Kristdemokraternas partiledare inledde 2009 års riksting med ett öppninganförande. I talet berördes Kristdemokraternas stora framgångar med den så kallade kömiljarden som på bara några månader minskat antalet personer i landets vårdköer med hela 54 000 personer. Det är mer än en halvering av vårdköerna. Vidare nämndes stuationen i Iran och Kristdemokraternas syn på upphovsrätt och intregritet.

En mycket stor del av talet kom dock att handla om kulturen. Det var en kulturkonservativ stämning som Göran Hägglund slog an. Talet innehöll många tänkvärda ord.

Här följer en rad citat och utdrag från talet:  

”Under rekordåren i Sverige revs det besinningslöst i stadskärnorna runt om i landet. Det lilla, det gamla, det vackra, det var sådant som inte kunde hävda sig i den nya tidsandan. Det skulle bort för att ge plats åt det storvulna och massiva. Och utvecklingen kan förstås inte stå stilla. Nytt måste till. Städer måste utvecklas och förnyas. Nya hus byggas. Men utvecklingen måste kunna påverkas.”

”Framåtskridande behöver inte vara synonymt med förfulning. Det är inte säkert att hus från 17- och 1800-talen vid centrala torget måste rivas för att ge plats åt en stor försäkringskassa i betong. Bredvid ett varuhus i kolossalformat. Det är inget tvunget sätt att utveckla en stad. Under några år förstördes enorma mängder svensk kulturhistoria. Och de värsta avarterna av det nya som tog plats väcker fortfarande sorg hos de som minns hur det en gång såg ut.”

”Skönhetsvärden och identitetsvärden går inte att mäta och räkna. Men de går definitivt att känna. Socialdemokraterna var drivande i denna förstörelse. Deras förakt för folkviljan och svensk kulturhistoria var total. Och det har de egentligen aldrig ställts till svars för.”

”I Sverige har vi alltsedan tjugotalet plågats av den akademiskt uppfunna värdenihilismen. Alla värden förklarades vara utan allmängiltighet och bara uttryck för den enskildes tillfälliga tycke. I mångt och mycket har företrädarna för denna moralsyn kommit att vara kristdemokraternas huvudmotståndare ända sedan vårt bildande. Och är det, vill jag påstå, än i dag. Denna sorts konflikt berör grundvalarna för det goda samhället och därför har vi kristdemokrater ställt oss i konfliktens mitt. Och där har vi ofta fått stå ensamma.”

”I vårt arbete för materiell trygghet får vi inte glömma den andra tryggheten. Den som ligger i den historiska förankringen och en kultur som skapar glädje och mening i tillvaron. Ett oroligt och rastlöst samhälle är inte ett gott samhälle, hur små man än lyckas göra mobiltelefonerna.”

”Kulturen, precis som moralen, håller ihop gemenskaper. Den skapar förutsättningar för det goda samhälle som är tryggt i sig självt.”

”Senast nu under våren har vi ju fått flera exempel på vilka slags ideal som har förmedlats till den yngre generationen av konstnärer. Eller vad man nu ska kalla den som tvingar andra människor att ingripa i ett fejkat självmordsförsök. Eller den som vandaliserar en tunnelbanevagn i konstens namn.”

”På många håll inom kulturlivet handlar det inte längre om att skapa det vackra eller originella. I stället är det den som väcker mest anstöt – och förstås uppmärksamhet – som vinner. Provokationen sätts i främsta rummet.

”När kulturen förlorar alla begrepp om kvalitet förlorar den också sin mening och brutaliseras. Det offentliga samtalet brutaliseras. Precis som ett samhälle alltid måste ha en levande diskussion om etik är det uppenbart att vi också måste fråga oss vad som egentligen är kvalitet, eller kultur över huvud taget.”

Se följande klipp från samma tal: