Skärp straffen för människosmuggling

CC_FW.jpg

Människosmugglingen göder det kriminella skuggsamhället men Sverige gör inte tillräckligt för att stoppa den. Skriver på SVD Debatt tillsammans med polisen, Fredrik Wallén, vice distriktsordförande för KD Stockholms stad.

Människosmuggling är enligt utlänningslagen när någon uppsåtligen hjälper en utlänning att olovligen komma in i eller passera genom Sverige, en medlemsstat i Europeiska unionen eller Island, Norge eller Schweiz. Vi kristdemokrater anser att regeringen måste göra mer för att stoppa smugglarna.

Att en människa som lyckats ta sig till just Sverige för att söka asyl vanligtvis tagit hjälp av människosmugglare bör samtidigt i det närmaste betraktas som en sanning. Det är en ”obekväm sanning”, men en sanning likväl.

Sanningen är obekväm eftersom vi vill att det ska vara ordning och reda i svensk migrationspolitik, men också därför att de stora kriminella inkomster som brottet genererar för smugglarna inte sällan används för att stödja terrorism eller annan kriminalitet. Människosmugglingen göder det kriminella skuggsamhället men Sverige gör inte tillräckligt för att stoppa den.

Antalet asylsökande till Sverige år 2018 uppgick till strax över 21 500 personer enligt Migrationsverket, men antalet polisanmälningar för människosmuggling och organisering av människosmuggling stannade på strax under 170 stycken samma år enligt BRÅ. Detta talar sitt tydliga språk. Sverige borde kunna bättre.

Den som inte respekterar svenska invandringslagar måste naturligtvis dömas till ansvar och straffas. Påföljden för människosmuggling är dock för närvarande fängelse i högst två år. Betraktas brottet som grovt kan straffet visserligen bli sex års fängelse, men betraktas brottet som ringa stannar påföljden vid böter. Det innebär att även i ärenden där själva smugglingen kan styrkas, så dömer domstolen oftast till böter för ringa brott.

Människosmuggling är svårt att utreda. Inte enbart smugglaren, utan även den som smugglats är oftast inte alls intresserad av att berätta vad som hänt. Även relativt omfattande brottslighet och sluga tillvägagångssätt landar ofta i att det i alla fall inte bedöms föreligga några ”försvårande omständigheter” som kan motivera fängelse.

Även om nuvarande lag alltså stadgar fängelse som normal påföljd vid människosmuggling har brottet i praktiken blivit ett bötesbrott i Sverige. Detta trots brottets allvar och att det kan generera väldigt stora inkomster för gärningsmännen som begår brottet. Så här kan vi inte fortsätta ha det.

Kristdemokraternas riksting har beslutat att skärpa straffen för människosmuggling. Incitamenten för polis och åklagare att prioritera utredningar om människosmuggling är idag låg och behöver stärkas. Detsamma gäller incitamentet att överhuvudtaget polisanmäla fall av människosmuggling.

Kristdemokraterna föreslår att straffet för människosmuggling ska skärpas till fängelse i lägst två år och vid grova brott upp till högst 10 år. Förslaget handlar inte bara om att påföljderna för dömda människosmugglare ska bli mer kännbara och rättvisa. Möjligheterna att utreda anmälda brott skulle dessutom öka med vårt förslag. Förutsättningar för att under förundersökningar begära misstänkta häktade och använda olika tvångsmedel, exempelvis telefonavlyssning, ökar nämligen om brottet formellt betraktas som grövre och har en strängare straffskala.

Människosmuggling betraktas sannolikt som relativt riskfritt i dagens Sverige, åtminstone av smugglarna själva. Den tiden måste snart vara förbi. Människosmuggling är absolut inte någon form av brottslighet som existerar solitärt vid sidan av annan brottslighet. All brottslighet ska bekämpas. Kristdemokraterna vill höja straffen och det är dags att regeringen arbetar för detsamma.

