Rätt hjälp i tid mot psykisk ohälsa

Denna vecka har skolorna startat igen efter ett välbehövligt jullov. Men långt ifrån alla som kommer tillbaka efter lovet mår bra. Antalet barn och unga i behov av psykiatrisk vård har de senaste åren ökat och 2021 var drygt 17 000 fler barn i kontakt med psykiatrin, än fyra år tidigare. Trycket på BUP är högt och Bris larmar om ett ökat antal samtal till deras stödlinje. Dessutom uppskattas omkring varannan ung vuxen lida av någon form av oro, ångest eller depression.

Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem och den som drabbas behöver få rätt hjälp i tid. För att det ska bli verklighet krävs politisk handlingskraft och åtgärder som gör skillnad.

Kristdemokraterna har därför möjliggjort att:

– 1,5 miljarder kronor extra i år skjuts till för att stärka psykiatrin, med kapade köer till barn- och ungdomspsykiatrin.

– En nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention ska tas fram.

– En elevhälsogaranti med målet att öka tillgängligheten till elevhälsan ska införas.

– En vårdgaranti ska införas för att barn i behov ska få hjälp inom max 30 dagar.

– 20 miljoner kronor avsätts i år för att finansiera Bris nationella stödlinje.

Christian Carlsson, riksdagsledamot och ordförande socialutskottet

Socialutskottets budgetdebatt inför 2023

Socialutskottet har haft sin budgetdebatt inför 2023. Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge, och regeringen har därför lagt fram en budget som prioriterar det som är viktigast.

Vi stärker familjers och företagens ekonomi. Vi inleder den största offensiven mot den organiserade brottsligheten någonsin. Vi rustar försvaret starkt och vi prioriterar vården och välfärden.

I Socialutskottets budgetdebatt så valde jag att lyfta några av regeringens satsningar som rör sjukvård, äldreomsorg och social omsorg som är särskilt viktiga för Kristdemokraterna.

1. Vi satsar 2 miljarder kr extra på fler vårdplatser och 3 miljarder kr för att kortare vårdköerna, så att den som är sjuk får vård i tid.

2. Vi genomför en förstärkt satsning på förlossningsvården om 4,7 miljarder kr de närmaste åren för att fler kvinnor ska känna trygghet vid förlossning.

3. Vi tar initiativ till en svensk kraftsamling för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre, så att fler människor får mötas av gemenskap.

4. Vi stärker arbetet för att motverka hemlöshet genom modellen Bostad först så att fler människor i Sverige ska kunna få en plats att kalla sitt hem.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och ordförande för socialutskottet

Lyssna gärna på hela budgetdebatten här.

Ångestpodden i riksdagen

Ida och Sofie från Ångestpodden besökte idag riksdagen. Vi hade ett trevligt och viktigt samtal om hur vi skulle kunna stärka elevhälsan i hela landet, och om regeringens viktiga satsningar för att korta väntetiderna till psykiatrin.

Kristdemokraternas politik för att fler barn och unga ska få hjälp i tid:

1. Regeringen satsar 1 500 000 000 kr extra 2023 för att stärka psykiatrin, bl.a för att kapa köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

2. En nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention ska tas fram på uppdrag av regeringen.

3. En elevhälsogaranti med målet att öka tillgängligheten till elevhälsan ska införas.

4. Vi vill införa en nationell skolpengsnorm och öka den statliga styrningen för att skapa mer likvärdiga förutsättningar för elevhälsan i hela landet.

5. En översyn av elevhälsans huvudmannaskap ska göras. Kristdemokraternas syfte med det är att skapa en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård med mer resurser till skolhälsovården.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och ordförande för socialutskottet

Här kan du lyssna på podden: Ångestpodden

Forskning i händelse av kris eller krig

Sveriges roll som forskningsnation i händelse av kris var temat när Stiftelsen Forska Sverige bjöd in i förra veckan.

