Stoppa smutskastningen, (S)

Socialdemokraterna bedriver nu en omfattande smutskastningskampanj i sociala medier för att ”sätta borgarna mot väggen” som det heter i deras nätforum.
Man är dessutom beredd att betala stora summor för det.

Socialdemokraterna sprider lögner om Kristdemokraternas politik. Det sprids exempelvis en bild av att aborträtten skull vara hotad, trots att KD har stått för dagens abortlagstiftning och kvinnans rätt att välja, åtminstone sedan Alf Svenssons dagar som partiledare på 90-talet. Socialdemokraterna vet det, men försöker ändå föra väljarna bakom ljuset.

De har också försökt påverka bilden av Ebbas husaffär. Det stora statsbärande regeringspartiet har alltså försökt påverka bilden av en rättsprocess där man konsekvent har valt att smutskasta ena parten. Det är inte direkt okontroversiellt.

Det är kanske därför som Socialdemokraterna inte heller alltid står för sitt budskap, utan seglar under falsk flagg.

De socialdemokratiska nättrollen aktiveras istället via nätsidor som ”Sverige inför verkligheten”, som organiseras av Tankesmedjan Tiden och ägs av socialdemokraterna, LO och ABF. Ett annat forum som man använder sig av är ”Samtidigt i Sverige”, en digital satsning från Socialdemokraternas partiorgan Aktuellt i Politiken (AiP) – där självaste partisekreteraren sitter i styrelsen.


Jag tycker att det vore bättre om Socialdemokraterna själva stod för sina smutsiga metoder, istället för att skapa den här typen av anonyma kampanjsidor där vanliga människor inte känner till avsändaren.


Det bästa vore dock om rödgröna regeringspartierna började behandla sanningen med större respekt. Om man inte gör det så ska man vara medveten om att man öppnar en Pandoras ask som riskerar att skada hela demokratin.


Det är för övrigt farligt om vi låter ord som rasism och nazism urholkas till att bli skällsord och omskrivningar för allt till höger om socialdemokraterna och deras liberala stödpartier.
Ropa inte varg efter kristdemokrater, konservativa eller högerliberaler. Ropa bara om det är berättigat. Den som ropar måste nämligen kunna bli tagen på allvar.

Just nu är det svårt att ta Socialdemokraterna på allvar.

Christian Carlsson (KD), partidistriktsordförande för KD Stockholms stad

Aftonbladet: ”KD:s attack på S – har egna trollfabriker”
Expressen: ”KD anklagar S för näthat mot Ebba Busch”
KD Stockholms stads facebook: https://www.facebook.com/kdstockholm
Peter Kullgren (KD) i Aftonbladet Debatt: S gör som Trump – kastar skit på andra

Vi är många som vill rädda resursskolorna

Vi är många som vill rädda de fristående resursskolorna. Vid torsdagens frågestund frågade jag därför utbildningsminister Anna Ekström (s) om hon är beredd att samarbeta för att ge resursskolorna en egen definition i skollagen med en finansieringsmodell som är bättre anpassad till resursskolornas särskilda förutsättningar och elevernas behov.

Andelen avslag på skolornas ansökningar om tilläggsbelopp har dessvärre ökat på grund av hur praxis har utvecklats i våra domstolar. Det sätter resursskolorna i en svår situation och gör att eleverna med de allra största stödbehoven, inte alltid får det stöd som de behöver.

Situationen är mycket allvarlig.

Många föräldrar som hör av sig till mig vittnar om hur flytten till resursskolan för deras barn har inneburit ökade kunskapsresultat men också att familjelivet plötsligt gått från kaos till att fungera.

Om resursskolorna tvingas lägga ned, och barnen rycks upp ifrån sina skolor, så vore det förödande för många barn och familjer.

Resursskolorna behöver finnas kvar och för mig står det klart att regeringen behöver agera snabbare i frågan.

Rättspraxis behöver inte bara tydliggöras – utan förändras, så att resursskolornas förutsättningar faktiskt förbättras.

Och arbetet med en lagändring kan inte vänta till i höst – vi måste börja nu.

Jag hoppas att utbildningsministern ska vara beredd att göra det.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot

Skolpolitisk talesperson för Kristdemokraterna

Läs mer om resursskolorna: Rädda resursskolorna för elever med särskilda behov

Skolpolitisk talesperson för Kristdemokraterna

Kristdemokraterna gör förändringar i riksdagsgruppen, och jag har fått det fina förtroendet att väljas till ny skolpolitisk talesperson för vårt parti. Det här ska bli fantastiskt spännande.

