Slopa inte kunskapskraven

Alltför många barn klarar inte grundskolan. Mer än var fjärde elev i årskurs 6 saknade i våras godkända betyg i alla ämnen. Nära var fjärde elev gick ut nionde klass utan fullständiga betyg, och nära 16 000 elever, gick ut nionde klass utan behörighet till gymnasiet. Det är ett enormt svek att så många barn lämnas efter i Socialdemokraternas Sverige.

Vägen framåt är dock inte att gömma undan barn i den internationella skolstatistiken. Inte heller sänkta kunskapskrav. Utbildningsminister Anna Ekström (S) har tidigare öppnat för att sänka behörighetskraven för att fler ska kunna komma in på gymnasiet. Det är fel väg. I stället behöver vi återupprätta skolans kunskapsfokus.

Kristdemokraterna välkomnar förslaget till ämnesbetygsreform. Ämnesbetyg på gymnasiet kan förhoppningsvis på ett bättre sätt uppmuntra till långsiktigt lärande och med större säkerhet spegla elevernas faktiska kunskaper i ämnet.

Tillsammans med övergången från dagens kursbetyg på gymnasiet till ämnesbetyg på gymnasial nivå, föreslår dock regeringen även att helt slopa begreppet kunskapskrav.

En kompensatorisk betygssättning ska införas där betygskriterier införs som begrepp i stället för kunskapskrav. För att eleven ska kunna få godkänt ska dock krävas att samtliga kriterier är uppfyllda, och begreppet kunskapskrav borde därför finnas kvar i lagen för att beskriva vad som krävs av eleverna för ett godkänt betyg.

Betyg är ett viktigt verktyg för att ge elever och föräldrar information om hur eleven förhåller sig till skolans kunskapsmål. Risken för betygsinflation och olikvärdig betygssättning är dock ett problem. Skolverket har visat att skillnaden i betygssättning i relation till de nationella proven mellan olika skolor är stor.

Det går inte att bortse ifrån att en övergång från kunskapskrav till betygskriterier skulle kunna innebära en risk för att likvärdigheten äventyras ytterligare om inte regeringens proposition kompletteras med förslag som syftar till just mer rättvisande betyg.

År 2022 skulle de nationella proven vara digitala och extern rättning av proven vara möjlig. Detta har försenats till tidigast 2024, men de nationella proven behöver snarast komma på plats. Betyg som korrelerar till resultaten på externt rättade nationella proven skulle kunna innebära en rättvisare betygssättning. Lärarna skulle i ett sådant system fortsättningsvis kunna beakta resultat på andra prov, uppgifter och annat vid bedömning av eleven, men betygen på skolenhetsnivå skulle samtidigt behöva korreleras till resultatet vid de nationella proven.

Kristdemokraterna lägger därför skarpa förslag i utbildningsutskottet om att utreda hur undervisande lärare kan kompletteras av oberoende lärare och fristående examinatorer vid betygssättning och om att ta fram en modell för hur betygen ska korreleras mot resultaten i de nationella proven.

Vi kommer med konkreta förslag för att en gång för alla göra upp med betygsinflation och olikvärdig betygssättning. Nu behöver vi övriga riksdagens stöd för att sätta de faktiska kunskaperna i fokus.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Läs debattartikeln: ”Slopa inte kunskapskraven”

Flumpedagogiken sviker allt för många

”Den svenska skolan – flumpedagogiken – sviker idag allt för många.”

”Det måste inte vara så. Det som behövs är handlingskraft.”

Så sa Kristdemokraternas partiledare, Ebba Busch vid Kommundagarna tidigare i år. Hon har förstås helt rätt. Alltför många barn lämnas efter i Socialdemokraternas Sverige.

Vägen framåt är inte sänkta krav, eller att gömma undan barn i skolstatistiken. Istället krävs en skola med ordning och trygghet.

Framförallt krävs mer kunskapsfokus i läroplanerna, på lärarutbildningarna och i skolans undervisning. Detta var var jag ägnade mitt anförande åt vid Kristdemokraternas riksting i Norrköping 12-14 november.

Vid ett borgerligt maktskifte nästa år ska vi återupprätta en kunskapsskola där ingen hålls tillbaka, ingen lämnas efter och där alla barn behandlas med respekt.

Christian Carlsson, riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Kristdemokraternas skolpolitik

Den här hösten har Kristdemokraterna lagt en motion i riksdagen som beskriver vår samlade utbildningspolitik. Den finns här.

Vi kristdemokrater arbetar för en skola med ordning, där eleverna kan känna sig trygga så att kunskapen får stå i fokus. Inget barn ska hållas tillbaka, ingen lämnas efter – och alla barn ska behandlas med respekt.

Vi kräver fler vuxna i skolan, tidiga kunskapskontroller och stödinsatser – inte minst fler speciallärare och särskilda undervisningsgrupper. Kristdemokraterna satsar mer än regeringen på lärarnas ledarskap och konflikthantering samt på att stärka både elevhälsan och föräldraansvaret, men elever som inte behandlar andra barn med respekt behöver i högre grad också kunna stängas av och flyttas.

Vi är beredda att göra vad som krävs för att återupprätta ordning, trygghet och respekt i skolan, så att kunskapen kan stå i fokus.

Hoppas att du också vill ta del av årets motion, som rymmer flera helt nya förslag.

Här nedan kan du ta del av vår samlade skolpolitik!

Christian Carlsson, skolpolitisk talesperson

Kristdemokraternas skolpolitik: Utgiftsområde 16. Utbildning och universitetsforskning

Toppkandidat för KD Stockholm, till riksdagen

Stort tack för förtroendet!

I helgen valdes jag till toppkandidat för Kristdemokraterna i Stockholms stad inför riksdagsvalet 2022.

Att få vara distriktsordförande för Kristdemokraterna i Stockholms stad är fantastiskt fint. Att dessutom få representera våra medlemmar och våra väljare i riksdagen, det är om möjligt ett ännu finare uppdrag.

Jag är så stolt och tacksam över att ha fått förtroendet att vara toppnamn till riksdagen. Det värmer något oerhört, och jag ser fram emot den kommande valrörelsen.

Jag tänker ge allt för att vi ska ta tillbaka tryggheten i det här landet.

Stockholm, Sverige – ja, hela vårt land, behöver bli tryggt igen.

Det kommer att krävas fler poliser och hårdare straff. Det behövs tuffare krav på integration och ett företagsklimat som gör att fler människor får jobb och kan stå på egna ben.

Allt det här är värt att kämpa för, och det ska vi göra inför valet 2022.

Men vet ni vad…

För att ta tillbaka tryggheten krävs även politiska ledare som förstår att ett verkligt tryggt samhälle byggs bäst underifrån av starka familjer, med goda värderingar och av människor med hopp om en bättre framtid. Därför behövs en skola med ordning och kunskap i fokus, där ingen hålls tillbaka, ingen lämnas efter och där alla barn behandlas med respekt.

Och för att Sverige ska bli tryggt för alla, då behövs även en politisk kraft som ser till att den som är sjuk får vård i tid, och att äldre människor behandlas med respekt.

Kristdemokraterna är den kraften.

Vi ska vinna valet, byta ut sossarna och bilda en borgerlig regering, som ger svenska folket hoppet och framtidstron tillbaka.

Och vi ska göra det tillsammans.

Stort grattis Erik Slottner som valdes till förstanamn i valet till Stockholms stadshus och till Désirée Pethrus som toppar vår valsedel inför valet till regionfullmäktige.

Än en gång stort tack för förtroendet.

Nu ger vi järnet för borgerlig valseger 2022.

Christian Carlsson (KD), Riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Stoppa våldet mot lärarna

Varannan lärare på låg- och mellanstadiet har utsatts för fysiskt våld. Värst är det för lärare i fritidshem, enligt en färsk medlemsundersökning från Lärarförbundet.

