foto: Kungliga Hovstaterna

Idag publicerade jag en debattartikel på nyhetssajten Newsmill om det svenska kungahuset och monarkin med anledning av Kronprinssessans förlovning. Debattartikeln är ett svar på Dag Elfströms artikel ”Westling är slutet för ätten Bernadotte”.

Läs debattartikeln: ”En riktig rojalist ifrågasätter inte Kronprinssessans val”.

”I går var en stor dag för Sverige. En kunglig förlovning ägde rum i Konungariket. Sveriges blivande drottning valde sin blivande make. Hon har fått Konungens och regeringens medgivande. Kronprinssessan Victoria ska gifta sig. En sådan glädjande nyhet har fått svenska folket att hurra, och det med rätta!

Igår var en glädjens dag. Som rojalist av hela mitt hjärta och in i själen så gläds jag med det nyförlovade paret. Jag hyser största respekt och förtroende för Kronprinssessan och därmed respekterar jag också hennes val av gemål. Det finns de rojalister som känner en oro för att det svenska kungahuset ska komma att bli alltför ”folkligt” när en man utan börd tillåts gifta sig med Kronprinssessan av Sverige. Olyckskorpar har till och med talat om ”Slutet för ätten Bernadotte”. En av dessa är min kristdemokratiske kollega Dag Elfström.

Olyckskorparna kraxar, men de har fel. Daniel Westling innebär långt ifrån slutet för ätten Bernadotte, tvärtom. Det stämmer visserligen att vi tidigare inom svensk monarki haft en tradition av att den kungliga ätten endast kunnat föras vidare av män. Från och med 1980 års ändring av successionsordningen så tillkommer dock successionsrätten den äldsta manliga eller kvinnliga efterkommande till Karl XIV Johans avkomling i rakt nedstigande led, Carl XVI Gustaf. Detta måste naturligtvis också få konsekvenser för hur ätten ska kunna föras vidare.

I och med förändringen i successionsordningen måste ätten Bernadotte låtas föras vidare av både manliga och kvinnliga tronföljare. Att efter förändringen av successionsordningen och övergången till en fullt kognatisk tronföljd hävda ett strikt upprätthållande av det agnatiska släktbegreppet för ätten Bernadotte faller på sin egen orimlighet. Det var knappast vad lagstiftaren avsåg med lagändringen, att vår blivande Drottning av Sverige skulle förvägras rätten att föra ätten Bernadotte vidare.

Dag Elfströms befarade ”Dynasti Westling” förminskas därmed till en illusion. Med full kognatisk tronföljd kommer den blivande drottningens barn att tillhöra ätten Bernadotte och det är inom ätten Bernadotte som tronen även fortsatt kommer att ärvas.

Jag försvarar inte på vilket sätt som prins Carl Philip retroaktivt berövades sin titel som Sveriges tronarvinge. Den nuvarande ordningen med full kognatisk tronföljd är dock här för att stanna och det är den ordningen som bör bestå.

Dag Elfström uttrycker också en oro för ett alltför ”folkligt” och vardagligt kungahus. Oron i sig är befogad. Ett vardagligt kungahus skulle vara olyckligt för Sverige. Monarkins förträffliga styrka ligger i att den står över parlamentarism och den grå vardagen. Styrkan i monarkin ligger i att den är en enande kraft och symbol för hela nationen, en institution att samlas kring och sluta upp bakom i svåra tider. Carl XVI Gustafs insatser under Tsunamikatastrofen och den enande kraft som det svenska kungahuset då visade att man utgör är bara ett exempel på monarkins förtäfflighet. En sådan kraft och överhet kan naturligtvis inte falla in i en alltför hög grad av folklighet eller vardaglighet utan att tappa sin förenande styrka.

Den kraxande korpen har dock fel när han hävdar att Kronprinssessans val av Daniel Westling automatiskt kommer att leda till ett förfolkligande av Kungahuset. Monarkins framtid avgörs inte av om Kronprinssessan väljer en man av börd eller en man av folket. Det avgörs utifrån hur representanterna för kungahuset uppträder och framförallt i vilka sammanhang de uppträder. Det handlar också om vilka ceremoniella befogenheter som riksdagen är beredd att ge kungahuset och möjligtvis också om vilka befogenheter som riksdagen är beredd att ge tillbaka.

Graden av folklighet avgörs inte minst utifrån vilka värderingar som kungahuset förmedlar. Hellre en man av folket med de rätta värderingarna att på ett traditionellt sätt företräda Sverige, än någon av börd som saknar dessa. Elfström tycks glömma bort att Westling genomgått en lång prövning och att han nu fått Carl XVI Gustafs godkännande att gifta sig med Kronprinssessan. Elfstöm bör sätta större tilltro till Kronprinssessans omdöme att välja make.

Det svenska kungahuset skall naturligtvis vara traditionellt. Det mår den svenska monarkin bra av och det är bra för Sverige. Däremot har jag svårt att förstå de rojalister som på den stora dagen ifrågasatte Kronprinssessans val av gemål istället för att framföra sina gratulationer och fira hennes förlovningsdag. Det känns för mig som ett ovärdigt beteende gentemot Kronprinssessan.

Kronprinssessan Victoria har nu valt sin blivande make. Kungen har välkomnat Daniel Westling in i familjen Bernadotte. Svenska folket ser fram emot att förhoppningsvis se en framtida regent födas inom det stundande äktenskapet mellan Kronprinssessan och Westling. Det är en stor dag för svensk monarki som jag tillsammans med viktorianska rojalister firat och fortsätter fira. Det är beklagligt att monarkister som Dag Elfström inte väljer att delta i vårt firande eller visar Kronprinssessan sin lojalitet.”