Ett handslag gäller – en symbol för lyckad integration

Christian_CarlssonChristian Carlsson, förbundsordförande (KDU): ”Du kan vägra att ta i hand, men då får du också ta konsekvenserna av att du vägrar anpassa dig till det svenska samhället.”

Arbetsdomstolens dom har fallit i det uppmärksammade handhälsningsmålet. En kvinna som arbetade som lärarvikarie på Kunskapsskolan i Helsingborg vägrade att skaka hand med manliga kollegor med hänvisning till Islam. Hon påstod sig sedan ha blivit diskriminerad efter att ha slutat på arbetsplatsen.

Domstolen kom fram till att det saknas bevis för att skolan ställt krav på handhälsning för att kvinnan skulle få jobba kvar. Någon prövning av om krav på att hälsa i hand strider mot diskrimineringslagen har därför inte gjorts.

KDU menar dock att det faktum att frågan om handhälsning ens ska behöva avgöras i en kostsam domstolsprocess är ett tecken på en slapphänt och misslyckad integrationspolitik. Självklart ska arbetsgivare ha rätt att ställa krav på anpassning och självklart ska de kunna säga nej till anställda som vägrar att ta i hand.

I Sverige har vi en sedvana av att hälsa på varandra för att visa respekt för den vi möter. Vi hälsar på både kvinnor och män, därför att jämställdhet är en grundläggande värdering i vårt land och det är en värdering som dessutom manifesteras i skollagen. Vi hälsar genom att se varandra i ögonen och ta varandra i hand och det är en styrka för det svenska samhället. Det har skapat en stark tillit och känsla av samhörighet mellan människor. Det är ingenting som vi borde kompromissa med.

Att som arbetstagare vägra ta en utsträckt hand på svensk arbetsmarknad, där uttrycket ”ett handslag gäller” visar tillit gentemot varandra och våra ingångna avtal, innebär således ett aktivt avståndstagande som ingen arbetsgivare ska behöva acceptera från sina anställda.

Självklart ska du kunna vägra att ta i hand, men då får du också vara beredd att ta konsekvenserna av att du också vägrar anpassa dig till det svenska samhället och helt enkelt söka ett annat jobb. Svårare än så ska det inte behöva vara. Fler behöver förstå att anpassning till det svenska samhället är fullständigt avgörande både för en lyckad integration, och ett Sverige som håller samman.

Christian Carlsson,
Förbundsordförande för KDU

Läs debattartikeln hos Nyheter24

Reformera LAS för att fler ska få jobb

DEBATT “En reform av arbetsrätten är nödvändig för att företag ska kunna anställa och fler människor ska kunna få ett arbete. Vi kommer att arbeta hårt tillsammans för att en alliansregering prioriterar en genomgripande LAS-reform”, skriver företrädare för alliansens ungdomsförbund.

En av de viktigaste uppgifterna för en alliansregering efter valet 2018 är att göra det möjligt för fler jobb att skapas. Utanförskapet måste minska och tillväxten öka. Hindren som står i vägen för nya jobb att skapas måste rivas. LAS behöver göras om i grundenSvensk arbetsmarknad är tudelad. Mer än var femte person som är utlandsfödd är i dag arbetslös. Ungdomsarbetslösheten är fortfarande ett samhällsproblem, trots de goda tiderna. Varför skapas inte fler jobb?När vi träffar företagare och frågar varför de inte anställer fler svarar alla nästan samma sak: Det är för dyrt och riskabelt. Att anställa är ett stort beslut som dels handlar om pengar – varje jobb måste skapa mer värde än vad det kostar att anställa. Dels är risken för hög att anställa en medarbetare som kanske inte klarar av jobbet.

Lagen om anställningsskydd, LAS, pekas ut som ett av de största hindren – inte minst för unga och nyanländas jobbchanser. All forskning om effekterna av en stelbent lagstiftning, som den i Sverige, visar att den hämmar rörligheten på arbetsmarknaden, cementerar utanförskapet och försämrar företagens produktivitet.

Dagens lagstiftning gör att arbetsgivare drar sig för att anställa personer utan jobberfarenhet. Även för mindre kvalificerade jobb krävs i dag ofta ett längre CV än nödvändigt, då företagen behöver minska sin risk.