Tidningen Läraren ställde följande frågor med anledning av undersökningen. Här nedan kan du läsa mina svar.

Hur reagerar ni på siffrorna?

Ordningsproblemen och våldet i skolan är förskräckligt. Under socialdemokraternas tid vid makten har otryggheten ökat. De senaste tio åren märks en negativ trend och både lärare och elever upplever att tryggheten har minskat.

Vuxenvärlden måste nu ta kommando över skolan göra upp med stöket och otryggheten, så att såväl barnen som lärarna behandlas med respekt.

Svensk skola ska bedrivas på lärarnas och rektors villkor. Punkt slut.

Vad vill ni göra åt problemet?

Vi kräver fler vuxna i skolan, tidiga kunskapskontroller och stödinsatser – inte minst fler speciallärare och särskilda undervisningsgrupper. Vi satsar mer än regeringen på lärarnas ledarskap och konflikthantering samt på att stärka föräldraansvaret, men elever som inte behandlar andra barn med respekt behöver i högre grad också kunna stängas av och flyttas. Kristdemokraterna är beredda att göra vad som krävs för att återupprätta ordning, trygghet och respekt i skolan.

Christian Carlsson (KD)

Riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Läraren: Så ska våldet mot lärarna stoppas

Debatt: PISA-skandalen

Utbildningsminister Anna Ekström (s) fick svara på mina frågor om PISA-skandalen 2018. För många elever undantogs felaktigt från Pisa-undersökningen 2018.

På utbildningsdepartementet fanns redan i december 2019 larm från regeringens egna tjänstemän om att för många elever exkluderats. Utbildningsministern kände till detta, men trots varningarna gjorde regeringen inte tillräckligt för att följa upp de misstänkta felen.

Riksrevisionen har riktat skarp kritik mot regeringen för detta.

Men inte nog med det.

I ett skriftligt svar till riksdagen den 9 juli 2020 svarade utbildningsministern:

”Jag har inte haft några uppgifter som skulle antyda att elever exkluderats på felaktiga grunder och har därför inte haft några skäl att ifrågasätta den officiella statistiken…”

Det är detta som gör PISA-skandalen så allvarlig.

Varför påstod utbildningsministern i sitt svar att hon inte ”haft några uppgifter som skulle antyda att elever exkluderats på felaktiga grunder”?

Vi har tidigare hört utbildningsminister Anna Ekström säga, att hon ”inte medvetet ljugit för riksdagen”.

Men oavsett om ministern har ”ljugit”, medvetet eller av misstag, så har hon farit med osanning.

Ministern svarade ordagrant…

”Jag har inte haft några uppgifter som skulle antyda att elever exkluderats på felaktiga grunder.

Detta var inte sant.

Det var precis sådana uppgifter som ministern försetts med av sina egna tjänstemän i interna PM, i december 2019.

Det här duger inte.

Sveriges riksdag måste kunna lita på att det som statsråden skriver i sina svar är sant, och inte falskt.

Hur ska svenska folket annars kunna känna något förtroende för regeringen?

Christian Carlsson (KD)

Riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Se hela debatten: Felaktigheterna i samband med PISA 2018

Intervju med VikarielärarPodden

Vad är det viktigaste för svensk skola att fokusera på?

Hur vill Kristdemokraterna avlasta landets lärare?

Vad är viktigast för att förbättra PISA-resultaten

Vad tycker Kristdemokraterna om betyg?

Vad är det första du skulle göra som utbildningsminister?

Det var några av frågorna som jag fick besvara hos Vikarielärarpodden för några veckor sedan. Ett utmärkt tillfälle att föra fram några av våra förslag för en skola med ordning och kunskap i fokus.

  • Tidiga kunskapskontroller och stödinsatser
  • Krav på kunskapsmätningar som mäter elevernas faktiska kunskaper och kunskapsutveckling.
  • Stärkt skolledarskap och stärkt ledarskap i klassrummet.
  • Reformerad lärare- och rektorsutbildning.
  • Fler vuxna i skolan Lyssna gärna på avsnittet via länken nedan.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Lyssna på Vikarielärarpodden: ”Kristdemokraterna

Blytung kritik mot regeringen för siffertrixandet

Vi vet av PISA-skandalen att regeringen och utbildningsminister Anna Ekström mörkat kunskapsbristerna i skolan.

