Barnen som växer upp i ekonomiskt utsatta familjer blir alltfler. Sverige behöver därför en politik för att möta barnfattigdomen.
Starka familjer är det som mer än något annat skapar förutsättningar för att barn och unga ska få en trygg uppväxt, och därmed för att hela samhället ska vara tryggt.
Att alltfler nu oroar sig över ekonomin och att alltfler föräldrar uppger att det är svårt att äta sig mätta, eller att köpa nya kläder till barnen är därför bekymmersamt. Mest utsatta är ofta de barn som växer upp med ensamstående föräldrar, och barn till föräldrar som invandrat till Sverige.
Sverige behöver en familjevänlig politik.
Det handlar om att skapa mer tid för barnen genom att tillåta valfrihet i barnomsorgen och om att stärka familjernas privatekonomi genom sänkta skatter och ekonomiskt stöd till de mest utsatta så att vi minskar risken för bråk om tid och pengar. Den förlängda höjningen av bostadsbidraget till utsatta barnfamiljer i årets budget var en viktig prioritering för Kristdemokraterna. Det handlar om ett stöd på upp till 1 300 kr i månaden.
Stödet till barnfamiljerna behöver öka här och nu, men på sikt så är det absolut viktigaste för att motverka barnfattigdom att fler barn får se sina föräldrar gå till jobbet.
Verklig trygghet handlar inte om att vara beroende av bidrag för att klara sin försörjning. Det handlar om att kunna stå på egna ben, försörja sig själv och planera framtiden med sin familj.
Sverige behöver därför en ny politik som uppmuntrar till arbete och egen försörjning. Ett bidragssystem som cementerar bidragsberoende är nämligen också ett bidragssystem som cementerar barnfattigdomen.
Christian Carlsson (KD), ordförande för Socialutskottet
Stort tack Majblomman, Röda Korset, Rädda barnen och Hyresgästföreningen för inbjudan.
Tack också till meddebattörerna Nooshi Dadgostar (V), Magdalena Andersson (s), Märta Stenevi (MP) Muharrem Demirok (c), Camilla Waltersson Grönvall (M) Juno Blom (L) och Mona Olin (SD).
Riksdagen har nu debatterat frågan om ”Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU”, en utredning som Socialutskottet tillsatte som en följd av det fruktansvärda fallet ”Lilla hjärtat”.
När ett litet barn inte längre kan bo hos mamma och pappa utan behöver omhändertas så är det inte någon liten sak, men det är beslut som ibland behöver tas, för att säkerställa varje barns rätt till en trygg uppväxt.
Familjen påverkar oss på djupet oavsett om den fungerar bra eller dåligt, och den är därför viktig, för enskilda människor och för samhället. Familjens grundläggande uppgift är dock alltid att med kärlek och ansvarsfulla krav stötta och skydda de som är en del av den, och det innebär att barns rättigheter måste respekteras, även inom familjen.
I de fall som hemmet – som ska vara en borg av trygghet – istället förvandlas till en plats som präglas av hot och våld, eller en plats där föräldrarna inte längre har förmåga att ge sina barn den kärlek, omsorg och trygghet de behöver, då behöver vi som samhälle överta uppgiften att skydda barnen.
När ett barn befinner sig i samhällets vård, exempelvis i ett familjehem, så bär vi som samhälle ett särskilt stort ansvar för att säkerställa barnens trygghet och säkerhet, och det ansvaret gäller även vid beslut om att vården ska upphöra.
Vad som hände den lilla flickan Esmeralda – ”Lilla Hjärtat” som hon kallades – kom att skaka om Sverige. Esmeralda omhändertogs redan på BB till följd av missbruk i familjen och hon placerades i ett kärleksfullt familjehem.
Hon hade bott där hela sitt liv, när det en dag beslutades att hon skulle ryckas upp ifrån tryggheten och istället bo hos sina biologiska föräldrar. Det slutade i katastrof. I januari för tre år sedan hittades Esmeralda vanvårdad till döds, under sängen, i de biologiska föräldrarnas lägenhet. Hon hann aldrig fylla fyra år.
