Krigsförbanden måste stå i centrum

Christian Carlsson-7Värnplikten är tillbaka. Den kommer utan tvekan att öka volymen på Försvarsmaktens grundutbildning och är efterlängtad, men fokus måste nu ligga på att skapa dugliga krigsförband, skriver Christian Carlsson och Adam Jansson (KDU).

Vi i KDU har länge velat se ett personalförsörjningssystem där frivillighet kompletteras med värnplikt för att säkerställa ett fullt bemannat försvar och övningar med fullskaliga förband. Försvarsmakten ges dock just nu fler värnpliktiga av regeringen än vad förbanden på kort sikt mäktar med. Konsekvensen kommer att bli fler värnpliktiga soldater per officer och bristande kvalitet i utbildningen. Men det kommer även att kännas av på bataljons- och organisationsenhetsnivå. Bataljonsstaberna riskerar att dräneras, med sämre övade stabsofficerare och därmed sämre fungerande bataljoner som följd.

Försvarsmakten och värnplikten ska inte främst ses som ett smidigt sätt att kompensera för bristande uppfostran eller som ett steg för unga in på arbetsmarknaden. Värnplikten finns istället till för att stärka vår försvarsförmåga. Skulle vi röra oss tillbaka mot hur värnplikten fungerade i slutet – där mängder av soldater utbildades utan att krigsplaceras – så blir den snarare en börda än en styrka.

Kristdemokratiska Ungdomsförbundet anser därför att värnplikten ska fokusera på följande:

  • Personalförsörja våra idag beslutade krigsförband med välutbildad personal.
  • Personalförsörja en större officerskår, som sedan möjliggör ökade volymer när beslut om att utöka mängden krigsförband tas.
  • Skapa personellt underlag för att snabbt kunna skapa nya krigsförband när beslut om detta fattas.

Vi vill öka Försvarsmaktens volym, men då måste först försvarsanslaget öka kraftigt. Vi i KDU kräver därför en snabb stegring mot fördubblade försvarsanslag. Därefter måste vi öka mängden krigsförband. Materiel ska köpas in, infrastruktur byggas och officersbefattningar bemannas. Detta drivs redan av bland annat Kristdemokraterna. Men regeringen vill inget av ovanstående – och att i ett sådant läge kräva att Försvarsmakten utbildar fler värnpliktiga än vad det i dagsläget finns tid och resurser till är inte konstruktivt.

Värnpliktiga soldater är framförallt relevanta i krigsförband. Försvarsmaktens och krigsförbandens behov borde därför få avgöra hur många svenska ungdomar som ska göra värnplikten. Det är inget som godtyckligt ska bestämmas av Peter Hultqvist eller en rödgrön regering.

Christian Carlsson, förbundsordförande KDU Sverige

Adam Jansson, distriktsordförande KDU Blekinge

Läs debattartikeln hos Wiseman’s Wisdoms: KDU: Krigsförbanden måste stå i centrum

Det är dags att betala försvarsnotan

CC_BRaw

Från att ha lagt ned regementen och skurit ned på personal pågår det i dag en tävling bland partierna om vem som kan lova mest pengar till Försvaret – i framtiden. Vad färre vill tala om är att finansieringsbehovet är akut och måste åtgärdas här och nu, menar Christian Carlsson och Andreas Braw från KDU.

Om en försvarsuppgörelse hade varit ett restaurangbesök så hade det gått till ungefär så här: Politikerna sätter sig vid baren så att alla andra gäster kan se. Man tar fram var sin meny. Sen börjar man argumentera för vad man ska beställa. Högt och ljudligt så att alla hör. När beställningen är gjord kommer notan – då plötsligt blir det tyst i baren. Ingen vill betala vad det kostar. Det tycks frestande för den rödgröna regeringen att ta springnota in i nästa mandatperiod. Men pengarna måste fram nu.

De förmågor riksdagen har beställt av försvaret ryms inte inom budgeten. Försvarsmakten har försökt påvisa detta på olika sätt. Ett tag ville man lägga ner regementen för att minska utgifterna. Riksdagen beslutade, förvisso klokt, att nedläggningar inte fick ske. Försvarsmakten ville göra sig av med stridsvagnarna. Riksdagen beslutade, också klokt, att stridsvagnarna skulle vara kvar.