Christian Carlsson (KD)
Partidistriktsordförande för Kristdemokraterna i Stockholms stad

Fredrik Wallén (KD)
Vice partidistriktsordförande för Kristdemokraterna i Stockholms stad
Tjänstledig polis (fd. gränspolis och schengeninspektör)

Skolans kamp mot hedersvåld

NamnlösVid gårdagens kommunfullmäktige debatterades en interpellation om stadens skolor och förskolors arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Jag deltog i debatten och valde att understryka vikten av detta arbete.

Tyvärr breder hederskulturen ut sig även i vårt land, och i vår stad.

I Utbildningsnämnden har jag därför drivit på för bättre uppföljning av hur skolorna jobbar för att stärka kompetensen kring hederskultur och hedersrelaterat våld, samt av hur man inom ramen för skolans värdegrundsarbete jobbar för att förebygga och upptäcka detsamma.

Det behövs riktlinjer på varje skola för hur man agerar vid misstanke om ex. tvångsäktenskap, könsstympning och hedersvåld och vi har också efterfrågat ett centralt dokument med förslag på hur skolorna kan arbeta.

Jag är därför väldigt glad över att vi i den grönblå majoriteten nu har gett utbildningsförvaltningen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att förbättra arbetet på Stockholms skolor – inte minst så att stadens lärare känner till anmälningsskyldigheten och vet hur de ska agera.

Jag är också glad över de informationsinsatser som genomförts inför sommaren för att minska risken för tvångsgifte, och över det informationsmaterial som nu tas fram för stadens förskolor.

Kampen mot hederskultur och hedersvåld handlar om att vara tydlig med vilka värderingar som Sverige fortsatt ska bygga på för att hålla samman. Framförallt handlar det om människors frihet, och om att stå upp för några av samhällets mest utsatta – därför ska vårt gemensamma arbete fortsätta, för att stoppa hedersvåldet och krossa hederskulturen!
Christian Carlsson (KD), ledamot av Stockholms kommunfullmäktige

Se gärna mitt debattinlägg  här nedan:

Webb-TV från Stockholms kommunfullmäktige: Christian Carlsson

Mina riksdagsmotioner

_DSC2928.jpg

Under den här hösten har jag tjänstgjort som riksdagsledamot för Kristdemokraterna. Den tiden börjar nu att lida mot sitt slut. Därför är det dags för en summering av de enskilda motioner som jag har lagt som riksdagsledamot.

Mitt fokus har varit att på kort tid försöka lägga fram så många som möjligt och så mycket som möjligt av de förslag som jag har drivit under mina två år som förbundsordförande för KDU och framförallt av det som jag lovade att arbeta för inför valet 2018.

Resultatet blev 16 enskilda riksdagsmotioner, som ni finner nedan:

Fler poliser och hårdare straff

Hedersbrott som särskild brottsrubricering

Straffrättsreform för hårdare straff

Intensifiera kampen mot terrorismen

Låt polisen bära vapen utanför tjänst och stärk tjänstemannaskyddet

Motion om att lokalt begränsa tiggeriet på vissa platser

Ett företagsklimat i världsklass

Skattereformer för ett företagsklimat i världsklass

Inträdesjobb som ny anställningsform

Proportionalitetsprincip för fackliga stridsåtgärder

Reformera lagen om anställningsskydd (LAS)

Äganderätten i skogsbruket

Tuffare krav på integration

Skärpta krav på försörjningsstöd

Uppvärdera medborgarskapet

Stoppa offentliga böneutrop

Översyn av diskrimineringslagstiftningen

Övriga motioner

Reformer för en skola med ordning

Stöd våra soldater

Det har varit fantastiskt att få representera svenska folket i riksdagen. Jag hade gärna fortsatt det arbete som nu har påbörjats, men den 1 januari är min tid till ända för den här gången. Förhoppningsvis får jag möjlighet att fullfölja arbetet i framtiden.

