Kristdemokraternas idéer – ”Nationalstaten och migrationen”

Vad handlar den kristdemokratiska samhällsvisionen om, och vilken syn på staten och migrationen är det som motiverar att Kristdemokraterna förespråkar en kraftigt minskad invandring till Sverige?

Detta hade jag förmånen att få tala om vid seminariet ”Kristdemokraternas idéer” som Axess Magasin & TV anordnade, den 8 oktober.

Seminariet behandlar partiets historia, nutid och framtid, och medverkar gör även Erik Lindfelt, Stig-Björn Ljunggren, Douglas Brommesson, Stefan Attefall, Katarina Barrling och Fredrik Haage samt Andreas Carlson.

Mitt anförande: ”Nationalstaten och migrationen”

Hela dagens program: ”Kristdemokraternas idéer”

Christian Carlsson, ordförande för KD Stockholms stad

Inledning

Tack så mycket, och tack för inbjudan hit idag.

Kristdemokraternas besked inför förhandlingarna i migrationspolitiska kommittén var tydliga.

Den förda invandringspolitiken i Sverige har varit ohållbar, asylinvandringen behöver minska med ca 70 procent och vi kommer att behöva föra en stram migrationspolitik för mycket lång tid framöver.

Att det finns stöd hos svenska folket för den linjen är känt, men vad finns det för kristdemokratiska idéer som motiverar en sådan syn på nationalstaten och migrationen?

För att förstå det, så skulle jag vilja ta utgångspunkt i den kristdemokratiska samhällsvisionen.  

Kristdemokraternas syn på staten

Den kristdemokratiska samhällsvisionen handlar om ett samhälle där varje människa ges möjlighet att utveckla sin person och förverkliga sin potential. För att det ska vara möjligt behövs ett stort mått av personlig frihet, men också gemenskap, eftersom det är i nära gemenskap med andra som vi utvecklas.

Samhället ska därför byggas underifrån och makten utgå ifrån enskilda människor och familjer. Statens roll ska vara stödjande i förhållande till de mindre gemenskaperna, som lokalsamhällets företag, föreningar och familjer.

Detta så att vanliga människor kan leva det goda livet, i det lilla.

Men för att varje människa ska kunna leva ett värdigt liv, måste även våra naturliga rättigheter respekteras. Enligt vår naturrättsliga idétradition finns det nämligen en rad rättigheter, som tillkommer alla människor, därför att vi är just människor. Det handlar om rätten att förverkliga värden som liv, ägande, religions- och yttrandefrihet – värden som förvaltats av den kristna idétraditionen och som historiskt har byggt Sverige och hela västvärlden starkt.

Statens uppgift är därför inte bara att vara stödjande i förhållande till de mindre gemenskaperna, utan även att respektera människans naturliga rättigheter, samt att säkerställa att rättvisa råder mellan människor.

Det är utifrån den värdegrund som förvaltats av kristen etik och västerländsk humanism, som staten har att arbeta för det gemensamma bästa.

Något perfekt samhälle är inte möjligt att uppnå, eftersom människan är ofullkomlig, men förhoppningen är att det politiska arbetet ändå ska leda till vad vi kristdemokrater brukar kalla för samhällsgemenskap – dvs. ett samhälle som präglas av av samhörighet, där människor tar ansvar för sig själva och sin familj, och där solidariteten gör att vi också är beredda att ta ansvar för varandra – för hela det samhälle som vi är en del av.

Nationalstaten

Det faktum att Sverige är en nationalstat, dvs. har formats utifrån svenska folket som gemenskap och våra kulturella värden, har ur ett kristdemokratiskt perspektiv, inneburit en stor styrka för vårt land.

Det beror först och främst på att Sverige är ett västerländskt land där kristna värderingar till stor del utgör samhällets grund. Det märks på flera sätt i vår lagstiftning, men också på de flesta svenskars syn på människovärde, jämlikhet, åtskillnaden mellan religion och politik samt inte minst på solidariteten med samhällets utsatta.

Den svenska kulturen – med vår gemensamma historia, vårt språk och våra värderingar – har dessutom bidragit till en stark sammanhållning, hög tillit och trygghet – dvs. till en hög grad av samhällsgemenskap.

Det är rent av den höga tilliten tillsammans med de normer och dygder som rotat sig i det svenska civilsamhället, som mer än något annat har lagt grunden för Sveriges framsteg.

Kristdemokraterna är därför tydliga med att det är den värdegrund, med rättigheter och skyldigheter, som förvaltats av kristen- och västerländsk idétradition som fortsatt ska ligga till grund för det svenska samhället.

