Kategoriarkiv: Arbetsmarknad

Ett handslag gäller – en symbol för lyckad integration

Posted on by
Svara

Christian_CarlssonChristian Carlsson, förbundsordförande (KDU): ”Du kan vägra att ta i hand, men då får du också ta konsekvenserna av att du vägrar anpassa dig till det svenska samhället.”

Arbetsdomstolens dom har fallit i det uppmärksammade handhälsningsmålet. En kvinna som arbetade som lärarvikarie på Kunskapsskolan i Helsingborg vägrade att skaka hand med manliga kollegor med hänvisning till Islam. Hon påstod sig sedan ha blivit diskriminerad efter att ha slutat på arbetsplatsen.

Domstolen kom fram till att det saknas bevis för att skolan ställt krav på handhälsning för att kvinnan skulle få jobba kvar. Någon prövning av om krav på att hälsa i hand strider mot diskrimineringslagen har därför inte gjorts.

KDU menar dock att det faktum att frågan om handhälsning ens ska behöva avgöras i en kostsam domstolsprocess är ett tecken på en slapphänt och misslyckad integrationspolitik. Självklart ska arbetsgivare ha rätt att ställa krav på anpassning och självklart ska de kunna säga nej till anställda som vägrar att ta i hand.

I Sverige har vi en sedvana av att hälsa på varandra för att visa respekt för den vi möter. Vi hälsar på både kvinnor och män, därför att jämställdhet är en grundläggande värdering i vårt land och det är en värdering som dessutom manifesteras i skollagen. Vi hälsar genom att se varandra i ögonen och ta varandra i hand och det är en styrka för det svenska samhället. Det har skapat en stark tillit och känsla av samhörighet mellan människor. Det är ingenting som vi borde kompromissa med.

Att som arbetstagare vägra ta en utsträckt hand på svensk arbetsmarknad, där uttrycket ”ett handslag gäller” visar tillit gentemot varandra och våra ingångna avtal, innebär således ett aktivt avståndstagande som ingen arbetsgivare ska behöva acceptera från sina anställda.

Självklart ska du kunna vägra att ta i hand, men då får du också vara beredd att ta konsekvenserna av att du också vägrar anpassa dig till det svenska samhället och helt enkelt söka ett annat jobb. Svårare än så ska det inte behöva vara. Fler behöver förstå att anpassning till det svenska samhället är fullständigt avgörande både för en lyckad integration, och ett Sverige som håller samman.

Christian Carlsson,
Förbundsordförande för KDU

Läs debattartikeln hos Nyheter24

Reformera LAS för att fler ska få jobb

Posted on by
Svara
DEBATT “En reform av arbetsrätten är nödvändig för att företag ska kunna anställa och fler människor ska kunna få ett arbete. Vi kommer att arbeta hårt tillsammans för att en alliansregering prioriterar en genomgripande LAS-reform”, skriver företrädare för alliansens ungdomsförbund.

En av de viktigaste uppgifterna för en alliansregering efter valet 2018 är att göra det möjligt för fler jobb att skapas. Utanförskapet måste minska och tillväxten öka. Hindren som står i vägen för nya jobb att skapas måste rivas. LAS behöver göras om i grundenSvensk arbetsmarknad är tudelad. Mer än var femte person som är utlandsfödd är i dag arbetslös. Ungdomsarbetslösheten är fortfarande ett samhällsproblem, trots de goda tiderna. Varför skapas inte fler jobb?När vi träffar företagare och frågar varför de inte anställer fler svarar alla nästan samma sak: Det är för dyrt och riskabelt. Att anställa är ett stort beslut som dels handlar om pengar – varje jobb måste skapa mer värde än vad det kostar att anställa. Dels är risken för hög att anställa en medarbetare som kanske inte klarar av jobbet.

Lagen om anställningsskydd, LAS, pekas ut som ett av de största hindren – inte minst för unga och nyanländas jobbchanser. All forskning om effekterna av en stelbent lagstiftning, som den i Sverige, visar att den hämmar rörligheten på arbetsmarknaden, cementerar utanförskapet och försämrar företagens produktivitet.

Dagens lagstiftning gör att arbetsgivare drar sig för att anställa personer utan jobberfarenhet. Även för mindre kvalificerade jobb krävs i dag ofta ett längre CV än nödvändigt, då företagen behöver minska sin risk.

