Äganderätten i skogsbruket

 Christian Carlsson, KDU, till höger, svarade för hur Kristdemokraterna vill tackla de frågor Hugo Eriksson ställde om äganderätten.

Under Almedalsveckan 2018 träffade jag förstagångsväljaren Hugo Eriksson tack vare Utbildningsradion. Min uppgift var att genom ett tal besvara Hugos frågor om äganderätten inom skogsbruket.

 

  Äganderätten inom skogsbruket

Familjeskogsbruken i Sverige bedrivs av 300 000 privata skogsägare och ända sedan barnsben har skogen betytt mycket för mig och min familj. Min far och mina förfäder har haft skogen som en ekonomisk trygghet. Men nu undrar jag om skogen är en trygghet längre? Nu när det är min tur att ta över?

Allt eftersom jag studerar på Jägmästare programmet har mina tankar kretsat kring ägarrättens betydelse för skogsbruket. Vågar jag verkligen ta över skogen nu när ägarrätten är som ett lotteri?

I dag kan skogsstyrelsen bestämma att man inte får avverka ett visst område för att en individ av en sällsynt art har vistats i området, även om det är ett fåtal gånger. Detta sätter stopp för avverkningen. Till och med under pågående avverkning med maskiner på plats. Och man får inget ekonomiskt stöd som markägare. Utan ända utvägen är att gå till domstol för att få ut ersättning. Är det verkligen rätt?

Sverige har idag ett överskott på skog och det växer mer än det avverkas. På så vis är det konstigt att ett ökat antal avverkningar avbryts när industrin skriker efter virke. Skogen som sätter 200 000 personer i arbete runt om i landet och bidrar till en levande landsbygd.

I framtiden vill jag vara säker på att även jag kan bedriva ett skogsbruk med samma spelregler som mina förfäder har haft och fortsätta med familjeskogsbruket som har skapat de skogar vi har i Sverige idag.

Jag tycker inte det är dåligt att avsätta skog för fridlysta arter men…

Och här kommer min fråga till er politiker:

Hur ska ni tackla problemet med att en markägare försöker skörda sin egen skog men stoppas av skogsstyrelsen, utan att få någon ekonomisk ersättning?

Hur ska vi markägare då kunna förlita oss på skogen som en ekonomisk trygghet?

Hugo Eriksson, förstagångsväljare

 ***

Svar till Hugo Eriksson om äganderätten inom skogsbruket

Skogen betyder mycket, även för mig.

Jag kommer från Värmland. Där äger pappa en mindre jord- och skogsbruksfastighet. Farmor och farfar levde hela sitt liv där, och jag spenderade mycket tid i skogen som barn.

En dag fick farfar hem ett brev. Alltsammans hotades plötsligt av expropriation. Det skulle jämnas med marken på grund av Karlstads nya flygplats.

Jag fick höra farfar sitta i radio och berätta hur det kändes. Jag vet något om den maktlöshet man som markägare kan känna, när staten knackar på för att ta vad som är ditt.

”Var och ens egendom ska vara tryggad gentemot staten”. Så står det i grundlagen, men så fungerar det inte i socialdemokraternas Sverige. Kristdemokraterna vill därför stärka äganderätten, och jag har några raka besked.

  • Smygsocialiseringen av mark måste upphöra.
  • Ingen avverkning av skog ska kunna stoppas utan att man som skogsägare får full ekonomisk kompensation, ingen skogsägare ska behöva vända sig till domstol för att få ut sin ersättning och expropriationsersättningarna i Sverige borde höjas.
  • Frihet under ansvar ska fortsatt gälla som grundprincip för svenskt skogsbruk och frivilliga avsättningar ska vara huvudinriktningen.

Min ambition Hugo, det är att du inte bara ska våga ta över det skogsbruk som dina föräldrar byggt upp, utan att du också ska kunna bruka din skog så att du vågar överlämna det till dina barn.

Skogen är framtiden, och du kan lita på att KD kommer att försvara äganderätten.