Nu riktas åter igen blytung kritik mot regeringen efter att det avslöjats att mer en tredjedel av de utrikes födda eleverna saknades i den senaste PIRLS-undersökningen.

De kan felaktigt ha gallrats bort – som i PISA.

Det här visar på nytt att de barn som har det svårast, och som har störst behov att bli sedda göms i skolstatistiken.

Det är både skamligt och sorgligt.

Alltför många barn sviks och lämnas efter i Socialdemokraternas Sverige.

Utbildningsminister Anna Ekström måste förstå att det är inte dimridåer för att mörka kunskapsbristerna, eller sänkta kunskapskrav som barnen i svensk skola behöver.

Istället behöver vi göra upp med Socialdemokraternas flumskola, och återupprätta kunskapsskolan.

För det första behövs tidiga kunskapskontroller och stödinsatser redan i lågstadiet. Alla elever bör testas för skrivsvårigheter tidigt, det ska finnas krav som säkerställer att alla skolor återkommande arbetar med diagnostiska prov och systematiskt arbetar för att ge tidiga stödinsatser i tid – ex. i form av utökad undervisningstid, läxhjälp och lovskola – samt inte minst speciallärarstöd och särskilda undervisningsgrupper.

För det andra kräver Kristdemokraterna att varje skola får i uppdrag att mäta elevernas faktiska kunskaper och elevernas kunskapsutveckling. Norge och England mäter detta idag och Sverige borde ta efter. Det här är helt centralt för att kunna utvärdera lärarnas förmåga att förmedla kunskap, men också för att avgöra om stödet som sätts in är rätt, och vilka skolor som lyckas.

Inget barn ska behöva gömmas undan i Sverige, och alla barn behöver få chansen att lyckas. För det krävs en ny regering som är beredd att ta ansvar och att göra upp med siffertrixande och flumskolan.

I valet nästa år kommer de rödgrönas flumskola, att ställas mot en återupprättad kunskapsskola

Christian Carlsson (KD)

Riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Bråk och stök i skolan är ett stort svek från (s)

Ingen förälder ska behöva skicka iväg sin lilla son eller dotter till skolan med oro i magen över vad de andra barnen ska göra eller säga – och inget barn ska behöva utsättas för kränkningar eller känna sig otrygg i skolas korridorer.

Sverige behöver en gång för alla göra upp med stöket och otryggheten i skolan, så att barnen i skolan behandlas med respekt.

Under socialdemokraternas tid vid makten har otryggheten i skolan ökat. De senaste tio åren märks en negativ trend och både lärare och elever upplever att tryggheten har minskat.

Situationen har nu blivit så allvarlig att var femte elev i årskurs 9 uppgav förra året att de inte känner sig trygga i skolan, det visar Skolenkäten från Skolinspektionen.

Ordningsproblemen i skolan har funnits alltför länge, men resultatet kan exempelvis jämföras med att 9 av 10 elever kände sig trygga tio år tidigare.

Ordningsproblemen och otryggheten – med våld, stök och kränkningar – gör att många barn och unga mår dåligt och hamnar efter i skolan. Sedan tidigare vet vi att över hälften av eleverna uppgett att andra elever stör ordningen i klassrummet, så att de inta kan arbeta i lugn och ro.

Särskilt upprörande är att allt färre elever upplever att lärare ingriper om någon trakasseras. Detta avslöjades även i Friendsrapporten 2021, där det framkom att nära hälften av högstadieeleverna upplever att skolpersonalen inte alltid agerar när elever kränks.

Det här är ett stort svek.