Vi i Sverige behöver en skola med bättre ordning – så att kunskapen får stå i fokus, eleverna bemöts med respekt och lärarna kan förmedla den kunskap som krävs för att våra barn ska få möjlighet att förverkliga sina drömmar. Kristdemokraterna arbetar sedan tidigare för en skola där ingen hålls tillbaka, och ingen lämnas efter.

Jag är därför så glad och tacksam över att nu få fokusera mitt arbete i riksdagen till Utbildningsutskottet och att där få arbeta för en bättre skola, och därmed en bättre framtid för våra barn. Det är utan tvekan något av det finaste som finns.

Stort tack för förtroendet!

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot

Stoppa fusket inom studieförbunden

Vi måste stoppa bidragsfusket inom studieförbunden och hindra att skattepengar går till kriminella grupperingar och islamism. Därför behövs en extern revision och granskning av Studieförbundens verksamhet. Kulturutskottet beslutade idag att gå vidare med utskottsinitiativet om detta.

Kristdemokraterna vill se ett starkare civilsamhälle. Vi vill se ett fritt och livskraftigt civilsamhälle, som så långt möjligt är självständigt. De offentliga medel som avsätts behöver därför användas effektivt och gå till det som de är avsedda för. Bidragsfusket inom Studieförbunden som har rapporterats om måste stoppas.

Bristande kontroll får inte heller göra att kriminella eller odemokratiska grupperingar får del av skattepengar. Problemen är uppenbara med exempelvis Studieförbundet Ibn Rushd, där medlemsföreningar har bjudit in antisemitiska och våldsbejakande hatpredikanter. Det får helt enkelt inte vara så att skattebetalarnas pengar går till att sponsra islamism.

I studieförbunden görs många stora och goda insatser, och det är bra att de granskar sig själva, men missförhållandena gör att det nu också krävs en extern granskning.

Vid dagens sammanträde med Kulturutskottet beslutade Kristdemokraterna därför tillsammans med ett enigt utskott att gå vidare med beredningen av utskottsinitiativet gällande extern revision och granskning av studieförbundens verksamheter.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot

Rädda resursskolorna för elever med särskilda behov

Skriver på SVD Debatt med mina kollegor i utbildningsnämnden i Stockholm att lagen behöver ses över kring resursskolorna och deras finansiering för att vi ska kunna säkerställa rätt stöd till elever med särskilda behov.

Vi kristdemokrater är mycket angelägna om att alla barn ska få det stöd de behöver för att klara sin skolgång, och att ingen elev ska lämnas efter.

Stockholms stad bygger nu ut det kommunala särskilda stödet i form av särskilda undervisningsgrupper, resursgrupper och CSI-verksamhet för elever med störst behov. Men de fristående resursskolorna behövs också.

Det är därför ett stort problem att dagens skollag och reglerna för tllläggsbelopp inte är anpassade utifrån resursskolornas förutsättningar. I och med ett lagförtydligande från 2016 så måste resursskolorna idag, precis som alla andra friskolor, både precisera den enskilda elevens behov och vilka åtgärder samt kostnader som man knyter till den enskilde eleven för att tillgodose elevens behov. Annars kan inget tilläggsbelopp beviljas.  

På en fristående resursskola har dock alla elever stort stödbehov och hela verksamheten är byggd runt dem. Det har därför visat sig svårare för dessa resursskolor att specificera vilka kostnader som kopplas till varje enskild elev. Det här har lett till att betydligt fler ansökningar om tilläggsbelopp för elever på resursskolor har avslagits som en följd av de individuella bedömningarna, och det utan att elevens behov i realiteten har minskat. 

Värt att betona är att den ökade andelen avslag alltså inte beror på att det skulle finnas en politisk vilja att dra ned på resurser eller spara pengar. Tvärtom. Vi ökar budgeten för tilläggsbelopp i år, och syftet med att vi i år har infört ett helt nytt strukturbidrag för de fristående resursskolorna om 36 000 kr / elev är just att vi vill att de fristående resursskolorna fortsatt ska ha förutsättningar att verka i Stockholm.   

Resursskolornas svåra situation är givetvis enormt frustrerande, därför att det ytterst går ut över barnen som är i behov av stöd och deras föräldrar.  

Därför behövs förändring.