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU

Riksdagskandidat för Kristdemokraterna

Land Skogsbruk: ”Det jag köpt måste jag kunna använda”

 

Vissa värden är värda att bevara

CC_Värden

Vi i Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) har presenterat våra valkampanjer. KDU står till höger om de tre liberala ungdomsförbunden i Ung Allians och vår konservativa sida visar sig i kampanjen ”Värden att bevara”

Det finns vissa värden som är värda att bevara – värden som andra vill byta ut, riva ner eller förstöra. Det finns goda värderingar som gör livet enklare att leva och som skapar förutsättningar för att du ska kunna leva i ett tryggt samhälle. Det finns traditioner med värdefulla budskap, som för människor närmare varandra och stärker vår samhällsgemenskap.

Det finns också värden som håller på att gå förlorade utan att någon egentligen vill, därför att andra intressen får styra. Vackra hus i stadskärnor rivs, byar på landsbygden försvinner och vår natur förstörs.

Sverige behöver en regering som förstår att det finns värden som inte kan köpas för pengar – men som är ovärderliga för att människor ska må bra och därför värda att bevara. Därför behövs ett starkt KD.

Värderingar

Sverige ska vila på de goda värderingar som historiskt har gjort landet starkt och som bygger på den människosyn som förvaltats av den kristna och västerländska idétraditionen. Det handlar om alla människors lika och okränkbara värde oavsett vilka vi är eller vad vi presterar, men också om att göra rätt för sig samt att bry sig om, respektera och ta ansvar för sina medmänniskor.

  • Alla människor är lika mycket värda och ska mötas med respekt
  • Människan har en förmåga till fri vilja, förnuft och personligt ansvar – och är moraliskt ansvarig för sina handlingar och för sin omgivning
  • Ingen människa är perfekt, men alla är värdefulla
  • Solidariteten börjar inte i riksdagen – den börjar hos dig

Traditioner

Vi människor behöver gemenskap med andra för att växa. Kultur och traditioner är viktigt därför att det för människor närmare varandra och stärker känslan av samhörighet och ansvar för varandra. Idag fungerar vår svenska kultur, våra högtider och traditioner som en viktig nyckel till integration, men de fungerar också som en viktig länk till vår historia som binder oss samman med tidigare och kommande generationer.

  • Stärk den svenska monarkin
  • Bevara rätten till skolavslutningar i kyrkan
  • Språk- och medborgarskapstest för den som vill bli medborgare
  • Bygg i klassisk tradition – Sverige ska vara vackert

Naturen

De värden som vi ärvt av våra förfäder har vi ett ansvar att förvalta och överlämna i ett minst lika gott skick till våra barn. Det gäller också vår natur. Våra barn ska kunna bada i samma hav, fiska i samma sjöar och springa i samma skogar som vi själva har gjort. Tillsammans måste vi därför göra mer för att vi ska kunna överlämna vår natur i ett bättre skick, än när vi själva ärvde den.

  • Minska koldioxidutsläppen – skärp utsläppskvoterna, stoppa subventioner av fossila bränslen och bygg ut kärnkraften
  • Miljöforskning – samordna fler satsningar inom EU
  • Starkare djurskydd – nej till plågsamma djurtransporter och liberala krav om tidelag
  • Rädda våra vatten – motverka försurning, övergödning och utsläpp som förorenar sjöar och kusthav

 

Kontaktinformation:

Christian Carlsson
Förbundsordförande KDU
christian.carlsson@kdu.se

Fredrik Bergström
Generalsekreterare KDU
0765272534/
fredrik@kdu.se

Offensiv politik för att rädda Östersjön

CC

Det behövs en mer offensiv politik för att rädda Östersjön. Vi måste stoppa övergödningen, minska oljeutsläppen och föra en politik för att bevara den biologiska mångfalden. För att lyckas med det måste vi stärka det internationella samarbetet, skriver Christian Carlsson, vice ordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU).

De senaste veckorna har vi åter nåtts av nyheten om en explosionsartad algblomning som breder ut sig i norra Östersjön. De återkommande algblomningarna som drabbar Östersjön sommartid beror bland annat på övergödning av fosfor och kväve från avlopp och jordbruk och det har gått så långt att stora delar av vårt känsliga hav i öster drabbats av bottendöd. 

Det står klart att det behövs en mer offensiv politik för att rädda Östersjön. Vi måste stoppa övergödningen, minska oljeutsläppen och föra en politik för att bevara den biologiska mångfalden. För att lyckas med det måste vi stärka det internationella samarbetet. Sverige ska gå i täten för att ta gemensamt ansvar för Östersjöns miljö och det är därför bra att vi har varit pådrivande för tillkomsten av EU:s Östersjöstrategi. Östersjön är därmed pilotområde för mellanstatligt havsmiljösamarbete i enlighet med EU:s marina direktiv. Det räcker dock inte.