Staten varken kan eller bör förhålla sig neutral mellan olika kulturer och värderingar. Istället har vi ett ansvar att i enlighet med förvaltarskapstanken att ta tillvara det värdefulla kulturarv och den kristna etik som tidigare generationer har lämnat efter sig, och att föra det vidare till kommande generationer.

Invandring

Vad innebär då detta för Kristdemokraternas syn på invandring?

Ja, i grunden är det förstås bra om människor vill komma till Sverige för att jobba och bidra till välfärden i vårt land. Vi behöver både locka spetskompetens och välkomna personer inom bristyrken för att täcka behoven på arbetsmarknaden.

Men en förutsättning är att de som kommer kan försörja sig själva och sin familj. Reglerna behöver dessutom vara utformade så att arbetskraftsinvandrare inte i onödan tar jobb som arbetslösa människor som redan finns i landet skulle kunna utföra. I annat fall förvärras bara utanförskapet.

Kristdemokraterna skärpte tidigare i år sin politik för arbetskraftsinvandring i den här riktningen – så vad finns det för idéer att luta sig emot när vi tar oss rätten att sätta upp den här typen av villkor för människor som vill söka sig en bättre framtid i vårt land?

Ebba Busch talskrivare, Simon Westberg, uppmärksammande mig för en tid på den katolske filosofen och kristdemokratiska politikern från Italien, Rocco Buttiglione – bl.a. medlem av Påvliga akademin för samhällsvetenskap, och världsledande expert på katolsk sociallära.

Buttiglione för ett naturrättsligt resonemang som utgångspunkt för diskussionen om invandring, som kan hjälpa oss att förstå detta.

Den mest centrala av de naturliga rättigheterna – som följer av människans unika och okränkbara värde samt alla människors lika värde – är rätten till liv. Ur rätten till liv följer rätten att bruka jordens resurser, att äga och skörda frukterna av vårt arbete, så att vi kan leva. Den rätten är dock inte enbart individuell. Vi har även möjlighet att äga tillsammans, och det är generationer av ansträngningar som exempelvis har gett svenska folket äganderätten till sitt land.

Det betyder att det är svenska folket som äger rätten till Sverige och till att besluta om våra gemensamma resurser. Det finns som utgångspunkt, enligt Buttiglione, lika lite någon naturlig rätt att få migrera till någon annans land, som det finns någon naturlig rätt till någon annans egendom. Det är därför upp till varje land att forma sin migrationspolitik. Det är detta som ger oss rätten att sätta upp villkor för invandringen, och även att föra en mycket stram migrationspolitik.

Det finns dock en viktig naturrättslig begränsning – för hur migrationspolitiken får utformas. I och med människans fria vilja och vår förmåga att skilja mellan rätt och fel, så har vi även ett moraliskt ansvar för våra medmänniskor.

Enligt Sankt Augustinus princip ”den välordnade välgörenheten börjar med en själv” har vi först och främst att ta ansvar för oss själva och därefter för vår familj, släkt, hembygd etc. Människovärdet är samtidigt universellt, och av rätten till liv följer även rätten till skydd, dvs. om man flyr med välgrundad fruktan för sitt liv, och inte har kunnat erbjudas skydd på den plats där man kommer ifrån.

Kristdemokraterna värnar därför möjligheten att söka asyl, men det gäller att de som välkomnas att stanna, också integreras på ett sätt som gör att de blir en del av samhällsgemenskapen.

I det avseendet har svensk invandrings- och integrationspolitik inneburit ett stort misslyckande.

Invandringen till Sverige

Det finns barn i Sverige som aldrig har sett sina föräldrar gå till jobbet. De vuxna förebilderna som hade behövt finnas i familjen, ersätts istället av kriminella som rekryterar barn och unga till ungdomsgäng och organiserad brottslighet. Fram växer inte bara ett skuggsamhälle och parallellsamhällen av utanförskap – utan även en etniskt och kulturellt segregerad underklass.

Det säger sig självt att det är farligt och fel att föra en politik som innebär att människor som kommer till landet fastnar i parallellsamhällen och redan på förhand upplever sig vara dömda till att vara samhällets förlorare.

När man stängs ute stannar integrationen av, och i ett samhälle med så stor etnisk och kulturell mångfald att stora grupper av människor aldrig träffas, inte talar samma språk och där många inte ens är överens om samhällets mest grundläggande värden, så kommer tilliten, tryggheten och känslan av samhörighet att minska. Samhällsgemenskapen eroderar.

