Fråga till statsministern om det europeiska asylsystemet

Stefan_CC

Den här veckan var det återrapportering från Europeiska rådet i riksdagen. Statsministern redogjorde för slutsatserna vid toppmötet och i egenskap av riksdagsledamot och en av Kristdemokraternas representanter i EU-nämnden valde jag att ställa följande frågor om det europeiska asylsystemet. 

Fråga till Statsministern

Tack så mycket herr talman

Tack också statsministern.

Min fråga rör det europeiska asylsystemet.

Jag vet att den svenska regeringen länge har förespråkat en tvingande mekanism som automatiskt fördelar flyktingar mellan EU:s medlemsländer.

Och självklart så är det så, att vårt moraliska ansvar att hjälpa medmänniskor på flykt är någonting som delas av samtliga EU:s medlemsländer och inte bara av några få.

Samtidigt är det också lätt att förstå de medlemsländer som är angelägna om att kunna bedriva en ansvarsfull och hållbar migrationspolitik, också i framtiden – och den svenska linjen har också mött starkt motstånd inom EU.

Vi har medlemsländer som Österrike, Tjeckien, Slovakien och Polen som har varit tydlig med att man har avvisat förslaget om tvingande flyktingkvoter inom EU, och det har även Europeiska rådets ordförande, Donald Tusk, tidigare gjort.

Mot bakgrund av detta.

Hur bedömer statsminister Stefan Löfven utsikterna att vinna framgång med förslaget om tvingande flyktingkvoter inom EU?

***

Replik till statsministern

Tack herr talman.

Dagens asylsystem premierar den som har råd att betala flyktingsmugglare dyrt och den som har kraft att genomföra de livsfarliga resorna över havet.

Och det har lett till att mer än 25 000 människor har drunknat på Medelhavet under de senaste dryga tio åren. Det har lett till att kvinnor och fattiga, äldre och sjuka i högre grad har blivit kvar i flyktinglägren, och det är naturligtvis inte moraliskt försvarbart. Ett nytt asylsystem behöver komma på plats, och det snarast.

Min fråga till statsministern är om det ändå  kanske skulle kunna öka chansen för EU att komma överens om ett gemensamt asylsystem – med gemensamma mottagningscenter och säkra vägar till EU – ifall asylkvoternas storlek skulle kunna avgöras av de enskilda medlemsländerna själva? Och kulle det i sådana fall kunna vara en väg att pröva, för att sätta stopp för döden på Medelhavet?

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot

 

 

 

 

Allmän politisk debatt 2018

 

Idag inleddes Allmän debatt 2018 i riksdagen. Som representant för Kristdemokraterna i Arbetsmarknadsutskottet valde jag att fokusera på integrationsutmaningen, och hur vi ska fler människor i arbete.

Fru talman,

Vi kristdemokrater vill att Sverige ska vara ett möjligheternas land, där människor ges förutsättningar att forma sitt liv, förbättra sin situation – och förverkliga sina drömmar.

Ett sådant samhälle byggs bäst underifrån av starka och trygga familjer, med tid för barnen och goda värderingar – men tyvärr så håller höga skatter och en stelbent arbetsmarknad, alltför många människor tillbaka.

Vi befinner oss just nu i en högkonjunktur, då många människor har jobb – men konjunkturen varar inte för evigt, och Sverige står inför en historisk integrationsutmaning.

Många människor har på kort tid kommit till vårt land, men för få har snabbt kommit in på arbetsmarknaden och blivit en del av det svenska samhället.

Det beror dels på utbildningsnivån hos många av de som har kommit, men också på den stelbenta arbetsmarknaden och de höga ingångslönerna.

Det finns nu ett enormt behov av jobb med låga, eller endast grundläggande, utbildningskrav, för att vi ska klara integrationen och se till att Sverige håller samman.

