Den rödgrönrosa majoriteten i Stockholms stadshus säger nej till att låta Stockholms kommunala skolor införa betyg från årskurs fyra. Detta trots att möjligheten ges, i och med överenskommelsen mellan Regeringen och Alliansen. Här ser du vad gruppledare Erik Slottner (KD) och undertecknad säger i ett pressmeddelande om det.

– Låt de skolor som vill införa betyg från årskurs fyra göra det. Vi vet att många elever och föräldrar uppskattar en tidig och tydlig kunskapskontroll och att betyg kan bidra till att elever anstränger sig lite extra. Det här är en fråga som ska avgöras av respektive skola, utifrån de förutsättningar och önskemål som råder på just den skolan, och inte av skolborgarrådet Olle Burell (S), säger Erik Slottner (KD) gruppledare för Kristdemokraterna i Stockholms stadshus

– Det är svårt att förstå stadshusmajoritetens oro och ängslan inför den egna regeringens politik. De rödgrönrosas rädsla att få fel, om enskilda skolor i Stockholm inför betyg i årskurs fyra och försöken visar sig framgångsrika, kan inte vara ett tillräckligt starkt skäl att förvägra skolorna möjligheten till tidigare betyg, avslutar Christian Carlsson (KD), utbildningsnämnden.

Totalt kommer 100 skolor över hela landet ges möjlighet att införa betyg från årskurs fyra i ett försök som enligt planerna ska genomföras 2017-2020.

Utvecklar här mina tankar om att införa betyg från årskurs fyra i Stockholm:

Om det finns enskilda skolor i Stockholm som vill gå vidare med betyg från årskurs fyra menar vi kristdemokrater att de ska de få göra det. Vi tror på en mångfald bland Stockholms skolor. Skolor som använder sig av olika arbetsmetoder kan sedan lära av varandra och det är positivt för skolans utveckling. Beslutet om att införa betyg från fyran borde därför nu ligga på enskilda skolor utan att vänstermajoriteten i stadshuset sätter stopp för dessa skolor!

Fördelen för de skolor som väljer att införa betyg från årskurs fyra är att det blir lättare för elever och föräldrar att tidigt se hur man ligger till. Det blir lättare för eleven att veta om man behöver anstränga sig lite extra för att nå upp till de mål man har och för föräldrarna att veta om man behöver ta ett större ansvar för elevens skolgång.

Föräldraansvaret är viktigt för att vända skolresultaten och för övrigt något som det talas för lite om. Det handlar delvis om något så grundläggande som att förmedla att skolan är något viktigt, att skolans ordningsregler ska följas och att klasskamrater och lärare ska bemötas med respekt. Det handlar också att som förälder kontrollera att läxorna är lästa, att eleverna äter rätt och att de lägger sig i tid. I vissa fall är det dessutom så att man som förälder själv är beredd att lägga ner mer tid på elevernas läxläsning om man tidigt ser att särskilt stöd behövs för att eleverna ska nå goda studieresultat. Tidigare betyg underlättar för föräldrar att ta aitt ansvar och att göra den typen av bedömningar.

Vissa hävdar att tidigare betyg inte löser skolans problem med alltför låga studieresultat. Det stämmer att betygen endast är ett sätt att mäta kunskap och att tidigare kunskapskontroller och tidigare betyg endast är en del av hela lösningen. Vi behöver också lärare som både klarar att leda klassen framåt, stimulera eleverna till kunskap och samtidigt hålla ordning och reda i klassrummet. Det finns dock elever och föräldrar som efterfrågar tidigare betyg och därför är det djupt beklagligt att att Olle Burell (s) och hans rödgrönrosa majoritet i Stockholms stadshus säger blankt nej till enskilda skolor som vill införa tidigare betyg.

Burell uttalar sig i Metro Stockholm (23/2) om att betygen innebär att ”sätta stämplar på barn”. En sådan syn på att mäta kunskap är mycket problematisk och visar att det behövs en attitydförändring när det kommer till betyg och kunskap. Om Burell menar allvar med att betyg innebär att ”sätta stämplar på barn” är det dock ingenting mot den stämpel som man tvingas uppleva senare i livet om man saknar goda utbildningsresultat eller ett arbete att gå till. Det är faktiskt svårt att se att Burell med inställningen att betyg först och främst handlar om att ”sätta stämplar på barn” kan förespråka betyg överhuvudtaget.

