Stärk elevhälsan och kapa köerna till BUP

KD vill stärka elevhälsan och psykiatrin, så att fler barn och unga får vård i tid. Idag besökte jag BUP Södertälje tillsammans med Maria Fälth och David Winerdal (KD).

Barnpsykiatrin kan tyvärr inte hjälpa alla de barn som söker vård idag. Alltför många föräldrar frustreras och förtvivlas över att deras barn fastnat i vårdköerna.

Det behöver inte fortsätta vara så här och vi i Kristdemokraterna prioriterar därför att stärka elevhälsan och psykiatrin.

1. Vi satsar 1,5 miljarder kr mer än regeringen på psykiatrin, med fokus på att kapa köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

2. Vi vill satsa på fler vårdplatser, avskaffa regionerna och låta staten ta ansvar för vården.

3. Vi vill se en elevhälsogaranti som innebär att barnen ska kunna komma i kontakt med elevhälsan varje dag, och vi vill flytta ansvaret för elevhälsan till den samlade barn- och ungdomshälsovården så att resurserna riktas rätt, och våra barn får stöd i tid.

Rösta KD den 11 september, för vård i tid och ett tryggare Sverige för våra barn.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot Stockholm

Stoppa sexuella övergrepp mot barn

Igår var det debatt om barnrätt vid Trasdockans dag som arrangeras av föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn (Atsub).

Familjen är alltid viktig och påverkar oss alla. Därför är det så fruktansvärt när hemmet, som ska vara en borg av trygghet, förvandlas till en plats där det förekommer våld och sexuella övergrepp.

Varje år tvingas mer än 4.200 barn till umgänge med sin misstänkta förövare, andra barn utsätts för övergrepp i förskola och skola och barnpsykiatrin kan tyvärr inte hjälpa alla de barn som söker vård.

Kristdemokraterna vill:

1. Rulla tillbaka (s) uppluckring av registerkontrollen för skolpersonal. Återinför kravet att registerutdrag ska överlämnas av den som söker jobb inom förskola och skola.

2. Avsätta 20 miljoner för att utbilda förskolor och skolor i hur de kan stärka barnens integritet, motverka sexuella övergrepp och få fler barn att våga berätta.

3. Inrätta ett nationellt kunskapscentrum för att motverka sexuellt våld.

4. Stärka psykiatrin. Vi satsar 1,5 miljarder mer än regeringen på psykiatrin, bl.a för att kapa köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

5. Satsa på fler vårdplatser, avskaffa regionerna och låta staten ta ansvar för sjukvården.

6. Skärpa straffen för grov våldtäkt till 25 år och inför livstid för grov våldtäkt mot barn.

7. Slopa dagens mängdrabatt för seriebrottslingar som innebär att ”ta tre betala för två” gäller i svenska domstolar och ”straffrabatterna” som innebär att våldtäktsmän kan få kortare straff om de förlorar jobbet eller om brottsoffret dröjer med sin anmälan.

Rösta KD den 11 september, för att göra Sverige rättvisare och tryggare för barnen.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot, Stockholms stad

Avskaffa regionerna – låt staten ta ansvar för sjukvården

Rösta på KD för att avskaffa regioner och landsting. Låt staten ta ansvar för sjukvården, så att vi kan kapa vårdköerna och erbjuda en jämlik vård i hela landet.

Kostnaden för regionpolitikerna under 2021 var ca 1,7 miljarder kr, pengar som ex. skulle göra det möjligt att anställa 800 läkare och 2000 sjuksköterskor i vården.

KD vill därför att ansvaret för sjukvården ska gå från 21 regioner till ett statligt ansvar.

Rösta därför på KD den 11 september!

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot, Stockholm

Aftonbladet: ”Ebba Busch: Sparka alla regionpolitiker”

Redo att göra Sverige tryggare

Utvalt

Sverige behöver en ny regering som erbjuder människor frihet att forma sitt liv och förverkliga drömmar, och som också tar tillbaka tryggheten i vårt land.