LAS skapar osäkerhet och har istället för att ge skydd för den enskilde blivit ett hinder för företagen att våga satsa. Såväl turordningsreglerna som personliga skäl och kraven på försök till omplacering samt rätten till återanställning behöver göras om. Bakom det försåtliga begreppet ”saklig grund” döljer sig otydliga och oförutsägbara regler.

Unga får ofta en svagare ställning på arbetsmarknaden. Om ett företag tvingas dra ner drabbas de som varit på arbetsplatsen kortast tid hårdast av turordningsreglernas princip om ”sist in-först ut”, vilken inte tar hänsyn till ansträngning eller faktisk kompetens.

Under finanskrisens neddragningar visade sig även turordningsreglernas utformning leda till att medvetna satsningar som gjorts i många företag för att öka jämställdheten gick förlorade. Kvinnor drabbades hårdare än män av uppsägningar. Därför är en LAS-reform även en jämställdhetsreform.

Samtidigt som de som står utanför arbetsmarknaden har svårare att få jobb – och får en svagare ställning när de väl är inne – gör dagens lagstiftning att de som har jobb mer sällan vågar byta arbete, eftersom de då riskerar att få en sämre plats på turordningslistan. Det är varken rättvist eller tryggt.

Verklig trygghet handlar om att kunna få jobb och slippa fastna i bidragsberoende, om att våga byta arbetsplats om man inte trivs, om att kompetens ska väga tyngst – och om att företagare ska våga anställa.

Sedan ett antal år tillbaka har små företag vissa begränsade möjligheter att göra undantag från turordningsreglerna. De företag som använt sig av bestämmelsen om undantag har skapat fler jobb än andra. De har lägre sjukskrivningar och högre produktivitet.

En reform av arbetsrätten är nödvändig för att företag ska kunna anställa och fler människor ska kunna få ett arbete. Vi kommer att arbeta hårt tillsammans för att en alliansregering prioriterar en genomgripande LAS-reform.

Christian Carlsson, förbundsordförande Kristdemokratiska ungdomsförbundet

Benjamin Dousa, förbundsordförande Moderata ungdomsförbundet

Magnus Ek, förbundsordförande Centerpartiets ungdomsförbund

Joar Forssell, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet 

Läs artikeln hos Entreprenören: Ungdomsförbunden: Riv upp LAS för att fler ska få jobb

Frihet och Trygghet – ett borgerligt Sverige

Posted on by
Svara

CC_BORGERLIGT SVERIGE.png

KDU – för ett borgerligt Sverige

Du har nu chansen att påverka vilket samhälle du vill leva i. KDU är det borgerliga ungdomsförbundet till höger. Vi vill ha ett friare och tryggare Sverige.

Vi vill ha en regering som erbjuder människor frihet att forma sitt liv och förverkliga sina drömmar, som tar ansvar för tryggheten och som förstår att ett tryggt samhälle bäst byggs underifrån av starka familjer.

Det duger inte att valfriheten minskar och skatterna höjs för vanliga människor som gör rätt för sig, att otryggheten breder ut sig eller att allt färre brott klaras upp. Det duger inte heller att våra soldater saknar möjlighet att försvara vår frihet och människorna i vårt land.

Sverige behöver bli friare och tryggare, därför behövs ett starkt KD.

Gå med oss i KDU och stöd vår kamp för ett borgerligt Sverige!

Christian Carlsson​, förbundsordförande KDU

Sänkt skatt och starkare familjer

Vi vill sänka skatten så att du får behålla mer av din lön. Mer pengar i plånboken ger dig frihet och makt att forma ditt liv och förverkliga drömmar, men det skapar också förutsättningar för starkare familjer. Verklig trygghet handlar inte om att vara beroende av höga bidrag, utan om att stå på egna ben, försörja sig själv och planera framtiden med den man älskar.