Det här fallet påvisade vikten av en skärpt lagstiftning för att säkra alla barns rätt till trygg uppväxt, och lagstiftningen ”Lex Lilla hjärtat” som trädde ikraft den 1 juli 2022 var ett viktigt steg på vägen i det arbetet.
Socialnämnden skulle inte längre få besluta att vården enligt 2 § LVU ska upphöra förrän de omständigheter som föranleder vården har förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt.
När socialnämnden prövar om vård enligt LVU ska upphöra ska de särskilt överväga om det finns skäl för flyttningsförbud,
Och när barnet varit placerat i samma familjehem i två år, ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden.
Det här var välkomna förändringar – men viktiga steg saknades.
Socialdemokraterna var tyvärr inte beredda att i regeringsställning vidta tillräckliga åtgärder för att säkerställa barnens bästa.
Socialutskottet konstaterade för det första att när vården enligt LVU upphör så bör socialnämnden ha ett uppföljningsansvarminst ett år efter upphörandet.
Utskottet ansåg för det andra att socialtjänsten ska kunna ställa krav på obligatoriska drogtester för föräldrarna inför umgänge och inför prövning av om vården ska upphöra. Det var knappast för mycket begärt, med tanke på alla de barn i vårt land som svikit,s och behövt lämna sina föräldrar just på grund av missbruk inom familjen…
För det tredje så fann socialutskottet också anledning att fatta det historiska beslutet att på eget initiativ tillsätta utredningen ”Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU”. Fokus för utredningen har varit att utreda förutsättningarna att införa barnets bästa som ett självständigt rekvisit vid prövning av upphörande av vård enligt LVU.
Självklart så är det bästa för ett barn, i de allra flesta fall, att komma tillbaka till sin ursprungliga familj, men det behöver inte alltid vara så.
Jag är därför glad över att den här utredningen nu har kunnat överlämnas till socialtjänstministern av ett enigt utskott, och att vi tillsammans riktar ett uppdrag till regeringen om att beakta remissvaren och därefter återkomma till riksdagen med lagförslag som syftar till att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga.
Socialutskottet har nu lagt grunden, och vi har anledning att känna hopp om att den regeringen kommer att återkomma med flera förslag som på allvar stärker tryggheten och ökar skyddet för samhällets mest utsatta barn.
Avslutningsvis så vill jag rikta ett stort tack till utredare, hovrättspresident Anders Hagsgård, till utredningssekreterare Mathilda Rydstern, till utredningens experter och till hela utskottskansliet som har jobbat hårt med utredningen.
Jag vill också tacka mina nuvarande kollegor i socialutskottet, och våra företrädare, för gott samarbete, till förmån för barnens bästa.
Låt vårt arbete fortsatt präglas av omtanke om vårt samhälles mest utsatta barn, så att fler barn får växa upp i trygghet.
Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot Ordförande i Socialutskottet
Det har varit en fantastiskt spännande höst. Sverige har äntligen fått en ny regering där Kristdemokraterna ingår som genom Tidöavtalet, regeringsförklaringen och budgeten för 2023 nu stakar ut en ny riktning för Sverige.
Jag själv har fått det fina förtroendet av väljarna att fortsätta mitt arbete i riksdagen, och jag har dessutom fått förtroendet av mina vänner i riksdagsgruppen att få göra det som ordförande för socialutskottet. Det är jag väldigt tacksam för.
Jag ser väldigt mycket fram emot att under det kommande året driva på för frågorna som gör att fler sjuka får vård i tid, att fler äldre behandlas med respekt och att vi stärker såväl den sociala omsorgen om våra barn som landets familjer och hjälper samhällets mest utsatta.
Höst i riksdagen innebär också tid då enskilda ledamöter får möjlighet att väcka motioner i andra frågor än de som man vanligtvis arbetar med inom ramen för sitt utskott.
I år valde jag att skriva följande enskilda motioner:
”Lilla Hjärtat” skakade om hela Sverige och påvisade vikten av en skärpt lagstiftning för att säkra alla barns rätt till trygg uppväxt.
