
I Norge finns särskilda minoritetsrådgivare som fokuserar på hedersproblematik och som behärskar den kulturella terräng som orsakar hedersförtryck. Vi vill införa sådana rådgivare även i Sverige, skriver Ebba Busch och Christian Carlsson (KD).
Sveriges skolor möter växande problem med mobbning, bristande ordning och elever som sitter fast i hedersförtryck. Det är omöjligt att fokusera på skolan och lärandet om man samtidigt lever med ångest över trakasserier, i ett stökigt klassrum, samtidigt som man tvingas bära oron över att giftas bort eller misshandlas. Nu måste denna mörka utveckling bekämpas, så att vi äntligen lever upp till ambitionen om att stödja varenda unges rätt till utbildning och inte lämna någon i sticket.
Mobbandets former har förändrats. I takt med att elever blivit alltmer uppkopplade så har trakasserier och kränkningar blivit ett dygnet runt-problem. Skolinspektionen har pekat på att många skolor är för passiva när det gäller nätmobbing och Folkhälsomyndigheten anser att Sverige inte längre är ett föregångsland vad gäller mobbning.
Dessutom är skolan ofta otillräckligt rustad när det gäller att identifiera och hantera uttryck för hederskultur och de former av kontroll och förtryck som hänger ihop med hederskulturen. Varje hösttermin står stolar i klassrummen plötsligt tomma, sedan barn skickats i väg under sommarlovet för att giftas bort. Det här är ett av de största frihetshot som det svenska samhället i dag står inför.
När problemen är många måste även lösningarna vara det. Ju mer tid som spills, desto svårare blir det att bemästra problemen och desto fler barn kommer att drabbas och få sin skolgång och i värsta fall sina liv förstörda. Vi är redo att ta tag i alla dessa problem, samlat och beslutsamt.
- Skolans ansvar för kränkningar på nätet måste förtydligas i skollagen och arbetet med barn som utsätter andra för mobbning behöver bli mer metodiskt. I Finland har man kommit längre med barn som utsätter andra för mobbning. Vi behöver lära av deras erfarenheter.
- Skolor med tydlig policy för sexuell läggning och könsöverskridande uttryck har visat sig bättre på att skydda HBT+-personer i skolan. Det är alltså viktigt att alla skolor inför en sådan policy.
- Skolan har en nyckelroll när det gäller att förebygga kriminalitet. Den viktigaste brottsförebyggande åtgärden är en skola som levererar goda kunskapsresultat. Kristdemokraterna vill införa mentorskapsprogram som kan både vara ett sätt att stärka integrationen, och att förebygga brottslighet, genom att elever ges nya och bättre förebilder.
- Skollagen ger rektorer och lärare rätt att besluta om utvisning från klassrummet, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid annan skolenhet eller avstängning. Men den rätten behöver förtydligas. Barn- och elevombudet, som ingår i Skolinspektionen, har fått berättigad kritik för hur den drivit rättsfall mot lärare som gjort rimliga ingripanden mot elever som agerat störande och hotfullt i skolan. Så kan vi inte ha det.
- Fortfarande är okunskapen stor när det gäller hedersförtryckets orsaker och mekanismer. Varningssignaler missas, missförstånd kvarstår – till exempel att det enbart skulle vara flickor som drabbas. I Norge finns särskilda minoritetsrådgivare som fokuserar på hedersproblematik och som behärskar den kulturella terräng som orsakar hedersförtryck. Vi vill införa sådana rådgivare även i Sverige.
Det här är åtgärder som krävs om Sveriges skolmiljö åter ska bli lugn och trygg för elever och personal. Varje elev och lärare ska veta att Sveriges institutioner inte kommer backa när det gäller att upprätthålla trygghet, ordning och personlig frihet i skolan. Och vi ska alla kunna lita på att skolor och förskolor är trygga och kunskapsspridande platser för våra barn. Men det kräver en nystart – och en ny regering.
Ebba Busch (KD), partiledare
Christian Carlsson (KD), Skolpolitisk talesperson
Läs vår debattartikel i Expressen: ”Så gör vi skolan till en trygg plats igen”