I Sverige ska alla föräldrar ha möjlighet att själv välja barnomsorg för sina barn. Oavsett vilken förskola man väljer, eller om man väljer en dagmamma, så är barnomsorgens viktigaste uppgift att ge varje barn en trygg start i livet.
Småbarnsåren är bland de mest formativa för ett barn. Det är därför avgörande att det finns tid för barnen. Tid att se, bekräfta och bry sig om.
Kristdemokraterna är därför redo att skapa bättre förutsättningar för barnen i förskolan. Särskilt de små barnen behöver små barngrupper. Vi vill införa ett tak på max tolv barn per barngrupp för barn under 3 år, och vi anser även att det behövs ett maxtak om sexton barn per barngrupp för de lite äldre barnen i förskolan.
Vi är också beredda att satsa på fler förskolelärare och barnskötare. Vi vill sänka kraven på arbetstid inom förskolan för att få vidareutbilda sig till förskollärare, och det behöver finnas en yrkesexamensutbildning riktade till de som vill gå ett barnskötarprogram, även om de sedan tidigare har en annan gymnasieexamen.
Fler vuxna och mindre barngrupper i förskolan skapar bättre förutsättningar för barnen i förskolan.
Föräldrar ska känna sig trygga med att det finns tid för personalen att se och bekräfta barnen. Tid för barnen ger tryggare barn, och trygga barn är det som på sikt ger ett tryggare Sverige.
Christian Carlsson, (KD), skolpolitisk talesperson, riksdagsledamot, Stockholm
Skolan ska vara likvärdig i hela landet, men idag finns stora skillnader mellan skolor i stad och land. Vi behöver ta itu med de låga kunskapsresultaten på landsbygden och förbättra möjligheterna till utbildning i hela landet, genom att införa en nationell skolpengsnorm.
Skillnaderna när det gäller våra barns kunskapsresultat i stad och land är stora. Enligt Svenskt Näringslivs rapport från september 2021 om resultat bland åttondeklassare i TIMSS 2019, underpresterar elever på landsbygden och i mindre orter jämfört med elever i storstäder och tillhörande förorter. Elever och lärare har lägre förväntningar på elever och det finns mer av ordningsproblem i skolor på landsbygden och i mindre orter.
Det är inte bara kunskapsresultaten som skiljer sig åt. Skolpengen varierar i dag mycket beroende på om man bor i en stad eller på landsbygden, och den varierar mycket mellan olika kommuner. En gymnasieelev på samhällsprogrammet i Arboga får exempelvis dubbelt så mycket i skolpeng som en samhällselev i Borås – varför då?
Enligt Åstrandsutredningen ”En likvärdig skola” så kan det skilja sig upp till 30-40 procent gällande hur mycket en kommun satsar på skolan och skolpengen.
Kristdemokraterna vill minska dessa skillnader och stärka elever och lärare på landsbygden och i våra mindre orter. Vi har därför föreslagit en ökad statlig styrning av kommunernas beräkning av skolpengen och att en nationell skolpengsnorm införs.
En nationell skolpengsnorm behöver inte vara bindande i alla delar, men det skulle sätta rätt förväntningar på kommunerna och underlätta jämförelser och ansvarsutkrävande, om det förtydligades hur skolpengen ska beräknas, och vilka kostnader som kommunerna ska ta höjd för.
Ett problem idag är att alla kommuner inte är transparenta och kan redogöra för uträkningen av skolpengen. Likvärdigheten brister och fristående skolor måste alltför ofta överklaga beslut om skolpeng för att ta reda på hur kommunerna har räknat. Vi menar att en ökad statlig styrning i form av en nationell skolpengsnorm skulle kunna vägleda kommunerna mot en mer jämlik och bättre skola.
Regeringens förslag på området är att sänka skolpengen för fristående skolor. Det är ett förslag som slår direkt mot mindre friskolor på landsbygden, som ofta drivs av föräldrar med stöd från bygden. Om glesbygdens skolor slås ut så skulle också den levande landsbygden slås ut, utflyttningen av familjer som sker skulle avstanna och valfriheten för elever försämras.
Socialdemokraterna har haft sju år på sig att ta ansvar för skolans finansiering – de hade kunnat göra något åt den olikvärdiga skolpengen genom att införa en nationell skolpengsnorm. Istället föreslår de sänkt skolpeng för alla friskolor och vill förbjuda vissa typer av friskolor. Det är en landsbygdsfientlig skolpolitik.
Vi försvarar rätten till full skolpeng för alla elever, och vi avvisar enkelspåriga förslag som slår mot friskolorna, föräldrarnas valfrihet och svensk landsbygd.
