KDU: Försvarslinjen – inte arbetslinjen ska vara överordnad inom försvaret

Moderata Ungdomsförbundets ordförande Erik Bengtzboe ger sig i in i försvarsdebatten (UNT 13/10). Att motivera försvarets nya organisation med arbetslinjen är mycket tveksamt, skriver Aron Modig och Christian Carlsson.

Bengtzboe skriver att ett år nu har gått sedan värnplikten ”äntligen” slopades och hyllar det påskyndade och omvälvande beslutet som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd inom ramen för arbetslinjen. Detta är att dra den nymoderata politikomläggningen ett par steg för långt. Utgångspunkten för försvarspolitiken måste alltid vara Sveriges försvarsförmåga, inte storleken på ungdomsarbetslösheten.

Bengtzboe framhåller i sin debattartikel att Försvarsmakten så här långt haft ett söktryck på nära tio sökanden per plats och menar att detta möjliggör rekrytering av de bäst lämpade och högst motiverade soldaterna. Han glömmer dock att värnpliktens avskaffande i realiteten inneburit en kraftig minskning av rekryteringsunderlaget till försvaret. Vi har gått från en rekryteringsbas på drygt 50 000 män per år till att 22 000 personer sökt Försvarsmaktens vakanta platser. Det är uppenbart att de som är bäst lämpade att försvara Sverige inte nödvändigtvis återfinns bland dem som aktivt söker sig till försvaret.

Värnpliktens avskaffande riskerar därför att, tvärtemot vad Bengtzboe vill göra gällande, innebära en kvalitetssänkning på soldaterna och i förlängningen ett sämre skydd av Sverige. Erfarenheten från andra länder i Europa där värnplikten avskaffats, som exempelvis Storbritannien och Nederländerna, visar också på att övergången till yrkesarmé i högre grad än tidigare lett till rekrytering av lågutbildade och ekonomiskt utsatta. Det har varit svårt att rekrytera de personer som skulle behövas i ett modernt och högteknologiskt försvar.

Bengtzboe påstår vidare att de frivilliga rekryterna klarat sig bättre i urval och tester än de sista årens värnpliktiga. Sanningen är dock att antagningskraven sänktes från redan låga nivåer vid övergången från värnpliktsförsvar till det nya frivilligförsvaret. Detta var omdömeslöst. Redan under de sista åren med värnplikt skickades alltför många soldater hem för att de inte klarade av de fysiskt krävande utbildningarna. Antagningskraven till grundläggande militärutbildningen hade snarare behövt höjas. Det är onekligen svårt att förstå hur summan av minskad bredd på rekryteringsunderlaget och sänkta antagningskrav skulle kunna leda till ett bättre försvar.

För Bengtzboe återstår då att referera till värnplikten som en ”relik från en annan tid av plikt och tvång” samt att utmåla densamma som ”ett nödvändigt ont som stal ett år från annat i livet.” Med all önskvärd tydlighet illustrerar han hur det egna självförverkligandet i den nymoderata verkligheten i alla lägen sätts över alla andra värden. Vi unga kristdemokrater, liksom den stora majoriteten av svenska folket, delar inte den synen. Vi tycker inte att ett år av försvarsutbildning i rikets tjänst är att betrakta som en stöld från individen. Vi ville behålla värnplikten eftersom det för oss står klart att arbete för värden som frihet, demokrati och människovärde i vissa situationer måste få stå över det egna jaget, om det leder till det gemensamma bästa.

Som medborgare har man nämligen inte enbart att kräva sina rättigheter, utan också att leva upp till plikter och skyldigheter. Tanken att man som medborgare ska kunna välja att avstå från att försvara friheten och demokratin är för oss främmande. Den som är bäst lämpad att försvara Sverige ska också kunna tas ut för att försvara landet då detta är nödvändigt. Därför är det vår grundinställning att Försvarsmaktens utbildningssystem även i fortsättningen ska bygga på plikt – inte på frivillighet. Ett sådant system ska kompletteras med kontrakterade och samövade förband som omedelbart är redo att sättas in i insatser hemma och utomlands.