Fler i vårt land behöver nu fråga sig vad det skickar för signaler till våra barn – om andra människors värde och de gemensamma värderingarna i samhället – ifall vi som samhälle inte låter det få tydliga konsekvenser när elever bryter mot skolans ordningsregler genom att hota, kränka eller trakassera andra.

Skolledarskapet och lärarnas ledarskap i klassrummet behöver för det första stärkas och lärarnas befogenhet att upprätthålla ordning ska vara klar och behöver förtydligas i skollagen.

Det behövs också mer av utbildning i ledarskap och konflikthantering på lärarutbildningen och som vidareutbildning, så att fler lärare står redo att ingripa mot trakasserier.

För det andra så behöver skolornas ordningsregler vara tydliga. Det finns i dag möjlighet till utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering och avstängning, men de här möjligheterna behöver kunna användas i större utsträckning.

Skolan ska alltid vara tydlig i sin reaktion mot brott och normöverträdelser. Rektor behöver därför ha stor frihet att utforma skolans undervisningsgrupper, och det behöver bli lättare att omplacera, stänga av och flytta mobbare till andra skolor.

Skolan ska stå på de utsattas sida, och därför är det mobbaren och inte den som mobbas som om nödvändigt ska behöva byta skola.

I skolan ska det råda nolltolerans mot klotter och skadegörelse. Den som saboterar ska även själv kunna vara med och laga skadan, och notan för det som saboterats bör skickas till föräldrarna.

Men framförallt så behövs en nolltolerans mot mobbing och kränkningar.

Betydligt fler än hälften av Sveriges högstadieeleverna behöver få känna att skolpersonalen ingriper mot trakasserier och kränkningar, och den sortens beteende behöver alltid leda till rapporter hem så att föräldrarna får möjlighet att ta sitt så viktiga föräldraansvar

Utbildningsminister Anna Ekström har dessvärre inte förmått att vända den negativa utvecklingen när det gäller ordningsproblem och otrygghet i skolan.

Sverige behöver därför en ny regering – en borgerlig regering – som är fast besluten att göra Sverige skolor till trygga skolor – där ingen hålls tillbaka, ingen lämnas efter och där alla barn behandlas med respekt.


Ebba Busch, partiledare (KD)

Christian Carlsson, skolpolitisk talesperson (KD)

Läs debattartikel i Aftonbladet: ”Stök och bråk i skolan är ett stort svek från S”

Nej till sänkta krav i skolan

Utbildningsminister Anna Ekström (S) öppnar nu i en intervju för att sänka behörighetskraven till gymnasieskolan på grund av ”alldeles, alldeles för många” underkända elever i grundskolan.

Det stämmer att alldeles för många elever inte klarar grundskolan, och det är ett enormt svek att så många barn lämnas efter i socialdemokraternas Sverige.

Men vägen framåt är inte att sänka kunskapskraven, utan att återupprätta kunskapsskolan.

En skola med hög kvalitet, höga förväntningar och höga krav – börjar med riktigt skickliga skolledare, och bra lärare som klarar av att inspirera eleverna till kunskap och leda klassen framåt, men vi behöver också tidiga kunskapskontroller och stödinsatser.

Alla elever behöver testas för skrivsvårigheter. Det behöver finnas krav som säkerställer att alla skolor arbetar med diagnostiska prov, mäter elevernas kunskapsutveckling och systematiskt arbetar för att ge tidiga stödinsatser i form av utökad undervisningstid, läxhjälp och lovskola – samt inte minst speciallärarstöd och särskilda undervisningsgrupper så att undervisningen bättre anpassas till elevernas olika förutsättningar och behov.

Att sänka kraven för att flera ska klara behörigheten är att kapitulera inför skolans misslyckanden. Det innebär ett dubbelt svek mot de som idag lämnas efter i skolan.

Det är uppenbart att Sverige behöver en ny regering. Vi behöver en borgerlig regering som är beredd att göra upp med flumskolan, och som sätter kunskapen i fokus.

Läs intervjun med Anna Ekström: ”Tröskeln till gymnasiet kan sänkas

Christian Carlsson (KD)

Riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson