Äganderätten i skogsbruket

 Christian Carlsson, KDU, till höger, svarade för hur Kristdemokraterna vill tackla de frågor Hugo Eriksson ställde om äganderätten.

Under Almedalsveckan 2018 träffade jag förstagångsväljaren Hugo Eriksson tack vare Utbildningsradion. Min uppgift var att genom ett tal besvara Hugos frågor om äganderätten inom skogsbruket.

 

  Äganderätten inom skogsbruket

Familjeskogsbruken i Sverige bedrivs av 300 000 privata skogsägare och ända sedan barnsben har skogen betytt mycket för mig och min familj. Min far och mina förfäder har haft skogen som en ekonomisk trygghet. Men nu undrar jag om skogen är en trygghet längre? Nu när det är min tur att ta över?

Allt eftersom jag studerar på Jägmästare programmet har mina tankar kretsat kring ägarrättens betydelse för skogsbruket. Vågar jag verkligen ta över skogen nu när ägarrätten är som ett lotteri?

I dag kan skogsstyrelsen bestämma att man inte får avverka ett visst område för att en individ av en sällsynt art har vistats i området, även om det är ett fåtal gånger. Detta sätter stopp för avverkningen. Till och med under pågående avverkning med maskiner på plats. Och man får inget ekonomiskt stöd som markägare. Utan ända utvägen är att gå till domstol för att få ut ersättning. Är det verkligen rätt?

Sverige har idag ett överskott på skog och det växer mer än det avverkas. På så vis är det konstigt att ett ökat antal avverkningar avbryts när industrin skriker efter virke. Skogen som sätter 200 000 personer i arbete runt om i landet och bidrar till en levande landsbygd.

I framtiden vill jag vara säker på att även jag kan bedriva ett skogsbruk med samma spelregler som mina förfäder har haft och fortsätta med familjeskogsbruket som har skapat de skogar vi har i Sverige idag.

Jag tycker inte det är dåligt att avsätta skog för fridlysta arter men…

Och här kommer min fråga till er politiker:

Hur ska ni tackla problemet med att en markägare försöker skörda sin egen skog men stoppas av skogsstyrelsen, utan att få någon ekonomisk ersättning?

Hur ska vi markägare då kunna förlita oss på skogen som en ekonomisk trygghet?

Hugo Eriksson, förstagångsväljare

 ***

Svar till Hugo Eriksson om äganderätten inom skogsbruket

Skogen betyder mycket, även för mig.

Jag kommer från Värmland. Där äger pappa en mindre jord- och skogsbruksfastighet. Farmor och farfar levde hela sitt liv där, och jag spenderade mycket tid i skogen som barn.

En dag fick farfar hem ett brev. Alltsammans hotades plötsligt av expropriation. Det skulle jämnas med marken på grund av Karlstads nya flygplats.

Jag fick höra farfar sitta i radio och berätta hur det kändes. Jag vet något om den maktlöshet man som markägare kan känna, när staten knackar på för att ta vad som är ditt.

”Var och ens egendom ska vara tryggad gentemot staten”. Så står det i grundlagen, men så fungerar det inte i socialdemokraternas Sverige. Kristdemokraterna vill därför stärka äganderätten, och jag har några raka besked.

  • Smygsocialiseringen av mark måste upphöra.
  • Ingen avverkning av skog ska kunna stoppas utan att man som skogsägare får full ekonomisk kompensation, ingen skogsägare ska behöva vända sig till domstol för att få ut sin ersättning och expropriationsersättningarna i Sverige borde höjas.
  • Frihet under ansvar ska fortsatt gälla som grundprincip för svenskt skogsbruk och frivilliga avsättningar ska vara huvudinriktningen.

Min ambition Hugo, det är att du inte bara ska våga ta över det skogsbruk som dina föräldrar byggt upp, utan att du också ska kunna bruka din skog så att du vågar överlämna det till dina barn.

Skogen är framtiden, och du kan lita på att KD kommer att försvara äganderätten.

