Självklart ska det vara höga krav på lärare

IMGL1573-44Det är viktigare att alla elever möts lärare som förmår att leda klassen framåt och ser till att eleverna levererar goda kunskapsresultat inom respektive ämne, än att de möts av någon med lärarlegitimation. 

I Dagens Samhälle den 14 juni presenterade jag flera förslag för att skapa förutsättningar för ett starkare skolledarskap och bättre lärare.

Åsa Fahlén, förbundsordförande för fackförbundet Lärarnas riksförbund, skriver i en replik (14/6) att hon tycker att det är bra att Kristdemokraterna i Stockholms stadshus vill öka antalet karriärtjänster och investera i de lärare som finns i staden. Hon skriver också att det är bra att vi lyfter behovet av ett starkt skolledarskap.

Fahlén invänder dock mot mitt förslag att avskaffa kravet på lärarlegitimation. Hon skriver att ”alla elever har rätt att möta utbildade och legitimerade lärare i klassrummet” och att ”det ska vara höga krav för att vara lärare”.

Självklart ska det vara höga krav för att vara lärare. Det gäller inte minst när det kommer till ämneskunskaper. Jag står dock fast vid att det är viktigare att alla elever möts lärare som förmår att leda klassen framåt och ser till att eleverna levererar goda kunskapsresultat inom respektive ämne, än att de möts av någon med lärarlegitimation.

Det finns såklart massor av duktiga lärare och rektorer i Sverige som gör ett fantastiskt jobb, men det innebär ändå ett enormt resursslöseri att inte låta landets rektorer fullt ut använda de välutbildade och ämneskunniga lärare som idag saknar lärarlegitimation. Makten och det fulla ansvaret över vilka som anställs på en skola borde ligga hos rektor.

Åsa Fahlén oroar sig över att läraryrkets status skulle minska om kravet på lärarlegitimation tas bort. Det är dock inte lärarlegitimationen som avgör läraryrkets status. Det som avgör är istället lärarutbildningens kvalitet tillsammans med lärarlöner och karriärmöjligheter samt om man inom yrket erbjuds en skolmiljö som präglas av ordning, arbetsro och respekt mellan lärare och elever.

Kristdemokraterna i Stockholms stadshus arbetar därför för högre löner för duktiga lärare, vi arbetar för vidareutbildning i såväl ämneskunskap och metodik som i ledarskap och konflikthantering och vi kommer alltid att arbeta för en skola med ordning och kunskap i fokus.

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU.

Läs hela artikeln hos Dagenssamhälle: Misstag av Alliansen att införa lärarlegitimation

Läs hela slutrepliken hos Dagens samhälle: KDU: ”Självklart ska det vara höga krav på lärare”

 

Alla barn borde få fira skolavslutning i kyrkan

IMGL1572-43.jpg

”Kristendomen är en självklar del av Sveriges kulturarv. Den har påverkat vårt samhälle, våra traditioner och våra svenska värderingar på ett helt avgörande sätt. Skolavslutningar i kyrkan är ett naturligt uttryck för detta”

Det tycks ha blivit en tradition för vissa att två gånger om året ifrågasätta skolavslutningar i kyrkan. Aktivister inom skolvärlden, ateister och kulturrelativister har så här års gjort sitt bästa för att beröva barnen sin traditionsenliga skolavslutning i kyrkan – med nationalsång, flaggviftande och psalmer som ”Den blomstertid nu kommer”.

För Sövestads skola i Ystad ska det i julas ha varit första gången på 100 år som en julavslutning inte skulle hållas i kyrkan, och även inför sommaravslutningen valdes kyrkan bort.

Det är ett tecken i tiden. Att fira skolavslutning i kyrkan har minskat drastiskt. Bara 35 procent av landets grundskolor firar numera i kyrkan enligt forskare vid Högskolan i Borås.

Svenska folket vill annorlunda. Så många som 78 procent är emot att förbjuda skolavslutningar i kyrkan och även för oss kristdemokrater är skolavslutningar i kyrkan en given tradition. Kristendomen är en självklar del av Sveriges kulturarv.

Den har påverkat vårt samhälle, våra traditioner och våra svenska värderingar på ett helt avgörande sätt. Skolavslutningar i kyrkan är ett naturligt uttryck för detta, och det finns all anledning att bevara denna folkkära tradition.

Traditioner och högtider är bra därför att de för människor närmare varandra, skänker en känsla av samhörighet och stärker vår samhällsgemenskap. De utgör dessutom en viktig länk till vår historia som binder oss samman med tidigare och kommande generationer.

Betydelsen av att uppmärksamma nationella högtider i landets skolor ska därför inte underskattas.

