Skoldebatt i Stockholm inför 2020

78984281_10162876429950314_5348425866361700352_nFör en vecka sedan hölls den årliga budgetdebatten i Stockholm. I egenskap av Kristdemokraternas ledamot i utbildningsnämnden företrädde jag vårt parti i debatterna om förskola och skola. Mitt fokus och mina anföranden finns här.


Förskola – Valfrihet, språkutveckling och tid för barnen 

Tack så mycket fru ordförande,

Kristdemokraternas främsta ambition med Stockholms barnomsorg är att varje barn ska ges en trygg start i livet.

Föräldrar ska därför ha möjlighet att själv välja barnomsorgsform – oavsett om kommunal eller fristående förskola, dagmamma eller flerfamiljssystem som passar det egna barnet bäst.

Informationen om valfriheten i barnomsorgen och de olika barnomsorgsalternativen ska fortsatt vara lättillgänglig och tydlig, och staden har ett ansvar att se till att de olika barnomsorgsformer kan drivas vidare och utvecklas här i Stockholm.

En annan viktig sak, det är att man som förälder ska kunna känna sig trygg med att förskolan är stimulerande och utvecklande för barnen. Stockholms förskolor ska hålla en hög pedagogisk nivå, bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete – och självklart ska dagarna på förskolan dessutom rymma mycket lek och rörelse.

Vi i den grönblå majoriteten prioriterar därför satsningar på rektorer och förskollärarnas pedagogiska ledarskap, och i budget 2020 lägger vi dessutom ett uppdrag om att alla förskolor ska ta fram en egen strategi för rörelse därför att vi vet att barn som rör sig mycket – lär sig också mer och mår bättre!

Något av det viktigaste för oss kristdemokrater – oavsett barnomsorgsform, det är att det finns tid för barnen och därför ska det fortsatt finnas fokus på att hålla barngruppernas storlek hållas nere. Mer tid för barnen, gör att fler barn blir sedda, bekräftade och känner sig trygga – och trygga barn, det är i förlängningen också är det som skapar förutsättningar för ett tryggare Stockholm.

Tryggare barn – ett tryggare Stockholm

Tack så mycket fru ordförande,

Sverige behöver bli tryggare. För oss kristdemokrater råder ingen tvekan om att det är trygga familjer som skapar bäst förutsättningar för ett tryggare samhälle.
Men även förskolan kan spela roll! Och jag skulle vilja lyfta fram två exempel ur den blå-gröna majoritetens budget.

Det första gäller när det kommer till att fånga upp utsatta barn eller barn som riskerar att fara illa. Samarbetet mellan förskola och socialtjänst stärks nu för att tidigt erbjuda stöd till både barn och föräldrar, och på så vis förebygga svårigheter i skolan, sociala problem och kriminalitet. Vi arbetar för att fler förskollärare ska leda familjestödsgrupper, och vi säkerställer att alla förskolor har väl fungerande rutiner för orosanmälan till socialtjänsten.

För det andra kan förskolan spela en viktig roll för integrationen, när det gäller att ge nyanlända barn tillgång till svenska språket. Med tanke på att andelen personal med annat modersmål än svenska nu är närmare 80 % i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta och att allt fler stadsdelsförvaltningar signalerar ett ökat behov av att förbättra språkkunskaperna innebär detta en utmaning, men att lyckas med integrationen är helt avgörande för att också skapa förutsättningar för ett tryggare samhälle.

Vi i den grönblå stadshusmajoriteten prioriterar därför både barnens språkutveckling och kompetensutveckling för förskolans personal inom såväl pedagogik som svenska. Så lägger vi en bättre grund för varje barns skolgång, och därmed för ett tryggare Stockholm.

Skolan – bättre ledarskap, tidiga insatser och särskilt stöd

Tack så mycket, fru ordförande,

Stockholms skolor ska ge varje barn kunskapen som krävs för att utvecklas som person och förverkliga sin potential. För att det ska vara möjligt krävs en skola med ordning, så att eleverna kan känna sig trygga och kunskapen kan stå i fokus.

Nyckeln är förstås bra skolledare, rektorer och lärare. Det är därför bra att vi i Stockholm ser över möjligheten att certifiera våra rektorer så som ”Stockholmsrektor”, och från Kristdemokraternas sida är vi särskilt stolta över förslaget att Stockholms lärare nu kommer att erbjudas särskild utbildning i ledarskap och konflikthantering.
För att förbättra kunskapsresultaten krävs nämligen riktigt duktiga lärare som både kan leda klassen framåt och inspirera till kunskap, och samtidigt att hålla ordning i klassrummet.

Den viktigaste uppgiften är att öka andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet och att öka andelen gymnasieelever med examensbevis. För att lyckas behöver vi fokusera på kunskapsresultaten i särskilt utsatta områden.

Alla skolor ska undersöka barnens språkförståelse vid övergången mellan skola och grundskola. Elever i årskurs 4-9 som riskerar att inte nå målen erbjuds lovskola
och utbildningsnämnden ska utreda hur möjligheten till extra-år i grundskolan kan användas för att öka kunskapsresultaten.