Mot bakgrund av den situation som Stockholms stads resursskolor befinner sig i så är Kristdemokraterna pådrivande inom den grönblå majoriteten i utbildningsnämnden för att undersöka om förvaltningen kan göra mer för att hjälpa resursskolorna med sina ansökningar om tilläggsbelopp, med målet att fler ansökningar ska kunna beviljas. Vi vill även undersöka om antagnings- och ansökningsprocessen om tilläggsbelopp kan förändras så att resursskolorna får en bättre förutsägbarhet i verksamheten och bättre täckning för sina kostnader.  

Ett annat förslag från vår sida är att vi vill ta reda på om de kommunala skolornas verksamhet och CSI-grupperna på ett bättre sätt kan bistå vid en elevs övergång från kommunal skola till resursskola, exempelvis så att kommunens bedömningsunderlag medföljer till den fristående resursskolan. Eventuellt skulle det kunna underlätta resursskolornas ansökningsförfarande. 

Avslutningsvis är det också viktigt att förvaltningen kan förtydliga sina motiveringar i samband med beslut om tilldelning av tilläggsbelopp, så att vi underlättar för resursskolorna vid kommande ansökningsförfarande.   

Vad gäller en eventuell höjning av strukturbidraget för att nå en kortsiktig lösning så är en förutsättning för att det ska kunna bli aktuellt att resursskolorna klarar av att redovisa beräkningar som talar för att strukturbidraget borde höjas för att täcka de strukturella kostnaderna, och att de samtidigt kan påvisa att det skulle vara juridiskt hållbart. Det får nämligen inte vara så att vi genom strukturbidraget åsidosätter reglerna om tilläggsbelopp. 

Sammanfattningsvis så gör vi allt vi kan från Stockholms stads sida för att elever ska få rätt stöd och hjälp. Det som återstår är att frågan ses över nationellt. Vi i den blågröna majoriteten i Stockholms stad kräver därför att regeringen skyndsamt ser över lagen och tar initiativ i frågan. De fristående resursskolorna behövs, och de behöver bättre förutsättningar att verka för att varje barn ska kunna få det stöd de behöver.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och gruppledare i utbildningsnämnden i Stockholms stad

Läs vår debattartikel i SVD: Lagen behöver ses över kring resursskolor

Riksdagsledamot för Kristdemokraterna

Kristdemokraterna i Stockholms stads riksdagsledamot Désirée Pethrus är utsedd till att bli vårt nästa regionråd i Region Stockholm, vilket är fantastiskt roligt. Det här innebär också att jag inom kort får möjlighet att tjänstgöra som riksdagsledamot.

Först och främst stort tack till min familj och mina vänner, till partivänner i KD Stockholms stad och KDU Sverige, och till alla er andra som visade mig ert stöd inför förra valet. Det var fantastiskt att få representera medlemmarna i Kristdemokraterna Stockholm och svenska folket i riksdagen under en kort period hösten 2018, och jag ser så mycket fram emot att få fortsätta detta viktiga arbete nu.

Ni vet säkert att vi kristdemokrater alltid prioriterar välfärden – att den som är sjuk ska få vård i tid och att äldre människor får en värdig omsorg och behandlas med respekt.

Det kommer vi att fortsätta med.

Men Sverige behöver också bli tryggare och mer rättvist på flera andra sätt.

Det handlar om att med fler poliser och hårdare straff få bort de gängkriminella från våra gator, och att se till att rättvisa skipas i våra domstolar. Detta så att den som utsatts för brott får upprättelse och vanliga människor kan känna trygghet.

Det handlar också om att fler behöver förstå att ett verkligt tryggt samhälle börjar med en politik för starka och trygga familjer, och med hopp om framtiden.

Vårt land behöver en skola med bättre ordning, där eleverna bemöts med respekt och lärarna förmedlar den kunskap som krävs för att våra barn ska få makt att forma det liv de vill leva.

Vi behöver en arbetsmarknadspolitik som skapar förutsättningar för fler människor i jobb och ett företagsklimat i världsklass.

Och vi behöver en ansvarsfull invandrings- och integrationspolitik som motverkar segregation och parallellsamhällen, och som istället syftar till samhällsgemenskap.

Detta är bara några av alla saker som jag vill arbeta för som riksdagsledamot för Kristdemokraterna.

Det är ännu inte klart vilket som blir mitt utskott eller vad som blir mina arbetsuppgifter i riksdagsgruppen, men jag lovar att göra allt jag kan för att Sverige ska bli bättre.

Därför kommer jag också att göra allt som står i min makt för att Kristdemokraterna tillsammans med Moderaterna ska få till stånd ett borgerligt maktskifte efter valet 2022. Nu hoppas jag på ditt stöd i det kommande arbetet.

Vi gör det tillsammans!

Christian Carlsson (KD)

Kristdemokratiska segrar i skolbudgeten

Stockholms skolor ska präglas av trygghet och respekt, så att de kan förmedla den kunskap som krävs för att varje elev ska kunna känna hopp om framtiden. Vi kristdemokrater i Stockholms stad är därför stolta över att så många av våra förslag ryms inom stadens skolbudget för nästa år.

Vi har fått igenom förslaget om en utbildning i ledarskap och konflikthantering för stadens lärare. Vi har varit pådrivande för att utveckla stadens trygghetsarbete, för att förbättra tillgängligheten till elevhälsan och det var vi som tog initiativ till den ”blåljussatsning” som ska genomföras under 2021.

Det är bara några exempel på segrar i årets skolbudget.

Här finns fler viktiga förslag.

  1. VI SATSAR PÅ STOCKHOLMS LÄRARE

• Utbildningsnämnden ska genomföra en utbildning i ledarskap och konflikthantering för stadens lärare.
• Fortsatt satsning på karriärtjänster och kompetensutveckling för lärare och rektorer.
• Lärare och skolledare ska få fokusera mer på undervisningen, genom minskad administrativ börda och avlastning.

  1. MER UNDERVISNINGSTID – OCH KUNSKAP I FOKUS

• Utred utökad undervisningstid inom ramen för gällande läsår och läraravtal.
• Alla elever ska screenas för läs- och skrivsvårigheter och alla skolor ska arbeta systematiskt för att ge tidiga stödinsatser.
• Lovskola ska erbjudas alla elever i årskurs 4 till 9 som riskerar att inte nå målen.
• Ett utvecklingsprogram för skolor som har låg måluppfyllelse ska utredas.
• Ny modell för särskilt stöd införs – dvs. alla skolor ska ha egna särskilda undervisningsgrupper och varje stadsdelsområde ska ha minst en gemensam grupp. Samtidigt säkerställs tillgången till CSI-grupper för elever med omfattande behov.

  1. TRYGGHET PÅ STADENS SKOLOR

• Nolltolerans mot våld och kränkningar i stadens skolor – det ska finnas väl fungerande rutiner på varje skola.
• Utveckla det systematiska arbetet på alla skolor för att förebygga skolfrånvaro, och för att stärka det trygghetsskapande arbetet.
• Förbättra säkerheten i stadens skolor och samarbeta med Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) för att motverka skadegörelse, klotter, nedskräpning och kriminalitet.
• Fortsätt att debitera vårdnadshavare vid skadegörelse samt borttappad egendom som tillhör skolan.
• Stärk samverkan med socialtjänst och polis, ex. genom att bidra till lokala operativa samverksforum för barn i behov av samlade insatser, samt verka för blåljussatsningar i syfte att bygga förtroende för blåljusmyndigheter som polis, brandkår och ambulans, bland barn och unga.

  1. FÖRBÄTTRA ELEVHÄLSAN

• Alla stadens skolor har en väl fungerande elevhälsa och elevhälsoteam med alla funktioner – skolkuratorer, skolpsykologer, skolsköterskor och specialpedagoger.
• Förbättra tillgängligheten – genom att säkerställa en väg in till stadens elevhälsa, samt genom att utöka samverkan med Region Stockholm, så att alla elever med psykisk ohälsa snabbt får den hjälp de behöver.
• Särskilda informationsinsatser ska genomföras för att informera om elevhälsan, och hur eleverna snabbt får kontakt med den.

  1. MOTVERKA SEGREGATIONEN

• Alla föräldrar ska informeras om vikten av ett aktivt skolval inför förskoleklass
• Verka för att alla stadens grundskolor ska dela på ansvaret att ta emot nyanlända.
• Introduktionsprogrammen ska fördelas jämnt mellan stadens kommunala gymnasieskolor.
• Utred barnens språkutveckling i förskolan och vilka åtgärder som kan förbättra förutsättningarna – utveckla arbetssätt, och sprid goda exempel.
• Prioritera både barnens språkutveckling och kompetensutveckling för förskolans personal – inom såväl pedagogik som svenska.
• Staden ska säkerställa att all personal inom förskolan har tillräckliga språkkunskaper.