Skolan ska uppmärksamma vårt kulturarv och våra sedvänjor så att våra barn får en bättre förståelse för Sveriges historia och våra gemensamma rötter. Kulturarvet innebär inte minst en viktig nyckel till integration för barn som har invandrat till Sverige.

För oss kristdemokrater är det därför självklart att tillåta skolor att fira sina högtider i kyrkan. Alla barn borde få fira skolavslutning i kyrkan.

Christian Carlsson, Förbundsordförande för KDU
Läs hela artikeln hos Nyheter24: KDU: ”Alla barn borde få fira skolavslutning i kyrkan”

Skolavslutningar i kyrkan

Dags att ta avstånd från Muslimska brödraskapet, Ibn Rushd

589001964607de9afdaf1c265b8473c0För oss i KDU är det uppenbart att skattesponsrade studieförbundet Ibn Rushds ställningstaganden riskerar att radikalisera svenska muslimer. Bekänn färg nu och ta avstånd från Muslimska brödraskapet, skriver Christian Carlsson och Jakob Ljungman.

I en debattartikel i Expressen kritiserar vi i KDU flera muslimska organisationer för islamistiska kopplingar och ställningstaganden som bidrar till radikalisering.

Vi kräver ett stopp för bidrag till alla organisationer med islamistiska kopplingar, och vi anser att skolor ska undervisa om islamism på samma sätt som man gör om nazismen och kommunismens brott mot mänskligheten.

I ett svar från Zana Muhammad, förbundsordförande för Studieförbundet Ibn Rushd anklagas KDU för lögner och osanningar, och islamismen relativiseras. Muhammad påstår att det skulle vara oklart vad vi menar med islamism – men inte med ett ord tar han avstånd ifrån densamma.

Islamism är extremism

Vi förtydligar gärna.

Islamism är en beteckning för extrema, politiserade former av islam. Gemensamt för dem är att de inte gör skillnad på religion och politik utan anser att varje stat måste underställas Allah och sharialagar för att betraktas som legitim. Islamism är extremism. Denna ideologi hotar vår demokrati och måste stoppas.

Ibn Rushd är en av de svenska organisationer som i en ny rapport från MSB pekas ut som associerade till islamistiska Muslimska brödraskapet. De och andra organisationer som associeras till brödraskapet har vid flera tillfällen bjudit in antisemitiska talare som vill utplåna Israel, uttryckt hat mot homosexuella och som uppmanat till jihad. Ett färskt exempel är Noreddine al-Khademi, som nyligen bjöds in till ”Muslimska familjedagarna”. Han är känd som ”Imam Jihad” för sina uppmaningar till unga tunisier att ansluta sig till jihad i Syrien.

Många genomskådar numera ”islamofobi”-argumenten
Gemensamt för dessa organisationer är också att de avfärdar varje kritik mot islam eller islamism som islamofobi. Hat och hot mot muslimer existerar, och då bör vi tala om det i termer av vad det är: anti-muslimskt hat. Vi bör däremot inte använda termen ”islamofobi”, eftersom det är ett begrepp som Muslimska brödraskapet använder för att omöjliggöra religionskritik och en uppriktig diskussion om den problematiska sammanblandning mellan stat och religion som de själva står för. Att tolka all slags religionskritik som en attack mot islam används dessutom som offerkofta i Brödraskapets strategi för att öka sitt politiska inflytande och för att svartmåla västvärlden. Vi är många som har genomskådat detta.

På hemsidan islamofobi.se som Ibn Rushd står bakom har exempelvis kunnat läsas att ”Rasismen mot muslimer har varit en byggsten i konstruktionen av ‘det moderna och demokratiska Väst’ ”. För oss i KDU är det uppenbart att den sortens ställningstaganden riskerar att radikalisera svenska muslimer.

Zana Muhammad skriver att ”En sak som förenar alla i den mångfald som vi samarbetar med är uppfattningen att demokrati är förenligt med islam.” Trots det har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) så sent om i april nekat statsbidrag till Sveriges Unga Muslimer (SUM), vilken är en av Ibn Rushds medlemsorganisationer. Detta därför att man ansåg att organisationen inte kunnat visa att verksamheten uppfyller kravet på demokratiska idéer, jämställdhet och förbudet mot diskriminering.

Ta avstånd från Muslimska brödraskapet
Istället för att gömma sig bakom formuleringar som:

”Ibn Rushd är ett studieförbund. Vår roll är inte att förespråka en viss tolkning av islam” så är det nu dags för Ibn Rushd att bekänna färg.