  • Sänk inkomstskatten – det ska löna sig att jobba
  • Gör det billigare att anställa – fler ska få chansen till ett jobb
  • Frivillig sambeskattning – stoppa den orättvisa beskattningen av familjer
  • Sänk bensinskatten – hela landet ska leva
  • Slopa värnskatten – straffbeskatta inte utbildning flit och hårt arbete

Fler poliser och hårdare straff

Du ska kunna känna dig trygg när du går hem sent på kvällen och polisen ska komma när du ringer. Fler brott ska klaras upp och brottslingar ska dömas till straff som ger rättvisa. Det måste bli ett slut på de felprioriteringar som lett till akut polisbrist, våldtäktsutredningar på hög och mängdrabatt för seriebrottslingar. Ta tre betala för två hör hemma på rean, inte i våra svenska domstolar. Vi säger, vid tredje brottet – maxa straffet!

  • Fler poliser – en snut i varje knut
  • Rättvisa straff – hårdare straff för vålds- och sexualbrott
  • Utvisa fler brottslingar – nolltolerans mot brott
  • Slopade straffrabatter – vid tredje brottet, maxa straffet
  • Bättre brottsofferstöd – vi står på brottsoffrets sida

Sverige är värt att försvara

Sverige ska alltid ha ett starkt försvar. Vi lever i en ofullkomlig värld där vi aldrig på förhand kan veta vad omvärlden har för avsikter, men vår frihet, demokrati och västerländska värderingar är värt att kunna försvara. Vi menar att det är en plikt att försvara vårt land och att statens främsta uppgift är att garantera vår frihet, säkerhet och respekten för människovärdet.

  • Fördubbla försvarsbudgeten – vi behöver ett starkare försvar
  • Värnplikt och yrkessoldater – det är en plikt att försvara vårt land
  • Svenskt medlemskap i Nato
  • Stöd våra soldater – förbättra veteranstödet
  • Fler internationella insatser – sprid fred och säkerhet, även utan FN

Kontaktinformation:

Christian Carlsson
Förbundsordförande KDU
christian.carlsson@kdu.se

Fredrik Bergström
Generalsekreterare KDU
0765272534/ fredrik@kdu.se

 

We Can Do It – utan kvotering

Posted on by
Svara

We can do it - utan kvotering

KDU Sveriges valkampanjer presenteras på lördag, men redan idag den 8 mars, på internationella kvinnodagen, avslöjar vi att jämställdhet kommer att bli en valfråga.  Idag lanserar vi en ny version av kampanjen: ”We Can Do It – utan kvotering”, från 2010. Nu, precis som då, frontas kampanjen av Kristdemokraternas partiledare, Ebba Busch Thor.

We can do it – utan kvotering

KDU menar att jämställdhet handlar om respekt och lika möjligheter. Det ska vara en självklarhet att kompetens och inte kön ska avgöra om du får en utbildningsplats, ett jobb eller ett styrelseuppdrag. Kvotering är diskriminering och vi tänker fortsätta att stå upp mot vänsterfeminismen för att försvara verklig jämställdhet.

Jämställdhet handlar om värderingar och hur vi bemöter varandra. Vi har konkreta förslag för att komma till rätta med diskriminering och sexuella trakasserier, för att det ska bli lättare att kombinera jobb och familjeliv samt för att fler kvinnor ska känna sig trygga, i skolan, på jobbet och på vägen hem.

Familjen

  • Sänk skatten – mer makt och större valfrihet
  • Utvidga RUT-avdraget för hushållsnära tjänster – fler jobb, mindre stress och mer tid för barnen
  • Valfrihet för familjen – nej till kvoterad föräldraledighet

Arbetsmarknaden

  • Lika lön för lika arbete, en självklarhet – använd lönekartläggningar
  • Kvotering är diskriminering – nej till kvoterade utbildningsplatser, jobb eller styrelser
  • Värna valfriheten i välfärden – fler privata aktörer i kvinnodominerade yrken förbättrar villkoren

Trygghet i bostadsområdet

  • Fler poliser på gator och torg
  • Bekämpa hedersvåld och hederskultur
  • Hårdare straff för vålds- och sexualbrott
  • Bättre brottsofferstöd

Kontaktinformation:

Christian Carlsson
Förbundsordförande KDU
christian.carlsson@kdu.se

Fredrik Bergström
Generalsekreterare KDU
0765272534/ fredrik@kdu.se

Läs om kampanjen i Dagens Media: KDU tar till partiledaren för kvinnokampanj

Läs om kampanjen i Dagens Opinion: Ebba Busch Thor frontar jämställdhetskampanj

Välfärdssveket som hotar företagen

Posted on by
Svara

Christian Carlsson-5”Utan butiken dör byn” är en rubrik vi ofta får läsa i landsortspressen. Många mindre företag runt om i Sverige lever under nedläggningshot och sliter hårt för att behålla lönsamheten i verksamheten. Om politikerna menar allvar med att hela landet ska leva, måste förutsättningarna för att driva företag förbättras.