Segregation och parallellsamhällen

Från Rinkeby torg har rapporterats hur torget tömts på kvinnor därför att det inte hör till kulturen att kvinnor fikar på egen hand, eller tillsammans med män. Könsseparata badtider för så små barn som fyra år har ansetts nödvändigt för att alla barn ska få lära sig simma. I Göteborg har flickor visserligen skickats till skolan för att undervisas i enlighet med skolans värdegrund om jämställdhet mellan kvinnor i män, men på bl.a. Vetenskapsskolan har man samtidigt mötts av kvinnliga lärare iklädda niqab. Detta eftersom det numera finns vissa muslimer i Sverige som anser att kvinnor inte bara måste dölja håret, utan hela ansiktet.

Ett vanligare problem är de tusentals unga flickor som varje dag tvingas leva under hederskulturens förtryck. Flickor misshandlas och mördas i hederns namn. Andra luras utomlands under sommarlovet för att giftas bort.

Samhällsgemenskap

Kristdemokraterna vill i grunden att alla människor ska kunna omfattas av samhällsgemenskapen, men för att samhällsgemenskap ska kunna existera behövs samtidigt ett gemensamt fundament, ett etiskt och kulturellt modersmål, som gör att samhället knyts samman av ömsesidiga etiska band.

Att Sverige är byggt på kristen etik och västerländsk humanism gör att vår grundlag bygger på idén om alla människors lika värde. Det har gett oss likhet inför lagen, yttrandefrihet och religionsfrihet, men även synen på jämlikhet mellan kvinnor och män samt vår demokrati.

Om man vill bygga sin framtid i Sverige och bli en del av den svenska samhällsgemenskapen, så behöver man lära sig språket och skaffa sig ett jobb, men man måste också acceptera dessa grundläggande värden.

Sveriges styrande politiker måste i sin tur ta sitt ansvar och bedriva en politik som inte tillåter att de sociala, kulturella och värderingsmässiga skillnaderna växer sig så stora att människor får svårt att känna samhörighet. I annat fall kommer solidariteten att minska, och segregationen kommer att slå än djupare revor i den svenska samhällsgemenskapen.

”Mångkulturalismen – har gjort sitt i Sverige.”

Istället behöver samhällsgemenskap göras till mål för integrationspolitiken.

Med tanke på att den djupa segregationen redan skapar stora motsättningar och hotar människors frihet, räcker det dock inte att höja ambitionen med integrationen.  Invandringens storlek måste även stå i proportion till integrationsförmågan.

Kristdemokraternas förhållningssätt

Kristdemokraterna frånsäger sig inte vårt ansvar för att erbjuda skydd åt enskilda människor och familjer som flyr med välgrundad fruktan för sitt liv, men vårt solidariska ansvar gäller även i förhållande till alla de människor som redan bor i Sverige. Det vore därför fel att fortsätta föra en politik som medför stora påfrestningar på samhället.

Vi har tvärtom ett ansvar att förvalta vårt samhälle på ett sätt som gör att vi kan överlämna det i ett minst lika gott skick till våra barn och barnbarn, som när vi själva ärvde det. Asylrätten kommer därför att behöva tolkas och tillämpas betydligt striktare framöver, och Sverige behöver sammantaget föra en migrationspolitik som kraftigt minskar invandringen.

Vi ska fortsatt hjälpa medmänniskor i nöd via ett effektivt bistånd. Vi ska erbjuda stöd via ansvarsfulla internationella insatser – men invandringen till Sverige måste från och med nu vara långsiktigt hållbar. Migrationspolitiken ska vara utformad så att de människor som kommer hit, också kan bli en del av det svenska samhället och vår samhällsgemenskap – en del av vårt land.

Hedersvåld och förtryck

Almedalsveckan är inställd i år, men organisationen GAPF – Glöm Aldrig Pela och Fadime anordnar istället webbinarium.

Jag diskuterar hedersvåld med justitieminister Morgan Johansson (S), Elisabeth Svantesson (M), Juno Blom (L) och journalisten Sakine Madon.

Vi diskuterade bl.a:

  • Inför särskild brottsrubricering för hedersbrott
  • Stockholms skolors förstärkta arbete mot hedersförtryck
  • Nej till heltäckande slöja som burka och niqab i skolan
  • Stäng religiösa friskolor och som inte följer skollagen.
  • Integration från dag ett samt språk- och medborgarskapstest.

 

Christian Carlsson, distriktsordförande KD Stockholms stad

Stoppa barn- och tvångsäktenskap

IMG_7198Vid Fadimegalan för två veckor sedan avtackades jag som ambassadör för GAPF – men mitt arbete mot hedersförtryck och hedersrelaterat våld kommer att fortsätta tills vi har krossat hederskulturen.