  • Ta avstånd ifrån Muslimska brödraskapet och islamism.
  • Var tydliga med om ni anser att demokratin och svenska domstolar ska vara överordnade sharia – eller om ni anser att demokratin måste underkasta sig sharia för att staten ska vara legitim.
  • Var tydliga med om ni anser att svenska lagar är det som ska gälla i Sverige och om ni med principen likhet inför lagen syftar på svensk lag, eller sharia.
  • Var tydliga med om ni står för de mänskliga rättigheterna utifrån FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, eller utifrån sharia.
  • Var tydliga med om ni anser att religion och politik ska skiljas åt – eller om ni anser att islam är ett allomfattande system där det inte kan göras någon distinktion mellan religion och politik.

Svenska folket betalade 48 miljoner i bidrag till Ibn Rushd år 2016. De förtjänar svar. Vårt besked är att svenska skattebetalare inte ska behöva sponsra islamism.

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU
Jakob Ljungman, förbundsstyrelseledamot KDU

Läs slutrepliken hos Expressen: KDU: ”Ta avstånd från islamism, Ibn Rushd”

Regeringen är som förblindad av girighet – avskaffa värnskatten

Regeringens giriga ekonomiska politik lyckas med konststycket att både göra skattebetalarna och staten fattigare. Sverige behöver sänkta marginalskatter och ett höjt grundavdrag, skriver Christian Carlsson och Felix Arnstedt, ordförande respektive arbetsmarknadspolitisk talesperson för KDU.

Vi i Sverige lever under ett av världens högsta skattetryck. Det lönar sig för lite att arbeta. För vissa är skillnaden mellan att arbeta och leva på bidrag så liten att det inte lönar sig att jobba. För andra innebär de höga skatterna att det är svårt att få vardagen att gå ihop eller att viljan till vidareutbildning, hårt arbete och mer ansvar på jobbet saknas.

Sverige behöver en skattepolitik som uppmuntrar arbete och förverkligande av drömmar, men utvecklingen går åt fel håll. Regeringen har höjt skatterna med 47 miljarder kronor netto. Det handlar om skadliga skattehöjningar som slår direkt mot jobb och företagande, men som också gör det svårare för människor att göra klassresor och förbättra sin situation.

Allt fler som jobbar tvingas exempelvis att betala statlig inkomstskatt. Poliser, barnmorskor och sjuksköterskor har plötsligt förvandlats till höginkomsttagare i regeringens ögon. Den högsta marginalskatten på arbete ligger i dag på ungefär 60 procent, eller 70 procent om man tar med lagstadgade arbetsgivar­avgifter. Det innebär att Sverige har högst marginalskatter i världen.

Något är fel när var tredje heltidsarbetande i Sverige, som jobbar och gör rätt för sig, får behålla mindre än hälften av en löneökning.

Det är en viktig princip att den som arbetar har rätt att njuta frukten av sitt arbete och därför borde alla som jobbar få behålla merparten av sin lön.

Något är fel när var tredje heltidsarbetande i Sverige får behålla mindre än hälften av en löneökning.

De höga marginalskatterna leder dessutom till att människor jobbar och handlar mindre. Skatte­intäkterna minskar trots att skattesatserna höjs. Ingen borde försvara ett system som både gör enskilda människor och staten fattigare, men finansminister Magdalena Andersson gör det. Socialdemokraterna är som förblindade av girighet och avundsjuka. Det ska inte få styra svensk skattepolitik.

Arbete och företagande ska uppmuntras, inte straffbeskattas.

1. Höj grundavdraget till 2,5 prisbasbelopp

I år skulle alla som jobbar därmed kunna få tjäna 113 750 kronor skattefritt, innan man behöver betala skatt. Det ger en rejäl skattesänkning som skulle göra störst skillnad för familjer med låga inkomster. Välfärd är att den som är sjuk får vård i tid och att polisen kommer när man ringer, men också att veta att det finns pengar kvar i plånboken när räkningarna är betalda. Verklig trygghet handlar inte om höga bidrag från staten, utan om att få ta ansvar och stå på egna ben, kunna bygga upp ett eget sparande och planera framtiden med den man älskar.

2. Avskaffa värnskatten

De sista 5 procentenheterna av den statliga inkomstskatten skulle vara en tillfällig skatt som infördes 1995 för att Sverige skulle återhämta sig efter 90-talskrisen, men de finns fortfarande kvar. Värnskatten är därför en omoralisk skatt som måste bort. För staten innebär den mindre än 0,5 procent av skatteintäkterna, och modern forskning visar att ett avskaffande rent av skulle kunna leda till mer skatteintäkter eftersom det skulle stimulera till arbete.

3. Minska marginalskatterna

Sänk den statliga inkomstskatten och se till att färre behöver betala den. Statlig inkomstskatt är en straffbeskattning på högre utbildning, arbete och ansvarstagande. Det långsiktiga målet ska därför vara att den statliga inkomstskatten avskaffas och att alla löntagare beskattas lika, dvs. med samma procentsats.

Det finns ingen anledning att hålla fast vid de höga skatterna.