LAS skapar osäkerhet och har istället för att ge skydd för den enskilde blivit ett hinder för företagen att våga satsa. Såväl turordningsreglerna som personliga skäl och kraven på försök till omplacering samt rätten till återanställning behöver göras om. Bakom det försåtliga begreppet ”saklig grund” döljer sig otydliga och oförutsägbara regler.

Unga får ofta en svagare ställning på arbetsmarknaden. Om ett företag tvingas dra ner drabbas de som varit på arbetsplatsen kortast tid hårdast av turordningsreglernas princip om ”sist in-först ut”, vilken inte tar hänsyn till ansträngning eller faktisk kompetens.

Under finanskrisens neddragningar visade sig även turordningsreglernas utformning leda till att medvetna satsningar som gjorts i många företag för att öka jämställdheten gick förlorade. Kvinnor drabbades hårdare än män av uppsägningar. Därför är en LAS-reform även en jämställdhetsreform.

Samtidigt som de som står utanför arbetsmarknaden har svårare att få jobb – och får en svagare ställning när de väl är inne – gör dagens lagstiftning att de som har jobb mer sällan vågar byta arbete, eftersom de då riskerar att få en sämre plats på turordningslistan. Det är varken rättvist eller tryggt.

Verklig trygghet handlar om att kunna få jobb och slippa fastna i bidragsberoende, om att våga byta arbetsplats om man inte trivs, om att kompetens ska väga tyngst – och om att företagare ska våga anställa.

Sedan ett antal år tillbaka har små företag vissa begränsade möjligheter att göra undantag från turordningsreglerna. De företag som använt sig av bestämmelsen om undantag har skapat fler jobb än andra. De har lägre sjukskrivningar och högre produktivitet.

En reform av arbetsrätten är nödvändig för att företag ska kunna anställa och fler människor ska kunna få ett arbete. Vi kommer att arbeta hårt tillsammans för att en alliansregering prioriterar en genomgripande LAS-reform.

Christian Carlsson, förbundsordförande Kristdemokratiska ungdomsförbundet

Benjamin Dousa, förbundsordförande Moderata ungdomsförbundet

Magnus Ek, förbundsordförande Centerpartiets ungdomsförbund

Joar Forssell, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet 

Läs artikeln hos Entreprenören: Ungdomsförbunden: Riv upp LAS för att fler ska få jobb

Steijer har fel om segregation

Christian Carlsson-7Siri Steijer (Timbro) skriver i Aftonbladet (2/4) att integration tillmäts överdriven tyngd och kritiserar KD för att vara en del av ett korståg mot segregation.

Steijer menar att ”Segregation är i sig inget problem” utan ”något vi måste acceptera”. Hon menar dessutom att kulturell segregation kan förenkla då det skapar mindre friktion och konflikter samt att vi borde ”välkomna framväxten av etniskt präglade stadsdelar”.

KDU håller inte med. Sverige ska präglas av samhällsgemenskap, inte segregation. Vi delar inte den liberala drömmen där våra bostadsområden förvandlas till etniskt och kulturellt segregerade stadsdelar. Vi eftersträvar inte ett svenskt Somaliatown eller Little Iraq. Tvärtom. Vi vill föra en politik som syftar till att motverka framväxten av parallellsamhällen.

”För staten ska det kvitta vilka språk som människor behärskar. Det ska också kvitta vad människor har för värderingar och huruvida vissa väljer att endast beblanda sig med religiöst, etniskt, estetiskt eller politiskt likasinnade”, det skriver Steijer. Problemet är att detta inte alls kvittar. Kultur räknas.

Varje samhälle är i behov av en gemensam kultur och värdegrund för att hålla samman. Känslan av gemenskap är viktig för att främja medmänsklighet, solidaritet och viljan att bidra till det gemensamma. Vi kristdemokrater har därför talat om vikten av samhällsgemenskap och behovet av en gemensam värdegrund sedan partiet bildades.

Språket har avgörande betydelse för vår identitet, och hur människor identifierar sig påverkar ansvarskänslan och villigheten att bidra till det gemensamma. Ett samhälles ekonomiska framgång är dessutom beroende av förmågan att samarbeta, något som bygger på tillit. Sverige har hittills haft en hög grad av tillit, men stor invandring riskerar att minska densamma, både inom och mellan grupper i Sverige. Vi behöver därför fästa större vikt vid integration – inte mindre.