För mig är det svårt att förstå stadshusmajoritetens oro och ängslan inför den egna regeringens politik. Rädslan hos de rödgrönrosa att få fel, om enskilda skolor i Stockholm inför betyg i årskurs fyra och försöken visar sig framgångsrika, är inte ett tillräckligt starkt skäl att förvägra enskilda skolor möjligheten till tidigare betyg.

Christian Carlsson (KD), Utbildningsnämnden i Stockholms stad

 Stockholm Direkt (24/2): KD: Låt Stockholms skolor testa betyg i årskurs fyra

Vid gårdagens sammanträde med Utbildningsnämnden i Stockholms stad lämnade jag in följande ersättaryttrande med anledning av Stadsrevisionens rapport om kränkande behandling i Stockholms skolor:

Kristdemokraterna välkomnar Stadsrevisionens rapport och understryker vikten av att staden fortsätter att förbättra sitt arbete mot kränkande behandling i skolan.

Stockholms skolor ska ha ett väl utvecklat värdegrundsarbete och det är av stor vikt att såväl elever som föräldrar har god kännedom om skolans värdegrund, uppförandekoder och ordningsregler.

För att säkerställa lärares kunskap om hur mobbning kan upptäckas, förebyggas och åtgärdas samt hur konflikter kan hanteras vill Kristdemokraterna se en särskild satsning på utbildning i ledarskap och konflikthantering för stadens lärare. Som lärare måste man ges verktyg att både kunna inspirera eleverna till kunskap och hålla ordning i klassrummet.

När det kommer till trygghetsarbete, likabehandling och att bekämpa mobbing samt kränkande beteende så ska alla insatser dokumenteras, följas upp och utvärderas. Det står dock klart att det finns skolor som behöver bli bättre på att följa upp och utvärdera sina metoder.

Utbildningsförvaltningen bör dessutom ges i uppdrag att kartlägga vilka gemensamma nämnare som finns bland de skolor i staden som lyckas särskilt bra med trygghetsarbetet. På så vis kan vi sprida goda exempel i och utanför stadens verksamhet och skapa bättre förutsättningar för fler trygga skolor med ordning, arbetsro och kunskap i fokus.

Christian Carlsson (KD), Ersättare i Utbildningsnämnden

På sammanträdet med Utbildningsnämnden i Stockholms stad den 29 januari 2015 lämnade jag som representant för Kristdemokraterna i Stockholms stadshus in följande ersättaryttrande: 

Om jag hade tjänstgjort skulle jag ha yrkat enligt följande:

1. Att avslå utbildningsnämndens förslag till beslut

2. Utbildningsnämnden ges i uppdrag att återkomma till nämnden med en verksamhetsplan i överensstämmelse med vad som anförs i detta beslut samt i enlighet med Kristdemokraternas budgetreservation i kommunfullmäktige    

3. Att därutöver anföra följande:

Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv till den uppväxande generationen för att varje människa ska ges möjlighet att utveckla sin potential. Valfriheten ska vara god och det ska vara enkelt att välja skola eller förskola.

Skolan ska ha ett väl utvecklat värdegrundsarbete. Skolan är inte värdeneutral, utan tar tydlig ställning för grundläggande värderingar som alla människors lika och okränkbara värde. Respekt för andra ska prägla skolans vardag. Dessa värden ska genomsyra skolans hela verksamhet.

Stadens skolor ska bedriva en undervisning som ger hög kunskapsutveckling för alla elever. För detta krävs tydliga kunskapskrav, höga förväntningar på både elever och föräldrar samt att elever med särskilda behov upptäcks i god tid och att insatser sätts in så fort som möjligt.

Goda kunskaper i svenska är av avgörande betydelse för elevens kunskapsutveckling. Forskning visar att det är viktigt att barn lär sig läsa och skriva senast under sitt första skolår för att inte redan från början komma efter i andra skolämnen och Stockholms skolor ska särskilt beakta detta.

Framgångsfaktorer för skolan är tydligt fokus på kunskap, engagerade lärare, studiero och föräldrasamverkan. Viktigt för elevernas kunskapsutveckling är också elevernas tro på sin egen förmåga, motivation och lust att lära. Detta måste skolorna utveckla och de goda exempel som finns ska spridas inom staden.