Istället ser vi hur parallellsamhällen av utanförskap och otrygghet breder ut sig, och hur Sverige har bland det största sysselsättningsgapet mellan utrikes- och inrikes födda, inom hela EU.

100 000, så kallade ”enkla jobb” skulle behövas för att sysselsättningsgapet skulle kunna jämnas ut – men de höga ingångslönerna i Sverige har gjort att dessa jobb i hög grad har försvunnit.

Det här duger inte.

För att fler vuxna ska få ett jobb, och fler barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet, behövs nu fler jobb som fler också kan konkurrera om.

Vi kristdemokrater vill därför minska risken och kostnaden att anställa genom att tillåta lägre ingångslöner i form av ”inträdesjobb”.

Vi vill sänka arbetsgivaravgifterna och reformera lagen om anställningsskydd (LAS), så att fler får chansen till ett jobb.

Och vi vill att Sveriges riksdag, snarast röstar fram en borgerlig regering – med en offensiv agenda, för fler jobb och ett företagsklimat i världsklass.

Tack så mycket!

Christian Carlsson, riksdagsledamot (KD)

2018-10-16

”Jag är mamma till en dotter, dödad av sin pappa”

Hedersvåld

I dag anordnade organisationen ”GAPF – Glöm Aldrig Pela och Fadime” ett författarsamtal i riksdagen med dansk-kurdiska författaren Sara Omar.

Samtalet handlade om hennes bok ”Dödstvätterskan”, en bok om en flicka i Kurdistan som föds in i hederskulturen. Boken skildrar fysiskt och psykiskt våld, sexuella övergrepp och det fruktansvärda förtryck som drabbar kvinnor i hederns namn.

Dödstvätterskan” har blivit kallad ”Årets modigaste bok”.

På frågan vad som har gett Sara Omar styrka och mod att skriva boken svarade hon idag.

”Jag är mamma till en dotter, dödad av sin pappa.

Jag är en kvinna som har gått igenom flera av de saker som skildras i boken”

”Jag har vuxit upp på en plats där att vara kvinna, var en skam i sig själv.”

”Jag gjorde det för att kunna andas.”

Hederskulturen breder nu ut sig, också i vårt land. Tvångsäktenskap, könsstympning och hedersrelaterat våld och förtryck finns i Sverige i en omfattning som är svår att greppa.

Som riksdagsledamot har jag därför valt att under den här hösten arbeta mot hedersrelaterat våld och det förtryck som följer av hederskulturen. En riksdagsmotion på området är att vänta.

Kampen mot hederskultur och hedersrelaterat våld handlar för mig om att vara tydlig med vilka värderingar som Sverige fortsatt ska bygga på för att hålla samman, men framförallt så handlar det om människors frihet och att stå upp för några av samhällets allra mest utsatta människor.

Jag vill bidra till att krossa hederskulturen och bekämpa det hedersrelaterade våldet, därför att fler kvinnor som Sara Omar ska kunna andas.

Christian Carlsson, riksdagsledamot (KD)

LUF slåss mot väderkvarnar

IMGL1572-43

 

 

 

 

 

 

 

 

Att målet med integrationspolitiken ska vara att den som kommer till Sverige anpassar sig på ett sätt som gör att man identifierar sig som svensk, tar till sig västerländska värderingar och känner ansvar för vårt samhälle har länge varit KDU:s politik.

I en debattartikel på Dagens Nyheter presenterade vi därför flera förslag för att höja ambitionen med integrationen, men vi gav också flera konkreta exempel på vilken typ av anpassning som vi menar ska vara målet med integrationspolitiken.

KDU kräver inte någon ”total anpassning till svensk kultur” som Liberala ungdomsförbundet (LUF) påstår i sin replik. De slåss mot väderkvarnar. KDU försvarar religionsfriheten och enskilda människors frihet. Däremot är inte alla värderingar valbara. Den som vill forma sin framtid här behöver vara beredd att anpassa sig till de grundvärderingar som finns i vårt land, exempelvis demokrati och jämställdhet mellan kvinnor och män.