Jag blev oerhört glad och tacksam när jag vid Fadimegalan 2019 utsågs till hedersuppdraget att vara ambassadör för organisationen GAPF – Glöm Aldrig Pela och Fadime​.

För mig handlar kampen mot hederskulturen om vilka värderingar Sverige ska bygga på – men framförallt handlar det om att stå upp för enskilda människors frihet och att försvara några av samhällets allra mest utsatta.

Sverige ska fortsatt vara ett land där frihet och jämställdhet är självklara värden. Vi kan inte acceptera barn- och tvångsgifte eller att unga flickor i Sverige inte får umgås med pojkar, tvingas bära slöja eller utsätts för våld i hederns namn.

När jag under hösten 2018 fick möjlighet att tjänstgöra som riksdagsledamot under en kort tid bestämde jag att en av mina första motioner skulle handla om att införa ”hedersbrott” som särskild brottsrubricering i brottsbalken. Detta för att bättre belysa hederskulturens i Sverige och för att särskilt hårt kunna straffa de som gör sig skyldiga till detta allvarliga och systematiska förtryck.

Under det senaste året har mitt arbete mot hederskultur och hedersförtryck fortsatt, men nu inom ramen för kommunfullmäktige och utbildningsnämnden i Stockholm.

Jag har varit pådrivande för:

✔️ Bättre uppföljning av hur samtliga skolor jobbar för att stärka kompetensen kring hederskultur och hedersrelaterat våld samt av hur man inom ramen för skolans värdegrundsarbete jobbar för att förebygga och upptäcka hedersförtryck.

✔️ Riktlinjer på varje skola för hur man agerar vid misstanke om ex. tvångsäktenskap, könsstympning och hedersvåld samt ett centralt dokument med förslag på hur skolorna kan arbeta.

Kristdemokraterna Stockholm​ och den grönblå majoriteten har under 2019:

✅ Arbetat fram en ny handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck – med exempel på varningssignaler och tidiga tecken på att någon far illa samt vägledning när en elev kan vara utsatt. Detta så att stadens lärare känner till anmälningsskyldigheten och vet hur de ska agera.

✅ Gett förvaltningen i uppdrag att ta fram ett riktat material till förskolorna för att ge samtliga förskoleverksamheter utökad kunskap om hur hedersförtryck identifieras hos små barn.

✅ Genomfört en kampanj mot hedersförtryck inför sommarlovet för att minska risken för tvångsgifte. Detta i form av ett brev till alla högstadie- och gymnasieelever i Stockholm, och genom ett brev till stadens samtliga rektorer.

Vid Fadimegalan 2020 för två veckor sedan avtackades jag som ambassadör för GAPF – men mitt arbete mot hedersförtryck och hedersrelaterat våld kommer givetvis att fortsätta tills vi har krossat hederskulturen.

Du kan också göra skillnad för att stoppa hedersvåldet – ex. genom att bli medlem i GAPF eller ge ett bidrag.

Visa ditt stöd här: https://gapf.se/

Christian Carlsson, ledamot av kommunfullmäktige i Stockholm

 

Skärp straffen för människosmuggling

CC_FW.jpg

Människosmugglingen göder det kriminella skuggsamhället men Sverige gör inte tillräckligt för att stoppa den. Skriver på SVD Debatt tillsammans med polisen, Fredrik Wallén, vice distriktsordförande för KD Stockholms stad.

Människosmuggling är enligt utlänningslagen när någon uppsåtligen hjälper en utlänning att olovligen komma in i eller passera genom Sverige, en medlemsstat i Europeiska unionen eller Island, Norge eller Schweiz. Vi kristdemokrater anser att regeringen måste göra mer för att stoppa smugglarna.

Att en människa som lyckats ta sig till just Sverige för att söka asyl vanligtvis tagit hjälp av människosmugglare bör samtidigt i det närmaste betraktas som en sanning. Det är en ”obekväm sanning”, men en sanning likväl.

Sanningen är obekväm eftersom vi vill att det ska vara ordning och reda i svensk migrationspolitik, men också därför att de stora kriminella inkomster som brottet genererar för smugglarna inte sällan används för att stödja terrorism eller annan kriminalitet. Människosmugglingen göder det kriminella skuggsamhället men Sverige gör inte tillräckligt för att stoppa den.

Antalet asylsökande till Sverige år 2018 uppgick till strax över 21 500 personer enligt Migrationsverket, men antalet polisanmälningar för människosmuggling och organisering av människosmuggling stannade på strax under 170 stycken samma år enligt BRÅ. Detta talar sitt tydliga språk. Sverige borde kunna bättre.

