Ett handslag gäller – en symbol för lyckad integration

Christian_CarlssonChristian Carlsson, förbundsordförande (KDU): ”Du kan vägra att ta i hand, men då får du också ta konsekvenserna av att du vägrar anpassa dig till det svenska samhället.”

Arbetsdomstolens dom har fallit i det uppmärksammade handhälsningsmålet. En kvinna som arbetade som lärarvikarie på Kunskapsskolan i Helsingborg vägrade att skaka hand med manliga kollegor med hänvisning till Islam. Hon påstod sig sedan ha blivit diskriminerad efter att ha slutat på arbetsplatsen.

Domstolen kom fram till att det saknas bevis för att skolan ställt krav på handhälsning för att kvinnan skulle få jobba kvar. Någon prövning av om krav på att hälsa i hand strider mot diskrimineringslagen har därför inte gjorts.

KDU menar dock att det faktum att frågan om handhälsning ens ska behöva avgöras i en kostsam domstolsprocess är ett tecken på en slapphänt och misslyckad integrationspolitik. Självklart ska arbetsgivare ha rätt att ställa krav på anpassning och självklart ska de kunna säga nej till anställda som vägrar att ta i hand.

I Sverige har vi en sedvana av att hälsa på varandra för att visa respekt för den vi möter. Vi hälsar på både kvinnor och män, därför att jämställdhet är en grundläggande värdering i vårt land och det är en värdering som dessutom manifesteras i skollagen. Vi hälsar genom att se varandra i ögonen och ta varandra i hand och det är en styrka för det svenska samhället. Det har skapat en stark tillit och känsla av samhörighet mellan människor. Det är ingenting som vi borde kompromissa med.

Att som arbetstagare vägra ta en utsträckt hand på svensk arbetsmarknad, där uttrycket ”ett handslag gäller” visar tillit gentemot varandra och våra ingångna avtal, innebär således ett aktivt avståndstagande som ingen arbetsgivare ska behöva acceptera från sina anställda.

Självklart ska du kunna vägra att ta i hand, men då får du också vara beredd att ta konsekvenserna av att du också vägrar anpassa dig till det svenska samhället och helt enkelt söka ett annat jobb. Svårare än så ska det inte behöva vara. Fler behöver förstå att anpassning till det svenska samhället är fullständigt avgörande både för en lyckad integration, och ett Sverige som håller samman.

Christian Carlsson,
Förbundsordförande för KDU

Läs debattartikeln hos Nyheter24

Reformera LAS för att fler ska få jobb

DEBATT “En reform av arbetsrätten är nödvändig för att företag ska kunna anställa och fler människor ska kunna få ett arbete. Vi kommer att arbeta hårt tillsammans för att en alliansregering prioriterar en genomgripande LAS-reform”, skriver företrädare för alliansens ungdomsförbund.

En av de viktigaste uppgifterna för en alliansregering efter valet 2018 är att göra det möjligt för fler jobb att skapas. Utanförskapet måste minska och tillväxten öka. Hindren som står i vägen för nya jobb att skapas måste rivas. LAS behöver göras om i grundenSvensk arbetsmarknad är tudelad. Mer än var femte person som är utlandsfödd är i dag arbetslös. Ungdomsarbetslösheten är fortfarande ett samhällsproblem, trots de goda tiderna. Varför skapas inte fler jobb?När vi träffar företagare och frågar varför de inte anställer fler svarar alla nästan samma sak: Det är för dyrt och riskabelt. Att anställa är ett stort beslut som dels handlar om pengar – varje jobb måste skapa mer värde än vad det kostar att anställa. Dels är risken för hög att anställa en medarbetare som kanske inte klarar av jobbet.

Lagen om anställningsskydd, LAS, pekas ut som ett av de största hindren – inte minst för unga och nyanländas jobbchanser. All forskning om effekterna av en stelbent lagstiftning, som den i Sverige, visar att den hämmar rörligheten på arbetsmarknaden, cementerar utanförskapet och försämrar företagens produktivitet.

Dagens lagstiftning gör att arbetsgivare drar sig för att anställa personer utan jobberfarenhet. Även för mindre kvalificerade jobb krävs i dag ofta ett längre CV än nödvändigt, då företagen behöver minska sin risk.

LAS skapar osäkerhet och har istället för att ge skydd för den enskilde blivit ett hinder för företagen att våga satsa. Såväl turordningsreglerna som personliga skäl och kraven på försök till omplacering samt rätten till återanställning behöver göras om. Bakom det försåtliga begreppet ”saklig grund” döljer sig otydliga och oförutsägbara regler.

Unga får ofta en svagare ställning på arbetsmarknaden. Om ett företag tvingas dra ner drabbas de som varit på arbetsplatsen kortast tid hårdast av turordningsreglernas princip om ”sist in-först ut”, vilken inte tar hänsyn till ansträngning eller faktisk kompetens.