LUF påstår dessutom felaktigt att KDU skulle kräva återvandring. Sanningen är att vi inte föreslår någonting nytt. Förra året rapporterades att rekordmånga människor fick bidrag för att återvända till sina hemländer. Aldrig tidigare hade så mycket pengar betalats ut till asylsökande som vill återvända hem.

Sverige erbjuder redan i dag förutsättningar för att människor frivilligt ska kunna återvända till sina hemländer. Det har vi gjort alltsedan Alliansen införde återetableringsstödet 2007 och KDU anser att det likt i dag ska finnas goda förutsättningar att återvända för den som inte ser sin framtid i Sverige.

Den våldsamma kritiken från LUF och Grön Ungdom blir därför ett rejält magplask.

Sverige måste höja ambitonen med integrationspolitiken för den som väljer att forma sin framtid i Sverige. Det är förutsättningen för både en lyckad integration och ett samhälle som håller samman.

Christian Carlsson, förbundsordförande Kristdemokratiska Ungdomsförbundet

Läs hela artikeln hos DagensNyheter: ”Våldsam kritik utan substans”

Borgerlig agenda för ett tryggare Sverige

39313115_2274872066078946_5871839859844317184_n

Blev ombedd av Fria moderata studentförbundet (FMSF) att i Svensk Linje beskriva den borgerliga reformagenda som jag vill se att Kristdemokraterna inom ramen för Sveriges nästa regering genomför. Här kan du läsa min agenda för ett tryggare Sverige.

Höga skatter och en stelbent arbetsmarknad håller människor och företag tillbaka, samtidigt som alltfler människor upplever att Sverige har blivit otryggt. Regeringen har stått för ett välfärdssvek under mandatperioden och brottsligheten breder ut sig.

Vårt land har dessutom stora integrationsproblem, men Socialdemokraterna förmår varken att reformera arbetsmarknaden så att fler får chansen till ett jobb eller att ställa de krav på anpassning och integration som krävs för att fler invandrare ska bli en del av det svenska samhället.

Sverige behöver därför nu en borgerlig regering som kan göra Sverige till ett friare och tryggare land för vanliga människor och jag menar att den kommande borgerliga regeringen behöver ha följande reformagenda för Sverige.

  1. Starkare familjer – sänk skatten och stärk friheten

Starka familjer lägger grunden för ett tryggt samhälle. Därför behöver nästa regering föra en politik för fler jobb, sänkta skatter och ett företagsklimat i världsklass, men därför behövs också en politik för valfrihet och tid för barnen. Fler vuxna ska få jobb och fler barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet. Vi måste därför skapa bättre förutsättningar för att människor ska kunna starta företag och förverkliga sina drömmar genom att göra det mer lönsamt att jobba och driva företag. Vi behöver sänka arbetsgivaravgifterna, tillåta lägre ingångslöner, reformera LAS och skärpa försörjningskraven samtidigt som vi sänker inkomstskatterna så att människor får behålla mer av sin lön. Det ger människor frihet att forma sitt liv, men det innebär också verklig trygghet och minskar risken för bråk om tid och pengar som riskerar att splittra familjer.

Valfrihet i familjepolitiken är viktigt därför att det underlättar i människors vardag och gör det lättare att kombinera jobb och familjeliv. Föräldraförsäkringen borde få fördelas helt fritt och en barnomsorgspeng borde införas för att möjliggöra mer tid för barnen med sina föräldrar, eller med en närstående. För oss kristdemokrater handlar det om att ge tillbaka en gnutta av den frihet som den stora välfärdsstaten har tagit ifrån oss. Utan valfrihet för familjen blir människor maktlösa i välfärdsstaten, till och med när det kommer till de egna barnens omsorg. Så kan vi inte ha det. Tid behövs för att ge kärlek omtanke och trygghet till barnen när de är små och för att lära barnen rätt och fel samt att bemöta andra med respekt. En politik för starkare familjer borde därför vara en självklar agenda för nästa borgerliga regering. Starka familjer ger hopp om en ljusare framtid och ett tryggare Sverige.