Ett avskaffande av den statliga inkomstskatten skulle inledningsvis leda till ett intäktsbortfall om 61 miljarder kronor, det vill säga cirka 3 procent av de totala skatteintäkterna i Sverige. KDU är beredda att finansiera detta genom myndighetsnedläggningar och skrotade arbetsmarknadspolitiska åtgärder, tuffare krav i bidragssystemen, minskade mottagningskostnader vid Migrationsverket och ett mindre omfattande offentligt åtagande. På sikt skulle slopad statlig inkomstskatt dessutom innebära ökade skatte­intäkter eftersom incitamenten för arbete skulle öka. Det finns ingen anledning att hålla fast vid de höga skatterna.

Sverige behöver en ny regering som uppmuntrar ansvar och arbetsamhet, och som ser till att människor får behålla mer av sin lön. Fler ska få makt över vardagen och möjlighet att förbättra sin situation. Grunden för ett gott samhället är starka familjer som arbetar och gör rätt för sig. Därför förespråkar vi kristdemokrater en skattepolitik som gör att fler kan känna hopp om en bättre framtid för sig själva, sin familj och för Sverige.

Christian Carlsson, förbundsordförande.

Felix Arnstedt, arbetsmarknadspolitisk talesperson.

Läs hela artikeln hos Timbro: Regeringen är som förblindad av girighet

 

Så stoppar vi ungas psykiska ohälsa

KD-sajt-LARGEOrsakerna till att så många unga människor mår dåligt är flera, men oavsett varför så ska de och deras familjer kunna lita på att man får vård i tid och den hjälp man behöver. För att fler ska få känna hopp om en bättre och ljusare framtid, behövs inte bara nya reformer utan också ett politiskt ledarskap som förstår att solidariteten inte börjar i riksdagen utan med oss själva, skriver Ebba Busch Thor (KD) och Christian Carlsson (KDU).

Psykisk ohälsa drabbar många människor i vårt land. Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat ända sedan 1980. Depression, ångest och självskadebeteende har blivit vanligare, fler antidepressiva läkemedel skrivs utoch antalet självmord bland unga har ökat. De senaste tio åren har psykisk ohälsa bland barn dessutom fördubblats. Socialstyrelsen har länge kunnat visa på en negativ utveckling, och den är dessvärre utmärkande för Sverige.

Det handlar om flickor och unga kvinnor som plågas av ätstörningar eller en ständig oro över att inte räcka till och det handlar om pojkar som går till skolan med en klump i magen varje morgon, därför att de inte vet vad som kommer att hända i korridoren. Det kan också handla om barn som inte vågar ta med kompisarna hem därför att mamma eller pappa kanske bråkar, eller för att någon är full.

Orsakerna till att så många unga människor mår dåligt är flera, men oavsett varför så många som 190 000 barn och unga mår dåligt så ska de och deras familjer kunna lita på att man får vård i tid och den hjälp man behöver.

Människor i Sverige betalar bland världens högsta skatter, men socialdemokraterna klarar ändå inte av att ta hand om de mest utsatta. Vårdköerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) växer. Öppna jämförelservisar att i mars 2018 klarar endast fyra av 21 landsting målet att erbjuda 90 procent av de sökande ett första besök vid BUP inom 30 dagar. 2014 samma månad klarade 15 landsting samma uppgift. Det innebär ett enormt välfärdssvek och är mycket allvarligt eftersom ett snabbt stöd också är nyckeln till ett snabbt tillfrisknande.

Kristdemokraterna föreslår därför:
1. Korta köerna till BUP. Kristdemokraterna har gjort det förut, och om vi får makt efter valet i höst så kommer vi att avsätta mer resurser för att kapa vårdköerna igen.

2. Ge landstingen/regionerna ett samlat ansvar för barn- och ungdomshälsovården inklusive elevhälsan. Barn och unga kan då få mer lättillgänglig hjälp tidigt vilket kan förhindra att lättare former av ångest och oro leder till djupare psykisk ohälsa.

3. Inför en elevhälsogaranti. Varje elev ska också kunna komma i kontakt med elevhälsan varje dag. Varannan skola brister i det förebyggande elevhälsoarbetet. Därför måste elevhälsan förstärkas.

4. Reformer för tryggare familjer. Sänkt skatt och ekonomiskt stöd till barnfamiljer, barnomsorgspeng och en helt flexibel föräldraförsäkring minskar risken för bråk om tid och pengar. Alla kommuner ska dessutom erbjuda föräldrastödsprogram.

För att fler unga människor och familjer ska få känna hopp om en bättre och ljusare framtid, behövs dock inte bara nya reformer utan också ett politiskt ledarskap som förstår att solidariteten inte börjar i riksdagen utan med oss själva. Det behövs ett politiskt ledarskap som förstår att grunden för det goda samhället läggs av vanliga människor som väljer att ta ansvar och gör gott för varandra. Vi kristdemokrater står för ett sådant ledarskap för Sverige och därför ber vi om väljarnas förtroende i valet den 9 september.