Vi i den grönblå majoriteten kommer dessutom göra vad vi kan för att öka tillgången till särskilt stöd för de som behöver det.  Alla skolor ska ha tillgång till särskilda undervisningsgrupper.  Vi förstärker stödet till skolor som har elever med NPF-diagnoser och vi utreder dessutom möjligheten att lärare ska kunna utbilda sig till speciallärare, på betald arbetstid.

Allt gör vi för att förbättra kunskapsresultaten, utifrån ambitionen att i Stockholms skolor ska ”ingen hållas tillbaka, och ingen lämnas efter”.

Nolltolerans mot våld och kränkningar

Fru ordförande,

Var fjärde elev i åk 8 känner sig inte trygg i skolan och inte ens hälften av eleverna uppger att de kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Anmälningarna om hot och våld i skolan fortsätter att öka, samtidigt som elevernas trygghet minskar.

Faktum är att ordningsproblemen är så allvarliga enligt Lärarförbundet att var tredje lärare tappar lusten, och var fjärde lärare har funderat på att lämna yrket.

Vad ska då föräldrarna till de utsatta barnen känna – föräldrarna till de barn som tvingas uppleva otryggheten, som mår dåligt och hamnar efter i skolan på grund av stöket?

Det ska råda nolltolerans mot våld och kränkningar i stadens skolor. Alla skolor ska ha väl fungerande rutiner mot kränkande behandling och arbeta förebyggande mot kränkningar, men det krävs ett ännu större fokus och fler verktyg för att skapa ordning och trygghet i klassrummet.

Utbildningsnämnden ska därför genomföra en särskild utbildning i ledarskap och konflikthantering för stadens lärare, och Kristdemokraterna har dessutom varit pådrivande för den årliga trygghetsrapport som nu ska tas fram för att systematiskt kartlägga ordningsproblemen och analysera vilka insatser som behövs och vad skolor kan lära av varandra.

En sak är säker och det är att den grönblå stadshusmajoritetens trygghetsfokus kommer att ligga fast, därför att varje elev har rätt att känna sig trygg i skolan och förtjänar att bemötas med respekt.

Christian Carlsson (KD), Ledamot av Stockholms kommunfullmäktige

Webbsändingen från kommunfullmäktige:

Förskoledebatten:

Inledningsanförande

Andra inlägget

Replik till Hassan Jama (v)

Utbildningsdebatten:

Inledningsanförande

Andra inlägget

Replik till Tina Kratz (v)

Reserapport från Irak

IMG_9403

I Irak med Lars Adaktusson (KD) den här veckan. Vi var där för att träffa företrädare för den kristna befolkningen samt för att stödja återuppbyggandet och återvändandet efter terrorsekten Islamiska statens förföljelse och folkmord på kristna och jezidier.

Islamiska staten (IS) är försvagat och har pressats tillbaka i Syrien och Irak, men den islamistiska föreställningen om kristna som otrogna lever kvar. Samtidigt växer det shiitiska hotet mot kaldéer, assyrier och syrianer. Kristna trakasseras och företagare bojkottas på ett sätt som åter driver människor bort från sina hem.

Med de styrande i Bagdads godkännande pågår en ”demografisk förändring” som innebär att där kristna familjer flyttat ut, flyttar muslimska familjer in. På flera platser där assyrier, syrianer och kaldéer historiskt varit i majoritet tar den shiamuslimska folkgruppen shabak över. Situationen för de kristna i Irak är med andra ord fortfarande mycket allvarlig och läget riskerar att förvärras eftersom Irans inflytande över Irak är omfattande och ökande.

Kurdiska peshmerga håller för tillfället ställningarna i delar av Nineveh. I andra delar kontrolleras säkerheten av regeringen i Bagdad eller av den Iranstödda shiamuslimska milisen Hashed al-Shaabi. Det är uppenbart att den säkerhetsmässiga uppdelningen av Nineveh, som har styckat upp det kristna området, inte är långsiktigt hållbar. Det behövs en gemensam politisk och säkerhetsmässig lösning för hela Nineveh-slätten och Irans infiltration och inflytande i Irak måste minska.

Sverige och EU måste göra mer för att garantera säkerheten i Irak, och för att bidra till självstyre för den kristna befolkningen på Nineveh. Vi kan göra detta genom kraftfulla politiska påtryckningar, villkorade internationella avtal och om så krävs, fryst utvecklingsbistånd. Sverige är en av de största biståndsgivarna och att inte ställa krav på den irakiska regeringen när det gäller skyddet av den kristna befolkningen svika offren för Islamiska statens folkmord.

Baghdeda – Karamles – Bartella – Tel Skuf

IMG_9071.JPEGMöte i Baghdeda hos borgmästare, Essam Behnam

Under vårt möte i Baghdeda, berättade borgmästaren Essam Behnam att ca 50 procent har kunnat återvända till staden efter Islamiska staten. Av 2 500 nedbrända hus är nu ungefär 1 500 återuppbyggda. Fortfarande syns dock många utbrända hus som gör att människor ännu inte kan flytta tillbaka till den kristna staden. Den bristande säkerheten i området gör dessutom att många familjer överväger att lämna igen. Detta eftersom man som kristen inte känner tillräcklig trygghet eller framtidstro i Nineveh.