2. Trygghet och rättvisa

Trygghet är också att kunna gå hem sent på kvällen utan att behöva vara rädd för att utsättas för brott, men idag oroar sig var tredje kvinna för detta. Det beror på att alltför många människor väljer att begå brott. Det handlar om brottslingar som genom sina brott sätter sig själva framför lagen och sina medmänniskor istället för att behandla andra med respekt.

Polisen ska komma när du ringer, fler brott måste klaras upp och fler brottslingar måste dömas till rättvisa straff som ger brottsoffret upprättelse. För det krävs 10000 fler poliser och fler verktyg i kampen mot brottsligheten, som exempelvis brottsprovokation. Det krävs också hårdare straff för vålds- och sexualbrott, slopad ungdomsrabatt och skrotad mängdrabatt för seriebrottslingar. Rättvisa för alla, bättre brottsofferstöd och ett tryggare Sverige, måste vara ett huvudfokus för nästkommande borgerliga regering.

3. Socialt ansvar – hjärta för samhällets utsatta

Vi kristdemokrater försöker alltid stå för hjärta och omtanke i politiken. Vi gör det därför att vi människor har ett moraliskt ansvar inte bara för oss själva utan också för våra medmänniskor. Den som är sjuk ska få vård i tid och alla ska erbjudas en jämlik vård av god kvalitet oavsett var i landet man bor. Vi menar att det är ett välfärdssvek när vi i ett land som Sverige, där människor betalar bland världens högsta skatter, ändå inte klarar av att erbjuda detta. Vårdköerna har fördubblats under socialdemokraternas tid vid makten.

Nästa borgerliga regering behöver avskaffa landstingen och förstatliga sjukvården. Vi behöver även fler vårdplatser och smartare resurser. Kömiljarden som gjorde det lönsamt för landsting att korta vårdköerna borde såklart återinföras och det behöver dessutom byggas fler äldreboenden. De äldre som byggt landet förtjänar att bemötas med respekt, men de förtjänar också en plats på boende när de känner behov av det.

4. Begränsad invandring – tuffare krav på integration

Sverige behöver både en ansvarsfull migrationspolitik och tuffare krav på integration och anpassningStark gränskontroll och effektivare avvisningar behöver vara en viktig prioritering för kommande regering, men för att hantera framtidens stora flyktingströmmar så behöver också sättet att söka asyl förändras. Sverige behöver övergå till ett asylkvotsystem för att därigenom säkerställa att invandringen till landet begränsas och står i proportion till integrationsförmågan.

För nästa regering kan målet med integrationspolitiken inte stanna vid jobb, bostad eller språkkunskaper. Samhällsorientering behöver göras obligatoriskt som motprestation för försörjningsstöd och språk- och medborgarskapstest behöver införas för den som vill bli svensk medborgare. Regelbundna böneutrop i våra bostadsområden borde förbjudas, liksom heltäckande slöjor i offentlig verksamhet, så som på våra svenska skolor. Visionen som nästa borgerliga regering bör eftersträva ska vara samhällsgemenskap – inte multikulturalism.

5. Starkare försvar av Sverige

Sverige är värt att försvara och nästa borgerliga regering måste visa att man är beredd att ta ansvar för försvaret av vår frihet, demokrati och människorna som bor i vårt land. Värnplikt i kombination med kontrakterade yrkessoldater ska fylla våra förband, försvarsbudgeten ska dubbleras så att Försvarsmakten kan växa sig stark igen och Sverige borde snarast ansöka om svenskt medlemskap i Nato.