Människor i Sverige tvingas betala bland världens högsta skatter, men den som är sjuk får inte vård i tid och många äldre nekas plats på boende.

Det innebär ett enormt välfärdssvek.

Det duger inte heller att parallellsamhällen av utanförskap breder ut sig, att en stelbent arbetsmarknad håller enskilda människor och företag tillbaka eller att så få brott klaras upp.

Kristdemokraterna vill att Sverige ska bli friare och tryggare. Som jurist vet jag att det krävs fler poliser och en straffrättsreform för hårdare straff. Det behövs tuffare krav på integration och ett företagsklimat i världsklass för att bryta segregationen. Men det krävs också politiska företrädare som förstår att ett tryggt samhälle bäst byggs underifrån av starka familjer, med goda värderingar och människor med hopp om en bättre framtid.

Sverige behöver därför en skola med bättre ordning och mer respekt, så att kunskapen får stå i fokus och lärarna kan förmedla den kunskap som krävs för att våra barn ska få möjlighet att förverkliga sina drömmar. Kristdemokraterna arbetar för en skola där ingen hålls tillbaka, och ingen lämnas efter.

Därför ska du rösta på Kristdemokraterna, och kryssa mig i valet den 11 september!

Christian Carlsson (KD)

1. FLER JOBB OCH MER INTEGRATION

Bryt segregationen genom fler jobb och krav på integration. Fler barn behöver få se sina föräldrar gå till jobbet.

Vi behöver minska risken och kostnaden att anställa så att fler får chansen till ett jobb, men också en skattepolitik och ett utbildningssystem som gör att små företag växer sig starka här, istället för att flytta utomlands. Sverige ska ha ett företagsklimat i världsklass.

Integrationspolitiken kan däremot inte stanna vid jobb eller språkkunskaper, utan måste syfta till att den som invandrar till Sverige anpassar sig till vårt samhälle på ett sätt som gör att han eller hon identifierar sig som svensk, tar till sig våra västerländska värderingar och känner ansvar för vårt samhälle. Sverige behöver en ansvarsfull migrationspolitik som skapar förutsättningar att bryta segregationen.

2. ORDNING OCH TRYGGHET I SKOLAN

Ordning i skolan, respekt och tidigare stöd gör att fler barn lyckas. Trygghet i skolan ger trygghet på stan.

Sverige behöver en skola med bättre ordning och respekt, så att kunskapen får stå i fokus och lärarna kan förmedla den kunskap som krävs för att våra barn ska få möjlighet att förverkliga sina drömmar. 

Tidiga kunskapskontroller behöver leda till tidiga stödinsatser, exempelvis i form av utökad undervisningstid och särskilda undervisningsgrupper och vi behöver förstärka elevhälsan i hela landet.

3. FLER POLISER, HÅRDARE STRAFF

Fler poliser, mer resurser till rättsväsendet och skärpta straff, så att brotten kan bekämpas och fler får se rättvisa skipas i våra domstolar.

Den som väljer att begå brott, istället för att behandla sina medmänniskor med respekt, ska dömas till straff som ger brottsoffret upprättelse och rättvisa. Skärp minimistraffen för vålds- och sexualbrott, avskaffa ungdomsrabatten och de omoraliska billighetsskälen samt slopa dagens mängdrabatt för seriebrottslingar. ”Ta tre betala för två” hör hemma på rean, inte i våra domstolar. Bovarna ska sitta inne, så att du kan vara ute.

Klicka på ”Fortsätt läsa” nedan, för fler av mina viktigaste frågor inför valet 2022.

Fortsätt läsa

5 förslag för att stärka ungas psykiska hälsa

Det finns ingen plan för den psykiska hälsan i Sverige. Resultatet är långa köer och förtvivlade barn och föräldrar. Därför redovisar Kristdemokraterna idag 5 av våra åtgärder för att förbättra barns och ungas psykiska välmående.