Men det är inte bara på landsbygden som butiker tvingas stänga ned, och det beror inte alltid på bristande lönsamhet. I Stockholms förorter och på andra platser bommas också butiker igen. I stadsdelar som Rinkeby och Husby gör man det på grund av hot om våld, upplopp och vandalisering.

För snart exakt ett år sedan (30/12 2016) stängde handlarna i Husby sina butiker i protest mot vågen av rån och inbrott i området. De menade att det inte går att fortsätta bedriva verksamhet tills problemen med de som väljer att begå brott är åtgärdade. Budskapet var tydligt: ”Vi kräver fler poliser”. ”Ta tillbaka centrum från de kriminella”. Istället stängde polisstationen i Järva. Butiksägarna i Husby möttes av ett dubbelt svek. Den här hösten fick butiksägaren Salam Kurda nog. Efter 32 år i branschen meddelade han att han nu stänger sin butik. Han var då sedan ett halvår oförsäkrad. Det var helt enkelt svårt att hitta något försäkringsbolag som ville teckna en försäkring på grund av områdets brottsbelastning.

Utvecklingen i flera av våra förorter är förödande. Det är de små företagen som ger lokal service, höjer attraktiviteten i områdena och som ser till att fler kan gå från bidrag till arbete. Det är de som skapar jobb och välstånd, som skapar förutsättningar för integration och som får utanförskapet att brytas. Men för att driftiga människor som vill bidra och göra rätt för sig ska våga investera sina surt förvärvade pengar i företag, då krävs givetvis att man känner sig trygg med att polis och rättsväsende klarar att upprätthålla lag och ordning. När polisen inte kommer när man ringer på grund av resursbrist eller stenkastande ungdomar, så innebär det ett enormt välfärdssvek.

I Sverige betalar vi bland världens högsta skatter, men vad får vi för pengarna? Den frågan är berättigad eftersom ingen uppgift är viktigare för staten än att garantera medborgarnas säkerhet, upprätthålla lag, ordning och rättssäkerhet samt att skipa rättvisa. Ändå är polisbristen akut, allt färre brott klaras upp och företagare tvingas alltså stänga ner sin verksamhet på grund av att brottsligheten breder ut sig. Så kan vi inte ha det.

Sverige behöver politiker som vågar prioritera bland statens offentliga utgifter, och som väljer tryggheten. Vi behöver 10 000 fler poliser som kan patrullera gator och torg och för det krävs höjda polislöner, men också att polisen ges fler verktyg i kampen mot brottsligheten så att fler brott klaras upp. Vi ska ge handlarna i Husby och alla andra tryggheten tillbaka, därför att företag måste kunna bedrivas i hela landet för att hela Sverige ska leva.

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU Sverige

Läs gästkrönikan hos Svenskt näringsliv: ”Välfärdssveket som hotar företagen”

KDU: Våga bryta fackens makt

Posted on by
Svara

CC_Felix

Kristdemokratiska Ungdomsförbundet har antagit ny arbetsmarknadspolitik för att fler människor ska kunna gå från utanförskap till arbete. Vi vill minska risken och kostnaden att anställa samt bryta fackets oproportionerliga makt på arbetsmarknaden.  

I Sverige hålls alltför många människor tillbaka av en stelbent arbetsmarknad. Det som behövs är en våg av borgerlig jobbpolitik som kan skölja över svensk arbetsmarknad och bryta fackföreningarnas makt.

För oss kristdemokrater är målet att varje människa ska ges frihet och förutsättningar att utvecklas och forma sitt liv i nära gemenskap med andra. Jobb och egen försörjning är för de allra flesta en förutsättning för detta, och det är skäl nog till varför Kristdemokraterna borde vara beredda att gå ännu längre för att reformera svensk arbetsmarknad. Ett annat skäl är att människor i vårt land ska kunna känna sig trygga. För att klara det offentliga åtagandet när det kommer till polis, rättsväsende och sjukvård krävs nämligen att fler jobbar och bidrar. Färre måste leva på bidrag och bidragskostnaderna måste hållas nere.