Ebba Busch Thor, partiledare för Kristdemokraterna

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU Sverige

Läs hela artikeln hos Metro: KD: Så stoppar vi ungas psykiska ohälsa

 

 

Statsminister för en dag

d046be06f040eaf2b66a78a3ced7cba8 Intervjuades nyligen i podden ”Statsminister för en dag”. Fick  chansen att berätta om hur KDU hade styrt Sverige, hur våra visioner och ambitioner kan forma ett tryggt Sverige – där varje människa ges möjlighet att utvecklas, forma sitt liv och förverkliga sina drömmar.

Ni kan lyssna på podcasten här

 

Om ert förbund skulle få chansen att leda Sverige, vad är det första ni gör då?

Sverige står inför en gigantisk integrationsutmaning, så det första vi skulle göra är att skapa bättre förutsättningar för människor att bli en del av det svenska samhället.

Vi skulle tillåta lägre ingångslöner och reformera LAS – för att minska risken och kostnaden att anställa, så att fler kan få chansen till ett jobb.

Men vi skulle också ställa tuffare krav på integration.

Målet med integrationspolitiken kan inte längre stanna vid jobb, utan måste vara att de som kommit till Sverige anpassar sig på ett sätt som gör att de identifierar sig som svenskar, tar till sig våra värderingar och känner ansvar för och lojalitet gentemot Sverige.

Obligatorisk samhällsorientering som krav för försörjningsstöd och språk- och medborgarskapstest är därför några av våra förslag.

Vi säger också nej till böneutrop från moskéer som vill proklamera islam över våra bostadsområden, och till heltäckande slöja som burka och niqab i våra skolor.

Att våga ställa krav på anpassning, tror jag blir helt avgörande för en lyckad integration, för att motverka framväxten av parallellsamhällen – helt enkelt för att Sverige ska hålla samman.

Vad är er vision för Sverige? Hur tar vi oss dit?

Vår vision handlar om ett friare och tryggare Sverige – där varje människa ges möjlighet att utvecklas, forma sitt liv och förverkliga sina drömmar.

Ett sådant samhälle byggs bäst underifrån av starka och trygga familjer, med tid för barnen och goda värderingar.

En skola med ordning och kunskap i fokus, som kan ge barn de verktyg som krävs för att de ska kunna forma det liv de vill leva – och ett företagsklimat i världsklass är också viktigt för oss kristdemokrater.

därför att vi vill att Sverige ska vara ett möjligheternas land, där människor kan förbättra sin situation, där små företag kan växa sig starka och där fler får se sina drömmar förverkligas.

Men Sverige ska också vara ett tryggt land, som håller samman.

Jag vill att mina barn i framtiden ska få möjlighet att växa upp i ett samhälle – där vi litar på och känner ett ansvar inte bara för oss själva utan också för varandra, där man kan röra sig fritt utan rädsla för att utsättas för brott och där polisen faktiskt kommer när man ringer.

För att nå dit så är känslan av samhörighet, gemenskap och goda värderingar, avgörande. Och där är vårt besked är tydligt.

Sverige ska fortsätta vila på de goda värderingar som historiskt har gjort landet starkt, och som bygger på den människosyn som förvaltats av den kristna och västerländska idétraditionen.

Samhällsgemenskap – inte segregation, det är vår samhällsvision.

På vilket sätt skulle alla här i publiken märka av att ni tagit över ledarskapet? Vad kommer bli den största förändringen?

Friheten och makten över vardagen skulle öka. Människor skulle få behålla mer av sin lön tack vare våra skattesänkningar, och Sverige skulle bli ett tryggare land.

Verklig trygghet handlar nämligen inte om att betala världens högsta skatter för att sedan vara beroende av höga bidrag, utan om att kunna stå på egna ben, kunna bygga upp ett eget sparande och planera framtiden med den man älskar.

Men Sverige skulle också bli tryggare på andra sätt.

Brottslingarna skulle exempelvis i större utsträckning sitta inne, så att vi andra kan vara ute.

Om vi i KDU skulle få makten, skulle vi införa hårdare straff för vålds- och sexualbrott så att straffen står i bättre proportion till brottets kränkning och fler brottsoffer får se rättvisa skipas.

Vi skulle slopa ungdomsrabatten som innebär att den som är 18 istället för 21 automatiskt döms till halva straffet, om han exempelvis begått en grov våldtäkt.

Och vi skulle avskaffa dagens mängdrabatt för seriebrottslingar som innebär att principen ”ta tre betala för två”, inte bara gäller på rean utan också i våra svenska domstolar.

Sverige skulle få en rättspolitik, med trygghet och rättvisa i fokus.

Det skulle märkas både när vi läser om domar i tidningen, och det skulle märkas i våra egna bostadsområden.

Om vi öronmärker 100 miljarder från statsbudgeten till dig och ditt förbund, vad skulle ni göra för pengarna?

Vi skulle sänka skatterna och anställa 10 000 fler poliser, men en stor del av summan skulle också gå till att stärka försvaret.

Det är en plikt att försvara sitt land. Det är därför bra att värnplikten nu har återinförts, men det räcker inte. Sverige är värt att kunna försvara och för det krävs både fördubblade försvarsanslag och svenskt medlemskap i Nato och.

Ingen uppgift kan vara viktigare för staten än att försvara människors frihet, demokratin och att upprätthålla respekten för människovärdet.

Fem snabba frågor:

Flygskatt?

Nej.

Arbetsvillkor eller snabbare väg in på arbetsmarknaden?

Vi vill har arbetsvillkor som gör att det blir snabbare vägar in på arbetsmarknaden, det ska bli lättare att få ett jobb – vi vill att man ska få ta ett enklare jobb till lägre lön.

Modulbostäder och tillfälliga bostäder?

Ja, om det behövs.

Öppna gränser?

Nej

Nato

Ja

Varför ska man lägga sin röst på ert moderparti?

Det ska man göra, för det första därför att ett starkt KD behövs för att vi ska kunna sparka ut sossarna från Rosenbad och bilda en borgerlig regering, efter valet den 9 september.

Men framförallt för att Sverige behöver bli tryggare.

För att det ska bli lättare för mormor att komma in på äldreboende den dag hon beöver det och för att den som sjuk ska få vård i tid.

Också för att ett tryggare Sverige kräver 10 000 fler poliser, hårdare straff och tuffare krav på integration – men också politiker som förstår att ett verkligt tryggt samhälle byggs underifrån av starka familjer och goda värderingar.

Därför behövs ett starkt KD, och därför ska man rösta KD, den 9 september.

Christian Carlsson,
förbundsordförande KDU

Förbjud burka och niqab i Stockholms skolor

ErikSlottner_CCEn lärare från Stockholm hörde nyligen av sig till oss och berättade att han undervisar en högstadieelev som han aldrig sett ansiktet på. Flickan skickas till grundskolan iklädd en täckande niqab. Vi anser att detta är fullständigt oacceptabelt och vi vill sätta stopp för heltäckande slöja som burka och niqab i skolan.

Svenska skolor ska vara öppna, jämställda och demokratiska. Där ska tjejer och killar ges samma möjligheter. Islamism och hederskultur har de senaste åren blivit alltmer påtagligt i det svenska samhället och användandet av heltäckande slöjor är ett aktivt ställningstagande för isolering och segregation. Det är ett ställningstagande som direkt motverkar integration och samhällsgemenskap och det är något som vi kristdemokrater i Stockholms stad inte kommer att acceptera på våra skolor. Att det förekommer att en lärare tvingas undervisa ett barn som han aldrig sett ansiktet på är ett tecken på att det är dags att tydligt sätta ned foten och visa vad som gäller i Sverige. Här hälsar vi på varandra med ett handslag, vi visar vårt ansikte och ser varandra i ögonen för att visa varandra respekt.
 
De senaste årtiondena har frågan om olika former av förbud mot heltäckande slöja aktualiserats i stora delar av västvärlden, och allt fler länder finner skäl att vidta åtgärder. Tysklands förbundskansler, kristdemokratiska Angela Merkel, är en av alla ledare i som har lämnat klara besked: ”Hos oss gäller följande: Visa ansiktet. Fullbeslöjat är inte acceptabelt.”   
 
Samma sak borde gälla i Sverige: Heltäckande slöja som burka och niqab hör inte hemma i en öppen demokrati där det är centralt att människor kan mötas och identifiera varandra. Här gäller jämställdhet mellan kvinnor och män och idén om samhällsgemenskap. Sådana normer och värderingar skapar tillit och trygghet. Det handlar i grunden om att visa sina medmänniskor att man har goda avsikter och om ömsesidig respekt.
 
Den som förespråkar att döttrar och fruar måste bära en burka eller niqab bryter mot viktiga normer och värderingar som gäller i Sverige och vi är inte intresserade av att omförhandla vårt sociala kontrakt. Kvinnor ska inte behöva dölja sig själva för att visa sig anständiga och för att undvika att bli ofredade. En kvinna som tvingas dölja sitt ansikte förvägras också friheten att utvecklas i gemenskap med andra, ett grundläggande behov för varje människa. Hon förvägras därmed en del av sig själv.
                                                  
Vi kommer därför att arbeta för att införa ett förbud mot heltäckande slöja som burka och niqab i svenska skolor. En röst på Kristdemokraterna är att stå upp för jämlikhet mellan kvinnor och män, för varje persons rätt att utvecklas som person och förverkliga sin potential. Det är helt enkelt en röst för att försvara de goda värderingar som har byggt västvärlden starkt.
 