Förre Överbefälhavaren antydde att det var dags att lägga ner marinen, flygvapnet eller armén för att lösa de akuta ekonomiska problemen. Riksdagen beslutade, återigen klokt, att inte lägga ner något. Men inte vid något tillfälle har någon regering, borgerlig eller rödgrön, föreslagit det som skulle lösa grundproblemen i Försvarsmakten: att betala notan för det försvar vi vill ha.

Försvarsmaktens sätt att hantera bristen på pengar har blivit kontraproduktiv. För att hålla huvudet över den ekonomiska vattenytan har löner tryckts ner så att officerare och soldater blivit låginkomsttagare. En officer med tre års högskolestudier och chefskap över upp till 40 soldater tjänar sämre än en servitör utan yrkeserfarenhet.

Personalomsättningen, underbemanningen och därmed kompetensbristen blir oerhörd. Besparingarna slutar inte där. När myndigheten inte har råd att köpa in ny materiel används omodern materiel, materiel som kan visa sig underlägsen om kriget kommer. Men det saknas också vital materiel, till exempel fordon, på många krigsförband. Materiel slits ut, och när modern materiel inte tillförs hänvisas förbanden till tillfälliga nödlösningar. Det är dyrt att vara fattig.

När försvarsminister Peter Hultqvist påstår att Försvarsmakten inte kan svälja ökade anslag så är det en direkt lögn. Det är snarare så att Försvarsmakten kommer förtvina utan ökade anslag. Beställningen är gjord, men betalningen släpar.

Alliansen, med Kristdemokraterna i spetsen, har en rad ambitiösa och förmågeökande förslag för att stärka Sveriges försvar. Men först måste vi betala det vi har beställt. Försvaret behöver få ytterligare 10 miljarder om året i anslag för att komma ifatt. Vill den politiska ledningen snegla ytterligare i menyn över kostsam försvarsförmåga, vilket kommer behövas, så måste vi tillföra pengar för det vi beställer. Vi får inte upprepa misstagen från åren 2006-2014, när vi genomförde dyra ofinansierade reformer.

KD och resten av Alliansen är överens om att försvarsanslaget på sikt skall höjas till 2% av BNP. Vi i KDU menar att en snabb stegring, från dagens nivå strax över 1% mot fördubblade försvarsanslag, måste börja nu. Det kommer att krävas tuffa prioriteringar, men med nedskärningar på rent onödiga utgifter i offentlig sektor så är det möjligt!

Vi får inte slösa bort ytterligare en mandatperiod på förhandlingar som slutar i underfinansierade drömbyggen. Sverige är värt att försvara. Det är dags att betala försvarsnotan.

CHRISTIAN CARLSSON är förbundsordförande KDU

ANDREAS BRAW är förbundsstyrelseledamot KDU

Läs artikeln hos SVD Säkerhetsrådet: Det är dags att betala försvarsnotan

Vårt löfte – att göra upp med sexismen

Vi måste sätta stopp för sexuella trakasserier. Skriver därför med en rad andra manliga politiker på Aftonbladet Debatt.

Upprop som #metoo#medvilkenrätt#imaktenskorridorer och andra initiativ från kvinnor i olika delar av samhället har under den senaste tiden berört många med sina vittnesmål om kränkande behandling och sexuella övergrepp.

”Alla dessa kvinnor har på ett starkt sätt bidragit till att sätta strålkastarljuset på övergrepp, sexism och tysthetskultur. Det är både bra och viktigt – och stämmer till ordentlig eftertanke.”

”Ingen kvinna ska behöva känna oro över att utsättas för övergrepp. Ingen kvinna ska behöva uppleva att förminskas genom sexistiska kommentarer eller härskartekniker. Och ingen kvinna ska behöva uppleva en dubbel kränkning genom att övergrepp tystas ned eller slätas över av omgivningen.

Många har även uppmanat oss män att ta vårt ansvar och agera mot det könsförtryck som övergreppen är ett uttryck för. Det vill vi manliga politiker och kandidater inför valet 2018 nu tydliggöra att vi ska göra ännu bättre framöver.”

”Att visa respekt för varandra borde vara en självklarhet, men är tyvärr uppenbarligen inte det. Som manliga politiker och kandidater inför valet nästa år har vi ett särskilt ansvar för att bryta detta. Vi lovar därför:

  • att medvetandegöra oss om våra egna beteenden.

  • att alltid respektera varandra som människor och politiker, oavsett kön, sexuell läggning och politisk tillhörighet.