Arbetsförmedlingens senaste prognos visar dock på att det blir allt svårare för lågutbildade att ta sig in på arbetsmarknaden. Idag går det elva sökande på varje enkelt jobb samtidigt som andelen lågutbildade uppgår till 11 procent av arbetskraften. Utmaningen har dessutom vuxit sedan flyktingkrisen 2015, då Sverige tog emot över 160 000 asylsökande.

Utrikes födda utgör 17 procent av befolkningen, men mer än hälften av de arbetslösa samtidigt som de mottar 60 procent av de utbetalda socialbidragen. Inget talar heller för en snabb integrering. Efter 15 år är det fortfarande endast 60 procent av flyktingarna och deras anhöriga som förvärvsarbetar. Det innebär att barn kan gå hela grundskolan utan att se sina föräldrar gå till jobbet en enda dag.

Det är uppenbart att arbetsmarknaden inte är utformad för att möta dagens utmaningar. Risken och kostnaden att anställa behöver minska drastiskt därför om inte fler snart får chansen till ett jobb och egen försörjning riskerar vi en farlig utveckling på grund av snabbt växande utanförskap, ökade motsättningar och splittring.

Mot bakgrund av detta presenterar KDU härmed följande reformagenda:

  1. Lägre löner – introduktionsanställningar

Vi förespråkar en ny anställningsform i form av introduktionsanställningar som skulle göra det möjligt att under en begränsad tid jobba till 50 procent av den kollektivavtalade minimilönen. Halva arbetstiden skulle betraktas som tid att lära sig jobbet. Samtidigt vill vi avskaffa dagens ineffektiva och subventionerade arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Förslaget skulle minska kostnaden att anställa samtidigt som den låga lönen skulle kunna kompenseras med en skattesänkning i form av höjt grundavdrag.

  1. Reformera LAS – inför flexicurity

Turordningsreglerna i LAS behöver slopas, men det behöver också kravet på saklig grund för uppsägning och företrädesrätten till återanställning. Risken att anställa måste minska ordentligt om fler ska få chansen till ett jobb. För den enskilde skulle dessa reformer mötas med en något längre uppsägningstid och en stark arbetslöshetsförsäkring, vilket påminner om Danmarks flexicurity. Ersättningsnivån bör vara 90 procent av inkomsten under den första månaden, upp till en månadsinkomst på 30 000 kr, men därefter bör en snabb avtrappning ske för att öka drivkrafterna att snabbt komma i arbete. Både arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsersättningen bör vara tidsbegränsade så att de inte blir till långsiktiga inkomstkällor eller passiviserar människor.

  1. Minska fackens makt

En av anledningarna till de höga ingångslönerna är fackförbundens oproportionerliga makt. Möjligheten till sympatiåtgärder måste därför slopas och en proportionalitetsprincip för strejk och andra fackliga stridsåtgärder behöver införas. Dessutom borde fackföreningar endast kunna utlysa stridsåtgärder om en majoritet av de fackanslutna på arbetsplatsen stödjer förslaget.

KD har visat ledarskap och banat väg för Alliansen i flera viktiga frågor under mandatperioden. Vi gjorde det när vi krävde en mer restriktiv migrationspolitik, när vi fällde decemberöverenskommelsen och när Ebba Busch Thor som enda partiledare krävde att riksdagen skulle få ta ställning till en gemensam borgerlig budget. Nu gäller det att också visa ledarskap på arbetsmarknadspolitikens område. Värdig vård och fler poliser kräver också en vassare jobbpolitik!

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU

Felix Arnstedt, arbetsmarknadspolitisk talesperson KDU

Debattartikeln hos Timbros Smedjan:  Borgerligheten måste våga bryta fackets makt

KDU:s nya arbetsmarknadsmanifest: Fler jobb och starkare företag

Starkare familjer och ett värderingsskifte

Posted on by
Svara

CC

”Roten till psykisk ohälsa går långt djupare än att den utbredda ohälsan kan stoppas med vare sig fler jobb eller fler kontroller från arbetsmiljöverket. Sverige behöver en politik för starkare familjer och vi behöver ett värderingsskifte i vårt land”, skriver Christian Carlsson, vice ordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU).