Vi måste också satsa resurser på det gemensamma EU-samarbetet kring situationen i Östersjön och vi måste få med Ryssland mer i samarbetet kring Östersjön. Ryssland är inte enbart det stora hotet när det kommer till det säkerhetspolitiska läget i Östersjön, utan också en stor del av problemet när det kommer till Östersjöns miljö. Därför måste också Ryssland involveras. Kuststaterna kring Östersjön borde solidariskt finansiera vissa kostnadseffektiva miljöåtgärder som skulle kunna gynna miljön i Östersjön.

Det finns många viktiga och akuta åtgärder som behöver vidtas för att rädda Östersjön, men några av de viktigaste är att EU:s gemensamma jordbrukspolitik utformas på ett sätt så att inte övergödningen fortsätter. Kristdemokratiska Ungdomsförbundet vill exempelvis pröva ett system med överlåtbara utsläppsrätter för kväve och fosfor för att stoppa övergödningen.

För att motverka obalans i ekosystemen och att bevara den biologiska mångfalden är fiskepolitiken ett viktigt verktyg och det är positivt att regeringen varit pådrivande inom EU för att de vetenskapliga rekommendationerna ska vara vägledande för fiskepolitiken och KDU anser att EU:s fiskepolitik dessutom ska vara baserad på ett äganderättsbaserat system så att ingen ska kunna smita undan ansvaret om man fiskat ut haven.

Något annat som behövs är ett kraftfullt batteri för att minska oljeutsläppen. Årligen rapporteras ett hundratal utsläpp men bara ett fåtal åtalas. KDU menar att det är självklart att all tankrengöring måste ske vid hamn och att oljeborrning i Östersjön ska vara förbjudet och från och med 2015 införs förbud mot att transportera bunkerolja direkt innanför ytterskrovet. Den som bryter mot detta bör få kännbara straff. Bötesbeloppen för oljeutsläpp bör höjas rejält och utsläpp av olja till havs ska dessutom vara belagt med strikt skadeståndsansvar. Man ska alltså få betala skadestånd oavsett om utsläppet orsakats med avsikt eller av oaktsamhet. För att fler ska kunna ställas till ansvar anser vi att olja som transporteras till havs skall märkas med DNA så att det går att spåra från vilket fartyg oljeutsläpp skett.

Avslutningsvis måste det förebyggande arbetet förstärkas. Teknikbistånd till andra länder så att de exempelvis kan uppgradera sina fartyg i sjösäkerhetshänseende är ett verktyg, men utöver det behöver beredskapen för potentiella mijökatastrofer i östersjöområdet höjas. Så minimerar vi skadeverkningar från bl a oljeutsläpp när de väl sker och på så vis skapar vi också förutsättningar för ett friskare Östersjön för våra barn och barn barn. En röst på Kristdemokraterna den 14 september är en röst för att rädda Östersjön.

Christian Carlsson, Vice ordförande KDU Sverige

Vågkraft är framtidens energi

De fossila bränslena måste fasas ut. Vi har ett ansvar för vår natur och det finns en risk att vi får se ett allt varmare klimat om vi inte lyckas ställa om vår energiförsörjning. Det finns också starka ekonomiska skäl för att fasa ut de fossila bränslena eftersom vi kan räkna med kraftigt stigande energipriser i takt med att jordens oljetillgångar sinar. I det läget gäller det att Sverige har energiförsörjningen tryggad på annat sätt.

I en övergångsfas kommer kärnkraften att vara helt avgörande. Vi kommer även i framtiden att behöva god tillgång på energi för att klara såväl välfärd som tillväxt och idag finns det inga energikällor som kan mäta sig med kärnkraftens effektivitet. Dagens sol- och vindkraft kan endast fungera som komplement till vår kärnkraft och vattenkraft. Därför måste kärnkraften behållas och byggas ut.

Framtidens energi kommer dock att bestå av andra energikällor! Vågkraft kan exempelvis komma att utgöra en viktig del i framtidens energiförsörjning. Forskare i Uppsala har menat att europeisk vågkraft i framtiden kommer att kunna försörja hela västeuropa med energi och att den svenska vågkraftens potential motsvarar den årliga produktionen från en normalstor kärnreaktor. Vågkraft är framtidens energi och dess utveckling blir intressant att följa!