Christian Carlsson (KD)
Ordförande för KD Stockholms stad
Ledamot av kommunfullmäktige
Gruppledare i utbildningsnämnden

Läs mer här: Stockholms stads budget 2021

Rättvisa kräver avskaffad ungdomsrabatt för brottslingar

Två vuxna män i Göteborg döms till fängelse, 2 år och 9 månader för misshandel, rån och våldtäkt mot en man i hans egen lägenhet. De filmade brottet.

Männen, som i somras var 19 år, får nu alltså mer än 40 procent i straffrabatt p.g.a. den omoraliska ungdomsrabatten. Det är verkligen förkastligt.

Sverige behöver avskaffa ungdomsrabatten.

Den bör avskaffas för alla brott, och helt och hållet.

Svenska folket förtjänar en rättspolitik som sätter rättvisa straff, brottsoffrets upprättelse och människors trygghet främst. Vi är några som har kämpat för detta i många år nu, och vi ger oss inte förrän riksdagen har rensat bort denna skamfläck från straffrätten.

Ungdomsrabatten måste bort.

Christian Carlsson, ordförande KD Stockholms stad

Läs mer om rättsfallet: Män i Göteborg döms till fängelse efter förnedringsrån

Kristdemokraternas idéer – ”Nationalstaten och migrationen”

Vad handlar den kristdemokratiska samhällsvisionen om, och vilken syn på staten och migrationen är det som motiverar att Kristdemokraterna förespråkar en kraftigt minskad invandring till Sverige?

Detta hade jag förmånen att få tala om vid seminariet ”Kristdemokraternas idéer” som Axess Magasin & TV anordnade, den 8 oktober.

Seminariet behandlar partiets historia, nutid och framtid, och medverkar gör även Erik Lindfelt, Stig-Björn Ljunggren, Douglas Brommesson, Stefan Attefall, Katarina Barrling och Fredrik Haage samt Andreas Carlson.

Mitt anförande: ”Nationalstaten och migrationen”

Hela dagens program: ”Kristdemokraternas idéer”

Christian Carlsson, ordförande för KD Stockholms stad

Inledning

Tack så mycket, och tack för inbjudan hit idag.

Kristdemokraternas besked inför förhandlingarna i migrationspolitiska kommittén var tydliga.

Den förda invandringspolitiken i Sverige har varit ohållbar, asylinvandringen behöver minska med ca 70 procent och vi kommer att behöva föra en stram migrationspolitik för mycket lång tid framöver.

Att det finns stöd hos svenska folket för den linjen är känt, men vad finns det för kristdemokratiska idéer som motiverar en sådan syn på nationalstaten och migrationen?

För att förstå det, så skulle jag vilja ta utgångspunkt i den kristdemokratiska samhällsvisionen.  

Kristdemokraternas syn på staten

Den kristdemokratiska samhällsvisionen handlar om ett samhälle där varje människa ges möjlighet att utveckla sin person och förverkliga sin potential. För att det ska vara möjligt behövs ett stort mått av personlig frihet, men också gemenskap, eftersom det är i nära gemenskap med andra som vi utvecklas.

Samhället ska därför byggas underifrån och makten utgå ifrån enskilda människor och familjer. Statens roll ska vara stödjande i förhållande till de mindre gemenskaperna, som lokalsamhällets företag, föreningar och familjer.

Detta så att vanliga människor kan leva det goda livet, i det lilla.

Men för att varje människa ska kunna leva ett värdigt liv, måste även våra naturliga rättigheter respekteras. Enligt vår naturrättsliga idétradition finns det nämligen en rad rättigheter, som tillkommer alla människor, därför att vi är just människor. Det handlar om rätten att förverkliga värden som liv, ägande, religions- och yttrandefrihet – värden som förvaltats av den kristna idétraditionen och som historiskt har byggt Sverige och hela västvärlden starkt.

Statens uppgift är därför inte bara att vara stödjande i förhållande till de mindre gemenskaperna, utan även att respektera människans naturliga rättigheter, samt att säkerställa att rättvisa råder mellan människor.

Det är utifrån den värdegrund som förvaltats av kristen etik och västerländsk humanism, som staten har att arbeta för det gemensamma bästa.

