Det behövs en mer offensiv politik för att rädda Östersjön. Vi måste stoppa övergödningen, minska oljeutsläppen och föra en politik för att bevara den biologiska mångfalden. För att lyckas med det måste vi stärka det internationella samarbetet, skriver Christian Carlsson, vice ordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU).

De senaste veckorna har vi åter nåtts av nyheten om en explosionsartad algblomning som breder ut sig i norra Östersjön. De återkommande algblomningarna som drabbar Östersjön sommartid beror bland annat på övergödning av fosfor och kväve från avlopp och jordbruk och det har gått så långt att stora delar av vårt känsliga hav i öster drabbats av bottendöd. 

Det står klart att det behövs en mer offensiv politik för att rädda Östersjön. Vi måste stoppa övergödningen, minska oljeutsläppen och föra en politik för att bevara den biologiska mångfalden. För att lyckas med det måste vi stärka det internationella samarbetet. Sverige ska gå i täten för att ta gemensamt ansvar för Östersjöns miljö och det är därför bra att vi har varit pådrivande för tillkomsten av EU:s Östersjöstrategi. Östersjön är därmed pilotområde för mellanstatligt havsmiljösamarbete i enlighet med EU:s marina direktiv. Det räcker dock inte.

Vi måste också satsa resurser på det gemensamma EU-samarbetet kring situationen i Östersjön och vi måste få med Ryssland mer i samarbetet kring Östersjön. Ryssland är inte enbart det stora hotet när det kommer till det säkerhetspolitiska läget i Östersjön, utan också en stor del av problemet när det kommer till Östersjöns miljö. Därför måste också Ryssland involveras. Kuststaterna kring Östersjön borde solidariskt finansiera vissa kostnadseffektiva miljöåtgärder som skulle kunna gynna miljön i Östersjön.

Det finns många viktiga och akuta åtgärder som behöver vidtas för att rädda Östersjön, men några av de viktigaste är att EU:s gemensamma jordbrukspolitik utformas på ett sätt så att inte övergödningen fortsätter. Kristdemokratiska Ungdomsförbundet vill exempelvis pröva ett system med överlåtbara utsläppsrätter för kväve och fosfor för att stoppa övergödningen.

För att motverka obalans i ekosystemen och att bevara den biologiska mångfalden är fiskepolitiken ett viktigt verktyg och det är positivt att regeringen varit pådrivande inom EU för att de vetenskapliga rekommendationerna ska vara vägledande för fiskepolitiken och KDU anser att EU:s fiskepolitik dessutom ska vara baserad på ett äganderättsbaserat system så att ingen ska kunna smita undan ansvaret om man fiskat ut haven.

Något annat som behövs är ett kraftfullt batteri för att minska oljeutsläppen. Årligen rapporteras ett hundratal utsläpp men bara ett fåtal åtalas. KDU menar att det är självklart att all tankrengöring måste ske vid hamn och att oljeborrning i Östersjön ska vara förbjudet och från och med 2015 införs förbud mot att transportera bunkerolja direkt innanför ytterskrovet. Den som bryter mot detta bör få kännbara straff. Bötesbeloppen för oljeutsläpp bör höjas rejält och utsläpp av olja till havs ska dessutom vara belagt med strikt skadeståndsansvar. Man ska alltså få betala skadestånd oavsett om utsläppet orsakats med avsikt eller av oaktsamhet. För att fler ska kunna ställas till ansvar anser vi att olja som transporteras till havs skall märkas med DNA så att det går att spåra från vilket fartyg oljeutsläpp skett.

Avslutningsvis måste det förebyggande arbetet förstärkas. Teknikbistånd till andra länder så att de exempelvis kan uppgradera sina fartyg i sjösäkerhetshänseende är ett verktyg, men utöver det behöver beredskapen för potentiella mijökatastrofer i östersjöområdet höjas. Så minimerar vi skadeverkningar från bl a oljeutsläpp när de väl sker och på så vis skapar vi också förutsättningar för ett friskare Östersjön för våra barn och barn barn. En röst på Kristdemokraterna den 14 september är en röst för att rädda Östersjön.

Christian Carlsson, Vice ordförande KDU Sverige

De fossila bränslena måste fasas ut. Vi har ett ansvar för vår natur och det finns en risk att vi får se ett allt varmare klimat om vi inte lyckas ställa om vår energiförsörjning. Det finns också starka ekonomiska skäl för att fasa ut de fossila bränslena eftersom vi kan räkna med kraftigt stigande energipriser i takt med att jordens oljetillgångar sinar. I det läget gäller det att Sverige har energiförsörjningen tryggad på annat sätt.

I en övergångsfas kommer kärnkraften att vara helt avgörande. Vi kommer även i framtiden att behöva god tillgång på energi för att klara såväl välfärd som tillväxt och idag finns det inga energikällor som kan mäta sig med kärnkraftens effektivitet. Dagens sol- och vindkraft kan endast fungera som komplement till vår kärnkraft och vattenkraft. Därför måste kärnkraften behållas och byggas ut.

Framtidens energi kommer dock att bestå av andra energikällor! Vågkraft kan exempelvis komma att utgöra en viktig del i framtidens energiförsörjning. Forskare i Uppsala har menat att europeisk vågkraft i framtiden kommer att kunna försörja hela västeuropa med energi och att den svenska vågkraftens potential motsvarar den årliga produktionen från en normalstor kärnreaktor. Vågkraft är framtidens energi och dess utveckling blir intressant att följa!