Barns och ungas psykiska ohälsa är ett växande problem. Samtidigt har mer än var tredje grundskola och nästan varannan gymnasieskola fått påpekanden från Skolinspektionen om brister inom elevhälsan.

Ju tidigare problemen fångas upp desto mindre är risken att de biter sig fast och följer med upp i vuxenlivet. Tyvärr har regeringen inte förmått ta i ordentligt när det gäller något av dessa områden.

Det finns ingen plan för den psykiska hälsan i Sverige. Resultatet är långa köer och förtvivlade barn och föräldrar.

Därför redovisar Kristdemokraterna idag 5 av våra åtgärder för att förbättra barns och ungas psykiska välmående.

1. Vi föreslår en gemensam barn- och ungdomshälsa. Elevhälsan ingår idag i skolan, alltså i kommunernas verksamhet, medan resten av den medicinska sjukvården finns hos vårdcentraler och specialistmottagningar. Det leder alltför ofta till att barnen faller mellan stolarna. Kristdemokraterna vill samla verksamheten under ett tak, en bred barn- och ungdomshälsa

2. Vi vill införa en elevhälsogaranti, som innebär att varje elev ska kunna komma i kontakt med elevhälsan under varje skoldag. Både skolsköterska och kurator ska finnas tillgänglig dagligen.

3. Vi föreslår ett förstärkt föräldrastödsprogram som erbjuds alla föräldrar. Vi vill även göra det obligatoriskt för kommuner att erbjuda föräldrautbildningar, både för småbarns- och tonårsföräldrar.

4. Primärvården, alltså vårdcentralerna, behöver stärkas på samma sätt som skolans elevhälsa. Fler medarbetare ska ha ett rimligt antal patienter.

5. Kristdemokraterna vill se en nationell norm för skolpengen. Skolans finansiering skiljer sig kraftigt åt mellan kommunerna. När kommunerna satsar för lite på skolpengen, det vill säga räknar upp skolpengen för lite så att rektor måste spara på skolan så blir det oftast elevhälsan och de särskilda undervisningsgrupperna som får stryka på foten.

Varje elev ska kunna känna trygghet i skolan och varje barn ska känna trygghet hemma.

Kristdemokraterna har redan satsat 1,5 miljarder kronor mer än regeringen på elevhälsan mellan 2021-2023. Men enbart pengar räcker inte.

De åtgärder vi här föreslår innebär stora förändringar och förstärkningar för att ge våra barn och unga det stöd de behöver och förtjänar. Vi är redo för en ny regering som prioriterar arbetet med barns och ungas hälsa.

Ebba Busch, partiledare, Kristdemokraterna


Acko Ankarberg Johansson, ordförande i riksdagens socialutskott, Kristdemokraterna

Christian Carlsson, skolpolitisk talesperson, Kristdemokraterna

Läs vår debattartikel i Aftonbladet: ”KD: 5 sätt att stärka ungas psykiska hälsa”

Momsregler ska inte bidra till sämre vård och utbildning

Vi kräver en lagändring som tydliggör att vård, utbildning och alla andra välfärdsområden som är undantagna från moms, är det i alla led. Det skriver jag tillsammans med Acko Ankarberg Johansson och Hampus Hagman (KD) i i Dagens Samhälle.

Den så kallade vårdmomsen har fördyrat och försvårat arbetet för många aktörer i vården sedan dess införande 2019

Utredningen om vårdmoms har lagt fram ett allt för mjäkigt förslag, som inte kommer lösa grundproblemet med att olika aktörer inom vården betalar olika skatt för sin inhyrda personal. För oss kristdemokrater är det kvaliteten på vården som är avgörande – inte i vilken regi den drivs. Därför är konkurrensneutralitet mellan offentliga och privata aktörer mycket viktigt.null

Det senaste året har sjukvården varit under en enorm press och personalen har tvingats till insatser långt bortom vad som är rimligt. Tyvärr var pressen på vården hård redan före pandemin. Även om kvaliteten i vården ofta var – och är – mycket hög, så präglas den också av långa väntetider och ett hårt tryck på personalen. Därtill har den så kallade vårdmomsen fördyrat och försvårat arbetet för många aktörer i vården sedan dess införande 2019.

Vårdmomsen innebär att alla vårdmottagningar ska betala moms när personal hyrs in från ett företag. Det handlar inte bara om bemanningsföretag, utan också om personal som under många år arbetat som fast personal men i praktiken är konsulter och har avtal för sitt arbete. Detta är vanligt till exempel bland läkare i glesbygd som inte kan fylla upp sin tid på en enda vårdcentral, utan i stället har avtal med flera.

Eftersom offentligt drivna verksamheter får full ersättning för sina momsutlägg så innebär momsen inte någon merkostnad för dessa aktörer, men privat drivna verksamheter får i stället en schablonersättning som staten betalar ut via regioner och kommuner. Schablonersättningen täcker dock inte de faktiska kostnaderna och betalas heller inte ut i samma utsträckning i de olika regionerna. Det innebär att konkurrensen snedvrids mellan offentliga och privata vårdgivare, och att skillnaderna i förutsättningar är stora mellan regionerna.

Efter att regeringen under våren 2019 klargjorde att man inte tänkte lösa problemet, tog Kristdemokraterna initiativ till ett tillkännagivande i riksdagen om att utreda frågan. Detta röstades igenom i juni 2019. Först i februari året därpå tillsatte regeringen utredningen, och nu har den presenterat sitt resultat: en liten höjning av schablonersättningen.

Att införa nya eller förstärkta momskompensationssystem kan möjligen vara en nödlösning på kort sikt, men den är inte hållbar, eftersom systemen tillämpas olika i regionerna. null

Utredningens förslag är därför allt annat än tillfredsställande, eftersom det inte löser grundproblemet utan snarare cementerar ojämlikheterna som råder.

Problematiken med moms på inhyrda konsulter drabbar även andra områden som tidigare varit undantagna från moms. Inom yrkeshögskolorna finns just nu en stor oro inför framtiden, eftersom Högsta förvaltningsdomstolen under våren fastslagit att utbildande konsulter ska anses vara inhyrd personal och därmed vara momspliktiga.

Om en yrkesutbildning ska kunna hålla hög kvalitet så är det förstås helt nödvändigt att låna in människor med spetskompetens från olika företag. Men även inom detta område snedvrids konkurrensen mellan privata och offentliga utförare, då offentligt drivna utförare får full momskompensation. Förra året stod de privata utförarna för 73 procent av alla yrkeshögskoleplatser, vilket indikerar att momsproblemet kan bli mycket stort.

Nu krävs en lagändring som tydliggör att vård, utbildning och alla andra välfärdsområden som är undantagna från moms, är det i alla led. Annars riskerar liknande problem att dyka upp på nya områden.

I förlängningen riskerar momsbeläggningen av privata välfärdsaktörer både att leda till ojämlik vård – där inte minst glesbygden drabbas och till förvärrade problem med kompetensförsörjning på den svenska arbetsmarknaden. Det är alltså inte främst privata vårdföretag och yrkeshögskolor som kommer drabbas av detta – utan människor i behov av vård och utbildning.

Hampus Hagman, Ledamot Skatteutskottet (KD)

Acko Ankarberg Johansson, Ordförande Socialutskottet (KD)

Christian Carlsson, Ledamot Utbildningsutskottet (KD)

Dagens Samhälle: ”Momsregler ska inte bidra till sämre vård eller utbildning ”

Tidningen Näringslivet: ”KD ryter till om vårdmomsen”

Stoppa ungas psykiska ohälsa

Vid Kristdemokraternas kommundagar anordnade Nike Örbrink och KDU Sverige idag ett seminarium om ungas psykiska ohälsa där jag som skolpolitisk talesperson medverkade om skolans ansvar.

Här är något av vad vi jobbar för och som jag passade på att presentera.

– En skola med ordning, där eleverna är trygga och behandlar varandra med respekt.

– Fler specialpedagoger och speciallärare och större frihet för skolledningarna att utforma sina undervisningsgrupper så att fler elever får stöd att klara skolan.

– Bättre förutsättningar för att bedriva resursskola så att eleverna med de största behoven får det stöd de behöver.

– Nationell databas för frånvaroregistrering för att säkerställa att ”hemmasittare” inte faller mellan stolarna utan kan komma tillbaka till skolan .

– Stärk elevhälsan och öka tillgängligheten genom att flytta ansvaret för elevhälsan till regionerna, dvs. de som även ansvarar för vårdcentraler och barn- och ungdomspsykiatrin.

– Inför en elevhälsogaranti som innebär att varje elev kan komma i kontakt med elevhälsan varje dag.

– Eleverna bör erbjudas rutinmässiga samtal med skolans kurator.

– Använd och utvärdera skolbaserade suicidpreventionsprogram – där kuratorer ex. får möjlighet att undervisa eleverna om livskunskap.

Stort tack för inbjudan Nike, och för att KDU valde att anordna detta viktiga seminarium!

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Borgerlig budgetreservation

_DSC2663.jpgPå dagens sammanträde med Finansutskottet presenterade Kristdemokraterna och Moderaterna vår gemensamma budgetreservation.

Stolt över vårt förslag som innehåller flera borgerliga reformer och prioriteringar som Sverige behöver. Här är några av mina favoriter.

SJUKVÅRD OCH ÄLDREOMSORG

✔️ Kömiljarden återinförs för att kapa vårdköerna – två miljarder kronor per år.

✔️ Primärvårdssatsning – för bl.a. ökad tillgänglighet och fast läkare.

✔️ Stärkt arbete mot psykisk ohälsa – utökat bidrag till psykiatrin och att förebygga självmord.

✔️ Nationell cancerstrategi och fortsatt satsning på Regionala Cancercentrum (RCC).

✔️ Äldreboendemiljard – fler äldreboenden så att äldre får plats på boende den dag de behöver.

STARKARE FAMILJER

✔️ Sänkt skatt på arbete – nytt jobbskatteavdrag och färre ska behöva betala statlig inkomstskatt, ca 14 mdkr per år.

✔️ Sänkt skatt för pensionärer med 5,8 miljarder per år.

✔️ Höjt tak i RUT – utöka avdraget för hushållsnära tjänster.

✔️ Minskade barngrupper i förskolan – mer tid för barnen.

BROTTSBEKÄMPNING OCH STARKARE FÖRSVAR

✔️ Fler poliser och höjda polislöner

✔️ Mer resurser till Säpo

✔️ Förstärkt rättskedja – ökade anslag till Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården.

✔️ Höjda försvarsanslag – 21 miljarder under mandatperioden.

Moderaterna och Kristdemokraterna gör vad vi kan för att föra Sverige i rätt riktning. Nu hoppas vi att det också finns stöd i riksdagen för att bedriva borgerlig politik.

Christian Carlsson (KD), Riksdagsledamot, Finansutskottet

Din röst räknas – därför KD!

Som förbundsordförande för KDU besökte jag nyligen Fryshuset för att spela in en film om varför man ska rösta, men också varför du ska rösta på Kristdemokraterna den 9 september.

Man ska rösta på Kristdemokraterna om man vill ha en tryggare Sverige. Vi kommer att jobba för att den som är sjuk ska få vård i tid och att din mormor ska få plats på äldreboende den dagen hon känner att hon behöver det.

Sverige behöver dessutom 10 000 fler poliser och hårdare straff för vålds- och sexualbrott så att du kan känna dig trygg i ditt bostadsområde.

Rösta KD för en borgerlig maktskifte, och kryssa mig den 9 september!

Avskaffa landstingen – statligt ansvar för sjukvården

Christian Carlsson-4.jpgI antologin ”Diagnos Sverige – om framtidens hälsa” intervjuas jag om svensk sjukvård och de utmaningar som den står inför. Här kommer några utdrag från mina svar.