Något perfekt samhälle är inte möjligt att uppnå, eftersom människan är ofullkomlig, men förhoppningen är att det politiska arbetet ändå ska leda till vad vi kristdemokrater brukar kalla för samhällsgemenskap – dvs. ett samhälle som präglas av av samhörighet, där människor tar ansvar för sig själva och sin familj, och där solidariteten gör att vi också är beredda att ta ansvar för varandra – för hela det samhälle som vi är en del av.

Nationalstaten

Det faktum att Sverige är en nationalstat, dvs. har formats utifrån svenska folket som gemenskap och våra kulturella värden, har ur ett kristdemokratiskt perspektiv, inneburit en stor styrka för vårt land.

Det beror först och främst på att Sverige är ett västerländskt land där kristna värderingar till stor del utgör samhällets grund. Det märks på flera sätt i vår lagstiftning, men också på de flesta svenskars syn på människovärde, jämlikhet, åtskillnaden mellan religion och politik samt inte minst på solidariteten med samhällets utsatta.

Den svenska kulturen – med vår gemensamma historia, vårt språk och våra värderingar – har dessutom bidragit till en stark sammanhållning, hög tillit och trygghet – dvs. till en hög grad av samhällsgemenskap.

Det är rent av den höga tilliten tillsammans med de normer och dygder som rotat sig i det svenska civilsamhället, som mer än något annat har lagt grunden för Sveriges framsteg.

Kristdemokraterna är därför tydliga med att det är den värdegrund, med rättigheter och skyldigheter, som förvaltats av kristen- och västerländsk idétradition som fortsatt ska ligga till grund för det svenska samhället.

Staten varken kan eller bör förhålla sig neutral mellan olika kulturer och värderingar. Istället har vi ett ansvar att i enlighet med förvaltarskapstanken att ta tillvara det värdefulla kulturarv och den kristna etik som tidigare generationer har lämnat efter sig, och att föra det vidare till kommande generationer.

Invandring

Vad innebär då detta för Kristdemokraternas syn på invandring?

Ja, i grunden är det förstås bra om människor vill komma till Sverige för att jobba och bidra till välfärden i vårt land. Vi behöver både locka spetskompetens och välkomna personer inom bristyrken för att täcka behoven på arbetsmarknaden.

Men en förutsättning är att de som kommer kan försörja sig själva och sin familj. Reglerna behöver dessutom vara utformade så att arbetskraftsinvandrare inte i onödan tar jobb som arbetslösa människor som redan finns i landet skulle kunna utföra. I annat fall förvärras bara utanförskapet.

Kristdemokraterna skärpte tidigare i år sin politik för arbetskraftsinvandring i den här riktningen – så vad finns det för idéer att luta sig emot när vi tar oss rätten att sätta upp den här typen av villkor för människor som vill söka sig en bättre framtid i vårt land?

Ebba Busch talskrivare, Simon Westberg, uppmärksammande mig för en tid på den katolske filosofen och kristdemokratiska politikern från Italien, Rocco Buttiglione – bl.a. medlem av Påvliga akademin för samhällsvetenskap, och världsledande expert på katolsk sociallära.

Buttiglione för ett naturrättsligt resonemang som utgångspunkt för diskussionen om invandring, som kan hjälpa oss att förstå detta.

Den mest centrala av de naturliga rättigheterna – som följer av människans unika och okränkbara värde samt alla människors lika värde – är rätten till liv. Ur rätten till liv följer rätten att bruka jordens resurser, att äga och skörda frukterna av vårt arbete, så att vi kan leva. Den rätten är dock inte enbart individuell. Vi har även möjlighet att äga tillsammans, och det är generationer av ansträngningar som exempelvis har gett svenska folket äganderätten till sitt land.

Det betyder att det är svenska folket som äger rätten till Sverige och till att besluta om våra gemensamma resurser. Det finns som utgångspunkt, enligt Buttiglione, lika lite någon naturlig rätt att få migrera till någon annans land, som det finns någon naturlig rätt till någon annans egendom. Det är därför upp till varje land att forma sin migrationspolitik. Det är detta som ger oss rätten att sätta upp villkor för invandringen, och även att föra en mycket stram migrationspolitik.

Det finns dock en viktig naturrättslig begränsning – för hur migrationspolitiken får utformas. I och med människans fria vilja och vår förmåga att skilja mellan rätt och fel, så har vi även ett moraliskt ansvar för våra medmänniskor.