Christian Carlsson (kd)
Förbundsstyrelseledamot (KDU)
ers. Stockholm Stads miljö- och hälsoskyddsnämnd

Stockholm Stad ska inte äga Fortum Värme

Skrivelse från  Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2010-03-09:

Oppositionen föreslår i en motion att Stockholm stad ska köpa tillbaka Fortum. Det är Fortum Värme som avses, vilket leder till frågan var i sin budget som oppositionen har de nödvändiga 15 miljarderna som ett återköp skulle kräva?

Kommunfullmäktige avslog i kommunfullmäktige för bara några månader sedan en motion om att staden skulle starta ett energibolag, och det är tydligt att oppositionen inte kan samordna sina åsikter.

Om det är så att oppositionen tänker avhålla sig från att använda skattemedel och lån för att finansiera köpet måste pengar tas från fjärrvärmekunderna själva. Kostnaden på 15 miljarder fördelat på de närmare 8000 kunderna, varav 1 676 är privathushåll i villaområden, känns för oss som en orättmätig pålaga.

Oppositionen framställer frågan om Fortum Värme som om det skulle bli billigare och bättre för stockholmarna om Staden ägde bolaget. Ett återköp skulle som sagt kosta minst 15 miljarder. Till detta ska fogas miljardkostnaderna för en snabbavveckling av Fortum Värmes sista kolanvänding som oppositionen vill genomföra. Är det någon som tror att värmen faktiskt blir billigare av allt detta?  

Ulla Hamilton (m) 
Karin Karlsbro (fp)
Christian Carlsson (kd)

Svarar på DN.se: Så klarar Stockholm miljömålen

På DN.se har jag svarat på frågor om hur Stockholm ska klara miljömålen med anledning av klimatmötet i Köpenhamn! 

Vilka tre konkreta satsningar vill Kristdemokraterna göra kommande mandatperiod för att sänka utsläppen av växthusgaser i Stockholm? Hur mycket kommer desa åtgärder att minska utsläppen och hur ska de finansieras?

Kristdemokraterna vill möjliggöra kollektivtrafik på vatten och vi vill även behålla en hög investeringstakt i kollektivtrafiken för att underlätta klimatsmart resande med bland annat en spårvagnslinje innanför tullarna. Dessutom verkar vi för att energieffektiviseringarna som kommit igång i Stockholm fortsätter och att man ska bejaka ny miljövänlig teknik vid all ny- och ombyggnation. När det gäller ambitionen att minska utsläppen så håller vi fast vid målet om att vi i Stockholm inte ska förbruka mer än tre ton koldioxid per person och år senast 2015. Vi håller också fast vid stadens långsiktiga mål om att Stockholm ska vara helt fossilbränslefritt år 2050.

Läs hela sammanställningen: Så ska Stockholms partier klara klimatmålen

Christian Carlsson (kd)
Stockholm Stads miljö och hälsoskyddsnämnd

Stockholms vatten och strandbad bättre

Stockholms strandbad lockar till sig allt fler besökare. Det är därför glädjande att vattnet vid och runt Stockholms strandbad blir allt bättre!

Vattnet och strandbaden betyder mycket för stockholmarna, för deras hälsa och välmående. Vattnet är också viktigt för stadsbilden och attraktionskraften i huvudstaden. Kristdemokraternas ambition är att Stockholms vattenkvalité skall höjas ytterligare!

Vi som bor i Stockholm ska även i framtiden kunna njuta av vårt vatten och naturen i närområdet. Vattenfrågorna måste därför även fortsatt prioriteras i stadens miljöarbete.

Christian Carlsson (kd)
ers. Stockholm Stads miljö- och hälsoskyddsnämnd

Stockholms koloniträdgårdar – kulturellt arv

Idag har Stockholm Stads miljö- och hälsoskyddsnämnd haft sammanträde. I ett ärende lyftes Stockholms koloniträdgårdar. Som kd:s representant fick jag Ulla Hamilton (m) och Karin Karlsbro (fp) att ställa sig bakom följande särskilda uttalande: 

Koloniträdgårdar har funnits i Stockholm sedan 1904 och de utgör idag ett kulturellt arv av stort värde. Genom koloniträdgårdarna ges storstadsmänniskor frihet att odla grönsaker, frukt och växter i egen trädgård. Det kan vara nog så betydelsefullt för den enskilde, men koloniträdgårdarna har också en förmåga att odla annat av värde, nämligen mänsklig lycka och nära gemenskap.   