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU

Riksdagskandidat för Kristdemokraterna

Land Skogsbruk: ”Det jag köpt måste jag kunna använda”

 

KDU: Skattemanifest – för fler jobb, företagande och starkare familjer

CC Igår var sista dagen att lämna in deklarationen. KDU presenterade därför ett nytt skattepolitiskt manifest med förslag på skattesänkningar.

För att bygga Sveriges välstånd starkare krävs en skattepolitik som uppmuntrar arbete, företagande, investeringar och sparande, men också som stärker vanliga människor och familjer. Människor ska få behålla merparten av sina inkomster.

– Vi i KDU vill sänka skatten för att uppmuntra arbete och företagande, och för att människor ska få behålla mer av sin lön. Det skapar förutsättningar för starkare familjer. Välfärd är att veta att den som är sjuk får vård i tid, men också att det finns pengar kvar i plånboken när räkningarna är betalda. Verklig trygghet handlar inte om att vara beroende av höga bidrag, utan om att få ta ansvar, stå på egna ben, kunna bygga upp ett eget sparande och planera framtiden med den man älskar.

KDU vill höja grundavdraget till 2,5 prisbasbelopp, avskaffa värnskatten och succesivt avskaffa den statliga inkomstskatten. Målet är att alla löntagare beskattas lika, dvs. utifrån samma procentsats. Till dess vill vi införa frivillig sambeskattning för gifta makar. Syftet är att sätta stopp för vad man menar är en orättvis beskattning av familjer där inkomstskillnaden är stor mellan makarna.

– Sverige har världens högsta marginalskatter och alltfler som jobbar tvingas betala statlig inkomstskatt. Det är fundamentalt fel att var tredje heltidsarbetande som jobbar och gör rätt för sig får behålla mindre än hälften av en löneökning. Den som arbetar har rätt att njuta frukten av sitt arbete och alla som jobbar borde därför få behålla merparten av sin lön.

Ett annat förslag från KDU är att införa en frivillig extraskatt. De som tycker att de betalar för lite i skatt ska kunna betala mer, men också välja ändamål för pengarna, exempelvis sjukvård eller polisen.

– Alex Schulman hyllade höga skatter och Fredrik Virtanen skrev att ”det är sexigt att betala skatt”. Jonas Gardell gnällde över Alliansens skattesänkningar. Detta trots att vanliga människor lever under ett av världens högsta skattetryck och betalar bland världens högsta skatter. Alla dessa kändisar som vill betala mer borde få den möjligheten, utan att det ska behöva drabba vanligt folk.

Skattemanifestet rymmer också flera förslag för fler jobb och mer företagande. KDU föreslår sänkta arbetsgivaravgifter för småföretagare, ett avskaffande av ”3:12 reglerna” och man menar att målet med bolagsskatten ska vara att den avskaffas

– Sveriges konkurrenskraft behöver stärkas. Små företag ska kunna växa sig starka, istället för att behöva flytta utomlands. Bolagsskatten förhindrar dessvärre investeringar i svenska bolag, den innebär en dubbelbeskattning och dess karaktär öppnar för omfattande skatteplanering. Ett viktigt steg mot visionen om ett företagsklimat i världsklass, är därför att helt avskaffa bolagsskatten.

Christian Carlsson, Förbundsordförande KDU

 

Skattepolitiska manifestet i sin helhet:

https://www.kdu.se/cms/wp-content/uploads/2018/05/Skattepolitiskt-manifest.pdf

 

 

Skattepolitiska manifestet i korthet:

Skatt på inkomst – och reformer för mer pengar i plånboken

KDU vill:

  • att grundavdraget utökas till 2,5 prisbasbelopp
  • att värnskatten avskaffas
  • att frivillig sambeskattning införs
  • att de statliga inkomstskatterna avskaffas
  • att arbetsgivaravgifterna och sociala avgifter skrivs ut i lönespecifikationen
  • att en frivillig extraskatt införs


Skattereform för mer företagande

KDU vill:

  • att bolagsskatten slopas
  • att 3:12 reglerna avskaffas
  • att utdelningar beskattas lika för alla bolag
  • att personaloptioner beskattas som inkomst av kapital
  • att det införs en låg och enhetlig moms


Punktskatter

KDU vill:

  • att momsen på punktskatter avskaffas
  • att energiskatten på elektricitet producerad med låg miljöpåverkan, såsom exempelvis kärnkraft, vattenkraft och vindkraft, kraftigt sänks.
  • att alkohol och tobak beskattas med särskilda punktskatter
  • att miljöskatter, liksom övriga punktskatter, främst ska spegla de samhällsekonomiska kostnaderna.