Det är forskning som kan bidra med lösningar för att övervinna flera av de hälsokriser vi står inför. Det är lätt att imponeras av hur snabbt forskarvärlden fick fram vaccin för att möta corona-pandemin, och forskning kommer också att vara avgörande när vi ska möta den tysta pandemin, dvs. antibiotikaresistensen.

I debatten som går att ta del av via länken nedan så lyfte jag särskilt fram några perspektiv.

  1. Svensk forskning behöver nationell samordning, men det krävs också internationalisering av utbildning och forskning. Sverige behöver vara en aktiv del av det europeiska forskningssamarbetet, och Europa behöver vara aktivt internationellt. Sverige har möjlighet att bidra till att sätta fokus på detta under det kommande EU-ordförandeskapet.
  2. Stöd för att värna den fria forskningen ska utgöra den stora merparten av forskningsfinansieringen. Lösningar på samhällsutmaningar växer i de flesta fall fram genom kreativitet och kunskap som har genererats genom långsiktig investering i den fria forskningen.
  3. Att bedriva forskning i en pågående kris eller krigssituation är det verkligt svåra, och därför behöver man förbereda sig för hur forskning ska kunna bedrivas i den typen av situationer. Hur forskning ska kunna bedrivas i händelse av kris eller krig behöver vara en del av den svenska beredskapsplaneringen.
  4. Att sprida forskningsresultaten inom forskningssfären och till resten av samhället är en väsentlig del i att upprätthålla Sverige som kunskapsnation. Därför är det alarmerande uppgifter att forskare drar sig från att presentera sina slutsatser på grund av trånga åsiktskorridorer inom akademin och det polariserade debattklimatet. Såväl demokratin som den akademiska friheten är hotad om det fria ordet inte gäller i praktiken och forskare inte vågar dela med sig av vad som är sant. Det är en viktig uppgift för akademin att odla en kultur av att det är det fria ordet och sanningen som ska försvaras.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och ordförande för socialutskottet

Nationell vårdförmedling och fler vårdplatser

Inom vården jobbar människor som utför fantastiska insatser för rädda liv och hälsa när vi behöver samhället som mest. Svensk hälso- och sjukvård är också av hög kvalitet, när man väl får tillgång till den

Men de senaste mandatperioderna har vårdköerna tyvärr mer än fördubblats.

I juni 2014 så var det 45 000 personer som väntat olagligt länge. I juni 2022 så hade den siffran stigit till 145 000.

Coronapandemin har förvärrat situationen, men faktum är att vårdköerna i Sverige hade stigit och var rekordlånga redan före pandemin.

Inte ens hälften av alla kvinnor med bröstcancer får vård i tid – och inte ens var tredje man med prostatacancer.

Det duger inte att vi en välfärdsstat där människor betalar så höga skatter som vi gör i Sverige har lägst antal vårdplatser per invånare i EU samtidigt som hundratusentals människor väntat olagligt länge på vård.

De långa vårdköerna är ett välfärdssvek.

De måste bort, så att den som är sjuk får vård i tid.

***

Herr talman,

Socialutskottet konstaterade under den förra mandatperioden att den tidigare socialdemokratiska regeringen inte gjorde tillräckligt för att komma till rätta med problemen inom svensk sjukvård, och det var mot den bakgrunden som utskottet beslutade om de tillkännagivanden som ligger till grund för skrivelsen som idag behandlas.

Nu har Sverige äntligen har fått en ny regering, och Kristdemokraterna ansvarar åter för svensk sjukvård.

Det är ett förtroende som vi är stolta och glada för.

När Kristdemokraterna ansvarade för svensk sjukvård senast, då halverades vårdköerna. Det kommer inte att bli lika lätt att kapa vårdköerna den här gången. Men vi står nu redo att göra vad vi kan för att få fram fler vårdplatser och att kapa köerna igen, så att fler människor som är sjuka får vård i tid. 

Regeringen har redan visat detta visat genom flera initiativ på området under sin hittills korta tid vid makten.

***

Ett viktigt led i detta är för det första att en nationell vårdförmedling ska inrättas som synliggöra vårdkapaciteten även för patienten, och att regeringen också avsätter 100 miljoner för detta i budgeten nästa år. Trots att vårdköerna är långa för att vårdplatserna är för få så finns det nämligen i vissa fall lediga tider i andra delar av landet.

Genom en nationell vårdförmedling som staten ansvarar för, så höjs därför kapacitetsutnyttjandet i vården och vårdköerna kan kortas samtidigt som den som är sjuk ges bättre möjlighet att söka vård i hela landet.

***

För det andra kommer en nationell långsiktig strategi för fler vårdplatser att tas fram samtidigt som medel för fler vårdplatser skjuts till. Regeringen föreslår en prestationsbaserad ersättning till regionerna för att öka antalet vårdplatser om ytterligare en 1 miljard kronor för att åstadkomma fler vårdplatsen och detta får vi anledning att återkomma till i budgetdebatten om några veckor.

***

Herr talman,

Jag vill vara tydlig med att det största problemet med svensk sjukvård idag är inte att det fattas sängar på sjukhusen utan att det fattas sjuksköterskor, läkare och annan sjukvårdspersonal på våra sjukhus.

Vi behöver göra mer för att trygga kompetensförsörjningen och anställa fler distriktsläkare, sjuksköterskor och personer inom andra vårdprofessioner.

Vi kristdemokrater har sedan tidigare påtalat att vi behöver utbilda mer personal för sjukvården, och rekrytera fler men vi måste också få den hårt pressade personalen att vilja och orka stanna kvar inom vården.

Vi måste kort sagt förbättra arbetsmiljön och villkoren för personal inom vården, och det är regeringens avsikt att göra detta genom en nationell plan och styrning av kompetensförsörjningen med konkreta insatser som förbättrar personalförsörjningen.

***

Herr talman,

Sverige har äntligen fått en ny regering som prioriterar vården och man har redan tagit en rad initiativ på hälso- och sjukvårdsområdet som motsvarar förväntningarna i det tillkännagivande som är utgångspunkt för den skrivelse som idag behandlas. 

Som ny ordförande för socialutskottet, så ser jag därför fram emot det fortsatta arbetet tillsammans med utskottet – för att den som är sjuk ska få vård i tid, och för att vi ska kunna erbjuda en jämlik vård för alla i hela landet.

Tack så mycket.

Christian Carlsson (KD), Riksdagsledamot och ordförande för Socialutskottet

 

 

Budget 2023: Ekonomiskt ansvar i en tuff tid

Nu har det snart gått en vecka sedan regeringen presenterade budgeten för 2023. Den nya regeringen har lagt fram en stram budget för att ta ekonomiskt ansvar i en tuff tid.

Redan nu står det klart att Sverige har fått en regering som är beredd att värna det som är viktigast.

FAMILJEN

Vi stärker familjernas och företagens ekonomi.

Högkostnadsskyddet på 55 miljarder baserat på tidigare elförbrukning blir ett viktigt stöd för att fler hushåll ska klara ekonomin trots den bistra vinter som väntar.

Sänkt bränslepris nästa år genom sänkt skatt och minskad reduktionsplikt året därefter stärker också vanliga familjers ekonomi.

Särskilt viktigt är att de ekonomiskt mest utsatta barnfamiljerna får förlängt tilläggsbidrag i bostadsbidraget vilket innebär upp till 1 325 kr i månaden.

Ett fritidskort införs för barn och ungas idrotts- och fritidsaktiviteter så att även barn från ekonomiskt utsatta familjer ska kunna ta del av en aktiv fritid i gemenskap med andra.

SJUKVÅRDEN

Vi påbörjar nu det viktiga arbetet med att kapa vårdköerna så att människor får vård i tid, och för att skapa en mer jämlik vård för alla i hela landet.

Vi avsätter medel för en nationell statlig vårdförmedling för att synliggöra vårdkapaciteten, korta köerna och öka tillgängligheten till vård för alla i hela landet.

Vi föreslår en prestationsbaserad ersättning till regionerna för att öka antalet vårdplatser och tillskott om en 1 miljard kronor ytterligare för att åstadkomma fler vårdplatser.