Integrationspolitiken kan inte stanna vid fler vägar till jobb, färre bidrag eller stärkta språkkunskaper utan måste också syfta till att personer som invandrat till Sverige anpassar sig till det svenska samhället på ett sätt som gör att de identifierar sig som svenskar, känner ansvar för samhällsgemenskapen och tar till sig vår västerländska värdegrund.

När vi i KDU förespråkar utökad och obligatorisk samhällsorientering som krav för försörjningsstöd, språk- och medborgarskapstest för den som vill bli medborgare eller säger nej till böneutrop från moskéer som proklamerar islam över svenska stadsdelar, så handlar inte det om ett försök att kontrollera vad människor tycker. Det handlar inte heller om att tvinga någon att byta religion. Det handlar helt enkelt om att skapa förutsättningar för fler att bli en del av det svenska samhället.

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU

Läs artikeln hos Smedjan: KDU: Segregation får inte accepteras

KDU: Svenska folket vill inte ha muslimska böneutrop

Christian Carlsson-7Joar Forssell (LUF) skriver på SVT Opinion (22/3) att det finns delar av vår kultur som är så essentiella att det vore direkt skadligt om vi ruckade på dem, och att två av dessa är religionsfrihet och tolerans.

KDU delar den uppfattningen, men inte slutsatsen att svenska moskéer därför regelbundet ska ropa ut sina böner och proklamera islam över svenska bostadsområden eller hela stadsdelar. Människor i Sverige ska inte ofrånkomligen behöva mötas av budskapet ”Allah är störst. Allah är störst”, ”det finns ingen gud utom Allah”, i våra bostadsområden.

Forssell jämför böneutropet med ljudet från glassbilen. Den jämförelsen fungerar möjligtvis i en liberal teorivärld. Det krävs nog just, att man är förbundsordförande för LUF för att inbilla sig att ljudet från glassbilen är att likställa med sprängkraften i ett muslimskt böneutrop.

Sverige är inte något muslimskt land, även om det finns muslimer här. Sverige är ett land som är uppbyggt på kristen etik och västerländsk humanism. Det finns därför ingen anledning att bekymra sig över gudstjänster i TV, skolavslutningar i kyrkan, den svenska flaggan eller de kyrkklockor som är ett uttryck för vårt kulturarv och en tusenårig kristen historia i Sverige. Tvärtom. Kristendomen är en oskiljaktig del av vårt svenska och västerländska kulturarv. Detta återspeglas inte bara i våra värderingar utan även i våra seder och nationella symboler.

De flesta som bor i Sverige är kristna eller tror inte alls. Oavsett, så kan vi konstatera att en stor majoritet av svenska folket inte vill höra regelbundna muslimska böneutrop i sina egna bostadsområden. Enligt Sifo uppger hela 60 procent att de inte vill ha böneutrop. Istället för att kräva böneutrop bör muslimer därför anpassa sig till sin omgivning, det svenska samhället och vår kultur.

Religionsfriheten ska fortsätta att gälla i Sverige. Yttrandefriheten likaså. På samma sätt som svenska folket har att tolerera att det finns muslimer i Sverige, så har den muslimska minoriteten att inse och acceptera att en majoritet av svenska folket inte vill leva med muslimska böneutrop i sina egna bostadsområden. Den insikten kräver anpassning, vilket är helt avgörande för en lyckad integrationspolitik och för att förhindra framväxten av parallella samhällen.

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU

Läs artikeln hos SVT Opinion: ”KDU: Majoriteten av svenska folket vill inte ha muslimska böneutrop i sina bostadsområden”

Därför behövs ett starkt KD

29432414_10155348668413365_4143500163295477760_o

Skriver hos Timbros Smedjan​ med anledning av Kristdemokraternas födelsedag och kräver att följande fyra hörnstenar finns med när Ebba Busch Thor​ lägger grunden för en kristdemokrati för 2020-talet.

Den 20 mars, 1964 bildades vad som idag är Kristdemokraterna. Vi bildades som en reaktion mot att vänstervindar och kulturradikalism svepte över Sverige. Ledarsidor och kulturelit förkunnade att en ny tid krävde ett samhälle utan dygder och kristna värderingar.

