Bönderna behöver bättre villkor

Svenska bönder förtjänar bättre villkor, och villkoren behöver också förbättras för att trygga tillgången på livsmedel i Sverige.

Vi skulle alltså behöva mer mjölk.

Men priserna på bränsle, el, foder och handelsgödsel plågar svenska mjölkbönder.

Situationen förbättras inte av att man som bonde behöver bära bördan av en ofantlig offentlig byråkrati, segdragna tillståndsprocesser och myndighetsaktivism.

Idag träffade jag mjölkbonden, Mats Ekström i Grillby. Han var tydlig med att det behövs djurstöd, och uttryckte även oro över att arealersättningen sänks och vallstödet tas bort.

Nu måste vi skapa förutsättningar för svenska bönder att öka livsmedelsproduktionen, så att vi stärker försörjningstryggheten.

Kristdemokraterna är redo att:

– Sänka reduktionsplikten och att sänka drivmedelsskatten, för att sänka kostnaderna

– Stoppa myndighetsaktivismen, genom att återinföra tjänstemannaansvaret

– Införa en maxgräns på 12 månader för hantering av en ansökan om miljötillstånd och att säkerställa länsstyrelsernas villkor är likvärdiga i hela landet.

Bättre villkor för bönderna är en fråga om att förbättra företagsklimatet för mindre familjeägda företag som ägt sina gårdar och drivit verksamhet i generationer, men det är också en fråga om svensk säkerhet och motståndskraft.

Stort tack Mats för ett viktigt samtal, och stort lycka till med din fina verksamhet.

Christian Carlsson (KD)

Nu återinför vi högskolebehörighet som norm på yrkesprogrammen

Nu återinför vi högskolebehörigheten som norm på de gymnasiala yrkesprogrammen. Vi gör det för underlätta för elever som vill välja yrkesprogram, för att motverka kompetensbrist och för att stärka företagsklimatet i Sverige

Det är företagare och människor som varje morgon kokar sitt kaffe, brer sin macka för att sedan gå till jobbet, som bygger vårt land starkt.

Företagen skapar förutsättningar för en vård och välfärd att lita på när vi är sjuka och behöver samhället som mest, och företagen gör det möjligt för polisen att ta tillbaka tryggheten på gator och torg – och i våra bostadsområden.

Sverige ska därför ha ett företagsklimat i världsklass, men vi står just nu inför en kompetensbrist inom flera branscher, som hotar svensk konkurrenskraft.

Samtidigt som hundratusentals människor saknar jobb, så har företagare sedan ett decennium varnat för svårigheten att hitta lämplig arbetskraft.

Man beskriver det till och med som företagens största tillväxthinder.

Få saker är så viktiga för samhället som utbildningsväsendet.  

Att skolan både ger kunskap för livet, och för ett liv på arbetsmarknaden, är en förutsättning för att samhället ska fungera, men dagens utbildningssystem brottas med problem…

Vi har i hög grad misslyckats med att få unga att läsa utbildningar som faktiskt ger jobb.

Resultatet är höga kostnader – för människor som inte kommer i arbete – för arbetsgivare som inte får tag i rätt kompetens – och för småföretagare som inte får se sina företag växa.

Yrkesutbildning är den utbildningsform som mest efterfrågas av företagare, men andelen som väljer att läsa yrkesprogram på gymnasiet är på tok för låg.

Det kräver att vi nu tar vårt ansvar för att underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden och för att stärka kompetensförsörjningen.

Ett viktigt förslag för att motverka kompetensbristen och att stärka företagsklimatet är att åter göra grundläggande behörighet till norm på landets yrkesprogram.

Kristdemokraterna vill att gymnasiala yrkesprogram ska utökas till sitt innehåll för att också kunna ge högskolebehörighet, men där möjligheten finns kvar att välja bort behörigheten…

På detta sätt behåller vi frivilligheten för eleverna, men vi gör samtidigt de höga förväntningarna till norm – vilket för övrigt är en förutsättning för varje framgångsrik skola. Vi gör det på så vis enklare för den som vill ha högskolebehörighet att kunna välja ett yrkesprogram.

Vårt parti har tidigare haft uppfattningen att elever som valt yrkesprogram skulle kunna läsa till behörigheten, men att det inte skulle finnas med som utgångspunkt.

Vi bedömde att fler då skulle fullfölja gymnasiet – därför att vi oroade över att så många skoltrötta elever hoppade av och aldrig fick springa ut tillsammans med sina jämnåriga i samband med studenten.

Jag ska vara ärlig och säga att jag minns hur det pratades runt köksborden hemma i Värmland i samband med den här reformen.

Det fanns de som var skeptiska till att den grundläggande behörigheten togs bort, inte sällan personer som själva var intresserade av att gå yrkesprogram.

De varnade för att attraktiviteten för yrkesprogrammen skulle minska, och så här i efterhand visade det sig att de fick rätt…

Att inte behörigheten varit norm, har lett till att söktrycket till den här typen av utbildningar har minskat med en tredjedel sedan gymnasiereformen 2011.

Kristdemokraterna har därför bytt position.

Såväl näringsliv som fackförbund står bakom propositionen om grundläggande behörighet på yrkesprogrammen som behandlas i riksdagen idag, och vi kristdemokrater kommer också idag att rösta för propositionen och utbildningsutskottets betänkande.

Vi gör det för att underlätta för elever som vill välja yrkesprogram, men också för att motverka kompetensbristen och för att stärka företagsklimatet i Sverige.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot

Utbildningspolitisk talesperson

Läs debattartikeln: ”Återinför högskolebehörigheten på yrkesprogrammen”