Jag vill nu hälsa vår ordinarie ledamot Desirée Pethrus varmt välkommen tillbaka till riksdagsgruppen och också tacka mina riksdagskollegor för den tid som har varit. Stort lycka till i det fortsatta arbetet för ett friare och tryggare Sverige.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot

Här kan du läsa mer om mitt riksdagsarbete: Christian Carlsson (KD)

Budgetdebatt i Stockholms stadshus

48374351_10161423756975314_2042651987454984192_n

De senaste dagarna har det hållits budgetdebatt i Stockholms stadshus. Jag representerade KD i debatterna om förskola och arbetsmarknad. Här kan du läsa mina inledningsanföranden.

Förskola – Valfrihet, mindre barngrupper och tid för barnen

 

Tack så mycket fru ordförande,

Kristdemokraterna vill att Stockholm ska vara en stad där det finns tid för barnen. Vi vill att det ska finnas tid att ge varje barn en trygg start i livet.

Det små barn behöver mest, det är vuxna som har tid att vara nära – som ger kärlek, omtanke och respekt. Någon som ser och bekräftar när man har gjort något bra, som tillrättavisar när man har gjort fel. Någon att dela glädje med – och inte minst någon att krypa upp hos, när man behöver tröst.

För oss kristdemokrater har det alltid varit viktigt att föräldrar ska ha möjlighet att välja mellan olika barnomsorgsformer – oavsett om man anser att förskola, dagmamma eller flerfamiljssystem är det som passar det egna barnet bäst.

Därför är vi stolta och glada över att vi i den grönblå majoriteten har enats om att information om valfriheten och de olika barnomsorgsalternativen ska bli tydligare och mer lättillgänglig, under den kommande mandatperioden.

Men för oss är det också viktigt att Stockholm erbjuder riktigt bra förskolor!

Föräldrar som väljer en förskola i Stockholm, ska veta, att verksamheten är stimulerande och utvecklande för barnen.

Den ska hålla en hög pedagogisk nivå – rymma mycket lek – men man ska också veta att personalen har tid för barnen.

För det krävs små barngrupper.

Trots att antalet barn minskar något, satsar vi i den grönblå majoriteten nu mer pengar på förskolan.

Vi ökar förskoleschablonen med 2 %, och totalt satsas dryga 90 mnkr på förskolan.

Vi är överens om att målet, om max 14 barn per småbarnsgrupper och 18 barn för de äldre, ska uppfyllas.

Vi kristdemokrater och den grönblå majoriteten kommer därför att jobba för mindre barngrupper i förskolan under den kommande mandatperioden.

Små barngrupper ger mer tid för barnen och gör att fler barn blir sedda, bekräftade och känner sig trygga – och trygga barn, det ger också grunden för ett tryggare Stockholm.

***

Arbetsmarknad – Vassare integration och ett företagsklimat i världsklass

 

Fru ordförande,

Stockholm ska vara en möjligheternas stad, en stad som håller samman.

Fler människor ska få möjlighet att stå på egna ben, kunna försörja sig själva och sin familj – och därmed också ges möjlighet att förverkliga sina drömmar.

Vi befinner oss just nu i en högkonjunktur, det går bra för många stockholmare – men arbetsmarknaden är tudelad. Inte minst arbetslösheten bland utrikes födda är alldeles för hög.

Det här beror dels på utbildningsnivån hos många av de som har kommit till vår stad, men det beror också på den stelbenta arbetsmarknaden och de höga ingångslönerna i Sverige.

Det finns nu ett enormt behov av jobb med låga, eller grundläggande, utbildningskrav, för att vi ska klara integrationen – och många reformer måste till på nationell nivå för att de enkla jobben ska kunna växa fram. Men vi Stockholm ska nu också göra vad vi kan för att fler vuxna ska få ett jobb att gå till – för att fler barn får se sina föräldrar gå till jobbet – och för att det ska löna sig bättre för människor att jobba.

För att Stockholm ska lyckas menar vi kristdemokrater att det behövs en integrationspolitik som både erbjuder möjligheter och som ställer krav. Det krävs också att hela staden jobbar tillsammans.

Vi i den grönblå majoriteten inrättar därför ett integrationsutskott för att ta ett samlat grepp kring integrationen i staden.