Människovärdet reducerades, äktenskapet ifrågasattes och familjen beskrevs som ett hinder för personlig frihet. När kristendomsundervisningen dessutom skulle avskaffas blev det startskottet för den största protestlistan i Sveriges historia. Mellan den 15 oktober och den 1 december 1963 samlades 2134513 namnunderskrifter in. Verklighetens folk visade sitt missnöje med den politiska eliten.

Ett nytt parti bildades för att försvara kristna värderingar och för att kämpa för familjens frihet. KD kom långt senare in i riksdagen och har sedan dess ingått i flera regeringar. Opinionssiffrorna är nu låga, men det finns potential.

Behovet av en stark kristdemokrati är större än någonsin. Ett starkt KD behövs inte bara för att Alliansen ska kunna bilda en borgerlig regering efter valet, utan också i en sådan regering för att Sverige på allvar ska bli tryggare eftersom vi förstår att ett tryggt samhälle bäst byggs underifrån av starka familjer och goda värderingar. Vi behövs också för att svensk borgerlighet inte bara behöver ta strid mot vänstern utan också mot radikalfeminism, värdenihilism och islamism. Samhällsgemenskap – inte multikulturalism är vägen för Sverige

Det som behövs för att potentialen ska infrias är dock att partiet spelar sina kort rätt. Vi behöver med stolthet försvara våra värderingar, beskriva vår samhällsvision och peka ut vilken riktning vi vill ta Sverige. Det är dags att staka ut vägen och KDU kräver att följande fyra hörnstenar finns med när Ebba Busch Thor lägger grunden för en kristdemokrati för 2020-talet.

  1. Starkare familjer – sänk skatten och stärk friheten

Starka familjer lägger grunden för ett tryggt samhälle. Därför behövs en politik för fler jobb, sänkta skatter, valfrihet och tid för barnen. Fler vuxna ska få jobb och fler barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet. Vi måste därför skapa bättre förutsättningar för att människor ska kunna starta företag och förverkliga sina drömmar. Sänk dessutom inkomstskatterna och inför frivillig sambeskattning för familjer. Det skulle ge människor frihet att forma sitt liv, men också verklig trygghet.

Valfrihet i familjepolitiken skulle underlätta i människors vardag, och göra det lättare att kombinera jobb och familjeliv. Föräldraförsäkringen borde därför få fördelas helt fritt och en barnomsorgspeng införas för att möjliggöra mer tid för barnen med sina föräldrar, eller med en närstående. Tid behövs för att ge kärlek omtanke och trygghet till barnen när de är små och för att lära barnen rätt och fel samt att bemöta andra med respekt. Med en familjefientlig politik faller samhället successivt sönder. En politik för starkare familjer ger hopp om en ljusare framtid och ett tryggare Sverige.

  1. Trygghet och rättvisa

Trygghet är också att kunna gå hem sent på kvällen utan att behöva vara rädd för att utsättas för brott men var tredje kvinna oroar sig för detta och det beror på att alltför många människor väljer att begå brott. Det handlar om brottslingar som genom sina brott sätter sig själva framför lagen och sina medmänniskor.

Polisen ska komma när du ringer, fler brott måste klaras upp och fler brottslingar måste dömas. För det krävs 10000 fler poliser och fler verktyg i kampen mot brottsligheten, som exempelvis brottsprovokation. Det krävs också hårdare straff för vålds- och sexualbrott, slopad ungdomsrabatt och skrotad mängdrabatt för seriebrottslingar. Rättvisa för alla, bättre brottsofferstöd och ett tryggare Sverige, ska vara en viktig prioritering för Kristdemokraterna.

  1. Socialt ansvar – hjärta för samhällets utsatta

Kristdemokraterna har alltid stått för hjärta och omtanke. Vi människor har ett moraliskt ansvar inte bara för oss själva utan också för våra medmänniskor. Den som är sjuk ska få vård i tid och alla ska erbjudas en jämlik vård av god kvalitet oavsett var i landet man bor. När vi i ett land som Sverige, där vanligt folk betalar bland världens högsta skatter, ändå inte klarar av detta, när vårdköerna nu har fördubblats med socialdemokraterna då innebär det ett välfärdssvek.

För att återupprätta välfärdslöftet behöver vi förstatliga sjukhusvården. Vi behöver för det andra fler vårdplatser och smartare resurser. Kömiljarden gjorde det lönsamt för landsting att korta vårdköerna, den behöver återinföras. De äldre som byggt landet förtjänar dessutom respekt men också plats på boende när de känner behov av det samt rättvis beskattning. Därför vill KD slopa pensionärsskatten. Sverige behöver en politik med hjärta för de äldre.