Förstärkt och förlängd satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa med 4,7 miljarder kr under kommande tre år. Detta så att fler kvinnor ska känna trygghet vid förlossning.

Förlängd satsning på primärvård i landsbygd för en mer effektiv och nära vård i hela landet.

RÄTTSVÄSENDET

Vi inleder nu den största offensiven någonsin mot organiserad brottslighet.

Regeringen ökar rättsväsendets anslag med nästan 5 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2023 vilket innebär att Polisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Sveriges Domstolar och Brottsoffermyndigheten får mycket mer resurser.

Föräldraskapsstödprogrammen byggs ut med 200 miljoner kr 2023 eftersom den viktigaste brottsförebyggande faktorn är att barn får växa upp i välfungerande och trygga familjer.

Socialtjänstens brottsförebyggande arbete stärks.

Vi skapar ekonomiska förutsättningar för 10 000 fler polisanställda till och med 2024. Polisen ska bli större och starkare, så att polistätheten motsvarar genomsnittet i EU.

Vi tillför resurser så att polisen och andra myndigheter ska få nya verktyg i kampen mot brottsligheten; utökade möjligheter till hemliga och preventiva tvångsmedel och nya möjligheter att omhänderta kriminellas brottsvinster.

Vi förstärker kriminalvården så att vi kan bygga ut våra fängelser.

SVENSKA FÖRSVARET

Vi stärker nu försvaret med drygt 5 miljarder kronor år 2023.

Sveriges försvarsutgifter ska öka så att de uppgår till Natos mål om motsvarande 2 procent av BNP senast år 2026.

Sverige ska bli medlem av Nato samtidigt som stödet till Ukraina ska förstärkas.


Vi har fått många viktiga besked från regeringen i och med budgeten, regeringsförklaringen och Tidöavtalet. Mycket återstår att göra, men det här är bara början.

Tillsammans stakar vi nu ut en ny riktning för Sverige, och det känns fantastiskt.

Christian Carlsson (KD) riksdagsledamot
Ordförande för Socialutskottet

Intervju med News55: ”Så ska äldre bli mer delaktiga i sin vård”

I förra veckan så publicerade News 55 en intervju med anledning av valet av mig till ny ordförande för socialutskottet. Här nedan följer ett utdrag med länk till artikeln.

Sjukvården är den enskilt viktigaste frågan för Kristdemokraterna. Att den som är sjuk får god vård i tid och att äldre människor som är i behov av omsorg behandlas med respekt, är av högsta prioritet, säger Christian Carlsson.

Långa vårdköer

Men för att kunna ge vård i tid måste vårdköerna kortas. Christian Carlsson konstaterar att de fördubblats under de senaste mandatperioderna och att de var rekordlånga redan före pandemin.

-Det är ett problem att vi har lägst antal vårdplatser i Europa, trots att vi är ett av de länder som per capita lägger mest pengar på vården

Flera satsningar

Här har regeringen presenterat flera satsningar. Det blir en miljard kronor extra nästa år till fler vårdplatser, primärvården ska byggas ut för att ge vård i ett tidigt skede och en nationell vårdförmedling införs. Det innebär att den som är sjuk kan erbjudas vård i hela landet och inte vara bunden till sin region.

-Ska vi få till fler vårdplatser och bygga ut primärvården så är det väldigt viktigt att vi klarar kompetensförsörjningen och där ska en nationell plan tas fram. Den ska syfta till konkreta åtgärder, dels för att kunna rekrytera fler men också för att kunna behålla den personal som jobbar inom vården.

När det gäller nationell vårdförmedling, hur tänker ni kring äldre som kanske inte klarar längre resor?

-Det är betydligt lättare att resa med dagens transportmedel för att kunna ta del av den bästa vården, än det var när vårdorganisationen skapades. Det här ska ses som en möjlighet, att man själv får välja om man vill vänta lite längre med att få vård där man bor eller om man vill ha hjälp snabbare i en annan del av landet.

Hur kan äldre bli mer delaktiga i sin vård och omsorg?