Den som inte respekterar svenska invandringslagar måste naturligtvis dömas till ansvar och straffas. Påföljden för människosmuggling är dock för närvarande fängelse i högst två år. Betraktas brottet som grovt kan straffet visserligen bli sex års fängelse, men betraktas brottet som ringa stannar påföljden vid böter. Det innebär att även i ärenden där själva smugglingen kan styrkas, så dömer domstolen oftast till böter för ringa brott.

Människosmuggling är svårt att utreda. Inte enbart smugglaren, utan även den som smugglats är oftast inte alls intresserad av att berätta vad som hänt. Även relativt omfattande brottslighet och sluga tillvägagångssätt landar ofta i att det i alla fall inte bedöms föreligga några ”försvårande omständigheter” som kan motivera fängelse.

Även om nuvarande lag alltså stadgar fängelse som normal påföljd vid människosmuggling har brottet i praktiken blivit ett bötesbrott i Sverige. Detta trots brottets allvar och att det kan generera väldigt stora inkomster för gärningsmännen som begår brottet. Så här kan vi inte fortsätta ha det.

Kristdemokraternas riksting har beslutat att skärpa straffen för människosmuggling. Incitamenten för polis och åklagare att prioritera utredningar om människosmuggling är idag låg och behöver stärkas. Detsamma gäller incitamentet att överhuvudtaget polisanmäla fall av människosmuggling.

Kristdemokraterna föreslår att straffet för människosmuggling ska skärpas till fängelse i lägst två år och vid grova brott upp till högst 10 år. Förslaget handlar inte bara om att påföljderna för dömda människosmugglare ska bli mer kännbara och rättvisa. Möjligheterna att utreda anmälda brott skulle dessutom öka med vårt förslag. Förutsättningar för att under förundersökningar begära misstänkta häktade och använda olika tvångsmedel, exempelvis telefonavlyssning, ökar nämligen om brottet formellt betraktas som grövre och har en strängare straffskala.

Människosmuggling betraktas sannolikt som relativt riskfritt i dagens Sverige, åtminstone av smugglarna själva. Den tiden måste snart vara förbi. Människosmuggling är absolut inte någon form av brottslighet som existerar solitärt vid sidan av annan brottslighet. All brottslighet ska bekämpas. Kristdemokraterna vill höja straffen och det är dags att regeringen arbetar för detsamma.

Christian Carlsson (KD)
Partidistriktsordförande för Kristdemokraterna i Stockholms stad

Fredrik Wallén (KD)
Vice partidistriktsordförande för Kristdemokraterna i Stockholms stad
Tjänstledig polis (fd. gränspolis och schengeninspektör)

Skolans kamp mot hedersvåld

NamnlösVid gårdagens kommunfullmäktige debatterades en interpellation om stadens skolor och förskolors arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Jag deltog i debatten och valde att understryka vikten av detta arbete.

Tyvärr breder hederskulturen ut sig även i vårt land, och i vår stad.

I Utbildningsnämnden har jag därför drivit på för bättre uppföljning av hur skolorna jobbar för att stärka kompetensen kring hederskultur och hedersrelaterat våld, samt av hur man inom ramen för skolans värdegrundsarbete jobbar för att förebygga och upptäcka detsamma.

Det behövs riktlinjer på varje skola för hur man agerar vid misstanke om ex. tvångsäktenskap, könsstympning och hedersvåld och vi har också efterfrågat ett centralt dokument med förslag på hur skolorna kan arbeta.

Jag är därför väldigt glad över att vi i den grönblå majoriteten nu har gett utbildningsförvaltningen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att förbättra arbetet på Stockholms skolor – inte minst så att stadens lärare känner till anmälningsskyldigheten och vet hur de ska agera.

Jag är också glad över de informationsinsatser som genomförts inför sommaren för att minska risken för tvångsgifte, och över det informationsmaterial som nu tas fram för stadens förskolor.

Kampen mot hederskultur och hedersvåld handlar om att vara tydlig med vilka värderingar som Sverige fortsatt ska bygga på för att hålla samman. Framförallt handlar det om människors frihet, och om att stå upp för några av samhällets mest utsatta – därför ska vårt gemensamma arbete fortsätta, för att stoppa hedersvåldet och krossa hederskulturen!
Christian Carlsson (KD), ledamot av Stockholms kommunfullmäktige

Se gärna mitt debattinlägg  här nedan:

Webb-TV från Stockholms kommunfullmäktige: Christian Carlsson

Mina riksdagsmotioner

_DSC2928.jpg

Under den här hösten har jag tjänstgjort som riksdagsledamot för Kristdemokraterna. Den tiden börjar nu att lida mot sitt slut. Därför är det dags för en summering av de enskilda motioner som jag har lagt som riksdagsledamot.