Att Sverige har en hög arbetslöshet bland unga är i sig en skamfläck på det borgerliga styret. Vi unga kristdemokrater ser gärna fler soldater och en högre försvarsbudget, men försvaret är inte, och ska inte vara, någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Försvaret har vi för att försvara Sverige, vår frihet och demokrati samt människovärdet. Därför är det försvarslinjen – inte arbetslinjen – som måste vara överordnad inom Försvarsmakten. Allt annat är både orimligt och ansvarslöst.

Aron Modig
Förbundsordförande för
Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)
Christian Carlsson
Andre vice förbundsordförande för
Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)

Uppsala Nya Tidning 19/10 2011: Återinför värnplikten 

Regeringens omoraliska skattetryck

Caroline Syber och Christian Carlsson 

FÖRETAGANDE Sverige behöver en offensiv satsning på företagande. Minska riskerna och öka lönsamheten för landets företagare genom fortsatt sänkta arbetsgivaravgifter, reducerat sjuklöneansvar och avskaffad värnskatt, skriver Caroline Szyber och Christian Carlsson (KD).

Sverige har haft en borgerlig alliansregering i nära fem år. Trots flera år av regeringsinnehav och flera framsteg återstår mycket att göra för att man nöjt ska kunna konstatera att vi skapat tillräckligt goda förutsättningar för fler jobb och ett mer företagsamt Sverige.

Människor i Sverige hör fortfarande till de som är bland de minst benägna att starta företag enligt Entreprenörskapsforum. I en jämförelse mellan totalt 59 länder placerade sig Sverige nyligen så långt ner som på plats 47 och i samma jämförelse mellan 22 industriländer hamnade vi inte bättre än på plats 14 när det gäller företagsamhet. Orsaken är att människor som har en önskan att driva företag avstår i rädsla för att misslyckas. Riskerna som är förknippade med företagande upplevs helt enkelt som alldeles för stora.

Samtidigt som nyföretagandet är lågt i jämförelse med andra länder och andelen företagare av arbetskraften är låg har Sverige dessutom en ungdomsarbetslöshet på 23 procent vilket är sämre än EU-genomsnittet. Det innebär att 156 000 ungdomar i Sverige som vill arbeta och som aktivt söker arbete inte har ett arbete att gå till. Det är oacceptabelt. Den höga ungdomsarbetslösheten är ett av våra stora samhällsproblem och den begränsar människors möjlighet att forma sin egen framtid. Ungdomsarbetslösheten måste därför bekämpas med kraft.

Världsekonomin har under senare år drabbats av allvarliga kriser och Alliansen har framgångsrikt tagit ansvar för landets ekonomi genom dessa. En så låg grad av företagande och en så hög grad av ungdomsarbetslöshet kan dock omöjligt betraktas som något annat än ett underbetyg. Inställningen till företagande i Sverige måste förbättras och därför krävs en offensiv satsning på företagande så snart ekonomin tillåter. En sådan satsning skulle inte enbart lägga grunden för en god välfärd framöver utan också öka chansen för de många unga som utgör Sveriges framtid att få ett arbete.

  • Regeringen måste för det första fortsätta att sänka arbetsgivaravgifterna för att göra det billigare och enklare för företagen att anställa. Det skulle innebära att fler människor som idag upplever ett utanförskap skulle kunna få ett arbete att gå till.
  • Kristdemokraterna anser för det andra att regeringen måste slopa eller kraftigt reducera sjuklöneansvaret för landets småföretagare. Det är en nödvändighet för att fler mindre företag ska våga anställa och få möjlighet att växa sig starka.
  • Regeringen måste för det tredje avskaffa den omoraliska värnskatten som är en kostsam skatt att administrera och som dessutom skulle vara tillfällig. En marginalskattereform i Sverige skulle öka incitamenten för den som är driftig företagare och arbetar hårt i landet med världens högsta marginalskatter.