  1. Västerländska värderingar – tuffare krav på integration

Det finns värden som är värda att bevara. Det finns goda värderingar som gör livet enklare att leva och som skapar förutsättningar för att vi ska kunna leva i ett tryggt samhälle. KD bildades för att försvara de dessa värderingar och det kulturarv som förvaltats av den kristna och västerländska traditionen och vi måste visa att vi fortfarande är beredda att försvara dessa värderingar. Det blir extra viktigt när vi ser hur islamism och hederskultur breder ut sig i våra förorter och hotar människors frihet.

Sverige behöver både en ansvarsfull migrationspolitik och tuffare krav på integration. Målet med integrationspolitiken kan inte stanna vid jobb och bostad utan kräver också anpassning. Samhällsorientering behöver göras obligatoriskt som motprestation för försörjningsstöd och språk- och medborgarskapstest behöver införas för den som vill bli svensk medborgare. Det är bra att KD säger nej till månggifte och institutionaliserade böneutrop, men vi måste också sätta stopp för heltäckande slöjor i offentlig verksamhet, så som på våra svenska skolor.

Sverige behöver ett socialt ansvarstagande parti till höger som förstår att vissa värden är värda att bevara, och som dessutom kan göra Sverige till ett friare och tryggare land för vanliga människor. Kristdemokraterna är det alternativet. Alla som tycker som oss eller ser behovet av ett starkt KD för att bilda en borgerlig regering, ska därför också rösta KD i valet den 9 september.

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU Sverige

Läs debattartikeln hos Smedjan: KDU: Därför behövs ett starkt KD

Böneutrop från moskéer hör inte hemma i Sverige

CC_rutig”Sverige är inte något muslimskt land, även om det finns muslimer här. Sverige är istället ett land som bygger på kristen etik och västerländsk humanism. KDU anser att böneutrop från moskéer inte hör hemma här, och en stor majoritet av befolkningen tycks hålla med.”

Axel Hallberg och Aida Badeli (Grön Ungdom) skriver i Dagens Samhälle (16/3) att Kristdemokraterna ägnar sig åt ”populism” som syftar till att ”skapa motsättningar” eftersom vi säger nej till böneutrop från svenska moskéer.

Man bör dock fråga sig vilka det är som skapar motsättningar. Är det vi som vill att människor ska få slippa höra muslimska böneutrop i sina bostadsområden, eller Grön ungdom som vill att sådana ska höras över våra städer från svenska moskéer?

Istället för att diskutera sakfrågan, dvs. muslimska böneutrop, fokuserar Hallberg och Badeli nästan helt på Kristdemokraternas retorik. Man hade kunnat förvänta sig bättre från ett ungdomsförbund, vars moderparti under de senaste åren kantats av islamistiska skandaler där ministrar varit inblandade och partiföreträdare vägrat ta kvinnor i hand. Grön ungdom borde vara väl insatta i frågan om böneutrop, men vi i KDU förklarar ändå gärna både vårt ställningstagande och vad muslimska böneutrop egentligen handlar om.

Det islamiska böneutropet ”Adhan” syftar nämligen inte enbart till att påminna människor att be, utan dessutom till att proklamera islam över en stad. Det framgår bl. a. av kommentarerna till ”Umdat Al-Ahkam” som är en av de viktigaste böckerna för islamisk juridik. Boken nämner att böneutropet kan liknas vid den muslimska flaggan och ska visa att folket i staden är muslimer.

Böneutropet inleds med att proklamera ”allaho akbar” för att hävda att Allah är den störste och att allting och alla, utom Allah i islam, ska böja sig. Detta följs sedan av budskapet att det finns ingen Gud utom Allah och att Muhammed är hans sändebud. Det hela gör att det finns en avgörande skillnad mellan muslimska böneutrop, och de kyrkklockor som är ett uttryck för vårt kulturarv och en tusenårig kristen historia i Sverige.

Sverige är inte något muslimskt land, även om det finns muslimer här. Sverige är istället ett land som bygger på kristen etik och västerländsk humanism. KDU anser att böneutrop från moskéer inte hör hemma här, och en stor majoritet av befolkningen tycks hålla med. Enligt Sifo uppger hela 60 procent att de inte vill ha böneutrop. Istället för att kräva böneutrop, behöver svenska muslimer därför vara beredda att anpassa sig till sin omgivning. Det gäller naturligtvis oavsett om man är född i Sverige eller har invandrat till vårt land.

Om mindre än ett halvår är det val. Vi har då möjlighet att avgöra vilket samhälle vi vill ha. Väljarna ska veta att en röst på KD är en röst på ett socialt ansvarstagande parti till höger, men också på ett parti som är beredda att försvara de värderingar och den människosyn som förvaltats av kristen etik och västerländsk humanism. Vissa värden är värda att bevara, och därför behövs ett starkt KD efter valet den 9 september.

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU

Läs artikeln i Dagens Samhälle: Böneutrop från moskéer hör inte hemma i Sverige

 

Vissa värden är värda att bevara

CC_Värden

Vi i Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) har presenterat våra valkampanjer. KDU står till höger om de tre liberala ungdomsförbunden i Ung Allians och vår konservativa sida visar sig i kampanjen ”Värden att bevara”

Det finns vissa värden som är värda att bevara – värden som andra vill byta ut, riva ner eller förstöra. Det finns goda värderingar som gör livet enklare att leva och som skapar förutsättningar för att du ska kunna leva i ett tryggt samhälle. Det finns traditioner med värdefulla budskap, som för människor närmare varandra och stärker vår samhällsgemenskap.

Det finns också värden som håller på att gå förlorade utan att någon egentligen vill, därför att andra intressen får styra. Vackra hus i stadskärnor rivs, byar på landsbygden försvinner och vår natur förstörs.

Sverige behöver en regering som förstår att det finns värden som inte kan köpas för pengar – men som är ovärderliga för att människor ska må bra och därför värda att bevara. Därför behövs ett starkt KD.

Värderingar

Sverige ska vila på de goda värderingar som historiskt har gjort landet starkt och som bygger på den människosyn som förvaltats av den kristna och västerländska idétraditionen. Det handlar om alla människors lika och okränkbara värde oavsett vilka vi är eller vad vi presterar, men också om att göra rätt för sig samt att bry sig om, respektera och ta ansvar för sina medmänniskor.

  • Alla människor är lika mycket värda och ska mötas med respekt
  • Människan har en förmåga till fri vilja, förnuft och personligt ansvar – och är moraliskt ansvarig för sina handlingar och för sin omgivning
  • Ingen människa är perfekt, men alla är värdefulla
  • Solidariteten börjar inte i riksdagen – den börjar hos dig

Traditioner

Vi människor behöver gemenskap med andra för att växa. Kultur och traditioner är viktigt därför att det för människor närmare varandra och stärker känslan av samhörighet och ansvar för varandra. Idag fungerar vår svenska kultur, våra högtider och traditioner som en viktig nyckel till integration, men de fungerar också som en viktig länk till vår historia som binder oss samman med tidigare och kommande generationer.

  • Stärk den svenska monarkin
  • Bevara rätten till skolavslutningar i kyrkan
  • Språk- och medborgarskapstest för den som vill bli medborgare
  • Bygg i klassisk tradition – Sverige ska vara vackert

Naturen

De värden som vi ärvt av våra förfäder har vi ett ansvar att förvalta och överlämna i ett minst lika gott skick till våra barn. Det gäller också vår natur. Våra barn ska kunna bada i samma hav, fiska i samma sjöar och springa i samma skogar som vi själva har gjort. Tillsammans måste vi därför göra mer för att vi ska kunna överlämna vår natur i ett bättre skick, än när vi själva ärvde den.

  • Minska koldioxidutsläppen – skärp utsläppskvoterna, stoppa subventioner av fossila bränslen och bygg ut kärnkraften
  • Miljöforskning – samordna fler satsningar inom EU
  • Starkare djurskydd – nej till plågsamma djurtransporter och liberala krav om tidelag
  • Rädda våra vatten – motverka försurning, övergödning och utsläpp som förorenar sjöar och kusthav

 

Kontaktinformation:

Christian Carlsson
Förbundsordförande KDU
christian.carlsson@kdu.se

Fredrik Bergström
Generalsekreterare KDU
0765272534/
fredrik@kdu.se