Mitt fokus har varit att på kort tid försöka lägga fram så många som möjligt och så mycket som möjligt av de förslag som jag har drivit under mina två år som förbundsordförande för KDU och framförallt av det som jag lovade att arbeta för inför valet 2018.

Resultatet blev 16 enskilda riksdagsmotioner, som ni finner nedan:

Fler poliser och hårdare straff

Hedersbrott som särskild brottsrubricering

Straffrättsreform för hårdare straff

Intensifiera kampen mot terrorismen

Låt polisen bära vapen utanför tjänst och stärk tjänstemannaskyddet

Motion om att lokalt begränsa tiggeriet på vissa platser

Ett företagsklimat i världsklass

Skattereformer för ett företagsklimat i världsklass

Inträdesjobb som ny anställningsform

Proportionalitetsprincip för fackliga stridsåtgärder

Reformera lagen om anställningsskydd (LAS)

Äganderätten i skogsbruket

Tuffare krav på integration

Skärpta krav på försörjningsstöd

Uppvärdera medborgarskapet

Stoppa offentliga böneutrop

Översyn av diskrimineringslagstiftningen

Övriga motioner

Reformer för en skola med ordning

Stöd våra soldater

Det har varit fantastiskt att få representera svenska folket i riksdagen. Jag hade gärna fortsatt det arbete som nu har påbörjats, men den 1 januari är min tid till ända för den här gången. Förhoppningsvis får jag möjlighet att fullfölja arbetet i framtiden.

Jag vill nu hälsa vår ordinarie ledamot Desirée Pethrus varmt välkommen tillbaka till riksdagsgruppen och också tacka mina riksdagskollegor för den tid som har varit. Stort lycka till i det fortsatta arbetet för ett friare och tryggare Sverige.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot

Här kan du läsa mer om mitt riksdagsarbete: Christian Carlsson (KD)

Budgetdebatt i Stockholms stadshus

48374351_10161423756975314_2042651987454984192_n

De senaste dagarna har det hållits budgetdebatt i Stockholms stadshus. Jag representerade KD i debatterna om förskola och arbetsmarknad. Här kan du läsa mina inledningsanföranden.

Förskola – Valfrihet, mindre barngrupper och tid för barnen

 

Tack så mycket fru ordförande,

Kristdemokraterna vill att Stockholm ska vara en stad där det finns tid för barnen. Vi vill att det ska finnas tid att ge varje barn en trygg start i livet.

Det små barn behöver mest, det är vuxna som har tid att vara nära – som ger kärlek, omtanke och respekt. Någon som ser och bekräftar när man har gjort något bra, som tillrättavisar när man har gjort fel. Någon att dela glädje med – och inte minst någon att krypa upp hos, när man behöver tröst.

För oss kristdemokrater har det alltid varit viktigt att föräldrar ska ha möjlighet att välja mellan olika barnomsorgsformer – oavsett om man anser att förskola, dagmamma eller flerfamiljssystem är det som passar det egna barnet bäst.

Därför är vi stolta och glada över att vi i den grönblå majoriteten har enats om att information om valfriheten och de olika barnomsorgsalternativen ska bli tydligare och mer lättillgänglig, under den kommande mandatperioden.

Men för oss är det också viktigt att Stockholm erbjuder riktigt bra förskolor!

Föräldrar som väljer en förskola i Stockholm, ska veta, att verksamheten är stimulerande och utvecklande för barnen.

Den ska hålla en hög pedagogisk nivå – rymma mycket lek – men man ska också veta att personalen har tid för barnen.

För det krävs små barngrupper.

Trots att antalet barn minskar något, satsar vi i den grönblå majoriteten nu mer pengar på förskolan.

Vi ökar förskoleschablonen med 2 %, och totalt satsas dryga 90 mnkr på förskolan.

Vi är överens om att målet, om max 14 barn per småbarnsgrupper och 18 barn för de äldre, ska uppfyllas.

Vi kristdemokrater och den grönblå majoriteten kommer därför att jobba för mindre barngrupper i förskolan under den kommande mandatperioden.

Små barngrupper ger mer tid för barnen och gör att fler barn blir sedda, bekräftade och känner sig trygga – och trygga barn, det ger också grunden för ett tryggare Stockholm.

***

Arbetsmarknad – Vassare integration och ett företagsklimat i världsklass

 

Fru ordförande,

Stockholm ska vara en möjligheternas stad, en stad som håller samman.

Fler människor ska få möjlighet att stå på egna ben, kunna försörja sig själva och sin familj – och därmed också ges möjlighet att förverkliga sina drömmar.