Christian Carlsson (KD) Skolpolitisk talesperson, riksdagsledamot, Stockholm
Liza Maria Norlin (KD), Riksdagskandidat Västernorrland
Sverige behöver en ny regering som erbjuder människor frihet att forma sitt liv och förverkliga drömmar, och som också tar tillbaka tryggheten i vårt land.
Människor i Sverige tvingas betala bland världens högsta skatter, men den som är sjuk får inte vård i tid och många äldre nekas plats på boende.
Det innebär ett enormt välfärdssvek.
Det duger inte heller att parallellsamhällen av utanförskap breder ut sig, att en stelbent arbetsmarknad håller enskilda människor och företag tillbaka eller att så få brott klaras upp.
Kristdemokraterna vill att Sverige ska bli friare och tryggare. Som jurist vet jag att det krävs fler poliser och en straffrättsreform för hårdare straff. Det behövs tuffare krav på integration och ett företagsklimat i världsklass för att bryta segregationen. Men det krävs också politiska företrädare som förstår att ett tryggt samhälle bäst byggs underifrån av starka familjer, med goda värderingar och människor med hopp om en bättre framtid.
Sverige behöver därför en skola med bättre ordning och mer respekt, så att kunskapen får stå i fokus och lärarna kan förmedla den kunskap som krävs för att våra barn ska få möjlighet att förverkliga sina drömmar. Kristdemokraterna arbetar för en skola där ingen hålls tillbaka, och ingen lämnas efter.
Därför ska du rösta på Kristdemokraterna, och kryssa mig i valet den 11 september!
Christian Carlsson (KD)
1. FLER JOBB OCH MER INTEGRATION
Bryt segregationen genom fler jobb och krav på integration. Fler barn behöver få se sina föräldrar gå till jobbet.
Vi behöver minska risken och kostnaden att anställa så att fler får chansen till ett jobb, men också en skattepolitik och ett utbildningssystem som gör att små företag växer sig starka här, istället för att flytta utomlands. Sverige ska ha ett företagsklimat i världsklass.
Integrationspolitiken kan däremot inte stanna vid jobb eller språkkunskaper, utan måste syfta till att den som invandrar till Sverige anpassar sig till vårt samhälle på ett sätt som gör att han eller hon identifierar sig som svensk, tar till sig våra västerländska värderingar och känner ansvar för vårt samhälle. Sverige behöver en ansvarsfull migrationspolitik som skapar förutsättningar att bryta segregationen.
2. ORDNING OCH TRYGGHET I SKOLAN
Ordning i skolan, respekt och tidigare stöd gör att fler barn lyckas. Trygghet i skolan ger trygghet på stan.
Sverige behöver en skola med bättre ordning och respekt, så att kunskapen får stå i fokus och lärarna kan förmedla den kunskap som krävs för att våra barn ska få möjlighet att förverkliga sina drömmar.
Tidiga kunskapskontroller behöver leda till tidiga stödinsatser, exempelvis i form av utökad undervisningstid och särskilda undervisningsgrupper och vi behöver förstärka elevhälsan i hela landet.
3. FLER POLISER, HÅRDARE STRAFF
Fler poliser, mer resurser till rättsväsendet och skärpta straff, så att brotten kan bekämpas och fler får se rättvisa skipas i våra domstolar.
Den som väljer att begå brott, istället för att behandla sina medmänniskor med respekt, ska dömas till straff som ger brottsoffret upprättelse och rättvisa. Skärp minimistraffen för vålds- och sexualbrott, avskaffa ungdomsrabatten och de omoraliska billighetsskälen samt slopa dagens mängdrabatt för seriebrottslingar. ”Ta tre betala för två” hör hemma på rean, inte i våra domstolar. Bovarna ska sitta inne, så att du kan vara ute.
Klicka på ”Fortsätt läsa” nedan, för fler av mina viktigaste frågorinför valet 2022.
Det finns ingen plan för den psykiska hälsan i Sverige. Resultatet är långa köer och förtvivlade barn och föräldrar. Därför redovisar Kristdemokraterna idag 5 av våra åtgärder för att förbättra barns och ungas psykiska välmående.
Barns och ungas psykiska ohälsa är ett växande problem. Samtidigt har mer än var tredje grundskola och nästan varannan gymnasieskola fått påpekanden från Skolinspektionen om brister inom elevhälsan.
Ju tidigare problemen fångas upp desto mindre är risken att de biter sig fast och följer med upp i vuxenlivet. Tyvärr har regeringen inte förmått ta i ordentligt när det gäller något av dessa områden.