Kolonirörelsen är en del av det civila samhället. Grannars samvaro i samband med det småskaliga odlandet bidrar på ett naturligt sätt till glädje och starkare gemenskap. Relationer byggs upp och verksamheten erbjuder möjlighet till snabbare integration.

Kolonilotterna i Stockholms stad fyller en viktig funktion för odlarna, de har ett rekreativt värde, är en social tillgång och bidrar till ett starkare civilsamhälle. Koloniverksamhet är bra för stadsmiljön i Stockholm och det främjar samhälls- gemenskapen. Det är därför av vikt att Stockholm Stad strävar efter att bevara stadens koloniträdgårdar.

Christian Carlsson (kd)
ers. Stockholm Stads miljö- och hälsoskyddsnämnd

Stockholms klimatpakt 2009

Igår hölls årskonferensen med Stockholms klimatpakt. Stockholms klimatpakt är ett nära samarbete mellan Stockholm Stad och näringslivet för ett bättre klimat.

Klimatpakten undertecknades i september 2007 av miljöborgarrådet Ulla Hamilton (m) och idag är hela 70 företag i Stockholmsregionen anslutna till klimatpakten. Tillsammans har de minskat utsläppen motsvarande alla invånare i Sala!

Klimatpakten fungerar dels som en samarbetsform, men den ger också utrymme för kontaktskapande. Syftet är kunskaps- och erfarenhetsutbyte för företag som arbetar målmedvetet med miljö- och klimatfrågor.

På konferensen igår deltog över 100 deltagare vilket naturligtvis är glädjande! Det är viktigt att vi fortsätter det nära samarbetet mellan stad och näringsliv i frågor som rör miljön. Stockholmsföretagen vill ta ansvar för miljön precis som den borgerliga majoriteten i Stadshuset.

Miljö- och trafikborgarrådet Ulla Hamilton (m) skriver med anledning av årskonferensen hur miljöarbetet i Stockholm Stad gått framåt under det senaste året:

* Stockholm har utsetts till Europas första miljöhuvudstad 2010.

* Norra Djurgårdsstaden har blivit ett pilotprojekt för Clinton Climate Initiative.

* Stora infrastruktursatsningar är på gång för bättre kommunikation och miljö, inte minst i form av Citybanan.

* Staden har satsat 11 miljarder kronor på energieffektiviserings- och upprustningsåtgärder i miljonprogramsbeståndet.

* Biogasproduktionen har ökat med 30%.

* Miljöbilsförsäljningen i Stockholm ligger forttsatt högt och försäljningen av gasbilar har mer än fördubblats.

* Det gemensamma elbilsprojektet mellan Stockholm och Fortum har gått vidare och fått efterförljare.

* Laddstolpar finns i Lindvreten och vid Norr Mälarstrand. Stockholm Parkering jobbar med att installera i sina garage.

Det händer mycket på miljöområdet i Stockholm Stad. Det är roligt att ingå i majoriteten när miljöarbetet i Stockholm Stad går så starkt framåt!

Christian Carlsson (kd)
ers. Stockholm Stads miljö- och hälsoskyddsnämnd  

USA och Kina enade för klimatet

De två länder som släpper ut mest växthusgaser i världen har nu enats om en gemensam klimatambition. USA och Kina har efter ett två dagar långt möte  enats om att försöka minska sina utsläpp och man lovade omvärlden och varandra ett tätare samarbete för miljön framöver. 

Sverige och resten av världen har all anledning att vara glada över nyheten. Det rör sig visserligen bara om en avsiktsförklaring och inte om några konkreta miljömål men miljöarbetet går framåt i USA och Kina. Det är ingen hemlighet att dessa aktörer måste finnas med på banan för att vi framöver ska kunna nå verkligt verkningsfulla överenskommelser rörande utsläpp och klimat.

Nu gäller det bara att hålla tummarna för att USA och Kina gör verklighet av sin gemensamma klimatambition och ser till att minska utsläppen.