-Det är en bra och viktig fråga. Vi arbetar för att man ska ha en nära vård och en fast läkarkontakt. Det skapar förutsättningar för mer delaktighet från patientens sida, man bygger upp en relation med läkaren som gör att man lättare blir lyssnad på och kan få sina önskemål tillgodosedda på ett bättre sätt.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och ordförande för socialutskottet

Läs hela intervjun med News 55: Så ska äldre bli mer delaktiga i sin vård

Intervju: Socialutskottets nya ordförande

Nu har Altinget gjort den första intervjun med mig som tillträdande ordförande för Socialutskottet.

Här följer några utdrag ur intervjun:

Vid regeringsbildningen blev riksdagens socialutskott utan ordförande från en dag till en annan. Nu står det klart att Christian Carlsson (KD) utsetts till att efterträda sjukvårdsministern.

– Kristdemokraternas engagemang inom de sociala frågorna var en av anledningarna till att jag gick med i partiet. Insikten att ett starkt och tryggt samhälle byggs av starka och trygga familjer, men också att människor ska kunna lita på att vården finns där när man är sjuk och behöver den.

Christian Carlsson lämnar i och med sitt nya uppdrag rollen som skolpolitisk talesperson men bär samtidigt med sig en fråga från arbetet i utbildningsutskottet.

Utskottets nya ordförande ser även fram emot att prioritera frågan om vad han benämner ”århundradets sjukvårdsreform”

– Nu tar vi viktiga kliv mot en mer jämlik vård och ett nationellt ledarskap för sjukvården. Det arbetet hade behövts sättas igång tidigare men vi gör det nu och förhoppningsvis kan vi få flera viktiga reformer på plats redan den här mandatperioden.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och tillträdande ordförande för Socialutskottet

Läs hela artikeln här: Socialutskottets nya ordförande: ”Beredd att lyssna”

Budgetbesked som stärker sjukvården

Nu har regeringen levererat viktiga budgetbesked inför 2023 när det gäller hur vi ska kapa vårdköerna och skapa en mer jämlik vård för alla i hela landet.

Här är några viktiga förslag.

✅ Nationell statlig vårdförmedling för att öka tillgängligheten till vård för alla i hela landet och för att korta vårdköerna.

✅ Prestationsbaserad ersättning till regionerna för att öka antalet vårdplatser och tillskott om 1 miljard kronor för att åstadkomma fler vårdplatser.

✅ Förstärkt och förlängd satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa med 1,7 miljarder för att fler kvinnor ska känna trygghet vid förlossning och en mer jämställd vård.

✅ Förlängd satsning på primärvård i landsbygd för en mer effektiv och nära vård i hela landet.

Christian Carlsson (KD)

Riksdagsledamot och tillträdande ordförande för socialutskottet

www.regeringen.se

Stärk elevhälsan och kapa köerna till BUP

KD vill stärka elevhälsan och psykiatrin, så att fler barn och unga får vård i tid. Idag besökte jag BUP Södertälje tillsammans med Maria Fälth och David Winerdal (KD).

Barnpsykiatrin kan tyvärr inte hjälpa alla de barn som söker vård idag. Alltför många föräldrar frustreras och förtvivlas över att deras barn fastnat i vårdköerna.

Det behöver inte fortsätta vara så här och vi i Kristdemokraterna prioriterar därför att stärka elevhälsan och psykiatrin.

1. Vi satsar 1,5 miljarder kr mer än regeringen på psykiatrin, med fokus på att kapa köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

2. Vi vill satsa på fler vårdplatser, avskaffa regionerna och låta staten ta ansvar för vården.

3. Vi vill se en elevhälsogaranti som innebär att barnen ska kunna komma i kontakt med elevhälsan varje dag, och vi vill flytta ansvaret för elevhälsan till den samlade barn- och ungdomshälsovården så att resurserna riktas rätt, och våra barn får stöd i tid.

Rösta KD den 11 september, för vård i tid och ett tryggare Sverige för våra barn.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot Stockholm