Det finns ingen plan för den psykiska hälsan i Sverige. Resultatet är långa köer och förtvivlade barn och föräldrar.
Därför redovisar Kristdemokraterna idag 5 av våra åtgärder för att förbättra barns och ungas psykiska välmående.
1. Vi föreslår en gemensam barn- och ungdomshälsa. Elevhälsan ingår idag i skolan, alltså i kommunernas verksamhet, medan resten av den medicinska sjukvården finns hos vårdcentraler och specialistmottagningar. Det leder alltför ofta till att barnen faller mellan stolarna. Kristdemokraterna vill samla verksamheten under ett tak, en bred barn- och ungdomshälsa
2. Vi vill införa en elevhälsogaranti, som innebär att varje elev ska kunna komma i kontakt med elevhälsan under varje skoldag. Både skolsköterska och kurator ska finnas tillgänglig dagligen.
3. Vi föreslår ett förstärkt föräldrastödsprogram som erbjuds alla föräldrar. Vi vill även göra det obligatoriskt för kommuner att erbjuda föräldrautbildningar, både för småbarns- och tonårsföräldrar.
4. Primärvården, alltså vårdcentralerna, behöver stärkas på samma sätt som skolans elevhälsa. Fler medarbetare ska ha ett rimligt antal patienter.
5. Kristdemokraterna vill se en nationell norm för skolpengen. Skolans finansiering skiljer sig kraftigt åt mellan kommunerna. När kommunerna satsar för lite på skolpengen, det vill säga räknar upp skolpengen för lite så att rektor måste spara på skolan så blir det oftast elevhälsan och de särskilda undervisningsgrupperna som får stryka på foten.
Varje elev ska kunna känna trygghet i skolan och varje barn ska känna trygghet hemma.
Kristdemokraterna har redan satsat 1,5 miljarder kronor mer än regeringen på elevhälsan mellan 2021-2023. Men enbart pengar räcker inte.
De åtgärder vi här föreslår innebär stora förändringar och förstärkningar för att ge våra barn och unga det stöd de behöver och förtjänar. Vi är redo för en ny regering som prioriterar arbetet med barns och ungas hälsa.
Ebba Busch, partiledare, Kristdemokraterna
Acko Ankarberg Johansson, ordförande i riksdagens socialutskott, Kristdemokraterna
Christian Carlsson, skolpolitisk talesperson, Kristdemokraterna
Inför valet intervjuas alla skolpolitiska talespersoner av Altinget. Jag lyfte Kristdemokraternas förslag för att fler barn ska klara skolan, om hur vi vill ta tillbaka tryggheten och att skolan kommer att behöva ta ett ännu större ansvar för det brottsförebyggande arbetet.
”För att fler elever ska klara skolan vill Kristdemokraternas Christian Carlsson ha fler lärarledda timmar och mer fokus i läroplanerna på inlärning av faktakunskaper.”
Framför allt behövs det tidiga kunskapskontroller så stödinsatserna kan sättas in i tid. Vi anser det viktigt med särskilda undervisningsgrupper på alla skolor. Det är en del av att göra upp med likriktningsskolan som vi menar har kommit att prägla Socialdemokraternas tid vid makten och som innebär att för många elever undervisas på samma sätt och i samma klassrum trots att det går ut över barnen med de största stödbehoven, säger han till Altinget.
”Men den största frågan för Kristdemokraterna handlar om trygghet i skolan.”
Var femte elev i årskurs nio känner sig inte trygga i skolan. Hälften av högstadieeleverna uppger att personalen inte alltid agerar när en elev kränks eller behandlas illa. Det här är ett enormt svek från vuxenvärlden.Partiet vill därför införa fler disciplinära åtgärder, till exempel göra det lättare för rektor att flytta på elever och elever ska kunna omplaceras en längre tid.
Den viktigaste brottsförebyggande insatsen som skolan kan stå för är att fler barn klarar skolan, men vi menar också att skolan behöver ta större ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Kristdemokraterna vill därför ge Skolverket i uppdrag att stödja skolorna att ta ett bredare ansvar när det kommer till att förebygga brott.
Dels tycker vi att Skolverket ska kunna se till att skolan samverkar med ideella organisationer kring mentorskapsprogram. Fler barn ska kunna få vuxna förebilder som allt för ofta saknas i det egna hemmet.
Vi förespråkar också rena blåljussatsningar, där syftet är att skapa förtroende mellan barnen och blåljusmyndigheterna i skolan. Vi vill knyta en polis till varje skola så att barnen tidigt får förebilder som bekämpar brott och räddar liv i stället för förebilder i form av gängkriminella som begår brott och släcker liv.
Christian Carlsson (kd) 