Enligt Sankt Augustinus princip ”den välordnade välgörenheten börjar med en själv” har vi först och främst att ta ansvar för oss själva och därefter för vår familj, släkt, hembygd etc. Människovärdet är samtidigt universellt, och av rätten till liv följer även rätten till skydd, dvs. om man flyr med välgrundad fruktan för sitt liv, och inte har kunnat erbjudas skydd på den plats där man kommer ifrån.

Kristdemokraterna värnar därför möjligheten att söka asyl, men det gäller att de som välkomnas att stanna, också integreras på ett sätt som gör att de blir en del av samhällsgemenskapen.

I det avseendet har svensk invandrings- och integrationspolitik inneburit ett stort misslyckande.

Invandringen till Sverige

Det finns barn i Sverige som aldrig har sett sina föräldrar gå till jobbet. De vuxna förebilderna som hade behövt finnas i familjen, ersätts istället av kriminella som rekryterar barn och unga till ungdomsgäng och organiserad brottslighet. Fram växer inte bara ett skuggsamhälle och parallellsamhällen av utanförskap – utan även en etniskt och kulturellt segregerad underklass.

Det säger sig självt att det är farligt och fel att föra en politik som innebär att människor som kommer till landet fastnar i parallellsamhällen och redan på förhand upplever sig vara dömda till att vara samhällets förlorare.

När man stängs ute stannar integrationen av, och i ett samhälle med så stor etnisk och kulturell mångfald att stora grupper av människor aldrig träffas, inte talar samma språk och där många inte ens är överens om samhällets mest grundläggande värden, så kommer tilliten, tryggheten och känslan av samhörighet att minska. Samhällsgemenskapen eroderar.

Segregation och parallellsamhällen

Från Rinkeby torg har rapporterats hur torget tömts på kvinnor därför att det inte hör till kulturen att kvinnor fikar på egen hand, eller tillsammans med män. Könsseparata badtider för så små barn som fyra år har ansetts nödvändigt för att alla barn ska få lära sig simma. I Göteborg har flickor visserligen skickats till skolan för att undervisas i enlighet med skolans värdegrund om jämställdhet mellan kvinnor i män, men på bl.a. Vetenskapsskolan har man samtidigt mötts av kvinnliga lärare iklädda niqab. Detta eftersom det numera finns vissa muslimer i Sverige som anser att kvinnor inte bara måste dölja håret, utan hela ansiktet.

Ett vanligare problem är de tusentals unga flickor som varje dag tvingas leva under hederskulturens förtryck. Flickor misshandlas och mördas i hederns namn. Andra luras utomlands under sommarlovet för att giftas bort.

Samhällsgemenskap

Kristdemokraterna vill i grunden att alla människor ska kunna omfattas av samhällsgemenskapen, men för att samhällsgemenskap ska kunna existera behövs samtidigt ett gemensamt fundament, ett etiskt och kulturellt modersmål, som gör att samhället knyts samman av ömsesidiga etiska band.

Att Sverige är byggt på kristen etik och västerländsk humanism gör att vår grundlag bygger på idén om alla människors lika värde. Det har gett oss likhet inför lagen, yttrandefrihet och religionsfrihet, men även synen på jämlikhet mellan kvinnor och män samt vår demokrati.

Om man vill bygga sin framtid i Sverige och bli en del av den svenska samhällsgemenskapen, så behöver man lära sig språket och skaffa sig ett jobb, men man måste också acceptera dessa grundläggande värden.

Sveriges styrande politiker måste i sin tur ta sitt ansvar och bedriva en politik som inte tillåter att de sociala, kulturella och värderingsmässiga skillnaderna växer sig så stora att människor får svårt att känna samhörighet. I annat fall kommer solidariteten att minska, och segregationen kommer att slå än djupare revor i den svenska samhällsgemenskapen.

”Mångkulturalismen – har gjort sitt i Sverige.”

Istället behöver samhällsgemenskap göras till mål för integrationspolitiken.

Med tanke på att den djupa segregationen redan skapar stora motsättningar och hotar människors frihet, räcker det dock inte att höja ambitionen med integrationen.  Invandringens storlek måste även stå i proportion till integrationsförmågan.

Kristdemokraternas förhållningssätt

Kristdemokraterna frånsäger sig inte vårt ansvar för att erbjuda skydd åt enskilda människor och familjer som flyr med välgrundad fruktan för sitt liv, men vårt solidariska ansvar gäller även i förhållande till alla de människor som redan bor i Sverige. Det vore därför fel att fortsätta föra en politik som medför stora påfrestningar på samhället.