Skattereformer för fler och enklare jobb

KDU vill:

  • att arbetsgivaravgiften för de första fem anställda slopas
  • att arbetsgivaravgiften för de fem nästa anställda, upp till 10 anställda, halveras
  • att arbetsgivaravgiften sänks till under genomsnittet för OECD

Ett handslag gäller – en symbol för lyckad integration

Christian_Carlsson”Du kan vägra att ta i hand, men då får du också ta konsekvenserna av att du vägrar anpassa dig till det svenska samhället.”

Arbetsdomstolens dom har fallit i det uppmärksammade handhälsningsmålet. En kvinna som arbetade som lärarvikarie på Kunskapsskolan i Helsingborg vägrade att skaka hand med manliga kollegor med hänvisning till Islam. Hon påstod sig sedan ha blivit diskriminerad efter att ha slutat på arbetsplatsen.

Domstolen kom fram till att det saknas bevis för att skolan ställt krav på handhälsning för att kvinnan skulle få jobba kvar. Någon prövning av om krav på att hälsa i hand strider mot diskrimineringslagen har därför inte gjorts.

KDU menar dock att det faktum att frågan om handhälsning ens ska behöva avgöras i en kostsam domstolsprocess är ett tecken på en slapphänt och misslyckad integrationspolitik. Självklart ska arbetsgivare ha rätt att ställa krav på anpassning och självklart ska de kunna säga nej till anställda som vägrar att ta i hand.

I Sverige har vi en sedvana av att hälsa på varandra för att visa respekt för den vi möter. Vi hälsar på både kvinnor och män, därför att jämställdhet är en grundläggande värdering i vårt land och det är en värdering som dessutom manifesteras i skollagen. Vi hälsar genom att se varandra i ögonen och ta varandra i hand och det är en styrka för det svenska samhället. Det har skapat en stark tillit och känsla av samhörighet mellan människor. Det är ingenting som vi borde kompromissa med.

Att som arbetstagare vägra ta en utsträckt hand på svensk arbetsmarknad, där uttrycket ”ett handslag gäller” visar tillit gentemot varandra och våra ingångna avtal, innebär således ett aktivt avståndstagande som ingen arbetsgivare ska behöva acceptera från sina anställda.

Självklart ska du kunna vägra att ta i hand, men då får du också vara beredd att ta konsekvenserna av att du också vägrar anpassa dig till det svenska samhället och helt enkelt söka ett annat jobb. Svårare än så ska det inte behöva vara. Fler behöver förstå att anpassning till det svenska samhället är fullständigt avgörande både för en lyckad integration, och ett Sverige som håller samman.

Christian Carlsson,
Förbundsordförande för KDU

Läs debattartikeln hos Nyheter24

Reformera LAS för att fler ska få jobb

DEBATT “En reform av arbetsrätten är nödvändig för att företag ska kunna anställa och fler människor ska kunna få ett arbete. Vi kommer att arbeta hårt tillsammans för att en alliansregering prioriterar en genomgripande LAS-reform”, skriver företrädare för alliansens ungdomsförbund.

En av de viktigaste uppgifterna för en alliansregering efter valet 2018 är att göra det möjligt för fler jobb att skapas. Utanförskapet måste minska och tillväxten öka. Hindren som står i vägen för nya jobb att skapas måste rivas. LAS behöver göras om i grundenSvensk arbetsmarknad är tudelad. Mer än var femte person som är utlandsfödd är i dag arbetslös. Ungdomsarbetslösheten är fortfarande ett samhällsproblem, trots de goda tiderna. Varför skapas inte fler jobb?När vi träffar företagare och frågar varför de inte anställer fler svarar alla nästan samma sak: Det är för dyrt och riskabelt. Att anställa är ett stort beslut som dels handlar om pengar – varje jobb måste skapa mer värde än vad det kostar att anställa. Dels är risken för hög att anställa en medarbetare som kanske inte klarar av jobbet.

Lagen om anställningsskydd, LAS, pekas ut som ett av de största hindren – inte minst för unga och nyanländas jobbchanser. All forskning om effekterna av en stelbent lagstiftning, som den i Sverige, visar att den hämmar rörligheten på arbetsmarknaden, cementerar utanförskapet och försämrar företagens produktivitet.

Dagens lagstiftning gör att arbetsgivare drar sig för att anställa personer utan jobberfarenhet. Även för mindre kvalificerade jobb krävs i dag ofta ett längre CV än nödvändigt, då företagen behöver minska sin risk.

LAS skapar osäkerhet och har istället för att ge skydd för den enskilde blivit ett hinder för företagen att våga satsa. Såväl turordningsreglerna som personliga skäl och kraven på försök till omplacering samt rätten till återanställning behöver göras om. Bakom det försåtliga begreppet ”saklig grund” döljer sig otydliga och oförutsägbara regler.

Unga får ofta en svagare ställning på arbetsmarknaden. Om ett företag tvingas dra ner drabbas de som varit på arbetsplatsen kortast tid hårdast av turordningsreglernas princip om ”sist in-först ut”, vilken inte tar hänsyn till ansträngning eller faktisk kompetens.

Under finanskrisens neddragningar visade sig även turordningsreglernas utformning leda till att medvetna satsningar som gjorts i många företag för att öka jämställdheten gick förlorade. Kvinnor drabbades hårdare än män av uppsägningar. Därför är en LAS-reform även en jämställdhetsreform.

Samtidigt som de som står utanför arbetsmarknaden har svårare att få jobb – och får en svagare ställning när de väl är inne – gör dagens lagstiftning att de som har jobb mer sällan vågar byta arbete, eftersom de då riskerar att få en sämre plats på turordningslistan. Det är varken rättvist eller tryggt.

Verklig trygghet handlar om att kunna få jobb och slippa fastna i bidragsberoende, om att våga byta arbetsplats om man inte trivs, om att kompetens ska väga tyngst – och om att företagare ska våga anställa.

Sedan ett antal år tillbaka har små företag vissa begränsade möjligheter att göra undantag från turordningsreglerna. De företag som använt sig av bestämmelsen om undantag har skapat fler jobb än andra. De har lägre sjukskrivningar och högre produktivitet.

En reform av arbetsrätten är nödvändig för att företag ska kunna anställa och fler människor ska kunna få ett arbete. Vi kommer att arbeta hårt tillsammans för att en alliansregering prioriterar en genomgripande LAS-reform.

Christian Carlsson, förbundsordförande Kristdemokratiska ungdomsförbundet

Benjamin Dousa, förbundsordförande Moderata ungdomsförbundet

Magnus Ek, förbundsordförande Centerpartiets ungdomsförbund

Joar Forssell, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet 

Läs artikeln hos Entreprenören: Ungdomsförbunden: Riv upp LAS för att fler ska få jobb

Frihet och Trygghet – ett borgerligt Sverige

CC_BORGERLIGT SVERIGE.png

KDU – för ett borgerligt Sverige

Du har nu chansen att påverka vilket samhälle du vill leva i. KDU är det borgerliga ungdomsförbundet till höger. Vi vill ha ett friare och tryggare Sverige.

Vi vill ha en regering som erbjuder människor frihet att forma sitt liv och förverkliga sina drömmar, som tar ansvar för tryggheten och som förstår att ett tryggt samhälle bäst byggs underifrån av starka familjer.

Det duger inte att valfriheten minskar och skatterna höjs för vanliga människor som gör rätt för sig, att otryggheten breder ut sig eller att allt färre brott klaras upp. Det duger inte heller att våra soldater saknar möjlighet att försvara vår frihet och människorna i vårt land.

Sverige behöver bli friare och tryggare, därför behövs ett starkt KD.

Gå med oss i KDU och stöd vår kamp för ett borgerligt Sverige!