Erik Slottner (KD) 

Riksdagsledamot och gruppledare i Stockholms stadshus


Christian Carlsson (KD) 

förbundsordförande för KDU och gruppledare i utbildningsnämnden i Stockholm

Läs debattartikeln på Stockholmdirekt: KD: Förbjud heltäckande slöja i skolan 

KDU: Skattemanifest – för fler jobb, företagande och starkare familjer

CC Igår var sista dagen att lämna in deklarationen. KDU presenterade därför ett nytt skattepolitiskt manifest med förslag på skattesänkningar.

För att bygga Sveriges välstånd starkare krävs en skattepolitik som uppmuntrar arbete, företagande, investeringar och sparande, men också som stärker vanliga människor och familjer. Människor ska få behålla merparten av sina inkomster.

– Vi i KDU vill sänka skatten för att uppmuntra arbete och företagande, och för att människor ska få behålla mer av sin lön. Det skapar förutsättningar för starkare familjer. Välfärd är att veta att den som är sjuk får vård i tid, men också att det finns pengar kvar i plånboken när räkningarna är betalda. Verklig trygghet handlar inte om att vara beroende av höga bidrag, utan om att få ta ansvar, stå på egna ben, kunna bygga upp ett eget sparande och planera framtiden med den man älskar.

KDU vill höja grundavdraget till 2,5 prisbasbelopp, avskaffa värnskatten och succesivt avskaffa den statliga inkomstskatten. Målet är att alla löntagare beskattas lika, dvs. utifrån samma procentsats. Till dess vill vi införa frivillig sambeskattning för gifta makar. Syftet är att sätta stopp för vad man menar är en orättvis beskattning av familjer där inkomstskillnaden är stor mellan makarna.

– Sverige har världens högsta marginalskatter och alltfler som jobbar tvingas betala statlig inkomstskatt. Det är fundamentalt fel att var tredje heltidsarbetande som jobbar och gör rätt för sig får behålla mindre än hälften av en löneökning. Den som arbetar har rätt att njuta frukten av sitt arbete och alla som jobbar borde därför få behålla merparten av sin lön.

Ett annat förslag från KDU är att införa en frivillig extraskatt. De som tycker att de betalar för lite i skatt ska kunna betala mer, men också välja ändamål för pengarna, exempelvis sjukvård eller polisen.

– Alex Schulman hyllade höga skatter och Fredrik Virtanen skrev att ”det är sexigt att betala skatt”. Jonas Gardell gnällde över Alliansens skattesänkningar. Detta trots att vanliga människor lever under ett av världens högsta skattetryck och betalar bland världens högsta skatter. Alla dessa kändisar som vill betala mer borde få den möjligheten, utan att det ska behöva drabba vanligt folk.

Skattemanifestet rymmer också flera förslag för fler jobb och mer företagande. KDU föreslår sänkta arbetsgivaravgifter för småföretagare, ett avskaffande av ”3:12 reglerna” och man menar att målet med bolagsskatten ska vara att den avskaffas

– Sveriges konkurrenskraft behöver stärkas. Små företag ska kunna växa sig starka, istället för att behöva flytta utomlands. Bolagsskatten förhindrar dessvärre investeringar i svenska bolag, den innebär en dubbelbeskattning och dess karaktär öppnar för omfattande skatteplanering. Ett viktigt steg mot visionen om ett företagsklimat i världsklass, är därför att helt avskaffa bolagsskatten.

Christian Carlsson, Förbundsordförande KDU

 

Skattepolitiska manifestet i sin helhet:

https://www.kdu.se/cms/wp-content/uploads/2018/05/Skattepolitiskt-manifest.pdf

 

 

Skattepolitiska manifestet i korthet:

Skatt på inkomst – och reformer för mer pengar i plånboken

KDU vill:

  • att grundavdraget utökas till 2,5 prisbasbelopp
  • att värnskatten avskaffas
  • att frivillig sambeskattning införs
  • att de statliga inkomstskatterna avskaffas
  • att arbetsgivaravgifterna och sociala avgifter skrivs ut i lönespecifikationen
  • att en frivillig extraskatt införs


Skattereform för mer företagande

KDU vill:

  • att bolagsskatten slopas
  • att 3:12 reglerna avskaffas
  • att utdelningar beskattas lika för alla bolag
  • att personaloptioner beskattas som inkomst av kapital
  • att det införs en låg och enhetlig moms


Punktskatter

KDU vill:

  • att momsen på punktskatter avskaffas
  • att energiskatten på elektricitet producerad med låg miljöpåverkan, såsom exempelvis kärnkraft, vattenkraft och vindkraft, kraftigt sänks.
  • att alkohol och tobak beskattas med särskilda punktskatter
  • att miljöskatter, liksom övriga punktskatter, främst ska spegla de samhällsekonomiska kostnaderna.