Hotet från Islamiska staten har nu till stor del bytts mot ett nytt shiamuslimskt hot som driver kristna bort från sina städer på grund av religiöst och ekonomiskt förtryck. Bartella är ett skräckexempel där borgmästaren och ca 50 % av befolkningen numera är shabak, medan de kristnas säkerhet inte längre kan garanteras.

När vi anländer till staden möts vi av shiamuslimsk dominans i det som tidigare har varit en helt kristen stad. Vi ser svarta och gröna flaggor vid varje lyktstolpe för att uppmärksamma Hussein. Bilden på jungfru Maria som tidigare prytt staden har ersatts med en bild av bl.a. den shiitiska terrororganisationen Hizbollahs ledare, Hassan Nasrallah.

svart.jpgSvarta flaggor i Bartella vittnar om shiamuslimsk dominans i den tidigare kristna staden.

IMG_9220

Förödelsen är fortfarande stor där Islamiska staten har dragit fram. Den här byggnaden mellan Baghdeda och Karamles är ett exempel. 

IMG_9267.JPEG

Mer än halva Karamles förstördes av Islamiska staten, bl.a St Adday Church. Nu är kyrkan återuppbyggd, men det trasiga kyrktornet med sitt vanhelgade kors har fått sitta kvar som en påminnelse om det mörker och förtryck som Islamiska staten står för.

IMG_9631I staden Tel Skuf gick Islamiska staten från hus till hus. Man målade bokstaven N som i ”Nasrani” på dörrarna där det bodde kristna. Husen förstördes och brändes. Fortfarande syns skotthåll i vissa av fasaderna. Den här kyrkan, St George’s Chaldean Church i Tel Skuf vandaliserades grovt av IS. Nu är den återuppbyggd tack vare europeiskt bistånd.

Möte med guvernören av Mosul

IMG_9327.JPEGMed Lars Adaktusson (KD) inför mötet med guvernören av Mosul

Vi reste till Mosul för att träffa guvernören av Mosul, Mansour Marid, och ställa frågor till honom om vad som görs och kan göras för att också kristna ska kunna återvända till staden. Vid Saddam Husseins fall år 2003 bodde 300 000 kristna i Mosul. Före Islamiska staten skräckvälde år 2014 bodde där bara 200 000 kristna, men nu bor inte ens 200 kristna i Mosul. Endast ett fåtal familjer har vågat återvända.

Vi fick också möjlighet att besöka St Ephraims Church. Det här var Nicodemus Sharafs kyrka, ärkebiskopen av Mosul för syrisk-ortodoxa kyrkan. Sharaf var den siste biskopen att lämna staden när den hotades av IS. Han ville inte lämna sin kyrka om inte hela församlingen lämnat staden.

På årsdagen efter att Islamiska staten erövrade Mosul, dvs. i juni 2015, satte IS upp notiser på Mosuls gator om att St Ephraims syrisk-ortodoxa kyrka skulle omvandlas till en moské där jihadister och IS-sympatiserar istället skulle kunna utöva sin version av sunni-islam. Den kom senare att bl.a användas som ammunitionsdepå och förvaring. Korset på domen rycktes ned redan efter första veckan sedan IS intog staden. Kyrkan besudlades istället med IS svart-vita flagga.

Mosul befriades i april 2017, men kyrkan lämnades totalförstörd när IS drog sig tillbaka. Den är fortfarande inte återuppbyggd. Så här ser kyrkan fortfarande ut, två och ett halvt år efter Islamiska staten, eftersom nästan inga kristna har vågat återvända till staden.

IMG_9356.JPEGSt Ephraims Church, Mosul

IMG_9388IS lämnade St Ephraims church totalförstörd. Kyrkan är fortfarande inte återuppbyggd.

Det var intressant och givande at genomföra resan till norra Irak. Vi tar med oss ny information och mycket värdefull kunskap om situationen, men även flera starka intryck från resan. Inte minst handlar det om minnen från möten med flera fantastiska människor, som varje dag tvingas leva i denna utsatthet.

Situationen är allvarlig och den är akut. Det finns därför en förtvivlan och desperation hos många av de människor vi träffade, men det finns också en tacksamhet för att det finns människor i andra länder som försöker förbättra situationen. Allt detta tar vi med oss i vårt fortsatta engagemang för att stödja de kristna folkgrupperna i Irak.

Läs mer om vår resa till Irak:

Intervju i Dagen: Lars Adaktusson orolig för kristna på Nineveslätten i Irak

Debattartikel i Dagen: Irakiska regeringen ointresserad av kristnas situation

Interpellation till Utrikesminister Ann Linde (s): Hoten mot kristna befolkningsgrupper i Irak

Christian Carlsson (KD), utrikes- och försvarspolitisk sakkunnig