I sommar kom dock den statliga pliktutredningens slutbetänkande. Den allmänna värnplikten föreslår man ska avvecklas med möjlighet för riksdagen att återinföra den om det säkerhetspolitiska läget förändras. Försvaret ska i stället bygga på frivillighet.
Kristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU) kräver att värnpliktssystemet blir kvar. Utan värnplikten riskerar folkförankringen att gå förlorad och rekryteringsbredden att minska. Försvarsmakten riskerar sämre soldater vilket skulle innebära ett svagare skydd av Sverige och av frihet, demokrati och människovärde – hemma och i omvärlden.
Överbefälhavare Sverker Göransson och Värnpliktsrådet tror att försvaret kan få svårt att värva de 4 000 unga frivilliga som ska ersätta dagens värnpliktssoldater. Erfarenheten säger att många europeiska länder som avskaffat plikten fått stora rekryteringsproblem.
De nya yrkesarméerna i Europa som bygger på frivillighet rekryteras dessutom i allt högre grad från de lägsta socialgrupperna eftersom det visat sig svårt att rekrytera de utbildade ungdomar som behövs för ett modernt högteknologiskt försvar.
Sveriges goda rykte vid fredsbevarande uppdrag när det gäller att lösa uppgifter och att möta civilbefolkningen beror till stor del på våra befäls och soldaters breda sociala bakgrund och spridda kompetens. Värnpliktssystemet är en garant för att denna sociala, kunskapsmässiga och erfarenhetsmässiga bredd upprätthålls och värnplikten garanterar även försvarets numerära personalförsörjning.
Försvarspolitiska experter i Sverige och utomlands menar att det finns en stor risk att det nya personalförsörjningssystemet kommer att leda till färre och sämre soldater som dessutom kostar mer eftersom de anställs tidigare och under längre tid i och med det nya systemet.
Förslaget att drastiskt minska antalet månader för militärtjänstgöring till att endast omfatta tre till fem månader är också mycket olyckligt. Det riskerar att skapa en situation inom försvaret där allt fler kan allt mindre och där endast de soldater som valt att förlänga sin militärtjänst med en kontraktsanställning eller officersutbildning blir de som hunnit få en fullgod utbildning. Redan i dag har förbanden svårt att få utbildningstiden att räcka till.
I stället för att avveckla värnplikten borde fler medborgare göra den och då inte på bekostnad av kortare utbildningstider utan genom höjda försvarsanslag.
Regeringens prat om att plikten endast ”vilandeförklaras” är föga till tröst då vilandeförklaringen endast tycks fungera som en rökridå för att avdramatisera pliktens avskaffande. Det är lätt att förstå att värnplikten nu läggs åt sidan en gång för alla, eftersom det i den tid då det säkerhetspolitiska läget förvärrats skulle vara svårt att återinföra den. Dessutom skulle det vara ett säkerhetspolitiskt klumpigt drag som riskerar att förvärra en säkerhetspolitisk situation i ett känsligt läge.
För att garantera ett så starkt försvar som möjligt med bäst lämpade soldat på rätt plats och med bästa tänkbara förutsättningar, måste försvarsmaktens utbildningssystem även fortsatt bygga på plikt – inte frivillighet.
Christian Carlsson Försvarspolitisk talesman för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)Debattartikeln publicerades i Eskilstuna-Kuriren den 28 juli: Sämre soldater utan värnplikt
Debattartikeln publicerades även i Sundsvalls tidning den 29 juli: Sämre soldater utan värnplikt
Debattartikeln publicerades även i Smålänningen den 29 juli.
Debattartikeln publicerades även i Katrineholms-Kuriren den 29 juli.
Debattartikeln publicerades även i Gotlands tidningar den 30 juli: Sämre soldater utan värnplikt
Debattartikeln publicerades även i Örnsköldsviks allehanda den 30 juli: Sämre soldater utan värnplikt
Debattartikeln publicerades även i Norran den 2 augusti: Sämre soldater utan värnplikt