december 2019 larm från regeringens egna tjänstemän om att för många elever exkluderats. Utbildningsministern kände till detta, men trots varningarna gjorde regeringen inte tillräckligt för att följa upp de misstänkta felen.

Riksrevisionen har riktat skarp kritik mot regeringen för detta.

Men inte nog med det.

I ett skriftligt svar till riksdagen den 9 juli 2020 svarade utbildningsministern:

”Jag har inte haft några uppgifter som skulle antyda att elever exkluderats på felaktiga grunder och har därför inte haft några skäl att ifrågasätta den officiella statistiken…”

Det är detta som gör PISA-skandalen så allvarlig.

Varför påstod utbildningsministern i sitt svar att hon inte ”haft några uppgifter som skulle antyda att elever exkluderats på felaktiga grunder”?

Vi har tidigare hört utbildningsminister Anna Ekström säga, att hon ”inte medvetet ljugit för riksdagen”.

Men oavsett om ministern har ”ljugit”, medvetet eller av misstag, så har hon farit med osanning.

Ministern svarade ordagrant…

”Jag har inte haft några uppgifter som skulle antyda att elever exkluderats på felaktiga grunder.

Detta var inte sant.

Det var precis sådana uppgifter som ministern försetts med av sina egna tjänstemän i interna PM, i december 2019.

Det här duger inte.

Sveriges riksdag måste kunna lita på att det som statsråden skriver i sina svar är sant, och inte falskt.

Hur ska svenska folket annars kunna känna något förtroende för regeringen?

Christian Carlsson (KD)

Riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Se hela debatten: Felaktigheterna i samband med PISA 2018

Blytung kritik mot regeringen för siffertrixandet

Vi vet av PISA-skandalen att regeringen och utbildningsminister Anna Ekström mörkat kunskapsbristerna i skolan.

Nu riktas åter igen blytung kritik mot regeringen efter att det avslöjats att mer en tredjedel av de utrikes födda eleverna saknades i den senaste PIRLS-undersökningen.

De kan felaktigt ha gallrats bort – som i PISA.

Det här visar på nytt att de barn som har det svårast, och som har störst behov att bli sedda göms i skolstatistiken.

Det är både skamligt och sorgligt.

Alltför många barn sviks och lämnas efter i Socialdemokraternas Sverige.

Utbildningsminister Anna Ekström måste förstå att det är inte dimridåer för att mörka kunskapsbristerna, eller sänkta kunskapskrav som barnen i svensk skola behöver.

Istället behöver vi göra upp med Socialdemokraternas flumskola, och återupprätta kunskapsskolan.

För det första behövs tidiga kunskapskontroller och stödinsatser redan i lågstadiet. Alla elever bör testas för skrivsvårigheter tidigt, det ska finnas krav som säkerställer att alla skolor återkommande arbetar med diagnostiska prov och systematiskt arbetar för att ge tidiga stödinsatser i tid – ex. i form av utökad undervisningstid, läxhjälp och lovskola – samt inte minst speciallärarstöd och särskilda undervisningsgrupper.

För det andra kräver Kristdemokraterna att varje skola får i uppdrag att mäta elevernas faktiska kunskaper och elevernas kunskapsutveckling. Norge och England mäter detta idag och Sverige borde ta efter. Det här är helt centralt för att kunna utvärdera lärarnas förmåga att förmedla kunskap, men också för att avgöra om stödet som sätts in är rätt, och vilka skolor som lyckas.

Inget barn ska behöva gömmas undan i Sverige, och alla barn behöver få chansen att lyckas. För det krävs en ny regering som är beredd att ta ansvar och att göra upp med siffertrixande och flumskolan.

I valet nästa år kommer de rödgrönas flumskola, att ställas mot en återupprättad kunskapsskola

Christian Carlsson (KD)

Riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Bråk och stök i skolan är ett stort svek från (s)

Ingen förälder ska behöva skicka iväg sin lilla son eller dotter till skolan med oro i magen över vad de andra barnen ska göra eller säga – och inget barn ska behöva utsättas för kränkningar eller känna sig otrygg i skolas korridorer.

Sverige behöver en gång för alla göra upp med stöket och otryggheten i skolan, så att barnen i skolan behandlas med respekt.

Under socialdemokraternas tid vid makten har otryggheten i skolan ökat. De senaste tio åren märks en negativ trend och både lärare och elever upplever att tryggheten har minskat.

Situationen har nu blivit så allvarlig att var femte elev i årskurs 9 uppgav förra året att de inte känner sig trygga i skolan, det visar Skolenkäten från Skolinspektionen.

Ordningsproblemen i skolan har funnits alltför länge, men resultatet kan exempelvis jämföras med att 9 av 10 elever kände sig trygga tio år tidigare.