Ung vänsters ordförande Hanna Cederin, och Henrik Edin, ordförande för Liberala ungdomsförbundet (LUF), debatterade nyligen roten till den utbredda psykiska ohälsan i Sverige. Cederin skrev insiktsfullt att ”minskad makt i vardagen påverkar hur vi mår” och påpekade att det skapar oro om människor inte vet om lönen räcker till hyran eller har svårt att finna en bostad.

Det är enkelt att instämma i och det är bland annat därför som vi i Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) vill skapa förutsättningar för fler människor i arbete genom lägre kostnad och risk för den som anställer. Vi vill också fortsätta att sänka skatterna för människor som jobbar. Det gör att fler skulle få ökat utrymme i sin privatekonomi, det skulle leda till ökad egenmakt och att Sveriges familjer enklare får ihop sin vardag.

Ung vänster drar dessvärre inte samma slutsats. Istället pekar Hanna Cederin och Ung vänster ut allmän visstidsanställning och färre kontroller från arbetsmiljöverket som den stora boven i dramat. Hennes förbund vill avskaffa allmän visstidsanställning med hänvisning till en rapport från Sveriges Företagshälsor som visat att 350000 personer flera gånger i veckan känner psykiskt obehag inför att gå till arbetet. Det hade dock varit mer konstruktivt om Ung Vänster istället tog upp kampen för att slopa turordningsreglerna i LAS. En sådan reform hade nämligen gjort att fler som vantrivs på sina arbeten hade vågat byta jobb utan rädsla för att man då automatiskt blir först att få gå om nästa företag behöver säga upp personal.

Henrik Edin (LUF), menar å sin sida att det som behöver göras för att minska den psykiska ohälsan är att ”sänka trösklar till arbetsmarknaden”. Vi i KDU ser också behovet av sänkta trösklar in till arbetsmarknaden, men vi inser samtidigt att roten till psykisk ohälsa går långt mycket djupare än att den utbredda ohälsan kan stoppas med vare sig fler jobb eller fler kontroller från arbetsmiljöverket. Sverige behöver istället en politik för sammanhållna och starkare familjer, och vi behöver ett värderingsskifte i vårt land.

KDU har välkomnat satsningar på fler vårdplatser och kortade köer i barn- och ungdomspsykiatrin. Vi har också arbetat för att samtliga elever ska ha tillgång till en skolkurator, men det krävs också en familjepolitik som ger större utrymme i människors privatekonomi och mer tid för barnen. På så vis förebyggs de bråk om tid och pengar som annars riskerar att leda till splittrade familjer och psykisk ohälsa. Barn som växer upp i trygga familjer växer vanligtvis också upp till trygga och välmående vuxna samt till ansvarstagande samhällsmedborgare.

Politiken kommer dock aldrig ensamt att kunna leverera lösningen på det stora samhällsproblem som den psykiska ohälsan utgör. Vi behöver också ett värderingsskifte i vårt land. Det kan låta drastiskt, men Sverige behöver ett värderingsskifte som förändrar hur vi ser på oss själva och våra medmänniskor. Det handlar om att få fler att erkänna alla människors lika och okränkbara värde, oavsett vilka vi är eller vad vi presterar. Det handlar också om att få fler människor att känna ett större ansvar – inte bara för sig själv utan också för sina medmänniskor. Solidariteten börjar inte i riksdagen utan hos enskilda människor. Därför behöver vi bli bättre på att hjälpa människa till människa och då handlar det om att främja värderingar som omtanke, medmänsklighet och människovärde.

Staten eller politiken kommer aldrig att göra oss människor lyckliga, det kan endast människor göra själva. Vi måste därför bli bättre på att bry oss om och att vägleda varandra genom att överföra sunda normer och värderingar om dygder och etik. Berättelsen om den ökande ohälsan är nämligen inte först och främst ”en berättelse om klassamhället”, vilket Ung vänster vill påskina. Det är istället en berättelse om det rotlösa, värdelösa samhället – ett samhälle som vi i KDU vill bekämpa med borgerlig politik för starkare familjer och en fast värdegrund.

 Christian Carlsson, vice ordförande för KDU Sverige