Vi befinner oss just nu i en högkonjunktur, det går bra för många stockholmare – men arbetsmarknaden är tudelad. Inte minst arbetslösheten bland utrikes födda är alldeles för hög.

Det här beror dels på utbildningsnivån hos många av de som har kommit till vår stad, men det beror också på den stelbenta arbetsmarknaden och de höga ingångslönerna i Sverige.

Det finns nu ett enormt behov av jobb med låga, eller grundläggande, utbildningskrav, för att vi ska klara integrationen – och många reformer måste till på nationell nivå för att de enkla jobben ska kunna växa fram. Men vi Stockholm ska nu också göra vad vi kan för att fler vuxna ska få ett jobb att gå till – för att fler barn får se sina föräldrar gå till jobbet – och för att det ska löna sig bättre för människor att jobba.

För att Stockholm ska lyckas menar vi kristdemokrater att det behövs en integrationspolitik som både erbjuder möjligheter och som ställer krav. Det krävs också att hela staden jobbar tillsammans.

Vi i den grönblå majoriteten inrättar därför ett integrationsutskott för att ta ett samlat grepp kring integrationen i staden.

Vi tar initiativ till en integrationspakt med näringslivet där fokus ska vara att skapa fler mentorskapsprogram, praktikplatser och arbetstillfällen.

Och vi kommer också att förstärka Svenska för Invandrare och samhällsorienteringen.

Vi ska exempelvis öka möjligheten att kombinera språkstudier med praktik, genom ett ökat antal yrkesutbildningar inom SFI.

SFI för föräldralediga ska erbjudas med möjlighet att ta med barnen för att få fler utrikesfödda kvinnor att göra sig anställningsbara.

Vår ambition är att alla nyanlända på sikt ska delta i samhällsorientering och att samhällsorienteringens omfattning ska utökas.

Vi i den grönblå majoriteten kommer att arbeta stenhårt för att fler stockholmare ska få chansen till ett jobb. Vi gör det för att fler stockholmare åter ska få känna hopp om en bättre framtid för sig själva och för sin familj.

Christian Carlsson (KD), Ledamot av Stockholms kommunfullmäktige

Webbsändingen från kommunfullmäktige:

Förskoledebatten:

Inledningsanförande

Replik till Maria Ljuslin (v)

Replik till Arvid Vikman (s)

Replik till Olle Burell (s)

Replik till Olle Burell (s)

Replik till Maria Ljuslin (v)

Arbetsmarknadsdebatten:

Inledningsanförande

 

Fråga till statsministern om det europeiska asylsystemet

Stefan_CC

Den här veckan var det återrapportering från Europeiska rådet i riksdagen. Statsministern redogjorde för slutsatserna vid toppmötet och i egenskap av riksdagsledamot och en av Kristdemokraternas representanter i EU-nämnden valde jag att ställa följande frågor om det europeiska asylsystemet. 

Fråga till Statsministern

Tack så mycket herr talman

Tack också statsministern.

Min fråga rör det europeiska asylsystemet.

Jag vet att den svenska regeringen länge har förespråkat en tvingande mekanism som automatiskt fördelar flyktingar mellan EU:s medlemsländer.

Och självklart så är det så, att vårt moraliska ansvar att hjälpa medmänniskor på flykt är någonting som delas av samtliga EU:s medlemsländer och inte bara av några få.

Samtidigt är det också lätt att förstå de medlemsländer som är angelägna om att kunna bedriva en ansvarsfull och hållbar migrationspolitik, också i framtiden – och den svenska linjen har också mött starkt motstånd inom EU.

Vi har medlemsländer som Österrike, Tjeckien, Slovakien och Polen som har varit tydlig med att man har avvisat förslaget om tvingande flyktingkvoter inom EU, och det har även Europeiska rådets ordförande, Donald Tusk, tidigare gjort.

Mot bakgrund av detta.

Hur bedömer statsminister Stefan Löfven utsikterna att vinna framgång med förslaget om tvingande flyktingkvoter inom EU?

***

Replik till statsministern

Tack herr talman.

Dagens asylsystem premierar den som har råd att betala flyktingsmugglare dyrt och den som har kraft att genomföra de livsfarliga resorna över havet.

Och det har lett till att mer än 25 000 människor har drunknat på Medelhavet under de senaste dryga tio åren. Det har lett till att kvinnor och fattiga, äldre och sjuka i högre grad har blivit kvar i flyktinglägren, och det är naturligtvis inte moraliskt försvarbart. Ett nytt asylsystem behöver komma på plats, och det snarast.