Lagstiftningen ”Lex Lilla hjärtat” som trädde ikraft den 1 juli 2022 var ett viktigt steg på vägen. Socialnämnden skulle i och med detta inte få besluta att vården enligt 2 § LVU ska upphöra förrän de omständigheter som föranleder vården har förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt. När socialnämnden prövar om vård enligt LVU ska upphöra ska desärskilt överväga om det finns skäl för flyttningsförbud och socialnämnden ska när barnet varit placerat i samma familjehem i två år, särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 § Föräldrabalken.
När Socialdemokraterna satt vid makten genomförde de dock inte tillräckliga åtgärder för barnens bästa. Socialutskottet ansåg för det första att när vården enligt LVU upphör så ska socialnämnden ha ett uppföljningsansvarminst ett år efter upphörandet. Man ansåg för det andra att socialtjänsten ska kunna ställa krav på obligatoriska drogtester inför umgänge och inför prövning av om vården ska upphöra.
Socialutskottet tog därutöver ett historiskt beslut att tillsätta utredningen ”Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU”. Fokus för utredningen har varit förutsättningarna att införa barnets bästa som ett självständigt rekvisit vid prövning av upphörande av vård enligt LVU och resultatet överlämnades idag till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). Utredningen överlämnades av ett enigt utskott tillsammans med ett uppdrag till regeringen om att beakta remissvaren och att återkomma med lagförslag som syftar till att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga.
Vi i socialutskottet har nu lagt grunden, och jag är hoppfull om att regeringen kommer att återkomma med lagförslag som på allvar säkerställer tryggheten för samhällets mest utsatta barn.
Christian Carlsson (KD), ordförande för socialutskottet
Nu har det snart gått en vecka sedan regeringen presenterade budgeten för 2023. Den nya regeringen har lagt fram en stram budget för att ta ekonomiskt ansvar i en tuff tid.
Redan nu står det klart att Sverige har fått en regering som är beredd att värna det som är viktigast.
FAMILJEN
Vi stärker familjernas och företagens ekonomi.
Högkostnadsskyddet på 55 miljarder baserat på tidigare elförbrukning blir ett viktigt stöd för att fler hushåll ska klara ekonomin trots den bistra vinter som väntar.
Sänkt bränslepris nästa år genom sänkt skatt och minskad reduktionsplikt året därefter stärker också vanliga familjers ekonomi.
Särskilt viktigt är att de ekonomiskt mest utsatta barnfamiljerna får förlängt tilläggsbidrag i bostadsbidraget vilket innebär upp till 1 325 kr i månaden.
Ett fritidskort införs för barn och ungas idrotts- och fritidsaktiviteter så att även barn från ekonomiskt utsatta familjer ska kunna ta del av en aktiv fritid i gemenskap med andra.
SJUKVÅRDEN
Vi påbörjar nu det viktiga arbetet med att kapa vårdköerna så att människor får vård i tid, och för att skapa en mer jämlik vård för alla i hela landet.
Vi avsätter medel för en nationell statlig vårdförmedling för att synliggöra vårdkapaciteten, korta köerna och öka tillgängligheten till vård för alla i hela landet.
Vi föreslår en prestationsbaserad ersättning till regionerna för att öka antalet vårdplatser och tillskott om en 1 miljard kronor ytterligare för att åstadkomma fler vårdplatser.
Förstärkt och förlängd satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa med 4,7 miljarder kr under kommande tre år. Detta så att fler kvinnor ska känna trygghet vid förlossning.
Förlängd satsning på primärvård i landsbygd för en mer effektiv och nära vård i hela landet.
RÄTTSVÄSENDET
Vi inleder nu den största offensiven någonsin mot organiserad brottslighet.
Regeringen ökar rättsväsendets anslag med nästan 5 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2023 vilket innebär att Polisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Sveriges Domstolar och Brottsoffermyndigheten får mycket mer resurser.
Föräldraskapsstödprogrammen byggs ut med 200 miljoner kr 2023 eftersom den viktigaste brottsförebyggande faktorn är att barn får växa upp i välfungerande och trygga familjer.