Christian Carlsson​, förbundsordförande KDU

Sänkt skatt och starkare familjer

Vi vill sänka skatten så att du får behålla mer av din lön. Mer pengar i plånboken ger dig frihet och makt att forma ditt liv och förverkliga drömmar, men det skapar också förutsättningar för starkare familjer. Verklig trygghet handlar inte om att vara beroende av höga bidrag, utan om att stå på egna ben, försörja sig själv och planera framtiden med den man älskar.

  • Sänk inkomstskatten – det ska löna sig att jobba
  • Gör det billigare att anställa – fler ska få chansen till ett jobb
  • Frivillig sambeskattning – stoppa den orättvisa beskattningen av familjer
  • Sänk bensinskatten – hela landet ska leva
  • Slopa värnskatten – straffbeskatta inte utbildning flit och hårt arbete

Fler poliser och hårdare straff

Du ska kunna känna dig trygg när du går hem sent på kvällen och polisen ska komma när du ringer. Fler brott ska klaras upp och brottslingar ska dömas till straff som ger rättvisa. Det måste bli ett slut på de felprioriteringar som lett till akut polisbrist, våldtäktsutredningar på hög och mängdrabatt för seriebrottslingar. Ta tre betala för två hör hemma på rean, inte i våra svenska domstolar. Vi säger, vid tredje brottet – maxa straffet!

  • Fler poliser – en snut i varje knut
  • Rättvisa straff – hårdare straff för vålds- och sexualbrott
  • Utvisa fler brottslingar – nolltolerans mot brott
  • Slopade straffrabatter – vid tredje brottet, maxa straffet
  • Bättre brottsofferstöd – vi står på brottsoffrets sida

Sverige är värt att försvara

Sverige ska alltid ha ett starkt försvar. Vi lever i en ofullkomlig värld där vi aldrig på förhand kan veta vad omvärlden har för avsikter, men vår frihet, demokrati och västerländska värderingar är värt att kunna försvara. Vi menar att det är en plikt att försvara vårt land och att statens främsta uppgift är att garantera vår frihet, säkerhet och respekten för människovärdet.

  • Fördubbla försvarsbudgeten – vi behöver ett starkare försvar
  • Värnplikt och yrkessoldater – det är en plikt att försvara vårt land
  • Svenskt medlemskap i Nato
  • Stöd våra soldater – förbättra veteranstödet
  • Fler internationella insatser – sprid fred och säkerhet, även utan FN

Kontaktinformation:

Christian Carlsson
Förbundsordförande KDU
christian.carlsson@kdu.se

Fredrik Bergström
Generalsekreterare KDU
0765272534/
fredrik@kdu.se

 

We Can Do It – utan kvotering

We can do it - utan kvotering

KDU Sveriges valkampanjer presenteras på lördag, men redan idag den 8 mars, på internationella kvinnodagen, avslöjar vi att jämställdhet kommer att bli en valfråga.  Idag lanserar vi en ny version av kampanjen: ”We Can Do It – utan kvotering”, från 2010. Nu, precis som då, frontas kampanjen av Kristdemokraternas partiledare, Ebba Busch Thor.

We can do it – utan kvotering

KDU menar att jämställdhet handlar om respekt och lika möjligheter. Det ska vara en självklarhet att kompetens och inte kön ska avgöra om du får en utbildningsplats, ett jobb eller ett styrelseuppdrag. Kvotering är diskriminering och vi tänker fortsätta att stå upp mot vänsterfeminismen för att försvara verklig jämställdhet.

Jämställdhet handlar om värderingar och hur vi bemöter varandra. Vi har konkreta förslag för att komma till rätta med diskriminering och sexuella trakasserier, för att det ska bli lättare att kombinera jobb och familjeliv samt för att fler kvinnor ska känna sig trygga, i skolan, på jobbet och på vägen hem.