Ordningsproblemen och otryggheten – med våld, stök och kränkningar – gör att många barn och unga mår dåligt och hamnar efter i skolan. Sedan tidigare vet vi att över hälften av eleverna uppgett att andra elever stör ordningen i klassrummet, så att de inta kan arbeta i lugn och ro.

Särskilt upprörande är att allt färre elever upplever att lärare ingriper om någon trakasseras. Detta avslöjades även i Friendsrapporten 2021, där det framkom att nära hälften av högstadieeleverna upplever att skolpersonalen inte alltid agerar när elever kränks.

Det här är ett stort svek.

Fler i vårt land behöver nu fråga sig vad det skickar för signaler till våra barn – om andra människors värde och de gemensamma värderingarna i samhället – ifall vi som samhälle inte låter det få tydliga konsekvenser när elever bryter mot skolans ordningsregler genom att hota, kränka eller trakassera andra.

Skolledarskapet och lärarnas ledarskap i klassrummet behöver för det första stärkas och lärarnas befogenhet att upprätthålla ordning ska vara klar och behöver förtydligas i skollagen.

Det behövs också mer av utbildning i ledarskap och konflikthantering på lärarutbildningen och som vidareutbildning, så att fler lärare står redo att ingripa mot trakasserier.

För det andra så behöver skolornas ordningsregler vara tydliga. Det finns i dag möjlighet till utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering och avstängning, men de här möjligheterna behöver kunna användas i större utsträckning.

Skolan ska alltid vara tydlig i sin reaktion mot brott och normöverträdelser. Rektor behöver därför ha stor frihet att utforma skolans undervisningsgrupper, och det behöver bli lättare att omplacera, stänga av och flytta mobbare till andra skolor.

Skolan ska stå på de utsattas sida, och därför är det mobbaren och inte den som mobbas som om nödvändigt ska behöva byta skola.

I skolan ska det råda nolltolerans mot klotter och skadegörelse. Den som saboterar ska även själv kunna vara med och laga skadan, och notan för det som saboterats bör skickas till föräldrarna.

Men framförallt så behövs en nolltolerans mot mobbing och kränkningar.

Betydligt fler än hälften av Sveriges högstadieeleverna behöver få känna att skolpersonalen ingriper mot trakasserier och kränkningar, och den sortens beteende behöver alltid leda till rapporter hem så att föräldrarna får möjlighet att ta sitt så viktiga föräldraansvar

Utbildningsminister Anna Ekström har dessvärre inte förmått att vända den negativa utvecklingen när det gäller ordningsproblem och otrygghet i skolan.

Sverige behöver därför en ny regering – en borgerlig regering – som är fast besluten att göra Sverige skolor till trygga skolor – där ingen hålls tillbaka, ingen lämnas efter och där alla barn behandlas med respekt.


Ebba Busch, partiledare (KD)

Christian Carlsson, skolpolitisk talesperson (KD)

Läs debattartikel i Aftonbladet: ”Stök och bråk i skolan är ett stort svek från S”

Nej till sänkta krav i skolan

Utbildningsminister Anna Ekström (S) öppnar nu i en intervju för att sänka behörighetskraven till gymnasieskolan på grund av ”alldeles, alldeles för många” underkända elever i grundskolan.

Det stämmer att alldeles för många elever inte klarar grundskolan, och det är ett enormt svek att så många barn lämnas efter i socialdemokraternas Sverige.

Men vägen framåt är inte att sänka kunskapskraven, utan att återupprätta kunskapsskolan.

En skola med hög kvalitet, höga förväntningar och höga krav – börjar med riktigt skickliga skolledare, och bra lärare som klarar av att inspirera eleverna till kunskap och leda klassen framåt, men vi behöver också tidiga kunskapskontroller och stödinsatser.

Alla elever behöver testas för skrivsvårigheter. Det behöver finnas krav som säkerställer att alla skolor arbetar med diagnostiska prov, mäter elevernas kunskapsutveckling och systematiskt arbetar för att ge tidiga stödinsatser i form av utökad undervisningstid, läxhjälp och lovskola – samt inte minst speciallärarstöd och särskilda undervisningsgrupper så att undervisningen bättre anpassas till elevernas olika förutsättningar och behov.

Att sänka kraven för att flera ska klara behörigheten är att kapitulera inför skolans misslyckanden. Det innebär ett dubbelt svek mot de som idag lämnas efter i skolan.

Det är uppenbart att Sverige behöver en ny regering. Vi behöver en borgerlig regering som är beredd att göra upp med flumskolan, och som sätter kunskapen i fokus.