Sverige behöver ett socialt ansvarstagande, borgerlig regering där tyngdpunkten snarare ligger på konservatism istället för liberalism. Vi behöver en regering till höger som förstår att vissa värden är värda att bevara, och som dessutom kan göra Sverige till ett friare och tryggare land. Ett starkt Kristdemokraterna är en förutsättning för en sådan regering. Därför ska man också rösta KD i valet den 9 september.

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU Sverige

Läs hela artkeln hos Svensk linje: 

Altinget: ”KD-politiker vill dra ned på public service och öka kraftfullt på försvaret”

IMGL1572-43Mer pengar till försvar och polis – mindre pengar till migration och till Public Service. Det tycker de riksdagskandidater för Kristdemokraterna som svarat på Altingets valkompass.
 
Altinget skriver så här om mina prioriteringar:
 
Dubbelt försvarsanslag
Kristdemokratiska ungdomsförbundets ordförande Christian Carlsson vill dubbla försvarsbudgeten till 108 miljarder per år.
 
“Statens viktigaste uppgift är att Sverige kan försvaras. För det krävs inte bara återinförd värnplikt utan också fördubblade försvarsanslag och ett svenskt medlemskap i Nato”, skriver han.
 
Avskaffa public service – bättre att satsa på rättsväsende, försvar, sjukvård och sänkt skatt
 
”Avskaffa public service. Radio och TV tillhör inte statens kärnuppgifter. Det är bättre att pengarna går till andra verksamhetsområden som polis och rättsväsende, försvar och sjukvård, eller att skattebetalarna får behålla mer av sin lön.”
 

Tuffare krav på integration

IMGL1573-44Nästa regering måste överge tidigare normer för integrationspolitiken. Anpassning och samhällsgemenskap måste vara ledstjärnor – inte den kravlöshet, relativism och mångkulturalism som resulterat i segregation och parallellsamhällen, skriver Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU Sverige.

”Sverige ska vara ett land som håller samman. Omfattande invandring i kombination med årtionden av kravlös integrationspolitik har i stället gjort att parallellsamhällen av utanförskap vuxit fram.”

”Islamism och hederskultur har nu bitit sig fast. Vissa kvinnor i våra förorter får inte längre välja vem de vill gifta sig med eller ens röra sig ute utan slöja. 240 000 svenskar kan leva under hedersförtryck, men det är bara ett exempel på misslyckad integrationspolitik.”

”Om mindre än två veckor kan Sverige få en borgerlig regering. Den måste då överge tidigare normer för integrationspolitiken och våga ställa tuffare krav för att lyckas med integrationen.”

  • Tuffare försörjningskrav. Bidragsberoendet i utanförskapsområdena måste brytas för att inte gå i arv. Fler måste få chansen till ett jobb. Vi behöver tillåta lägre ingångslöner och reformera arbetsmarknaden, men KDU anser även att incitamenten att anpassa sig så att man når egen försörjning måste förstärkas.
  • Svenska språket och västerländska värderingar. Den som kommer till Sverige ska förstå sina rättigheter och skyldigheter. Kännedom om Sverige, vår historia och vårt kulturella arv ger också kunskap om vilka normer och värderingar som gäller här. KDU vill därför förstärka samhällsorienteringen och dessutom införa språk- och medborgarskapstest.
  • Kulturell anpassning. Kulturella tendenser som står i konflikt med västerländska grundvärderingar, måste stå tillbaka. Jämställdhet är exempelvis en sådan grundläggande värdering. Därför är det ofattbart att det finns lärare som undervisar i skolan iklädda heltäckande slöja som niqab. Vi säger också nej till regelbundna böneutrop i våra bostadsområden.

”Invandrares anpassning efter svensk kultur och våra värderingar är en förutsättning för en lyckad integration och ett Sverige som håller samman.”

”Att ställa tuffare krav är att bry sig, både om den som vill forma sin framtid här och om det Sverige som tidigare generationer framgångsrikt har byggt.”

Läs hela artiklen hos Dagens Nyheter: Anpassning måste vara målet med integrationspolitiken