Socialtjänstens brottsförebyggande arbete stärks.
Vi skapar ekonomiska förutsättningar för 10 000 fler polisanställda till och med 2024. Polisen ska bli större och starkare, så att polistätheten motsvarar genomsnittet i EU.
Vi tillför resurser så att polisen och andra myndigheter ska få nya verktyg i kampen mot brottsligheten; utökade möjligheter till hemliga och preventiva tvångsmedel och nya möjligheter att omhänderta kriminellas brottsvinster.
Vi förstärker kriminalvården så att vi kan bygga ut våra fängelser.
SVENSKA FÖRSVARET
Vi stärker nu försvaret med drygt 5 miljarder kronor år 2023.
Sveriges försvarsutgifter ska öka så att de uppgår till Natos mål om motsvarande 2 procent av BNP senast år 2026.
Sverige ska bli medlem av Nato samtidigt som stödet till Ukraina ska förstärkas.
Vi har fått många viktiga besked från regeringen i och med budgeten, regeringsförklaringen och Tidöavtalet. Mycket återstår att göra, men det här är bara början.
Tillsammans stakar vi nu ut en ny riktning för Sverige, och det känns fantastiskt.
Christian Carlsson (KD) riksdagsledamot Ordförande för Socialutskottet
Nu har Altinget gjort den första intervjun med mig som tillträdande ordförande för Socialutskottet.
Här följer några utdrag ur intervjun:
Vid regeringsbildningen blev riksdagens socialutskott utan ordförande från en dag till en annan. Nu står det klart att Christian Carlsson (KD) utsetts till att efterträda sjukvårdsministern.
– Kristdemokraternas engagemang inom de sociala frågorna var en av anledningarna till att jag gick med i partiet. Insikten att ett starkt och tryggt samhälle byggs av starka och trygga familjer, men också att människor ska kunna lita på att vården finns där när man är sjuk och behöver den.
Christian Carlsson lämnar i och med sitt nya uppdrag rollen som skolpolitisk talesperson men bär samtidigt med sig en fråga från arbetet i utbildningsutskottet.
Utskottets nya ordförande ser även fram emot att prioritera frågan om vad han benämner ”århundradets sjukvårdsreform”
– Nu tar vi viktiga kliv mot en mer jämlik vård och ett nationellt ledarskap för sjukvården. Det arbetet hade behövts sättas igång tidigare men vi gör det nu och förhoppningsvis kan vi få flera viktiga reformer på plats redan den här mandatperioden.
Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och tillträdande ordförande för Socialutskottet
Nu står det klart att Kristdemokraternas riksdagsgrupp har valt mig till ny ordförande för riksdagens socialutskott. Stort tack för det fina förtroendet.
Det är med stor ödmjukhet som jag har tackat ja till att efterträda Acko Ankarberg Johansson efter att hon har utsetts till sjukvårdsminister i den nya regeringen.
Kristdemokraterna är Sveriges sjukvårdsparti, så självklart ser jag fram emot arbetet för att den som är sjuk ska få vård i tid och för att fler äldre ska mötas av en omsorg där de behandlas med respekt.
En annan viktig fråga är att vi behöver ta krafttag mot ungdomskriminaliteten. Det kommer att behövas både fler poliser och skärpta straff för att göra Sverige tryggare. Det är samtidigt i familjen som grunden för det verkligt trygga samhället läggs, och det är därför min ambition att vi ska bedriva en politik i socialutskottet som stöttar och skapar förutsättningar för starkare familjer.
Det har varit en ära att vara skolpolitisk talesperson för Kristdemokraterna, och vi har åstadkommit mycket. Nu ser jag fram emot nya utmaningar tillsammans med socialutskottet.
Kristdemokraterna försvarar föräldrars och elevers rätt att välja skola. Vi säger nej till Socialdemokraternas förslag att avskaffa kötid som urvalsgrund till förmån för skollotterier och kvotering baserat på elevernas bakgrund, dvs. postadress. I fredags medverkade jag i Sveriges radio ekot om skolvalet.