Alla elever har rätt till det stöd som krävs för att nå kunskapskraven. Stockholms stad ska aktivt arbeta för att öka andelen speciallärare och specialpedagoger. Elever som riskerar att inte uppnå målen ska få extra undervisningstid i form av sommarskola, helgskola eller läxhjälp. I de lägre årskurserna ska ökad personaltäthet också prioriteras för att i högre grad kunna ge alla elever det stöd och den stimulans de behöver för att utvecklas så långt som möjligt.

Rektors och lärares ledarskap är av stor betydelse för hur eleverna uppnår målen. Stockholm ska fortsätta med kompetenshöjande åtgärder för skolledare. Det finns goda exempel på skolor där strukturerat ledarskap och tydliga mål lett till höjda kunskapsresultat. Dessa skolors arbete bör användas i den dagliga verksamheten och implementeras på bred front.

Ingen annan faktor är så viktig för skolans kvalitet som kompetenta och engagerade lärare. Välutbildade, behöriga och engagerade lärare är grunden för en skola där eleverna får goda resultat i en god studiemiljö. Det är viktigt att lärare som vill fortsätta att arbeta efter pension får möjlighet att göra det.

En viktig del i att kunna rekrytera skickliga lärare är att läraryrkets attraktionskraft ska höjas. Satsningen på förstelärare och lektorer måste fortsätta samtidigt som löneutvecklingen för skickliga lärare ska vara god. Inte minst i skolor med låg måluppfyllelse är detta viktigt för att på så sätt locka de skickligaste lärarna till dessa skolor. Genom kompetensutveckling och validering ska obehöriga lärare ges möjlighet att bli behöriga.

Trygghet och studiero är en förutsättning för lärande. Goda exempel på framgångsrikt arbete för trygghet och studiero ska spridas. Det är skolans, och ytterst rektorns, ansvar att skapa trygghet och studiero i skolan. En förutsättning för detta är ett aktivt värdegrundsarbete där demokratins grundläggande värderingar och mänskliga fri- och rättigheter kommer till uttryck i praktisk handling och i skolans ordningsregler.

Alla skolor ska ha ordningsregler som är tydligt förankrade hos elever, medarbetare och föräldrar. Följderna för en elev som bryter mot reglerna ska vara tydliga. Mobbning är kränkande och ett av de värsta uttrycken för bristande respekt för andra människor. Därför ska nolltolerans mot mobbning och trakasserier gälla. Stockholms skolor ska ha konkreta handlingsplaner mot mobbning och kränkande behandling.

Den fysiska skolmiljön spelar en stor roll för elevers trygghet och studiero. Det är därför viktigt att skolorna tillsammans med fastighetsägaren arbetar med att hålla skollokaler, såsom toaletter och korridorer samt skolgårdar, rena och trivsamma. Nolltolerans ska även gälla mot all form av skadegörelse och nedskräpning. Klotter och annan förstörelse ska omgående åtgärdas för att på så sätt undvika spridning men också för att markera omgivningens avståndstagande.

En förutsättning för att ta till sig kunskap är att eleven deltar i skolundervisningen. Det är därför viktigt med snabba åtgärder mot skolk och sen ankomst. Olovlig frånvaro ska redovisas i elevernas terminsbetyg och kommuniceras snabbt och direkt med föräldrarna. Skola och socialtjänst har ett gemensamt ansvar för att motivera barn och föräldrar så att eleven kommer till skolan.

Uppförandekoder ska finnas där det tydligt framgår vilka åtgärder som vidtas då en elev bryter mot de ordningsregler som finns på skolan. Ett exempel kan vara att en elev som bidragit till en skadegörelse själv får vara med att reparera skadan.

Brott som begås i skolan ska alltid polisanmälas. Nolltolerans ska råda mot våld, alkohol och droger i stadens skolor. Varje skola ska ha en närpolis knuten till sig som regelbundet besöker skolan för att på så sätt förebygga kriminalitet men också få ett kontaktnät med skolans ungdomar. Varje skola ska ha en namngiven kontaktperson hos socialtjänsten. I gymnasieskolan ska elever som begår grova brott eller på annat sätt utgör en direkt fara för andra elever, lärare och personal kunna stängas av.

Unga personers och inte minst flickors psykiska hälsa har försämrats. Detta är en utveckling vi kristdemokrater tar på stort allvar. Att stärka både den fysiska och psykiska hälsan är därför centralt för elevernas välmående och förmåga att tillgodogöra sig kunskap. Skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete är av stor betydelse. En välfungerande elevhälsa är ett viktigt stöd i detta.

Det är viktigt att det skolutbyggnadsprogram som Alliansen tog fram under förra mandatperioden implementeras och vid behov kompletteras. För att stärka samplaneringen av ny-, om- och tillbyggnader av förskolor och skolor finns en särskild skolplaneringssamordnare inom kommunstyrelsen med det övergripande ansvaret att åstadkomma en mer effektiv samverkan mellan berörda parter. Det är också viktigt att staden i dialog med fristående aktörer även verkar för fler fristående alternativ i skolplaneringen.

Fristående förskolor fyller en mycket viktig roll för förskoleverksamheten i Stockholm. Lika villkor ska råda mellan kommunal och fristående förskola. Fristående alternativ ökar den pedagogiska mångfalden och föräldrarnas valfrihet. De bidrar till att skapa fler arbetsgivare och karriärvägar för personal samt till utbyggnaden av platser i förskolan.

Nio av tio elever i årskurs F-3 går i dag i något av Stockholms fritidshem. Det är viktigt att Stockholms fritidshem ska kunna fungera som ett stöd för att uppnå skolans mål, bland annat genom att erbjuda hjälp med läxläsning. De allt större gruppstorlekarna inom fritids är något som oroar både föräldrar och pedagoger. Kristdemokraterna vill därför göra insatser för att minska gruppstorlekarna.

Kristdemokraterna i Stockholm stad arbetar i enlighet med ovanstående samt Kristdemokraternas budgetreservation i kommunfullmäktige för en bättre skola med valfrihet, ordning och kunskap i fokus. Vi anser därför att Utbildningsnämnden ges i uppdrag att återkomma till nämnden med en verksamhetsplan i överensstämmelse med nämnda budgetreservation.

Christian Carlsson (KD), Ersättare i Utbildningsnämnden i Stockholm stad

”Folkpartiets och de rödgrönas familjepolitik är en politik som inte syftar till att underlätta människors vardag utan till att styra över den” skriver Christian Carlsson (kd), ersättare i Utbildningsnämnden i Stockholm.

Med den rödgröna majoriteten i Stockholm stadshus blir valfriheten i familjepolitiken ett minne blott. Vårdnadsbidragets avskaffande innebär att många föräldrar inte längre kommer att ha möjlighet att sköta barnomsorgen i det egna hemmet under de första åren – det blir mindre tid med barnen och mindre tid för familjen. Som om detta inte vore nog tänker Folkpartiet göra gemensam sak med socialisterna i riksdagen och avskaffa vårdnadsbidraget i hela landet.

De rödgröna och Folkpartiet har under lång tid förnekat föräldrar möjligheten att vara hemma längre med barnen. De hävdar att vårdnadsbidraget är en kvinnofälla – som om inte kvinnor vore förmögna att se ekonomiska konsekvenser av sina handlingar, som om tid med barnen vore något skadligt och som om allt vi människor värdesätter skulle kunna reduceras till kronor och ören på ett lönekonto. Det är strunt. Folkpartiets Jan Björklund har dessutom på ett ovanligt osmakligt sätt använt lågutbildade invandrarkvinnor som slagträ i debatten för att begränsa valfriheten för svenska barnfamiljer.

Man hade kunnat hoppas att ett liberalt parti som säger sig värna friheten skulle stå för en frihetlig familjepolitik, men både folkpartiets och de rödgrönas familjepolitik är en politik som inte syftar till att underlätta människors vardag utan till att styra över den. Det är en politik som försvårar i människors vardag.

Vi kristdemokrater är övertygade om att valfrihet i barnomsorgen är positivt och skapar förutsättningar för starkare familjer. Barn är olika och familjer har olika behov. Det behövs mer kraftfulla valfrihetsreformer på familjepolitikens område, men vårdnadsbidraget har inneburit ökad valfrihet och det har gett barn mer tid med sina föräldrar. Stockholm ska fortsatt genomsyras av valfrihet och vi kommer med kraft att bekämpa en politik som förvägrar familjen egenmakt och mer tid med barnen – oavsett om socialister eller liberaler som står som avsändare. KD är garanten för valfrihet och egenmakt i familjepolitiken.

Christian Carlsson (kd), Ersättare Utbildningsnämnden i Stockholms stad