Sverige behöver ordentliga reformer som minskar riskerna och ökar lönsamheten för den som driver företag. Fler människor måste våga förverkliga sina drömmar att starta eget och fler företag måste våga anställa. Det står för oss klart att nyckeln till en fortsatt god välfärd och fler jobb åt unga inte stavas mer bidrag eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder utan kraftfulla satsningar och effektiva reformer för ett mer företagsamt Sverige.

 
Caroline Szyber, riksdagsledamot och
ordf. för Kristdemokraterna i Stockholm stad
Christian Carlsson, andre vice ordförande för KDU och
Suppl. i Stockholm Business Region AB 
 

Läs debattartikeln på SVT.se: Regeringens omoraliska skattetryck

KDU stöder Mats Odell

 

Kristdemokraterna befinner sig i ett mycket svårt läge och vi har kunnat konstatera att stödet för Göran Hägglund som partiledare är splittrat och svagt i flera av landets lokalavdelningar. I och med att Mats Odell i söndags presenterade sin kandidatur för posten som ny partiledare för Kristdemokraterna har vi i ungdomsförbundet (KDU) haft att förhålla sig till frågan vem som bör och bäst kan leda vårt parti.

Vår inställning är att Kristdemokraternas roll i svensk politik är ovärderlig. Vi står för ett samhälle byggt på en fast etisk grund och betonar betydelsen av starka familjer och ett starkt civilsamhälle. Vi står upp för människans frihet och det personliga ansvar som var och en har för sitt liv och sina handlingar. Vi är övertygade om att Kristdemokraterna besitter stor potential i svensk politik. Efter fem raka val av minskat väljarstöd, ett kritiskt opinionsläge och sviktande stöd för partiledaren gör vi i KDU dock bedömningen att partiet behöver en nystart. Därför har vi nominerat Mats Odell till ny partiledare för Kristdemokraterna. Partiledarbyte är inte svaret på alla frågor som Kristdemokraterna behöver ställa, men vi tror ändå att det är en nödvändighet i det uppkomna läget.

Göran Hägglund är en trevlig företrädare utåt och han har gjort ett bra arbete som socialminister, men partiet behöver nu någon som kan ta ansvar för det politiska och organisatoriska ledarskapet. Vi behöver en partiledare som orkar vara konsekvent i den politiska kommunikationen, som kan presentera en vision och som har en förmåga att samla, engagera och elda på partiets medlemmar. KDU vill ha en partiledare som kan inspirera och engagera den unga generationens kristdemokrater. Vi vill ha en ledare som tar tillvara den resurs som KDU utgör. Vi vill ha en partiledare som visar öppenhet och som formar en organisation där alla i partiet kan få en roll att spela och där fler och fler inkluderas. Därför har vi nominerat Mats Odell.

Mats Odell besitter lång erfarenhet från såväl partiet som riksdag och regering. Med Mats Odell som partiledare kommer det möjligtvis att finnas andra partiledare som är yngre, men Mats Odell är tyngre. Han står på en fast ideologisk grund och har goda ledaregenskaper samt en förmåga att med självförtroende och stolthet presentera kristdemokratisk politik på ett rakt och tydligt sätt. Dessutom har han trovärdighet i såväl ekonomiska som sociala frågor. KDU:s förbundsstyrelse är övertygad om att Mats Odell är den person som har störst förutsättningar att vända partiets nedgång till framgång. Därför presenteras vårt stöd för Mats Odell som ny partiledare idag på SVD Brännpunkt: Vi ger vårt stöd till Mats Odell

KDU kommer också att nominera Ebba Busch till ny vice ordförande för Kristdemokraterna och Peter Kullgren till ny andre vice ordförande.

Christian Carlsson
andre vice ordförande för
Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)