  • att säga ifrån när andra män agerar sexistiskt eller på andra sätt förminskar kvinnor i politiken.

  • att bidra till att kvinnor ska känna samma trygghet som män i samhällets alla delar.

  • att aldrig bidra till att upprätthålla maktstrukturer som förminskar kvinnor och ger män en privilegierad ställning.”

”De starka vittnesmålen från de kvinnliga uppropen har skapat en kraftigt ökad medvetenhet och ett ökat engagemang för att intensifiera arbetet med att få till en förändring i beteenden, attityder och kultur.

Vårt viktigaste vallöfte är därför att vi ska ta vårt ansvar för att stoppa övergrepp, könsförtryck och tysthetskultur – inom politiken och i samhället i stort.”

Läs debattartikeln här: Vårt löfte – att göra upp med sexismen

Beväpna polisen – också utanför tjänst

CC_Felix

”Alltför många poliser lever under ständiga hot. Att hänga av sig uniformen för att umgås med sin familj ska inte vara förenat med livsfara”, skriver Christian Carlsson och Felix Arnstedt (KDU) på Aftonbladet Debatt.

Nyligen fick en polisman i Västerås sitt hem beskjutet. Ett 20-tal skott avlossades mot polisens hus. Den kraftiga ammunitionen trängde igenom husets väggar och skapade stor skada. Att varken barnen, hustrun eller polismannen träffades var ren tur. Det var en våldsam attack mot en enskild människa, mot en pappa och hans familj, men också mot hela vårt samhälle. Den typen av attacker som beskjutningen av polisens hem i Västerås eller bombattentatet mot polisstationen i Helsingborg, kan inte tolereras. Den organiserade brottsligheten har passerat en farlig gräns, och det måste få smärtsamma konsekvenser för de som väljer att rubba rättvisan.

KDU vill göra polisen mycket större och starkare. Vi kräver 10 000 fler poliser och höjda polislöner, men också vassare verktyg för att bekämpa brott och för att man som polis ska kunna säkerställa sin egen och sin familjs trygghet. Poliser borde exempelvis ha rätt att på egen begäran bära sitt tjänstevapen även utanför tjänst, under förutsättning att säkerhetsbestämmelser följs. Det handlar om den typ av halvautomatiska pistol som vanligen bärs av poliser i tjänst.

Polisen har redan idag en plikt att ingripa mot brott och terror, oavsett om de befinner sig i tjänst eller inte och alla brott måste kunna bekämpas med full kraft. Därför kräver vi av justitieminister Morgan Johansson (s), regeringen och Sveriges riksdag att polisen i högre utsträckning ges rätt att bära tjänstevapen utanför tjänst. Alltför många poliser lever dessutom under ständiga hot. Vårt förslag skulle göra att alla dessa poliser skulle ges bättre möjlighet att försvara sig själva och sin familj. Det är inte mer än rätt. Att hänga av sig uniformen för att umgås med sin familj ska inte vara förenat med livsfara.

Utöver att beväpna polisen även utanför tjänst, så behöver tjänstemannaskyddet stärkas. Våld eller hot som riktas mot en polismans familj, ska straffas lika hårt som våld och hot som riktas direkt mot polismannen. Det är dags att båda situationerna fullt ut omfattas av tjänstemannaskyddet.

Idag förväntas poliser tåla en rad kränkande handlingar utan att tillförsäkras samma skydd som vanliga medborgare. Det finns exempel på domar där poliser som utsatts för hot och kränkningar i tjänsten inte har getts samma rätt till ersättningar som andra därför att man ansett att polisen borde ha varit mentalt förberedda på angreppet. Det måste bli ett slut på det. Att bli spottad på eller få en knytnäve i ansiktet är självklart inte mindre kränkande för en polis. Det är tvärtom fråga om allvarliga brott. Polisen arbetar för rättvisa och trygghet och är därmed en viktig auktoritet i samhället som var och en har att visa respekt för.

Vi behöver ta tillbaka tryggheten för vanliga hederliga människor i Sverige som respekterar andra och gör rätt för sig, och då krävs handlingskraftiga politiker som är beredda att ge polisen de verktyg och det skydd de behöver. Vi behöver politiker som visar att de står på polisens sida. Upp till bevis nu, Morgan Johansson!

Christian Carlsson, Förbundsordförande för KDU

Felix Arnstedt, Förbundsstyrelseledamot KDU

Läs artikeln på Aftonbladet: Låt poliser bära vapen även när de är lediga