Läs intervjun med Anna Ekström: ”Tröskeln till gymnasiet kan sänkas

Christian Carlsson (KD)

Riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Skolorna måste sätta stopp för mobbningen

Sveriges skolor har åter slagit upp sina portar för eleverna. För många barn är skolstarten efterlängtad, men inte för alla. I vissa familjer är starten på höstterminen istället en tid av oro. Skriver om skolornas arbete mot mobbning i Hemmets vän.

Den årliga kartläggningen från Friends visar att var fjärde elev i mellan- och högstadiet har utsatts för kränkningar i skolan det senaste året och var tionde barn i årskurs 3–6 har utsatts för mobbning. Det finns tyvärr många barn som oroar sig över att bli illa behandlade i skolan.

Rapporten om den svåra situationen kommer inte som en blixt från klar himmel.

Skolinspektionens skolenkät har tidigare år visat att mer än var tionde elev känner sig otrygg i skolan. En bra bit över hälften av eleverna har dessutom uppgett att andra elever stör ordningen i klassrummet, så att de inte kan arbeta i lugn och ro.

Ordningsproblemen – med våld, stök och kränkningar – skapar naturligtvis en enorm stress som gör att många barn och unga mår dåligt och hamnar efter. Att utsättas för mobbning som barn kan dessutom få långtgående negativa konsekvenser för hälsan även i vuxenlivet och kan leda till dålig självkänsla, depression, ångest, psykisk ohälsa eller självskadebeteende.

Ordningsproblemen i svensk skola innebär därför ett stort svek.

Särskilt allvarligt är avslöjandet att nära hälften av högstadieeleverna upplever att skolpersonalen inte alltid agerar när elever kränks eller behandlas illa. Vi kristdemokrater kan inte acceptera att vuxna männi­skor passivt ser på när elever kränks eller stöket breder ut sig på våra skolor. Ingen förälder ska behöva skicka iväg sin lilla son eller dotter till skolan med oro i magen över vad de andra barnen ska göra eller säga, och inget barn ska behöva känna sig otrygg i skolas korridorer. Det minsta man som förälder ska kunna begära är att skolan är en trygg plats där eleverna behandlar varandra med respekt.

Det som behövs nu är en skolpolitik för ordning, trygghet och respekt.

1. MER TID FÖR BARNEN

Kristdemokraternas skolpolitik syftar till fler lärare och andra vuxna i skolan. Vi vill skapa förutsättningar för fler mindre undervisningsgrupper och bättre stöd i form av fler speciallärare och specialpedagoger. På så vis vill vi på ett bättre sätt anpassa undervisningen till de enskilda elevernas förutsättningar så att fler barn får möjlighet att klara skolan. Vi menar att en sådan politik också skulle skapa förutsättningar för tryggare skolor.

2. SATSA PÅ LÄRARES LEDARSKAP

Framförallt behöver vi säkerställa att fler lärare och annan skolpersonal står redo att ingripa mot mobbning och trakasserier. De antimobbningsprogram som skolorna använder sig av behöver vara evidenssäkrade, men det behövs också mer utbildning i ledarskap och konflikthantering på lärarutbildningen och som vidareutbildning, och skolpersonalens befogenheter att ingripa mot elever som stör ordningen behöver förtydligas.

3. NOLLTOLERANS MOT MOBBNING OCH KRÄNKNINGAR

Det finns idag viss möjlighet till utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering och avstängning, men sådana åtgärder behöver kunna användas i större utsträckning, och vi anser att ett större batteri av disciplinära åtgärder bör kunna sättas in gent­emot elever som väljer att hota, kränka eller sabotera, istället för att behandla andra med respekt. Kristdemokraternas arbete för mer ordning och trygghet kommer envist att fortsätta tills det råder nolltolerans mot mobbning och kränkningar i svenska skolor.

4. ETT STÄRKT FÖRÄLDRANSVAR

Varje fall av kränkningar och trakasserier behöver få tydliga konsekvenser, och den sortens beteende bör också alltid leda till en direkt kontakt mellan hem och skola. Skolan kan nämligen göra mycket på egen hand, men ett stärkt föräldraansvar är samtidigt avgörande, både för att vi ska klara av att förbättra kunskapsresultaten och för att göra Sveriges skolor till trygga skolor – där ingen hålls tillbaka, ingen lämnas efter och där alla barn behandlas med respekt.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Debattartikel i tidningen Hemmets vän: ”Skolan måste sätta stopp för mobbningen”

http://www.hemmetsvan.se/nyhetstexter.jsp?oid=9049&coid=44.

Skolverket finansierar islamism – regeringen har ingen kontroll

Sveriges invånare betalar höga skatter för att barn ska få möjlighet att gå i bra skolor, få stöd med läxor och att vårt samhälle ska klara integrationen. I stället har det visat sig att skattepengar avsedda för läxhjälp går till att bland annat finansiera en salafistisk koranskola i Malmö.