Under finanskrisens neddragningar visade sig även turordningsreglernas utformning leda till att medvetna satsningar som gjorts i många företag för att öka jämställdheten gick förlorade. Kvinnor drabbades hårdare än män av uppsägningar. Därför är en LAS-reform även en jämställdhetsreform.

Samtidigt som de som står utanför arbetsmarknaden har svårare att få jobb – och får en svagare ställning när de väl är inne – gör dagens lagstiftning att de som har jobb mer sällan vågar byta arbete, eftersom de då riskerar att få en sämre plats på turordningslistan. Det är varken rättvist eller tryggt.

Verklig trygghet handlar om att kunna få jobb och slippa fastna i bidragsberoende, om att våga byta arbetsplats om man inte trivs, om att kompetens ska väga tyngst – och om att företagare ska våga anställa.

Sedan ett antal år tillbaka har små företag vissa begränsade möjligheter att göra undantag från turordningsreglerna. De företag som använt sig av bestämmelsen om undantag har skapat fler jobb än andra. De har lägre sjukskrivningar och högre produktivitet.

En reform av arbetsrätten är nödvändig för att företag ska kunna anställa och fler människor ska kunna få ett arbete. Vi kommer att arbeta hårt tillsammans för att en alliansregering prioriterar en genomgripande LAS-reform.

Christian Carlsson, förbundsordförande Kristdemokratiska ungdomsförbundet

Benjamin Dousa, förbundsordförande Moderata ungdomsförbundet

Magnus Ek, förbundsordförande Centerpartiets ungdomsförbund

Joar Forssell, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet 

Läs artikeln hos Entreprenören: Ungdomsförbunden: Riv upp LAS för att fler ska få jobb

Steijer har fel om segregation

Christian Carlsson-7Siri Steijer (Timbro) skriver i Aftonbladet (2/4) att integration tillmäts överdriven tyngd och kritiserar KD för att vara en del av ett korståg mot segregation.

Steijer menar att ”Segregation är i sig inget problem” utan ”något vi måste acceptera”. Hon menar dessutom att kulturell segregation kan förenkla då det skapar mindre friktion och konflikter samt att vi borde ”välkomna framväxten av etniskt präglade stadsdelar”.

KDU håller inte med. Sverige ska präglas av samhällsgemenskap, inte segregation. Vi delar inte den liberala drömmen där våra bostadsområden förvandlas till etniskt och kulturellt segregerade stadsdelar. Vi eftersträvar inte ett svenskt Somaliatown eller Little Iraq. Tvärtom. Vi vill föra en politik som syftar till att motverka framväxten av parallellsamhällen.

”För staten ska det kvitta vilka språk som människor behärskar. Det ska också kvitta vad människor har för värderingar och huruvida vissa väljer att endast beblanda sig med religiöst, etniskt, estetiskt eller politiskt likasinnade”, det skriver Steijer. Problemet är att detta inte alls kvittar. Kultur räknas.

Varje samhälle är i behov av en gemensam kultur och värdegrund för att hålla samman. Känslan av gemenskap är viktig för att främja medmänsklighet, solidaritet och viljan att bidra till det gemensamma. Vi kristdemokrater har därför talat om vikten av samhällsgemenskap och behovet av en gemensam värdegrund sedan partiet bildades.

Språket har avgörande betydelse för vår identitet, och hur människor identifierar sig påverkar ansvarskänslan och villigheten att bidra till det gemensamma. Ett samhälles ekonomiska framgång är dessutom beroende av förmågan att samarbeta, något som bygger på tillit. Sverige har hittills haft en hög grad av tillit, men stor invandring riskerar att minska densamma, både inom och mellan grupper i Sverige. Vi behöver därför fästa större vikt vid integration – inte mindre.

Integrationspolitiken kan inte stanna vid fler vägar till jobb, färre bidrag eller stärkta språkkunskaper utan måste också syfta till att personer som invandrat till Sverige anpassar sig till det svenska samhället på ett sätt som gör att de identifierar sig som svenskar, känner ansvar för samhällsgemenskapen och tar till sig vår västerländska värdegrund.

När vi i KDU förespråkar utökad och obligatorisk samhällsorientering som krav för försörjningsstöd, språk- och medborgarskapstest för den som vill bli medborgare eller säger nej till böneutrop från moskéer som proklamerar islam över svenska stadsdelar, så handlar inte det om ett försök att kontrollera vad människor tycker. Det handlar inte heller om att tvinga någon att byta religion. Det handlar helt enkelt om att skapa förutsättningar för fler att bli en del av det svenska samhället.

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU

Läs artikeln hos Smedjan: KDU: Segregation får inte accepteras