Familjen

  • Sänk skatten – mer makt och större valfrihet
  • Utvidga RUT-avdraget för hushållsnära tjänster – fler jobb, mindre stress och mer tid för barnen
  • Valfrihet för familjen – nej till kvoterad föräldraledighet

Arbetsmarknaden

  • Lika lön för lika arbete, en självklarhet – använd lönekartläggningar
  • Kvotering är diskriminering – nej till kvoterade utbildningsplatser, jobb eller styrelser
  • Värna valfriheten i välfärden – fler privata aktörer i kvinnodominerade yrken förbättrar villkoren

Trygghet i bostadsområdet

  • Fler poliser på gator och torg
  • Bekämpa hedersvåld och hederskultur
  • Hårdare straff för vålds- och sexualbrott
  • Bättre brottsofferstöd

Kontaktinformation:

Christian Carlsson
Förbundsordförande KDU
christian.carlsson@kdu.se

Fredrik Bergström
Generalsekreterare KDU
0765272534/
fredrik@kdu.se

Läs om kampanjen i Dagens Media: KDU tar till partiledaren för kvinnokampanj

Läs om kampanjen i Dagens Opinion: Ebba Busch Thor frontar jämställdhetskampanj

Välfärdssveket som hotar företagen

Christian Carlsson-5”Utan butiken dör byn” är en rubrik vi ofta får läsa i landsortspressen. Många mindre företag runt om i Sverige lever under nedläggningshot och sliter hårt för att behålla lönsamheten i verksamheten. Om politikerna menar allvar med att hela landet ska leva, måste förutsättningarna för att driva företag förbättras.

Men det är inte bara på landsbygden som butiker tvingas stänga ned, och det beror inte alltid på bristande lönsamhet. I Stockholms förorter och på andra platser bommas också butiker igen. I stadsdelar som Rinkeby och Husby gör man det på grund av hot om våld, upplopp och vandalisering.

För snart exakt ett år sedan (30/12 2016) stängde handlarna i Husby sina butiker i protest mot vågen av rån och inbrott i området. De menade att det inte går att fortsätta bedriva verksamhet tills problemen med de som väljer att begå brott är åtgärdade. Budskapet var tydligt: ”Vi kräver fler poliser”. ”Ta tillbaka centrum från de kriminella”. Istället stängde polisstationen i Järva. Butiksägarna i Husby möttes av ett dubbelt svek. Den här hösten fick butiksägaren Salam Kurda nog. Efter 32 år i branschen meddelade han att han nu stänger sin butik. Han var då sedan ett halvår oförsäkrad. Det var helt enkelt svårt att hitta något försäkringsbolag som ville teckna en försäkring på grund av områdets brottsbelastning.

Utvecklingen i flera av våra förorter är förödande. Det är de små företagen som ger lokal service, höjer attraktiviteten i områdena och som ser till att fler kan gå från bidrag till arbete. Det är de som skapar jobb och välstånd, som skapar förutsättningar för integration och som får utanförskapet att brytas. Men för att driftiga människor som vill bidra och göra rätt för sig ska våga investera sina surt förvärvade pengar i företag, då krävs givetvis att man känner sig trygg med att polis och rättsväsende klarar att upprätthålla lag och ordning. När polisen inte kommer när man ringer på grund av resursbrist eller stenkastande ungdomar, så innebär det ett enormt välfärdssvek.

I Sverige betalar vi bland världens högsta skatter, men vad får vi för pengarna? Den frågan är berättigad eftersom ingen uppgift är viktigare för staten än att garantera medborgarnas säkerhet, upprätthålla lag, ordning och rättssäkerhet samt att skipa rättvisa. Ändå är polisbristen akut, allt färre brott klaras upp och företagare tvingas alltså stänga ner sin verksamhet på grund av att brottsligheten breder ut sig. Så kan vi inte ha det.

Sverige behöver politiker som vågar prioritera bland statens offentliga utgifter, och som väljer tryggheten. Vi behöver 10 000 fler poliser som kan patrullera gator och torg och för det krävs höjda polislöner, men också att polisen ges fler verktyg i kampen mot brottsligheten så att fler brott klaras upp. Vi ska ge handlarna i Husby och alla andra tryggheten tillbaka, därför att företag måste kunna bedrivas i hela landet för att hela Sverige ska leva.

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU Sverige

Läs gästkrönikan hos Svenskt näringsliv: ”Välfärdssveket som hotar företagen”