Koranskolan drivs av föreningen Daarulcilmi Relief Organisationen (DCRO) vars värdegrund strider helt mot västerländska värden som frihet, demokrati och jämställdhet. Salafistiska predikanter, hat mot shiamuslimer och kvinnans underordning ska enligt Stiftelsen Dokus avslöjande ha varit vanligt förekommande och homosexualitet har beskrivits som västvärldens ondska.

Hundratusentals kronor från Skolverket har utbetalts till DCRO. Granskningen visar också att läxhjälpsbidrag gått till pro-palestinska Grupp 194 Malmö som hyllat terrorism och spridit antisemitism och till den somaliska föreningen Röda havet som tidigare kritiserats för att ha bjudit in Said Rageah som förespråkar dödsstraff för den som lämnar islam samt att kvinnor endast får lämna hemmet om nödvändigt. Faktum är att endast 6 av 142 sökande organisationer i år fått avslag på ansökan om läxhjälpsbidrag trots att flera av dem endast verkar finnas på pappret, enligt Doku.

Skolverkets hantering av skattebetalarnas pengar är ett hån mot svenska folket och ännu ett exempel på att allt inte står rätt till på myndigheten. Det minsta man som medborgare ska kunna begära är att vi inte ska sponsra islamism. Vi har även rätt att kunna förvänta oss att regeringen och myndigheterna klarar av att stoppa välfärdsfusk som hotar friheten och tryggheten.

Så hur kan det komma sig att Skolverket finansierat en salafistisk koranskola?

Under 2021 har Skolverket fått 60 miljoner att fördela i läxhjälpsbidrag, men ansvarig minister Anna Ekström (S) har inte säkerställt att det finns tillräckliga rutiner och kontroller vid Skolverket för att motverka felaktiga utbetalningar av läxhjälpsbidrag.

Sverige har inte råd att vara så här slapphänt.

Säkerhetspolisen har i åratal varnat för hur extremistiska organisationer kan utnyttja svenska bidragssystem för att finansiera sin verksamhet. För att klara integrationen och säkerställa att Sverige är tryggt krävs därför tuffare tag i kampen mot den islamism som nu slår djupa revor i den svenska samhällsgemenskapen.

Kristdemokraterna presenterade nyligen en rapport med 40 förslag för att bekämpa välfärdsbrottslighet. Vi anser att det i fortsättningen bör finnas en utbetalande myndighet. För att ge en samlad bild, motverka fusk och effektivisera förvaltningen av välfärdsutbetalningar ska ett transaktionskonto tas fram och omfatta alla välfärdsutbetalningar och skatteutbetalningar.

Vi kräver dessutom ett demokratikriterium för bidrag till civilsamhället som syftar till att hindra att offentliga medel hamnar i händerna på extremistiska organisationer. Det har gått fem år och två terroröverenskommelser, men ännu har inte regeringen sett till att demokratikraven för bidrag till civilsamhället blivit verklighet. Lagstiftningen behöver komma på plats.

Avslutningsvis kräver vi kristdemokrater ett förbud mot utländsk finansiering av moskéer, stiftelser, trossamfund och andra organisationer i Sverige som kan leda till radikalisering eller extremism. I dag kontrollerar Saudiarabien, Turkiet och Qatar både moskéer och imamer i Sverige. Detta måste få ett slut.

För att motverka radikalisering, klara integrationen och säkerställa att Sverige är tryggt krävs betydligt tuffare tag i kampen mot islamismen – och det är att vänta vid ett borgerligt maktskifte.

Andreas Carlson (KD), gruppledare

Christian Carlsson (KD), skolpolitisk talesperson

Sofia Damm (KD), integrationspolitisk talesperson

Läs debattartikeln på på Expressen Debatt:

”Skolverket finansierar islamism – regeringen har ingen kontroll”

Kristdemokrati – för att människor ska få utvecklas och förverkliga sin potential

Före det att jag valdes till riksdagsledamot var jag skolpolitiker för Kristdemokraterna i Stockholms stad. Det här samtalet mellan mig och Maria Maric spelades in då, tidigare i år.

Jag fick möjlighet att berätta om arbetet inom ramen för utbildningsnämnden, vad som gjorde att jag valde Kristdemokraterna och om vad som är min främsta ideologiska drivkraft när det kommer till skolpolitiken.

Fokus hamnade på synen på familjen, skolan och tryggheten i samhället som helhet.Intervjun är en del av en serie från idéinstitutet Civitas.

Stort tack för samtalet Maria!

Christian Carlsson (KD), distriktsordförande för Kristdemokraterna i Stockholms stad