Min fråga till statsministern är om det ändå  kanske skulle kunna öka chansen för EU att komma överens om ett gemensamt asylsystem – med gemensamma mottagningscenter och säkra vägar till EU – ifall asylkvoternas storlek skulle kunna avgöras av de enskilda medlemsländerna själva? Och kulle det i sådana fall kunna vara en väg att pröva, för att sätta stopp för döden på Medelhavet?

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot

 

 

 

 

Allmän politisk debatt 2018

 

Idag inleddes Allmän debatt 2018 i riksdagen. Som representant för Kristdemokraterna i Arbetsmarknadsutskottet valde jag att fokusera på integrationsutmaningen, och hur vi ska fler människor i arbete.

Fru talman,

Vi kristdemokrater vill att Sverige ska vara ett möjligheternas land, där människor ges förutsättningar att forma sitt liv, förbättra sin situation – och förverkliga sina drömmar.

Ett sådant samhälle byggs bäst underifrån av starka och trygga familjer, med tid för barnen och goda värderingar – men tyvärr så håller höga skatter och en stelbent arbetsmarknad, alltför många människor tillbaka.

Vi befinner oss just nu i en högkonjunktur, då många människor har jobb – men konjunkturen varar inte för evigt, och Sverige står inför en historisk integrationsutmaning.

Många människor har på kort tid kommit till vårt land, men för få har snabbt kommit in på arbetsmarknaden och blivit en del av det svenska samhället.

Det beror dels på utbildningsnivån hos många av de som har kommit, men också på den stelbenta arbetsmarknaden och de höga ingångslönerna.

Det finns nu ett enormt behov av jobb med låga, eller endast grundläggande, utbildningskrav, för att vi ska klara integrationen och se till att Sverige håller samman.

Istället ser vi hur parallellsamhällen av utanförskap och otrygghet breder ut sig, och hur Sverige har bland det största sysselsättningsgapet mellan utrikes- och inrikes födda, inom hela EU.

100 000, så kallade ”enkla jobb” skulle behövas för att sysselsättningsgapet skulle kunna jämnas ut – men de höga ingångslönerna i Sverige har gjort att dessa jobb i hög grad har försvunnit.

Det här duger inte.

För att fler vuxna ska få ett jobb, och fler barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet, behövs nu fler jobb som fler också kan konkurrera om.

Vi kristdemokrater vill därför minska risken och kostnaden att anställa genom att tillåta lägre ingångslöner i form av ”inträdesjobb”.

Vi vill sänka arbetsgivaravgifterna och reformera lagen om anställningsskydd (LAS), så att fler får chansen till ett jobb.

Och vi vill att Sveriges riksdag, snarast röstar fram en borgerlig regering – med en offensiv agenda, för fler jobb och ett företagsklimat i världsklass.

Tack så mycket!

Christian Carlsson, riksdagsledamot (KD)

2018-10-16

”Jag är mamma till en dotter, dödad av sin pappa”

Hedersvåld

I dag anordnade organisationen ”GAPF – Glöm Aldrig Pela och Fadime” ett författarsamtal i riksdagen med dansk-kurdiska författaren Sara Omar.

Samtalet handlade om hennes bok ”Dödstvätterskan”, en bok om en flicka i Kurdistan som föds in i hederskulturen. Boken skildrar fysiskt och psykiskt våld, sexuella övergrepp och det fruktansvärda förtryck som drabbar kvinnor i hederns namn.

Dödstvätterskan” har blivit kallad ”Årets modigaste bok”.

På frågan vad som har gett Sara Omar styrka och mod att skriva boken svarade hon idag.

”Jag är mamma till en dotter, dödad av sin pappa.

Jag är en kvinna som har gått igenom flera av de saker som skildras i boken”

”Jag har vuxit upp på en plats där att vara kvinna, var en skam i sig själv.”

”Jag gjorde det för att kunna andas.”

Hederskulturen breder nu ut sig, också i vårt land. Tvångsäktenskap, könsstympning och hedersrelaterat våld och förtryck finns i Sverige i en omfattning som är svår att greppa.

Som riksdagsledamot har jag därför valt att under den här hösten arbeta mot hedersrelaterat våld och det förtryck som följer av hederskulturen. En riksdagsmotion på området är att vänta.

Kampen mot hederskultur och hedersrelaterat våld handlar för mig om att vara tydlig med vilka värderingar som Sverige fortsatt ska bygga på för att hålla samman, men framförallt så handlar det om människors frihet och att stå upp för några av samhällets allra mest utsatta människor.

Jag vill bidra till att krossa hederskulturen och bekämpa det hedersrelaterade våldet, därför att fler kvinnor som Sara Omar ska kunna andas.

Christian Carlsson, riksdagsledamot (KD)