Föräldrar ska kunna ta ansvar och påverka vilken skola deras barn går på, och det är inte fel att man erbjuds förtur om man väntat länge eller redan har barn på skolan.
Däremot så vill vi se ett rättvisare skolval och begränsa hur tidigt man kan sätta barnen i skolkön så att alla hinner informeras om valfriheten innan det är dags att välja. Vi vill också ha ett kommungemensamt skolvals- och antagningssystem med full insyn för alla huvudmän för att säkerställa att det är eleverna som väljer skola, inte tvärtom.
Vänsteralternativet till detta är att skolbyråkrater får makten över dina barns framtid, och att verktyg som kvotering eller skollotterier baserat på barnens bakgrund och föräldrarnas inkomst kan komma att tillämpas för att blanda elevsammansättningen så mycket som möjligt. Vi tycker att skolplacering baserat på föräldrarnas bakgrund och viss socioekonomisk bakgrund är orättvist, och säger blankt nej till det.
Rösta KD den 11 september!
Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson
Ett tryggt samhälle byggs bäst av starka familjer. Det är därför allvarligt att det finns barn i Sverige som aldrig har sett sina föräldrar gå till jobbet.
De vuxna förebilderna som hade behövt finnas i familjen, ersätts istället av kriminella som rekryterar barn, så unga som 9 år, till ungdomsgäng och organiserad brottslighet.
Vi kommer helt klart att behöva ställa tuffare krav på integration, men också erbjuda människor bättre möjlighet till jobb. EU:s fjärde högsta arbetslöshet funkar inte. Fler föräldrar behöver få känna stoltheten som det innebär att ha ett jobb att gå till, och fler unga behöver lyckas i skolan, så att de kan känna hopp om framtiden.
Föräldraansvaret måste stärkas i Sverige, och föräldrar måste få stöd att göra allt i sin makt för att styra sina barn bort från en kriminell bana.
Föräldrastöd är en beprövad metod och därför vill KD stärka föräldrastödet och införa föräldrastödsprogram i hela landet. Fler föräldrar behöver stöd att sätta gränser för barn som är på väg in i missbruk eller kriminalitet.
Rösta KD den 11 september!
Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot Stockholms stad
Igår var det debatt om barnrätt vid Trasdockans dag som arrangeras av föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn (Atsub).
Familjen är alltid viktig och påverkar oss alla. Därför är det så fruktansvärt när hemmet, som ska vara en borg av trygghet, förvandlas till en plats där det förekommer våld och sexuella övergrepp.
Varje år tvingas mer än 4.200 barn till umgänge med sin misstänkta förövare, andra barn utsätts för övergrepp i förskola och skola och barnpsykiatrin kan tyvärr inte hjälpa alla de barn som söker vård.
Kristdemokraterna vill:
1. Rulla tillbaka (s) uppluckring av registerkontrollen för skolpersonal. Återinför kravet att registerutdrag ska överlämnas av den som söker jobb inom förskola och skola.
2. Avsätta 20 miljoner för att utbilda förskolor och skolor i hur de kan stärka barnens integritet, motverka sexuella övergrepp och få fler barn att våga berätta.
3. Inrätta ett nationellt kunskapscentrum för att motverka sexuellt våld.
4. Stärka psykiatrin. Vi satsar 1,5 miljarder mer än regeringen på psykiatrin, bl.a för att kapa köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
5. Satsa på fler vårdplatser, avskaffa regionerna och låta staten ta ansvar för sjukvården.
6. Skärpa straffen för grov våldtäkt till 25 år och inför livstid för grov våldtäkt mot barn.
7. Slopa dagens mängdrabatt för seriebrottslingar som innebär att ”ta tre betala för två” gäller i svenska domstolar och ”straffrabatterna” som innebär att våldtäktsmän kan få kortare straff om de förlorar jobbet eller om brottsoffret dröjer med sin anmälan.
Rösta KD den 11 september, för att göra Sverige rättvisare och tryggare för barnen.
Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot, Stockholms stad
Christian Carlsson (kd) 