En fråga som jag ställt mig allt oftare på senare tid är när vi äntligen skall få ett slut på den hetsjakt av kända personer som media bedriver i Sverige och utomlands? Det tydligaste exempelet som fått mig att reagera starkt är den hänsynslösa förföljelsen av den amerikanska sångerskan Britney Spears.

Britneys tragiska öde kan knappast ha undgått någon svensk i och med den integritetskränkande mediebevakning som hennes privatliv fått stå under.

Sångerskans drogmissbruk, vårdnadstvist och separation har beskrivits och kränkande bilder har gjorts tillgängliga för allmänheten. Den sammantagna bilden som förmedlats av Spears är utan tvekan bilden av en kvinna som befinner sig i stort behov av hjälp.

Britney har precis som alla andra sina brister och hon har agerat olämpligt och tvivelaktigt i flera situationer. Samtidigt är det för de allra flesta också alldeles uppenbart att hon mår psykiskt dåligt. Det är därför svårt för mig att förstå hur journalister kan ta sig den moraliska rätten att exploatera Britneys missöden så grovt som man gjort.

Det råder inga tvivel om att de har den juridiska rätten på sin sida men av allt att döma så måste den berörda delen av journalistkåren sakna det mesta av vad karaktär, god moral och gott omdöme heter. Ett beteende att gå över lik och driva människor långt ner i fördärvet i syfte att sälja fler lösnummer är ett beteende verkligen värt att förakta.         

”Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.”

Så står att läsa i Sveriges pressetiska regler. Att massmedia kränkt privatlivets helgd i fallet Britney Spears är otvivelaktigt och att det skulle finnas ett allmänintresse gällande Britneys Spears missöden som sträcker sig bortom vanliga människors nyfikenhet att lägga sig i andras privatliv är struntprat.   

När ska media i enlighet med de pressetiska reglerna börja respekera den personliga integriteten?