Vi tar initiativ till en integrationspakt med näringslivet där fokus ska vara att skapa fler mentorskapsprogram, praktikplatser och arbetstillfällen.

Och vi kommer också att förstärka Svenska för Invandrare och samhällsorienteringen.

Vi ska exempelvis öka möjligheten att kombinera språkstudier med praktik, genom ett ökat antal yrkesutbildningar inom SFI.

SFI för föräldralediga ska erbjudas med möjlighet att ta med barnen för att få fler utrikesfödda kvinnor att göra sig anställningsbara.

Vår ambition är att alla nyanlända på sikt ska delta i samhällsorientering och att samhällsorienteringens omfattning ska utökas.

Vi i den grönblå majoriteten kommer att arbeta stenhårt för att fler stockholmare ska få chansen till ett jobb. Vi gör det för att fler stockholmare åter ska få känna hopp om en bättre framtid för sig själva och för sin familj.

Christian Carlsson (KD), Ledamot av Stockholms kommunfullmäktige

Webbsändingen från kommunfullmäktige:

Förskoledebatten:

Inledningsanförande

Replik till Maria Ljuslin (v)

Replik till Arvid Vikman (s)

Replik till Olle Burell (s)

Replik till Olle Burell (s)

Replik till Maria Ljuslin (v)

Arbetsmarknadsdebatten:

Inledningsanförande

 

Fråga till statsministern om det europeiska asylsystemet

Stefan_CC

Den här veckan var det återrapportering från Europeiska rådet i riksdagen. Statsministern redogjorde för slutsatserna vid toppmötet och i egenskap av riksdagsledamot och en av Kristdemokraternas representanter i EU-nämnden valde jag att ställa följande frågor om det europeiska asylsystemet. 

Fråga till Statsministern

Tack så mycket herr talman

Tack också statsministern.

Min fråga rör det europeiska asylsystemet.

Jag vet att den svenska regeringen länge har förespråkat en tvingande mekanism som automatiskt fördelar flyktingar mellan EU:s medlemsländer.

Och självklart så är det så, att vårt moraliska ansvar att hjälpa medmänniskor på flykt är någonting som delas av samtliga EU:s medlemsländer och inte bara av några få.

Samtidigt är det också lätt att förstå de medlemsländer som är angelägna om att kunna bedriva en ansvarsfull och hållbar migrationspolitik, också i framtiden – och den svenska linjen har också mött starkt motstånd inom EU.

Vi har medlemsländer som Österrike, Tjeckien, Slovakien och Polen som har varit tydlig med att man har avvisat förslaget om tvingande flyktingkvoter inom EU, och det har även Europeiska rådets ordförande, Donald Tusk, tidigare gjort.

Mot bakgrund av detta.

Hur bedömer statsminister Stefan Löfven utsikterna att vinna framgång med förslaget om tvingande flyktingkvoter inom EU?

***

Replik till statsministern

Tack herr talman.

Dagens asylsystem premierar den som har råd att betala flyktingsmugglare dyrt och den som har kraft att genomföra de livsfarliga resorna över havet.

Och det har lett till att mer än 25 000 människor har drunknat på Medelhavet under de senaste dryga tio åren. Det har lett till att kvinnor och fattiga, äldre och sjuka i högre grad har blivit kvar i flyktinglägren, och det är naturligtvis inte moraliskt försvarbart. Ett nytt asylsystem behöver komma på plats, och det snarast.

Min fråga till statsministern är om det ändå  kanske skulle kunna öka chansen för EU att komma överens om ett gemensamt asylsystem – med gemensamma mottagningscenter och säkra vägar till EU – ifall asylkvoternas storlek skulle kunna avgöras av de enskilda medlemsländerna själva? Och kulle det i sådana fall kunna vara en väg att pröva, för att sätta stopp för döden på Medelhavet?

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot

 

 

 

 

Allmän politisk debatt 2018

 

Idag inleddes Allmän debatt 2018 i riksdagen. Som representant för Kristdemokraterna i Arbetsmarknadsutskottet valde jag att fokusera på integrationsutmaningen, och hur vi ska fler människor i arbete.