Svensk sjukvård håller hög klass. Ofta är den rankad i världsklass och vi har vårdpersonal som gör fantastiska insatser för att den som är sjuk ska ges en värdig vård av bästa kvalitet och mötas med kärlek och omtanke.

Samtidigt sjunker svenskarnas förtroende för sjukvården. Förtroendet har sjunkit de senaste åren och det är också lågt i förhållande till andra jämförbara länder. Jag tror inte att det är någon slump. Vården står inför flera svåra utmaningar och rymmer alltför stora brister, och det märks i människors vardag.

När vi i ett land där vanligt folk betalar bland världens högsta skatter, ändå inte klarar av erbjuda vård i tid för den som behöver den, när vårdköerna växer och sjukvården inte är jämlik och av god kvalitet för alla i hela landet, då upplevs det som ett välfärdssvek.

Vi kan ta Värmland, där jag kommer ifrån, som exempel. Landstinget i Värmland är ett av endast två landsting i hela landet som lyckas leverera lungcancerbehandling inom rekommenderad tid, dvs. 37 dagar. Genomsnittet i riket är 70 dagar. Å andra sidan är sannolikheten att man upptäcker lungcancer i ett tidigt skede i Värmland, endast 1 fall av 10. Om en nära anhörig drabbas av lungcancer i Västmanland eller Västernorrland, då hade sannolikheten för att man upptäckte sjukdomen i ett tidigt skede istället varit 1 fall av 3. Så stora skillnader duger inte. Varje år drabbas ca 4000 personer i Sverige av lungcancer. För de personerna och deras familjer är en snabbare, bättre och mer jämlik vård livsviktigt.

När KD satt i regering och ansvarade för sjukvården kapades vårdköerna och fler fick vård i tid. Vi byggde ut cancervården och psykiatrin, och förbättrade vården för de mest sjuka äldre. Det gick att förbättra svensk sjukvård och jag är övertygad om att vi skulle kunna skapa en bättre, mer tillgänglig och jämlik vård i Sverige, också i framtiden.

Vi behöver för det första förstatliga sjukhusvården. Sjukvården blir alltmer högteknologisk och specialiserad och vi skulle behöva en mer effektiv och jämlik vård. Vården ska finnas där när vi behöver den, och den ska finnas för alla i hela landet. Vi ska värna om patienterna, inte landstingen.

Vi behöver för det andra kortare vårdköer och fler vårdplatser. Sedan den rödgröna regeringen tillträdde har vårdköerna fördubblats. Vi behöver satsa på fler vårdplatser och vi behöver smartare resurser. Kömiljarden var en prestationsbaserad ersättning till landsting som kortade vårdköerna mer än vad vårdgarantin krävde. Den kapade köer effektivt och behöver återinföras, men vi skulle behöva fler prestationsbaserade ersättningar för att öka antalet tillgängliga vårdplatser.

Vi behöver för det tredje fler läkare och sjuksköterskor. Bristen på specialistsjuksköterskor, men även läkare, barnmorskor och psykologer utgör en patientsäkerhetsrisk. Takten i utbyggnaden av antalet utbildningsplatser behöver öka, framförallt när det gäller specialistutbildningarna. Runt om i Sverige ser vi dock hur vårdpersonal slutar för att söka andra jobb i helt andra sektorer. De börjar jobba via privata bemanningsföretag eller söker sig till Norge. Därför är det viktigt att landstingen lär av de privata aktörerna och blir bättre arbetsgivare. Flexibilitet är viktigt, men också att personalen kan fokusera på det man är utbildad för. Vårdserviceteam som kan avlasta sjuksköterskorna är ett sätt att göra vårdyrket mer attraktivt. En annan sak är att arbetsgivarna, polis och rättsväsende måste ta ett större ansvar för sjukvårdspersonalens trygghet.

DkJQxSoWsAA43aV.jpg

Fortsätt läsa