februari | 2016 | Christian Carlsson (kd)

Det är fullt möjligt att få fart på bostadsbyggandet, så att företagens konkurrenskraft stärks och fler människor får en bostad att kalla sitt hem, men då behövs flera stora förändringar. Den första är att byta regering. Sverige behöver mer av borgerlig bostadspolitik – och vi har inte råd att vänta till 2018.

Bostadsbristen håller enskilda människor och tillväxten tillbaka. Det ska inte vara så att unga människor tvingas tacka nej till utbildningsplatsen man drömt om, eller att företag går miste om kvalificerad arbetskraft, för att det inte finns bostäder. Orsaken till dagens situation är lång tid av sönderreglerad bostadsmarknad och Alliansen inledde därför den största reformagendan på bostadspolitikens område på flera decennier. Sedan 2012 har vi sett hur bostadsbyggandet ökat, men det räcker inte. För oss som inte tillhör den fackliga generationen som med enkelhet kan få en lägenhet av facket, är det fortfarande för svårt att skaffa en egen bostad och regeringen måste inse att mer behöver göras. Istället har bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) fått reformtakten att fullständigt stagnera.

Sveriges utmaningar på bostadsmarknaden är tudelade. Vi behöver dels skapa bättre förutsättningar att finna bostad för socialt och ekonomiskt utsatta. Modellen ”Bostad först” bör användas för att underlätta för hemlösa med missbruksproblematik och modulbostäder kan vara ett sätt att hantera den utmaning som följer av det omfattande flyktingmottagandet, men vi måste också bli bättre på att bygga för låginkomsttagare inom ramen för ordinarie byggprojekt. Därför behövs nu en fördjupad diskussion om ”social housing” och om hur man annars kan erbjuda det stöd som krävs för att möta de utmaningar vi står inför.

Vi behöver dels också riva upp regleringar på bostadsmarknaden för att släppa lös den bostadsboom som Sverige behöver. Mer lägesanpassade hyror skulle göra det mer lönsamt att äga och förvalta hyresfastigheter och det skulle få fart på byggandet. Vår uppmaning till svenska politiker är därför att våga släppa på hyresregleringens hårda tyglar. Med en skyddsregel skulle effekten av hyreshöjningar i samband med en successiv övergång till marknadshyror dämpas, samtidigt som utbudet av bostäder skulle öka – fler människor skulle kunna få ett hem.

Det behöver bli mer lönsamt med hyresfastigheter, billigare att bygga bostäder och planprocessen behöver gå fortare. Det befintliga bostadsbeståndet behöver utnyttjas bättre och vi behöver skapa förutsättningar för fler att spara till ett eget boende. Man bör exempelvis kunna hyra ut upp till halva sin privatbostad skattefritt och det borde införas ett avdragsgillt bosparkonto för unga där man skattefritt ska kunna sätta in pengar upp till ett visst belopp, för att finansiera en del av sin första bostad. Det är fullt möjligt att få fart på bostadsbyggandet, så att företagens konkurrenskraft stärks och fler människor får en bostad att kalla sitt hem, men då behövs flera stora förändringar. Den första är att byta regering. Sverige behöver mer av borgerlig bostadspolitik – och vi har inte råd att vänta till 2018.

Christian Carlsson, vice ordförande KDU Sverige

Läs debattartikeln i Norrköpings Tidningar: Släpp lös bostadsboomen

Vi har utmärkt oss som ett av de europeiska länder som har allra lägst antal poliser per invånare jämfört med EU-snittet, men så kan det inte fortsätta. Sverige behöver fler poliser, skriver Christian Carlsson, vice ordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU).

Sverige behöver mellan 1500 – 2500 nya poliser för att Polisen ska klara sin verksamhet, enligt rikspolischef Dan Eliasson. Orsaken är det omfattande flyktingmottagandet. Bråk och oroligheter på asylboenden, ökad arbetsbelastning för gränspolis och behov av ökad inre utlänningskontroll är bara några av konsekvenserna. Det förhöjda terrorhotet mot Sverige uppges också vara en anledning till att rikspolisstyrelsen lämnat in en begäran till regeringen om resursförstärkningar.

Det var hög tid att rikspolischefen tog bladet från munnen. Polisen har varit underfinansierad och underdimensionerad under lång tid. Rapporterna om poliser som går på knäna har strömmat in och situationen har förvärrats under det senaste året. Samtidigt ska sägas att exempelvis låg andel personuppklarade brott var ett stort problem i Sverige redan långt före både flyktingkris och ökade terrorhot från islamistisk extremism.

Det är helt rätt av rikspolisstyrelsen att begära mer resurser av de skäl som angetts, men begäran kommer för sent och får rikspolischefen att framstå som en blygsam man med låga anspråk. KDU har betydligt högre ambitioner när det kommer till rättvisa, lag och ordning. Vi menar att en mycket större satsning hade behövts, alldeles oavsett flyktingsituationen och ökade terrorhot. Sverige skulle snarare behöva 10 000 nya poliser.

Sverige ska vara ett tryggt land där människor kan leva och röra sig fritt på gator och torg utan att känna oro för sin egen säkerhet eller för att någon i familjen ska utsättas för brott. Bäst förutsättningar för det skapas genom starka och trygga familjer i kombination med ett robust rättsväsende och en stark polis som effektivt bekämpar brott och förmår att resa sig mot den organiserade brottsligheten – till skydd för människors liv, frihet och egendom.

När brott begås mot medmänniskor uppstår en moralisk obalans som kräver att gärningsmannen också avtjänar ett rättvist straff. Straffet måste då stå i rimlig proportion till den kränkning som brottsoffret utsatts för, och därför arbetar vi exempelvis för hårdare straff för vålds- och sexualbrott. En förutsättning för att brottslingar ska kunna dömas till rättvisa straff är dock att de döms över huvud taget. Fler poliser skulle ge bättre förutsättningar för fler uppklarade brott och innebära att fler som utsätts för brott får möjlighet att uppleva att rättvisa skipats.

KDU har arbetat för fler poliser i över ett decennium. Vi har gjort det för att fler ska känna trygghet i vardagen, för att polisen ska komma när man ringer och för att rättvisan kräver fler uppklarade brott. Behovet av ökad polisiär närvaro i svenska förorter för att stävja brottslighet och social oro, situationen på våra asylboenden, behovet av att säkra rikets gränser och att illegala invandrare lämnar landet samt vår vilja till intensifierad kamp mot våldsbejakande extremism och islamistisk terrorism, har inte fått oss att ändra ståndpunkt. Tvärtom så har den stärkts.

Under lång tid har svenska politiker prioriterat höga bidrag och ständigt ökande offentliga åtaganden på bekostnad av grundläggande statliga samhällsfunktioner som polis och rättsväsende. Verkligheten har dock hunnit ikapp. Nu krävs en omställning. Vi har utmärkt oss som ett av de europeiska länder som har allra lägst antal poliser per invånare jämfört med EU-snittet, men så kan det inte fortsätta. Sverige behöver fler poliser.

Christian Carlsson, vice ordförande för KDU

Läs debattartikel i Nya Wermlandstidningen: Det behövs 10 000 nya poliser