Fru talman,

Vi kristdemokrater vill att Sverige ska vara ett möjligheternas land, där människor ges förutsättningar att forma sitt liv, förbättra sin situation – och förverkliga sina drömmar.

Ett sådant samhälle byggs bäst underifrån av starka och trygga familjer, med tid för barnen och goda värderingar – men tyvärr så håller höga skatter och en stelbent arbetsmarknad, alltför många människor tillbaka.

Vi befinner oss just nu i en högkonjunktur, då många människor har jobb – men konjunkturen varar inte för evigt, och Sverige står inför en historisk integrationsutmaning.

Många människor har på kort tid kommit till vårt land, men för få har snabbt kommit in på arbetsmarknaden och blivit en del av det svenska samhället.

Det beror dels på utbildningsnivån hos många av de som har kommit, men också på den stelbenta arbetsmarknaden och de höga ingångslönerna.

Det finns nu ett enormt behov av jobb med låga, eller endast grundläggande, utbildningskrav, för att vi ska klara integrationen och se till att Sverige håller samman.

Istället ser vi hur parallellsamhällen av utanförskap och otrygghet breder ut sig, och hur Sverige har bland det största sysselsättningsgapet mellan utrikes- och inrikes födda, inom hela EU.

100 000, så kallade ”enkla jobb” skulle behövas för att sysselsättningsgapet skulle kunna jämnas ut – men de höga ingångslönerna i Sverige har gjort att dessa jobb i hög grad har försvunnit.

Det här duger inte.

För att fler vuxna ska få ett jobb, och fler barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet, behövs nu fler jobb som fler också kan konkurrera om.

Vi kristdemokrater vill därför minska risken och kostnaden att anställa genom att tillåta lägre ingångslöner i form av ”inträdesjobb”.

Vi vill sänka arbetsgivaravgifterna och reformera lagen om anställningsskydd (LAS), så att fler får chansen till ett jobb.

Och vi vill att Sveriges riksdag, snarast röstar fram en borgerlig regering – med en offensiv agenda, för fler jobb och ett företagsklimat i världsklass.

Tack så mycket!

Christian Carlsson, riksdagsledamot (KD)

2018-10-16

”Jag är mamma till en dotter, dödad av sin pappa”

Hedersvåld

I dag anordnade organisationen ”GAPF – Glöm Aldrig Pela och Fadime” ett författarsamtal i riksdagen med dansk-kurdiska författaren Sara Omar.

Samtalet handlade om hennes bok ”Dödstvätterskan”, en bok om en flicka i Kurdistan som föds in i hederskulturen. Boken skildrar fysiskt och psykiskt våld, sexuella övergrepp och det fruktansvärda förtryck som drabbar kvinnor i hederns namn.

Dödstvätterskan” har blivit kallad ”Årets modigaste bok”.

På frågan vad som har gett Sara Omar styrka och mod att skriva boken svarade hon idag.

”Jag är mamma till en dotter, dödad av sin pappa.

Jag är en kvinna som har gått igenom flera av de saker som skildras i boken”

”Jag har vuxit upp på en plats där att vara kvinna, var en skam i sig själv.”

”Jag gjorde det för att kunna andas.”

Hederskulturen breder nu ut sig, också i vårt land. Tvångsäktenskap, könsstympning och hedersrelaterat våld och förtryck finns i Sverige i en omfattning som är svår att greppa.

Som riksdagsledamot har jag därför valt att under den här hösten arbeta mot hedersrelaterat våld och det förtryck som följer av hederskulturen. En riksdagsmotion på området är att vänta.

Kampen mot hederskultur och hedersrelaterat våld handlar för mig om att vara tydlig med vilka värderingar som Sverige fortsatt ska bygga på för att hålla samman, men framförallt så handlar det om människors frihet och att stå upp för några av samhällets allra mest utsatta människor.

Jag vill bidra till att krossa hederskulturen och bekämpa det hedersrelaterade våldet, därför att fler kvinnor som Sara Omar ska kunna andas.

Christian Carlsson, riksdagsledamot (KD)