Vi har tvärtom ett ansvar att förvalta vårt samhälle på ett sätt som gör att vi kan överlämna det i ett minst lika gott skick till våra barn och barnbarn, som när vi själva ärvde det. Asylrätten kommer därför att behöva tolkas och tillämpas betydligt striktare framöver, och Sverige behöver sammantaget föra en migrationspolitik som kraftigt minskar invandringen.

Vi ska fortsatt hjälpa medmänniskor i nöd via ett effektivt bistånd. Vi ska erbjuda stöd via ansvarsfulla internationella insatser – men invandringen till Sverige måste från och med nu vara långsiktigt hållbar. Migrationspolitiken ska vara utformad så att de människor som kommer hit, också kan bli en del av det svenska samhället och vår samhällsgemenskap – en del av vårt land.

Socialdemokraterna vill på ett brutalt sätt minska valfriheten

Slutreplik i SVD: Föräldrar ska ha rätt att välja mellan förskola och familjedaghem, det som brukar kallas för dagmamma. Förslaget att förbjuda nya familjedaghem måste därför stoppas,

Kadir Kasirga (S) väljer att svartmåla landets dagmammor och tar strid mot alla oss som anser att småbarnsföräldrar ska kunna välja barnomsorg för sina barn.

Kasirga ger sken av att dagmammors hem oftast inte skulle vara anpassade för barn, och varnar för ”brist på pedagogisk kompetens ”. Detta trots att många familjedaghem drivs av utbildade förskollärare som tidigare har jobbat inom förskolan. Stockholms stads egen förskolerapport har dessutom visat att föräldrar som väljer pedagogisk omsorg är betydligt mer nöjda med barnomsorgen, än föräldrar som väljer förskola.

Att förbjuda nya familjedaghem för att vissa verksamheter har uppvisat brister vore lika galet som att förbjuda nya förskolor på grund av de brister som existerar inom förskolans verksamhet. Sanningen är att förslaget om att förbjuda nya familjedaghem inte alls handlar om bristande kvalitet.

I bästa fall skulle man kunna tro att det radikala förslaget att förbjuda nya familjedaghem motiveras av en oro för ett alltmer segregerat samhälle, men i sådana fall hade man kunnat förespråka obligatorisk språkförskola för barn till nyanlända och en migrationspolitik som kraftigt minskar invandringen till Sverige. Socialdemokraterna vill istället att det är Sveriges barnfamiljer som ska betala priset för den misslyckade invandrings- och integrationspolitiken.

Det stämmer att vårt land har tagit emot fler invandrare än vad vi har klarat av att integrera, men att förvägra svenska barnfamiljer rätten att välja mellan förskola och familjedaghem löser inga integrationsproblem. Det gör bara Sverige till ett sämre land för landets barnfamiljer, och det gör fler människor till förlorare på den förda invandringspolitiken.

Kadir Kasirga bortser ifrån att även förskolorna i Stockholm numera är djupt segregerade. När Socialdemokraterna förlorade valet i Stockholm var andelen personal i förskolan med annat modersmål än svenska närmare 80 procent i stadsdelar som Skärholmen, Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta. På Kungsholmen och Östermalm uppgick den siffran till cirka 45 procent. Alltfler stadsdelar larmar om bristande språkkunskaper – inte bara bland barnen, utan också bland förskolepersonalen.

Att sätta stopp för nya familjedaghem eller att införa obligatorisk förskola från två års ålder, som vissa socialdemokrater föreslår, skulle på ett brutalt sätt minska valfriheten för familjen och leda till större barngrupper i förskolan, men det skulle inte sudda ut segregationen.

De socialistiska försöken att, med förbud och tvång, framtvinga jämlikhet, är dömda att misslyckas och ingenting kan förändra det faktum att om Sverige ska vara ett anständigt land, så behöver landets barnföräldrar få behålla rätten att välja den omsorg som de anser bäst kan ge barnen en trygg start i livet.

Ingen socialdemokratisk politiker ska någonsin få ta den makten ifrån oss.

Christian Carlsson, ordförande för Kristdemokraterna i Stockholms stad

Läs min slutreplik i Svenska Dagbladet: ”Ett brutalt sätt att minska valfriheten”

Läs Kadir Kasirgas replik: ”Pedagogiken haltar hos dagmammor”

Läs min debattartikel: ”Låt dagmammorna vara kvar, Löfven”