Skattereformer för fler och enklare jobb

KDU vill:

  • att arbetsgivaravgiften för de första fem anställda slopas
  • att arbetsgivaravgiften för de fem nästa anställda, upp till 10 anställda, halveras
  • att arbetsgivaravgiften sänks till under genomsnittet för OECD

Reformera LAS för att fler ska få jobb

DEBATT “En reform av arbetsrätten är nödvändig för att företag ska kunna anställa och fler människor ska kunna få ett arbete. Vi kommer att arbeta hårt tillsammans för att en alliansregering prioriterar en genomgripande LAS-reform”, skriver företrädare för alliansens ungdomsförbund.

En av de viktigaste uppgifterna för en alliansregering efter valet 2018 är att göra det möjligt för fler jobb att skapas. Utanförskapet måste minska och tillväxten öka. Hindren som står i vägen för nya jobb att skapas måste rivas. LAS behöver göras om i grundenSvensk arbetsmarknad är tudelad. Mer än var femte person som är utlandsfödd är i dag arbetslös. Ungdomsarbetslösheten är fortfarande ett samhällsproblem, trots de goda tiderna. Varför skapas inte fler jobb?När vi träffar företagare och frågar varför de inte anställer fler svarar alla nästan samma sak: Det är för dyrt och riskabelt. Att anställa är ett stort beslut som dels handlar om pengar – varje jobb måste skapa mer värde än vad det kostar att anställa. Dels är risken för hög att anställa en medarbetare som kanske inte klarar av jobbet.

Lagen om anställningsskydd, LAS, pekas ut som ett av de största hindren – inte minst för unga och nyanländas jobbchanser. All forskning om effekterna av en stelbent lagstiftning, som den i Sverige, visar att den hämmar rörligheten på arbetsmarknaden, cementerar utanförskapet och försämrar företagens produktivitet.

Dagens lagstiftning gör att arbetsgivare drar sig för att anställa personer utan jobberfarenhet. Även för mindre kvalificerade jobb krävs i dag ofta ett längre CV än nödvändigt, då företagen behöver minska sin risk.

LAS skapar osäkerhet och har istället för att ge skydd för den enskilde blivit ett hinder för företagen att våga satsa. Såväl turordningsreglerna som personliga skäl och kraven på försök till omplacering samt rätten till återanställning behöver göras om. Bakom det försåtliga begreppet ”saklig grund” döljer sig otydliga och oförutsägbara regler.

Unga får ofta en svagare ställning på arbetsmarknaden. Om ett företag tvingas dra ner drabbas de som varit på arbetsplatsen kortast tid hårdast av turordningsreglernas princip om ”sist in-först ut”, vilken inte tar hänsyn till ansträngning eller faktisk kompetens.

Under finanskrisens neddragningar visade sig även turordningsreglernas utformning leda till att medvetna satsningar som gjorts i många företag för att öka jämställdheten gick förlorade. Kvinnor drabbades hårdare än män av uppsägningar. Därför är en LAS-reform även en jämställdhetsreform.

Samtidigt som de som står utanför arbetsmarknaden har svårare att få jobb – och får en svagare ställning när de väl är inne – gör dagens lagstiftning att de som har jobb mer sällan vågar byta arbete, eftersom de då riskerar att få en sämre plats på turordningslistan. Det är varken rättvist eller tryggt.

Verklig trygghet handlar om att kunna få jobb och slippa fastna i bidragsberoende, om att våga byta arbetsplats om man inte trivs, om att kompetens ska väga tyngst – och om att företagare ska våga anställa.

Sedan ett antal år tillbaka har små företag vissa begränsade möjligheter att göra undantag från turordningsreglerna. De företag som använt sig av bestämmelsen om undantag har skapat fler jobb än andra. De har lägre sjukskrivningar och högre produktivitet.

En reform av arbetsrätten är nödvändig för att företag ska kunna anställa och fler människor ska kunna få ett arbete. Vi kommer att arbeta hårt tillsammans för att en alliansregering prioriterar en genomgripande LAS-reform.

Christian Carlsson, förbundsordförande Kristdemokratiska ungdomsförbundet

Benjamin Dousa, förbundsordförande Moderata ungdomsförbundet

Magnus Ek, förbundsordförande Centerpartiets ungdomsförbund

Joar Forssell, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet 

Läs artikeln hos Entreprenören: Ungdomsförbunden: Riv upp LAS för att fler ska få jobb